Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning till användning och resthantering. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs kol som varit bundet i jordskorpan under lång tid. Därmed stiger koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Förbränning av fossila bränslen ger även upphov till utsläpp av svavel- och kväveoxider som försurar mark och vatten samt är en hälsofara för människor och djur. Utsläpp till luften från transporter är förutom koldioxid även kväveutsläpp (NOx), flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar samt i viss mån svaveldioxid. Kväveoxider och VOC kan i solljus tillsammans omvandlas till marknära ozon en gas som är skadlig för både människor, djur och växter och kan leda till andningssvårigheter hos människor och minskade skördar och tillväxt för jord- och skogsbruk. Utsläpp av kväveoxider leder också till övergödning av både mark- och vattenekosystem. Alla mål i energiplanen syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan genom att dels minska energianvändningen och dels öka andelen förnybar energi. Den bästa kwh är den som inte förbrukas. Den energi som inte används bidrar direkt till en minskad miljöpåverkan. Genom att dessutom byta till förnybara energikällor kan både klimatpåverkan och oljeberoende minska. Utsläppen av växthusgaser från energianläggningar kommer att minska dels genom minskad energianvändning och dels genom en allt större övergång till biobränslen. Utsläpp av koldioxid från vägtrafiken kommer att minska genom att allt fler bilresor ersätts med cykel, gång och kollektivtrafik, samt genom att en högre andel förnybara bränslen kommer att användas. Alingsås bidrag till utsläpp och nedfall av försurande ämnen från energianläggningar kommer att minskas genom en ökad användningar av förnyelsebara energislag. Den övervägande delen av försurande ämnen som faller ned i Alingsås kommer dock från andra delar av Sverige och Europa. Minskade utsläpp av kväve (NOx) och flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter och energianläggningar kommer att minska bildningen av marknära ozon. De minskade kväveutsläppen leder också till en minskad övergödning. Åtgärder för att bidra till hållbarare transporter ex. Att förbättra medborgarnas möjligheter att samåka, cykla, gå och välja kollektivtrafik i första hand och bilen när de måste minskar utsläppen från trafiken, folkhälsan förbättras och sjukvårdskostnader minskar. Energieffektiviseringar av befintliga byggnader, verksamheter och industrier har en stor möjlighet att minska energianvändningen i Alingsås, vilket får positiva konsekvenser för miljön i form av minskade utsläpp av växthusgaser. När det gäller uppvärmning får nybyggnad och ombyggnad av energieffektiva byggnader och konvertering av olja till biobränsle på glesbygden och fjärrvärme i tätorter positiva effekter som förbättrad luftkvalitet och minskad energiförbrukning. Investeringar i att minska uppvärmningsbehov och elförbrukning leder dessutom till minskade kostnader, eftersom energipriserna generellt förväntas att stiga i framtiden. En god resurshushållning ökar även möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.
Satsningar på förnybara energislag är nödvändigt för att minska beroendet av ändliga resurser. Satsningar på solel, solvärme, vindkraftsel, biogasproduktion etc gör Alingsås mindre sårbart för ökade olje- och elpriser kommande år och decennier och minskar utsläpp av växthusgaser och därmed även risker för klimatförändringens konsekvenser. Miljöbedömning av åtgärder i den årliga handlingsplanen: Miljökonsekvensbedömningen ovan utgår från de uppsatta miljömålen och är mer av det övergripande slaget. Vid framtagning av den årliga handlingsplanen ska därför även göras en miljökonsekvensbedömning av de åtgärder som avses att genomföras kommande år. Nedan följer den kompletterande miljöbedömning gjord av konsult (WSP Environmental, Göteborg) hösten 2011 efter synpunkter från remissinstanser (Miljöskyddsnämnden, Länsstyrelsen) som saknade vissa aspekter i den ursprungliga miljöbedömningen (ovan). Alingsås Energiplan Behovsdömning av miljöbedömning samt sociala och ekonomiska konsekvenser Hållbarhetsbedömning av energiplan För att nå en hållbar utveckling behövs de tre dimensionerna, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna tillgodoses. För att se i vilken omfattning energiplanen uppfyller detta har i denna bilaga sociala och ekonomiska aspekter belysts. Både de ekonomiska och sociala konsekvenserna utgår från ett lokalt perspektiv (eventuella regionala och globala effekter är exkluderade) samt inkluderar privata och offentliga aspekter. Externaliteter, det vill säga en ekonomisk handling som påverkar en tredje part har inte beaktats närmare i denna bedömning. Ekonomiska aspekter För att nå en långsiktigt hållbar utveckling måste även ekonomiska aspekter tillgodoses. De långsiktiga målen att minska utsläppen och bryta beroendet av fossil energi kommer att ge ekonomiska konsekvenser på lång och kort sikt jämfört med noll-alternativet. Energiplanen 2011-2013 är av huvudsakligen strategisk art och många av åtgärderna är inriktade på beteendeförändring som ska minska energianvändningen. Åtgärder som syftar till energieffektivisering i befintliga anläggningar och system ska utföras. Detta är åtgärder som spänner från små till måttliga kostnadsinsatser i genomförandet. Kommunen ska initiera förändringarna genom bland annat information och detta arbete kräver resurser. För energieffektiviseringsåtgärder kan investeringar komma att behövas av anläggningsägarna. Efter genomförda åtgärder är kostnadsminskningar för driften av anläggningarna att vänta som följd av den minskade energianvändningen. Åtgärder som syftar till en omställning till andra energislag kräver investeringar i ny teknik, nya anläggningar etc. Detta kan innebära högre kostnader eller avgifter på olika varor och tjänster.
