Statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning

Relevanta dokument
2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

Socialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

i december 2003 och 2004

2007:11. Ohälsoskulden år 2006 ISSN

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

2005:2. Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011

Nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07)

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Statistikinformation Is-I 2004:1

Utgifter inom socialförsäkringen m.m

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Äldreförsörjningsstöd

Lokalt regelverk för bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KL18

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem

Svensk författningssamling

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Redovisning av försöksverksamheten med sfi-bonus

Försäkringskassans metodundersökning 2004

2006:8. Medelpensioneringsålder ISSN

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

2007:5. Medelpensioneringsålder ISSN

Befolkningsprognos BFP16A

C. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem

2005:7. Assistansersättning åren ISSN

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Sjuk- och aktivitetsersättning 2015 SF0206

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Svensk författningssamling

Statistikinfo 2013:12

REKOMMENDATION R10. Pensioner. Juni 2019

Finansinspektionens författningssamling

Särskild avtalspension och visstidspension

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA I NYBRO KOMMUN

Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Under 2017 gick individer i pension (definierat utifrån att de tog ut hel inkomstpension för första gången) och det är färre nyblivna

INFORMATION OM OPF-KL

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Medelpensioneringsålder

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män

Befolkningsprognos BFP15A

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

PM Dok.bet. PID

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Bakgrund. det utgår givetvis också till pensionärer som har plats i särskilt boende, det vill säga biståndsbedömt

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Allmänt om bestämmelserna OPF-KL18 innehåller omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap.

Sjuk- och aktivitetsersättning 2014 SF0206

Försäkringskassans allmänna råd

Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18)

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Medelpensioneringsålder

Transkript:

2005:3 Statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning Uppskattning under 49 år, räknat från ett basår ISSN 0283-0965

Uppdraget Socialdepartementet har i en skrivelse till Försäkringskassan daterad den 15 november 2004, önskat en uppskattning av hur stort statens ekonomiska åtagande är totalt för personer som vid en viss referenstidpunkt beviljats sjukoch aktivitetsersättning (SA), tills samtliga årsklasser efter 49 år passerat 65 års ålder och övergått till ålderspension eller avlidit. Det ekonomiska åtagandet skall nuvärdesberäknas och fördelningen av nuvärdesberäknade framtida årskostnader redovisas årsvis med några olika kalkylräntesatser. Kalkylförutsättningar För att beräkna statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning har en beräkningsmodell utvecklats vilken utgår ifrån att det vid varje tidpunkt finns en känd stock av personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning, tidigare förtidspension. Vid en vald bastidpunkt (t 0 ) noteras hur många respektive som då erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning och hur stora belopp, omräknat till helårsersättningar, som beviljats/utbetalats. Antal förmånstagare och utbetalt belopp summeras årsklassvis för förmånstagare som vid bastidpunkten var i ålder mellan 17 och 65 år med särredovisning för och. Efter ett år från bastidpunkten t 0, kommer den äldsta årsklassen att ha försvunnit som mottagare av sjuk- och aktivitetsersättning och blivit ålderspensionärer. Alla övriga förmånstagare från t 0, som vid t 0 +1 blivit ett år äldre, antas kvarstå som förmånstagare från SA-systemet. I kalkylen beaktas att antalet förmånstagare i varje årsklass år t 0 +1 reducerats något på grund av dödsfall. Den genomsnittliga utbetalningen per person i en årsklass, i basårets prisnivå, justeras år t 0 +1 till samma nivå som under t 0 gällde för närmast högre årsklass. I kalkylen upprepas denna framskrivning år efter år så att statens åtagandekostnad omfattar en årsklass mindre för varje år till år t 0 + 48, då den årsklass som var 17 år vid bastidpunkten efter 48 år uppnår 65 års ålder och den sista resten av statens ekonomiska åtagande för SA från bastidpunkten upphör. Nuvärdet av statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) för medborgare i åldrarna 17 till 65 år som under basperioden erhållit utbetalningar från SA, beräknas med följande ekvation, där faktorn V ij representerar volym, P i en årlig styckkostnad och r kalkylräntesatsen vid nuvärdesberäkning. (s) 65 i (s) (s) NuvSA = V ij * P i / ( 1 + r ) i-j ; s = man, kvinna Ekvation (1) i =17 j =17 2 Försäkringsdivisionen Kent-Rune Sjöholm 08-786 92 24 2005-05-12 Enheten för analys kent.rune.sjoholm@forsakringskassan.se

