EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en något högre folkökning än 212 men inte i närheten av de toppnivåer som uppnåddes under perioden 26-29, då Skånes befolkning ökade med i genomsnitt 15 4 personer per år. Skåne minskar sin andel av rikets folkökning, främst beroende på att Skåne under 213 tog en mindre andel av invandringen till Sverige. Däremot ökade inflyttningsnettot från övriga Sverige till Skåne för första gången sedan 29. Karta 1: Procentuell befolkningsökning 213 i Skånes kommuner Skåneanalysen är en rapport från Region Skåne. Syftet med rapportserien är att öka intresset och kunskapen kring Skånes utveckling och tillväxt. Rapporten är framtagen av Anna Bjärenlöv, Daniel Nilsson, Simon Sköld, Daniel Svärd och Lova Wigvall, Enheten för samhällsanalys, Regional utveckling samt Anders Axelsson och Christian Lindell, Analysfunktionen, Näringsliv Skåne. Kontakt: anna.bjarenlov@skane.se 4-675 32 57
11 fler skåningar Under 213 ökade befolkningen i Skåne med 1 981 personer och uppgick vid årsskiftet 213/214 till 1 274 69 personer. Detta var en något högre folkökning än 212 men inte i närheten av de toppnivåer som uppnåddes under perioden 26-29, då Skånes befolkning ökade med i genomsnitt 15 4 personer per år. Befolkningsökningen i Skåne 213 var den tredje största efter Stockholm och Västra Götalands län. I förhållande till folkmängden hade Skåne den femte högsta ökningen,,9 procent. Det kan jämföras med befolkningsökningen i Stockholms län på 1,7 procent. Ökningen störst i sydväst I de skånska kommunerna var befolkningsökningen, räknat i antal personer, högst i Malmö, Lund och Helsingborg. De tre kommunerna ökade tillsammans med över 75 personer, vilket motsvarar cirka två tredjedelar av hela Skånes folkökning. I förhållande till folkmängden var ökningen störst i Malmö (1,7 procent), Lund och Landskrona som alla ökade mer än en procent. Fem kommuners befolkning (Bjuv, Simrishamn, Hörby, Tomelilla och Örkelljunga) minskade med sammanlagt 18 personer förra året. Något högre folkökning än befolkningsprognosen Region Skåne gör årligen befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner. Prognosen sträcker sig tio år framåt i tiden och ligger till grund för Region Skånes långsiktiga planeringsarbete. Alla prognoser och framtidsbedömningar är förknippade med ett visst mått av osäkerhet. För att ha det bästa underlaget görs en ny prognos varje år som grundar sig på den färskaste statistiken och aktualiserade antaganden enligt Statistiska centralbyråns senaste prognos över Sveriges framtida folkmängd. Befolkningsprognosens syfte är att bedöma hur befolkningens storlek och sammansättning med tiden kommer att förändras. I Region Skånes befolkningsprognos 213-222 underskattades befolkningsökningen för 213 med 564 personer. Medan utfallet för födslar och dödsfall var i ungefär i nivå med prognosen, underskattades flyttnettot (inflyttade-utflyttade). Prognosen lyckades inte helt fånga nivån på den nya trenden med ökad inflyttning från övriga riket men lyckades väl med att fånga förändringen med en minskad invandring till Skåne. Inflyttningen från utlandet ökade inte lika snabbt som den gör i riket Skåne är ett inflyttningslän med fler inflyttare än utflyttare. Inflyttningen till Skåne från utlandet har ökat något under 213 men inte alls som den gjort för riket i stort. Figur 1 Antal Skånes inrikes och utrikes flyttnetto 12 1 8 6 4 2 1997 1999 21 23 25 Inrikes flyttnetto År 27 29 211 213 Utrikes flyttnetto Invandringen till Skåne och övriga riket var i synnerhet stor åren 26-21, vilket framför allt berodde på den tillfälliga asyllagen, flyktingmottagning och anhöriginvandring från Irak samt invandring från nya EU-länder och Danmark. Jämför man Skånes andel av hela rikets invandring så har den minskat kraftigt de
