Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet, integrerad energimarknad, energieffektivisering, mindre klimatpåverkande ekonomi samt F&I och konkurrenskraft. - Sv: Energikommission, Färdplan 2050 i Miljömålsberedningen, Uppskjutna miljarder, slut på ee-stödet, UK, UFOS-Energi - Energikartläggning i stora företag - Kommunala särkrav och SKLs rekommendation, BBR för NNE - Öppna jämförelser Energi och klimat
Resultat 2009-2013 Cirka 5% lägre energianvändning i bostäder o lokaler Ökad andel förnybar energi Kraftigt ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Ökad andel förnybara drivmedel till egna bilar Kraftigt ökad andel miljöbilar och mindre energikrävande bilar
Öppna jämförelser Energi och klimat Energieffektiviseringsstödet inrapporterat för 2009, 2011-2013. Sista inrapportering 2015 för 2014. 271 kommuner 20 landsting 95-97% av befolkningen Kompletterande uppgifter från Miljöfordon Syd/Vägtrafikregistret Samarbete SKL och Energimyndigheten
Energi och uppsatta mål, kn & lt i EES Byggnad tot. 2009 2011 2013 24,3 TWh 22,6 TWh 22,2 TWh Mål 2014 % Mål 2020 % Kommentar 10 19,5 OBS! Minskning pga både tydligare avgränsning 09-11, minskat bostadsbestånd samt energieffektivisering. Bostäder 160 157 151 kwh/m 2 normalårskorrat Lokaler kn 202 195 187 kwh/m 2 normalårskorrat Lokaler lt 230 223 219 kwh/m 2 normalårskorrat Transport 0,6 + 3,1 0,6 + 3,1 0,6 + 3,7 10 20,4 Egna bilar och kollektivtrafiken (TWh)
Energianvändning i lokaler 2013 (kwh/m 2 Atemp) Kn 202 2009 -> 187 2013 Lt 230 2009 -> 219 2013 Normalårskorrigerade uppg för lt Kn uppgifter korrigerade för både normalår och olika klimat över landet
Energianvändning i bostäder 2013 (kwh/m 2 Atemp) 169 kwh 2009 -> 151 kwh 2013 Normalårskorrigerade uppg för lt Kn uppgifter korrigerade för både normalår och olika klimat över landet
Energianvändning kn lokaler 2013 250 200 kwh/m 2 150 100 50 0 Olja Biobränsle Fjärrvärme Fjärrkyla El Uppjust. verks-el Medel inkl verksamhetsel riket 179, Kalmar 170 Anm. I excelfilen på Projectplace finns en flik för diagram, avser inköpt energi, ej normalårskorrat
Förnybar energi i byggnader 2013 Kn 72% 2009 -> 79% 2013 Lt 74% 2009 -> 81% 2013
Energi till lokaler och bostäder -mindre ändringar i mixen
Indikatorer för byggnader och energi Energianvändning i lokaler (kwh/m2 Atemp) Inköpt energi, inkl verksamhetsel, normalårskorrigerad Inköpt energi, inkl verksamhetsel, korrigerad för normalår och klimat Lokalarea (m 2 Atemp/invånare) Energianvändning i bostäder, (kwh/m2 Atemp) Inköpt energi, exkl hushållsel, normalårskorrigerad Inköpt energi, exkl hushållsel, korrigerad för normalår och klimat Bostadsarea (m 2 Atemp/invånare) Förnybar energi och energikostnad i byggnader Förnybar energi inkl. restvärme i byggnader, andel (%) Förnybar energi och restvärme exkl el i fjärrvärmen, andel (%) Förnybar el till byggnader, andel (%) Vindkraft, el från solceller resp värme från solfångare (kwh/invånare) Energikostnad per invånare (kr/invånare)
Förnybara drivmedel till egna bilar 2013 Kn 15% 2009 -> 22% 2013 Lt 19% 2009 -> 25% 2013
Energi till bilar och kollektivtrafik Mer förnybart, skifte från bensin till diesel
Miljöbilar 2013 Nya bilar med ny definition och äldre bilar med äldre definition Kn 35% 2009 -> 44% 2013 (47% med äldre def) Lt 69% 2010 -> 71% 2013 (77% med äldre def)
Bilarnas energiprestanda 2013 (kwh/100 km) 5% bättre för kn sen 2009, 8% bättre för lt sen 2010
Indikatorer för transporter och energi Bilar och körsträckor Förnybara drivmedel till personbilar & lätta lastbilar, andel (%) Miljöbilar av personbilar & lätta lastbilar, andel (%) MFS* Energiprestanda personbilar & lätta lastbilar (kwh/ 100 km) MFS* Energianvändning personbilar & lätta lastbilar (kwh/100 km) Körsträckor (km/årsarbetare) Körsträcka i privatbil, andel (%) Kollektivtrafik Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, andel (%) *MFS avser uppgifter från Miljöfördon Syd och Vägtrafikregistret. Övriga uppgifter från inrapporteringen till Energieffektiviseringsstödet
Reflektioner över arbetet och kvaliteten Stor variation över tid i en del inrapporterade värden. Trots korrigeringar kvarstår en del extrema värden. En del av variationen är olika förutsättningar för lokaler och bostäder, annat är kvalitetsbrister i underlag och rapportering. Viktigast att följa utvecklingen och måluppfyllelsen över tid 2009-2014. Oklart om fortsättning efter 2015. Bättre IT-system behövs för inrapportering, korrigering och presentation. Vad ser ni som viktigast att följa upp?