Termerna i ekvation (1) kan arrangeras i en triangulär matris, där summan av diagonalelementen representerar åtagandekostnaden för basåret, medan summan av första sub-diagonalen blir nuvärdet av åtagandekostnaden för basåret+1 etc. Precisering av kalkylförutsättningarna En bärande tanke med introduktionen av sjuk- och aktivitetsersättning år 2003 var att denna ersättning skall vara tidsbegränsad, så att det finns ett utflöde från SA av andra skäl än att personen avlider eller blir ålderspensionerad. Denna beräkning utgår dock ifrån antagandet att varje person, som vid bastidpunkten beviljats sjuk- och aktivitetsersättning, kan räkna med att det finns ett åtagande från samhället att vid framtida omprövning av förmånen besluta om fortsatta utbetalningar från SA. Vi antar att beslutet då blir att SA betalas ut med samma genomsnittliga belopp som för försäkrade vilka vid bastidpunkten var i samma ålder som den person som berörs av det tänkta beslutet då hunnit uppnå. Volym Uppgifter om antal personer mellan 17 och 65 år med sjuk- eller aktivitetsersättning under 2003, har hämtats från Försäkringskassans register och avser personer som hade sjuk- eller aktivitetsersättning den 1 oktober 2003 eller fick det under fjärde kvartalet och fortfarande levde den 31/12 2003. Antalet personer i varje årsklass som beräknas kvarstå som mottagare av SA räknas ner varje år till 65 års ålder genom att tillämpa fasta, åldersspecifika dödsrisker, vilka är framtagna ur specifik demografisk information avseende förtidspensionärer. Volymfaktorn V ij kan arrangeras som triangulär matris av dimension 49 x 49. Antalet med SA i varje årsklass mellan 17 och 65 år vid bastidpunkten finns noterade i huvuddiagonalen och den årsvisa nedskrivningen av antalet personer sker kolumnvis. Av utrymmesskäl redovisas nedan endast de inledande övre delarna av volymmatriserna för respektive mellan 17 och 27 år. Tabell 1 Män 17 27 år, december 2003 ålder dödsrisk 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år 27 år 17 69 743 18 45 743 785 19 36 742 785 949 20 62 742 784 948 864 21 0,00106 741 783 947 863 855 22 0,00171 740 782 946 862 854 758 23 65 739 782 945 861 853 758 823 24 0,00118 739 781 944 860 852 757 822 870 25 93 738 780 943 859 851 756 821 869 809 26 82 737 779 942 859 850 755 821 868 808 910 27 0,00161 736 778 941 857 849 754 819 867 807 909 970..... 3

Tabell 2 Kvinnor 17 27 år, december 2003 ålder dödsrisk 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år 27 år 17 0,00152 515 18 0,00173 514 526 19 38 514 526 681 20 0,00150 513 525 680 699 21 0,00144 512 524 679 698 679 22 0,00170 512 523 678 697 678 747 23 81 511 523 677 696 677 746 810 24 76 511 523 677 696 677 746 809 833 25 75 510 522 676 695 676 745 809 832 884 26 95 510 522 676 695 676 745 808 832 883 940 27 25 510 522 675 694 675 744 808 831 883 940 996..... Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning under december 2003 redovisas i diagram 1A, fördelade på ålder och kön. Ett år senare, i december 2004, har stocken växt med ca 30 000 personer genom ett nettoinflöde (diagram 1B). Diagram 1A 35000 30000 25000 Antal personer med sjuk- och aktivitetsbidrag december 2003, 301 180, 208 455, totalt 509 635 Antal 20000 15000 10000 5000 0 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 Ålder 2003 Diagram 1B 35000 Antal personer med sjuk- och aktivitetsbidrag i december 2004, 318 654, 220 988, totalt 539 642 Antal 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 Ålder 2004 Kvinnor Män I december 2003 uppgick antal personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning i någon omfattning sammanlagt till drygt 509 600, fördelat på ca 301 000 och ca 208 000. Antalet i varje årsklass över 25 år växer med stigande ålder, dock med varierande tillväxttakt. I absoluta tal är tillväxten 4