senaste åren. Från att Skåne tog emot 18 % av rikets invandring 29 till endast 14 % 213. En förklaring till denna förändring kan vara att de stora grupper som söker sig till Sverige nu kommer från länder som Syrien och Somalia, vilka hittills främst sökt sig till andra landsändar än Skåne. Många av dem som invandrar till Skåne och övriga Sverige är födda i Sverige men har tidigare utvandrat, till exempel för att studera eller arbeta utomlands. En stor andel av de invandrade är födda i Danmark, Irak och Polen. Inflyttningen från övriga Sverige ökar för första gången sedan 29 Det är inte lika stora förändringar i inflyttningen från övriga riket, men för första gången sedan 29 ökar inflyttningen från övriga Sverige. Detta trots att varken bostadsmarknaden kommit igång, eller att möjligheterna att hitta arbete i Skåne har förbättrats speciellt mycket. Vad denna förändring beror på återstår att se. Trots att flyttningsmönstren till andra län har förändrats, har det inte skett så stora förändringar i flyttmönstret för olika åldrar. Mer än hälften av alla flyttningar över länsgränsen sker i åldern 2-3 år. En stor del av den ökade utflyttningen sett över en femårsperiod kan förklaras av att vi har fler personer i flyttbenägna åldrar. Det är nu en något lägre andel personer i åldrarna 2-3 år som flyttar från Skåne än för fem år sedan. Små förändringar kan också ses för män i åldern 3-4 år och för kvinnor vid 4 års ålder, som nu har en något högre benägenhet att flytta till ett annat län. Figur 2 Antal 4 35 3 25 2 15 1 5 1997 Skånes in- och utflyttning 1999 21 23 Inflyttade 25 År 27 29 Utflyttade 211 Ungefär tjugo procent av dem som flyttade till Skåne från övriga län i Sverige under förra året var utikesfödda. Kommunerna Svalöv, Burlöv och Lund har den högsta inflyttningen i förhållande till sin folkmängd. Dessa kommuner har också en hög utflyttning. Störst nettoinflyttning (inflyttning minus utflyttning) i förhållande till befolkningsstorleken har kommunerna Höganäs, Lomma och Höör. Totalt hade tio kommuner fler utflyttare än inflyttare under 213. Flyttutbytet med Danmark minskar Efter att Öresundsbron invigdes 2 och fram till 27 ökade inflyttning från Danmark till Skåne. Bostadsmarknaden är en viktig förklaring till de förändrade flyttmönstren över sundet. Snabbt stigande bostadspriser i Köpenhamnsområdet i kombination med bostäder till lägre priser i Skåne, inom pendlingsavstånd till Köpenhamn, var en orsak till att inflyttningen från Danmark ökade. På hösten 26 kulminerade bostadspriserna i Köpenhamn och därefter sjönk de dramatiskt. Sedan dess har färre danskar flyttat till Skåne och många danskar har valt att flytta tillbaka. Skånes flyttutbyte med Danmark sjönk i båda riktningarna under 213, det vill säga både inflyttningen från Danmark och flyttningar från Skåne till Danmark minskade. Sedan 21 har vi haft ett
negativt flyttnetto (inflyttade-utflyttade) gentemot Danmark. Det föds många barn Under de senaste åren har barnafödandet i Skåne och övriga riket varit stort. Under 213 föddes det drygt 15 6 barn, vilket var 18 färre än året innan. Det är dock fortfarande ett stort barnafödande, för tio år sedan föddes det exempelvis bara drygt 11 barn per år. Den främsta anledningen till att det föds många barn är att det finns ett stort antal kvinnor i barnafödande åldrar, framförallt i åldrarna 27-35 år. I Skåne är medelåldern för kvinnor att föda barn 3,6 år vilket är något lägre än för riket totalt. Skillnaden mellan kommunerna i Skåne är stor. Åstorp har den lägsta medelåldern för barnafödande med 28,5 år och Lomma har den högsta 33,8 år. Det finns även stora skillnader i barnafödandet utifrån kvinnornas födelseland och hur länge de varit i Sverige. Statistiska centralbyrån har analyserat hur kvinnor från länder med låg utvecklingsnivå (till exempel från Somalia och Etiopien) föder barn tidigare och får fler barn än kvinnor som är födda i Sverige eller andra länder med en hög utvecklingsnivå (till exempel Danmark och USA). Kvinnor som är födda i länder med en medelutveckling (till exempel Irak, Iran och Thailand) får också fler barn än kvinnor som är födda i