Transport Transportsektorn står inför den stora utmaningen för att bli hållbarare. I dagsläget är transportsektorn till stor del beroende av fossila bränslen. Åtgärderna i energiplanen kan innebära måttligt kostnadskrävande infrastrukturinvesteringar (upprustning eller nyproduktion av gång- och cykelbanor samt hållplatser) i satsningen på omställning till andra transportalternativ än bil. Kommunala satsningar på information och kampanjer planeras också för ändamålet. Privat- och företagsekonomiskt kräver en omställning till andra transportalternativ inga eller ganska begränsade insatser såsom investeringar i till exempel cykel eller periodkort för kollektivtrafik. Alternativ som innebär ökad fysik aktivitet kan förväntas ge en positiv effekt på folkhälsan och i förlängningen en positiv ekonomisk effekt för enskilda privatpersoner, för arbetsgivare och så även på kommunal nivå. Målet om högre andel miljöfordon inom kommunen förutsätter investeringar i nya miljöfordon och denna ambition omfattar såväl den kommunala verksamheten som övriga näringslivet och privatpersoner inom kommunen. För de som investerar i miljöbilar påverkas driftsekonomin oftast i positiv riktning jämfört med fossilbränsledrivna fordon. Kommunens insats omfattar att tillsätta resurser för informationsinsatser och styrmedel såsom skrotningspremier övervägs, liksom miljökrav vid inköp, justeringar i översiktsplanen m m. Möjligheterna att söka EU-bidrag vid satsningen mot hållbarare transporter kommer att ses över. För att minska behovet av transporter förutsätts kommunala investeringar i teknik som möjliggör effektiva möten på distans och t ex ruttplanering. Initialt ökar kostnaderna med en sådan satsning för att i ett senare skede sparas in i och med minskat behov av transporter. Byggnader, infrastruktur samt energiförsörjning För att sänka energiförbrukningen i kommunägda byggnader måste insatserna ske i det befintliga beståendet, då nya energieffektiva hus hjälper inte till att sänka energiförbrukningen tillräckligt mycket totalt sett. Initialt kommer föreslagna åtgärder att leda till högre kostnader då resurser kommer ett behövas för att konvertera befintliga lösningar och system samt driftoptimera befintliga system. Den ekonomiska modell och de återbetalningstider som kan accepteras vid ny- och reinvesteringar varierar med olika aktörer i fastighetsbranschen. Energiplanens mål om energieffektivisering i befintlig bebyggelse är främst inriktad på det kommunala byggnadsbeståndet vilket ger god möjlighet att prognosticera genomförandet. Målet att bygga energieffektivare och till passivhusnivå leder med all sannolikhet till större investeringskostnader. I takt med att byggindustrin idag alltmer anpassar sig till mer energieffektivt byggande med ett mer välisolerat klimatskal, energieffektiva installationer och med bättre uppföljningsmöjligheter av energianvändningen kommer emellertid dessa merkostnader att minska. Att renovera eller bygga för låg energianvändning kommer att ge lägre energikostnader jämfört med byggnader som uppförs utan ytterligare ambitioner än att klara byggreglernas krav och på längre sikt kan man därför förvänta sig att investeringen tjänas in och att fastighetsvärdet kan påverkas positivt. Man kan räkna med att det kommer att krävas en större informationsinsats för att uppnå de mål som satts upp för energieffektivt byggande. Detta kommer bland annat att ske genom att utöka energioch klimatrådgivningstjänsten. Utöver detta tillkommer kostnaderna för att följa uppställda energikrav vid nybyggnation. Här kommer besparingen att hamna på förvaltningen men ge kommunen en extra kostnad. Vad gäller energieffektiviseringen i infrastrukturen, som byte av vägbelysning, kan man förväntas sig snabb avkastning om den befintliga belysningen är av äldre ålder. Konvertering mot förnyelsebar energi genom att utreda möjligheterna att en biogasanläggning samt en solcellsanläggning kostar mycket initialt men kommer på ett längre perspektiv ge en säker inkomst till låga driftkostnader. En långsiktig aspekt, ifall inte den bebyggda arean i kommunen ökar, är att det kommunala energibolaget kommer att sälja mindre energi till följd av energiplanens mål, vilket minskar de