mellan två på varandra följande årsklasser som högst för åldrarna 53 till 59 år. I termer av relativ ökningtakt mellan årsklasser, finner vi höga värden även för personer mellan 30 och 40 år. Denna struktur på förändringar mellan årsklasserna gäller i allt väsentligt även i december 2004, trots att stocken av personer med SA då ökat till ca 539 600 personer. Styckkostnad Styckkostnaden P i i ekvation (1) beräknas som en genomsnittlig SA-utgift för varje årsklass mellan 17 och 64 år genom att utbetalt belopp i sjuk- och aktivitetsersättning divideras med antalet mottagare 1. P i beräknas för och separat. Underlaget hämtas från Försäkringskassans registeruppgifter och avser utbetalningar som gjordes i december 2003 respektive i december 2004. Sjuk- och aktivitetsersättning, kan utbetalas som partiell förmån till 25, 50, 67, eller 75 procent eller som hel förmån. Antalet personer med SA räknas brutto, vilket innebär att varje person som erhåller sjuk- och aktivitetsersättning räknas som en hel person, även om ersättningen är partiell. För varje årsklass mellan 17 och 64 år summeras antalet ersatta personer och utbetalt belopp från SA under en basmånad, i detta fall december 2003 respektive december 2004. En premiss är att utbetalade belopp under basmånaden, motsvarar 1/12 av den sjuk- och aktivitetsersättning som beviljas för ett år, här kallat basåret. Diagram 2A Genomsnittlig utbetalning från SA under december 2003 per åldersklass 12000 10000 Kronor/månad 8000 6000 4000 2000 0 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 Åldersklass Kvinnor Män Den genomsnittliga ersättningen från SA i december 2003 för åldrarna 17 64 år, motsvarar ett årsbelopp på 109 669 kronor. För blev det genomsnittliga årsbeloppet 93 092 kronor. För båda könen tillsammans blir detta i genomsnitt 99 992 kronor/år. 1 Tillkommande kostnader för Statlig ålderspensionsavgift och bostadstillägg för pensionärer har inte beaktats. 5

Diagram 2B Genomsnittlig utbetalning per åldersklass från SA under december 2004 12000,0 10000,0 Kronor/månad 8000,0 6000,0 4000,0 2000,0 0,0 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 Åldersklass Kvinnor Män Till december 2004 hade nens genomsnittliga ersättning från SA för alla årsklasser stigit något så att det motsvarar ett årligt belopp på 111 254 kronor. Kvinnorna genomsnittliga årsbelopp steg till 94 824 kronor. För båda könen tillsammans gav detta ett medelvärde på 101 552 kronor/år. Genomsnittlig ersättning från SA är i båda fallen högre för än för. Den varierar med årsklassen och en viss tillväxt av utbetalat belopp med stigande ålder förekommer. Vi antar att den genomsnittliga ersättningen per årsklass förblir konstant under hela kalkylperioden och kan tillämpas på varje medlem i årsklassen oberoende av vid vilken ålder personen beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. För att underlätta kontroller vid beräkning av åtagandekostnaden enligt ekvation (1), har vi under kalkylens mellansteg valt att normera de genomsnittliga ersättningarna från SA per år och årsklass (variabel P) med avseende på 30-åringar, dvs har satt P 30 = 1,0. Uppräkning till årsbelopp görs som sista moment. Åtagandekostnaden beräknas i respektive basårs prisnivå. Eftersom inflationstakten, mätt som 12-månadersförändring av KPI mellan december 2003 och december 2004, var så liten som 0,3 procent kan man i detta sammanhang bortse ifrån den och anse att kalkylerna för 2003 och 2004 uttrycks i samma fasta prisnivå. Om val av kalkylräntesats Beviljade sjuk- och aktivitetsersättningar definierar ett åtagande för samhället att från bastidpunkten och 49 år framåt finansiera en serie av successivt avtagande årliga utbetalningar till fasta priser. Om vi inte får någon real tillväxt i den lönesumma/avgiftsunderlag från vilken sjuk- och aktivitersersättningen finansieras, kan kostnaden för åtagandet sättas lika med summan de framtida utbetalningarna, utan modifiering. Detta motsvarar ett nuvärde enligt ekvation (1) med kalkylräntesats 0 procent. Om däremot underlaget för den avgift som finansierar sjuk- och aktivitetsersättningen växer realt, exempelvis med en långsiktig tillväxttakt på 1,5 procent per 6

år, kommer varje framtida nominellt definierad utbetalning att kunna finansieras av en för varje år successivt lägre andel av avgiftsunderlaget jämfört med fallet att ingen real tillväxt av lönesummorna kommer tillstånd. Ett nuvärde enligt ekvation (1) med kalkylräntesats r = 0,015 ger en uppskattning av vilken tyngd SA-åtagandet har vid bastidpunkten då hänsyn tas till den förväntade reala tillväxten i avgiftsunderlaget. Total åtagandekostnad för SA vid två tidpunkter, dec 2003 & dec 2004 Diagram 3A December 2003, ca 509 600 personer med SA Åtagandekostnad 2003 för sjuk- och aktivitetsersättning under 49 år, nuvärden vid olika kalkylräntesatser Mdkr, 2003 års prisnivå 700 600 500 400 300 200 100 0 293 278 265 253 242 232 223 354 337 322 308 296 284 273 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Kalkylränta, procent Kvinnor Män Diagram 3B December 2004, ca 539 600 personer med SA Åtagandekostnad 2004 för sjuk- och aktivitetsersättning under 49 år, nuvärden vid olika kalkylräntesatser Mdkr, 2004 års prisnivå 800 700 600 500 400 300 200 100 0 309 294 280 267 256 245 236 385 367 351 336 322 309 298 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Kalkylränta, procent Kvinnor Män 7