Sverige, men dessa kvinnor närmar sig svenskfödda kvinnors benägenhet efter ett par år. För att mäta kvinnors benägenhet att föda barn används summerad fruktsamhet. Den summerade fruktsamheten beskriver hur många barn en kvinna skulle få under sitt liv utifrån hur barnafödandet ser ut i olika åldrar. I Skåne var den summerade fruktsamheten 1,9 barn per kvinna 213, vilket kan jämföras med slutet av nittiotalet då det föddes 1,5 barn per kvinna. Några faktorer som påverkar barnafödandet är deltagande i arbetslivet, utbildning och ekonomi och familjepolitik. Figur 3 Förändring i fruktsamheten i Skåne 197-213 Summerad fruktsamhet (barn per kvinna) 2.5 2 1.5 1.5 197 198 199 2 21 Vi lever allt längre Antalet personer som avlider är ganska stabilt över åren. Under 213 avled ungefär 12 1 personer vilket var 166 färre än året innan. Antalet påverkas framförallt av befolkningens storlek i de äldre åldrarna. På längre sikt har livslängden ökat tack vare förbättrade levnadsförhållanden och medicinsk behandling. År 213 var den förväntade medellivslängden vid födseln i Skåne 84 år för kvinnor och 8 år för män. På tjugofem har medellivslängden ökat med tre år för kvinnor och fem och ett halvt år för män. Nationellt och internationellt har förändringarna i åldrandet och effekterna på samhällsekonomin uppmärksammats allt mer. Det råder osäkerhet om livslängden kommer att fortsätta att öka och vilka konsekvenser detta kommer att få för hälso- och sjukvården. Färre personer ska också på sikt försörja fler och fler. I SkåneAnalysen från januari 212 analyserades detta närmare med fokus på vad det innebär för Skånes del. Stora skillnader inom Skåne Skånes kommuner har stora demografiska skillnader och 213 års befolkningsförändringar är inget undantag. Tittar man på Skånes fyra största kommuner Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad så är det stora skillnader på År
vilka komponenter som har bidragit till kommunens folkökning. Exempelvis utgjorde invandringsnettot 71 % av folkökningen i Kristianstad medan den bara utgjorde 36 % i Malmö. Malmö med sin unga befolkning hade ett kraftigt Födelsenetto (födda-döda) som utgjorde 47 % av folkökningen, mot bara 22 % i Kristianstad. Figur 4 Folkökningens komponenter i Skånes större kommuner 213 6 5 4 Antal 3 2 1 Malmö Lund Helsingborg Kristianstad Födelsenetto Invandringsnetto Inrikes flyttningsnetto
Figur 5: Befolkningsförändringar i Skånes kommuner 213 Befolkningsförändringar i Skåne 213 Kommun Födda Döda Netto Inflyttning Utflyttning Netto Justering Folkmängd Folkökning Svalöv 133 128 5 118 237 52 13332 57 Staffanstorp 235 129 16 1416 131 3 2 22672 138 Burlöv 192 154 38 1522 239 68-3 17114 13 Vellinge 31 271 39 1769 266 153 3387 192 Östra Göinge 13 145-15 925 273 82 13687 67 Örkelljunga 9 11-11 643 116 8 1 9653-2 Bjuv 181 162 19 188 171-8 -4 1481-65 Kävlinge 358 235 123 1467 138 5 296 173 Lomma 254 196 58 1276 154 142-2 22496 198 Svedala 24 135 15 135 85-9 267 96 Skurup 158 148 1 892 92 61-1 1525 7 Sjöbo 197 194 3 1178 138 114-6 1841 111 Hörby 179 175 4 99 97-43 -2 14917-41 Höör 178 122 56 913 78 56-1 15637 111 Tomelilla 157 18-23 775 83-4 1 12891-26 Bromölla 127 137-1 641 17 93 3 12336 86 Osby 124 137-13 712 111 89 12713 76 Perstorp 79 76 3 592 16 39 1 7139 43 Klippan 153 195-42 1127 152 97 16715 55 Åstorp 181 125 56 1193 155 64 1 14927 121 Båstad 127 182-55 912 121 65 2 14275 12 Malmö 5164 2677 2487 289 655 2759-1 312994 5236 Lund 1227 786 441 159 1881 896 4 114291 1341 Landskrona 553 469 84 2942 699 421 8 4373 513 Helsingborg 1637 139 328 7437 1588 657-7 132989 978 Höganäs 231 31-7 1385 179 29 1 2584 221 Eslöv 46 337 69 1916 23 19-2 3192 176 Ystad 272 46-134 1564 29 194 5 28623 65 Trelleborg 469 44 29 1982 279 22 1 42837 232 Kristianstad 894 782 112 3775 725 392-2 819 52 Simrishamn 128 288-16 141 158 115-1 18951-46 Ängelholm 396 462-66 1949 29 185 5 39866 124 Hässleholm 494 547-53 217 416 113 4 5227 64 Skåne totalt 15654 12131 3523 36393 28933 746-2 127469 1981