kommunala inkomsterna hos bolaget. Industri Målet för industrin i energiplanen är att andelen förnyelsebar energi inom industrin skall öka. Industrisektorn berörs även i målet om att den totala energianvändningen skall minska med 20 %. Hur det skall uppnås är inte närmare specificerat, men bland annat nämns att den kommunala energi- och klimatrådgivningen skall utökas. Kostnaden och eventuella besparingar är i dagsläget svåra att bedöma då nulägesanalys saknas av industrins möjligheter för att uppnå detta. Är till exempel inte enklare energieffektiviseringsåtgärder redan genomförda hos kommunens industrier kan energieffektiviseringen ske till en låg kostnad. Är däremot sådana åtgärder redan genomförda i stor utsträckning blir kostnaden större för varje kwh som ska sparas. Den förväntade höjningen av energipriset kommer att påverka i vilken utsträckning åtgärder blir tillräckligt kostnadseffektiva för att industrin skall förväntas att genomföra åtgärderna. Sociala aspekter Bedömningen av sociala aspekter av Alingsås kommun Energiplan utgår ifrån de olika bedömningsområdena arbetskraft och arbetsmarknad, social integration, jämlikhet samt folkhälsa och säkerhet. Även ur ett socialt perspektiv karaktäriseras energiplanen av strategiska och generella åtgärder vilket gör att en bedömning av vilka grupper som påverkas svår att avgöra. Arbetskraft och arbetsmarknad Alingsås har en energianvändning som är låg jämfört med både Västra Götalandsregionen och Sverige då industri och jordbruksverksamheter jämfört med övriga verksamheter inom kommunen är låg. Även åtgärdsförslagen i Energiplanen riktar sig främst till kommunal verksamhet och privatpersoner. Detta görs att arbetsmarknaden påverkas relativt lite av energiplanen. Däremot kan jobb skapas genom att grön teknik och nyinvestering behövs, men omfattningen av detta bedöms vara relativt begränsad. Social integration och trygghet Många av målen och åtgärderna i energiplanen berör informationsinsatser, till exempel resvaneomställningar och utbildningar i möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor. Beroende på hur de berörda instanserna lyckas kommunicera med de olika socioekonomiska grupperna kommer åtgärderna bli mer eller mindre inkluderande ur ett socialt perspektiv. De sociala konsekvenserna kan även få stora spridningar beroende på hur infrastruktursatsningarna och reseomställningarna fördelar sig. Även här måste skillnaderna mellan kvinnors och mäns resande beaktas, då män generellt reser längre samt använder sig av bilen mer än kvinnor gör. Beroende på hur satsningen görs kan det leda till skillnaderna ökar eller minskar. Det är viktigt att förändringar och satsningar på hållbara transporter inte exkluderar grupper som rörelsehindrade och äldre utan regelmässigt utvärderar behov och konsekvenser även hos dessa grupper. En ytterligare social konsekvens är att ökad lokal produktion av energi leder till mindre och kortare strömavbrott vilket kan ger medborgarna större trygghet. Privatekonomiska aspekter Att bygga energieffektivt kan ge initialt större kostnader, då material och arbetskostnaderna förväntas ligga något högre. Det är dock rimligt att förutsätta att energieffektivare bostäder kommer att ge lägre driftkostnader och minska boendekostnaderna på längre sikt. Utredningen samt satsningen på förnyelsebara lokal energiproduktion kommer att minska effekterna av förväntade höjningar av energipriset. Folkhälsa Då många av åtgärderna riktas mot att förändra resvanorna mot alternativ som är mer miljövänliga kan man konstatera att de åtgärder som riktar sig mot att byta ut bilen mot kollektivtrafik och
cykling kommer att leda till förbättrad folkhälsa, då dessa transportalternativ leder till mer fysisk rörelse än biltransport. Om miljövänligare transportalternativ väljs så leder det till förbättrad luftkvalitet vilket kommer att ha en positiv effekt på folkhälsan, såväl som på miljön ur buller och emissionssynvinklar. Om produktionen solenergi ökar är det rimligt att biobränsle användning minskar vilket ger färre lokala emissioner, vilket i sin tur leder till bättre luft minskar ohälsa relaterad till dålig luftkvalitet. Behovsbedömning av miljöbedömning I samband med att kommuner och myndigheter tar fram planer och program skall en behovsbedömning av miljökonsekvensbedömning göras enligt ske 6 kap. 11 MB. Avgörande för ifall energiplan kräver en miljöbedömning är om energiplanen antas medföra betydande miljöpåverkan. Energiplanen bedöms inte medföra förutsättningar för kommande tillstånd av åtgärder och verksamheter som anges i bilaga 3 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Generellt kan sägas att energiplanen är av huvudsakligen strategisk art och i ganska liten grad definierar åtgärderna specifikt. Till exempel är målet att skapa förutsättningar för förnyelsesebara energikällor så generellt hållet att det inte går att avgöra om de innebär kommande tillståndspliktiga verksamheter. Ett av åtgärdsförslagen är att utreda förutsättningar för biogasproduktion samt kraftvärmeproduktion i Alingsås, där det i ett eventuellt nästkommande steg kan bli aktuellt med en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvenserna av att implementera K2020 och Alingsås trafikförsörjningsplan bedöms i arbetet med dessa planer, ej i energiplanen. Dock kan ändringar i, samt handlingsplaner till, Alingsås energiplan innebära att en miljöbedömning skall påbörjas.