Årsvis fördelning av åtagandekostnaden för SA Fördelning från december 2003 med 509 600 mottagare av SA Nuvärdet av åtagandekostnaden för 2003 års förtidspensioner/sa uppkattas till 646 mdkr i 2003 års prisnivå, om kalkylräntan är 0 procent. Den årliga fördelningen och fördelningen mellan könen framgår av diagrammen 4A och 4B Diagram 4A December 2003, kalkylränta 0 procent Åtagandekostnad per år för Sjuk- & aktivitetsbidrag (SA), nuvärden Över hela perioden: = 293, = 354, totalt = 646 mdkr 6 Mdkr, prisnivå 2003 5 4 3 2 1 1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749 År 1=2003, kalkylränta 0 % Diagram 4B December 2003, kalkylränta 0 procent Ackumulerad åtagandekostnad för SA, nuvärdesberäknad Över hela perioden: = 293, = 354, totalt = 646 mdkr Mdkr, prisnivå 2003 70 60 50 40 30 20 10 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 År 1=2003, kalkylränta = 0 % Nuvärdet av åtagandekostnaden för 2003 års förtidspensioner/sa reduceras till 561 mdkr i 2003 års prisnivå, om kalkylräntan istället sätts till 1,5 procent. Den årliga fördelningen och fördelningen mellan könen framgår av diagrammen 5A och 5B 8

Diagram 5A Bastidpunkt: december 2003, kalkylränta 1,5 procent Åtagandekostnad per år för Sjuk- & aktivitetsbidrag (SA), nuvärden Över hela perioden: = 253, = 308, totalt = 561 mdkr 6 Mdkr, prisnivå 2003 5 4 3 2 1 1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749 År 1=2003, kalkylränta 1,5 % Diagram 5B Bastidpunkt: december 2003, kalkylränta 1,5 procent Ackumulerad åtagandekostnad för SA, nuvärdesberäknad Över hela perioden: = 253, = 308, totalt = 561 mdkr 60 Mdkr, prisnivå 2003 50 40 30 20 10 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 År 1=2003, kalkylränta = 1,5% 9

Fördelning från december 2004 med 539 600 mottagare av SA Nuvärdet av åtagandekostnaden för 2003 års förtidspensioner/sa uppkattas till 694 mdkr i 2004 års prisnivå, om kalkylräntan 0 procent. Den årliga fördelningen och fördelningen mellan könen framgår av diagrammen 6A och 6B. Diagram 6A December 2004, kalkylränta 0 procent Åtagandekostnad per år för Sjuk- & aktivitetsbidrag (SA), nuvärden Över hela perioden: = 309, = 385 totalt = 694 mdkr 6 Mdkr, prisnivå 2004 5 4 3 2 1 1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749 År 1=2004, kalkylränta 0 % Diagram 6B December 2004, kalkylränta 0 procent Ackumulerad åtagandekostnad för SA, nuvärdesberäknad Över hela perioden: = 309, = 385, totalt = 694 mdkr Mdkr, prisnivå 2004 80 70 60 50 40 30 20 10 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 År 1=2004, kalkylränta = 0 % Nuvärdet av åtagandekostnaden för 2004 års förtidspensioner/sa reduceras till 603 mdkr i 2004 års prisnivå, om kalkylräntan istället sätts till 1,5 procent. Den årliga fördelningen och fördelningen mellan könen framgår av diagrammen 7A och 7B 10

Diagram 7A December 2004, kalkylränta 1,5 procent Åtagandekostnad per år för Sjuk- & aktivitetsbidrag (SA), nuvärden Över hela perioden: = 267, = 336 totalt = 603 mdkr 6 Mdkr, prisnivå 2004 5 4 3 2 1 1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749 År 1=2004, kalkylränta 1,5 % Diagram 7B December 2004, kalkylränta 1,5 procent Ackumulerad åtagandekostnad för SA, nuvärdesberäknad Över hela perioden: = 267, = 336, totalt = 603 mdkr Mdkr, prisnivå 2004 70 60 50 40 30 20 10 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 År 1=2004, kalkylränta = 1,5 % 11

Följande Redovisar har publicerats under år 2005 2005:1 Bostadsbidrag effekter av ändrat intervall för återkrav/ tilläggsutbetalning 2005:2 Uppskattning av mörkertalet i BTP 2005:3 Statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning. Uppskattning under 49 år, räknat från ett basår 12