1
2 Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov.
Vid den samnordiska konferensen i Reykjavik 1977 beslutades att införa en rapporteringsrutin mellan de nordiska länderna att utväxla meddelanden om vilka nordiska medborgare som beviljats studiestöd i ett annat nordiskt land. Syftet med rapporteringsrutinen är att förhindra att studiestöd betalas ut samtidigt i två länder för samma utbildning. Ett sekundärt syfte är det preventiva, d.v.s. vetskapen om att det sker en efterkontroll kan i sig förhindra bidragsfusk. 3
En enkät skickades under hösten 2007 till nordiska länder och självstyrande områden. Rapporteringsrutinen fungerar i stor sett enligt det ursprungliga beslutet. Samtliga länder skickar och tar emot meddelanden om studiestöd. Island skickar dock endast på begäran. 4
Av enkäten framgår att det finns risker som kan orsaka felaktiga utbetalningar av studiestöd från två länder samtidigt. I dag sker endast en efterkontroll och det kan i vissa fall gå en lång tid innan en dubbelutbetalning upptäcks. Om så sker, återkrävs studiestödet normalt från ett av länderna. Efterkontrollen är tidvis inte en prioriterad arbetsuppgift och i bland görs endast stickprovskontroller. 5
Årligen utväxlas drygt 3 000 meddelanden om studiestöd mellan de nordiska länderna. Meddelanden skickas från respektive land alltifrån två gånger per år (Finland, Norge) till löpande varje vecka (Sverige). I de efterkontroller som sker uppmärksammas under ett år knappt 50 ärenden där det kan bli fråga om att återkräva studiestödet från ett av länderna. 6
Hanteringen av meddelanden är helt manuell och tidskrävande. Samtliga nordiska länder efterlyser någon form av teknisk utveckling för att underlätta rapporteringsrutinen. Avsaknaden av gemensamma personnummer eller andra identifikationsnummer är ett problem. 7
Det finns något varierande bestämmelser i varje land på vilken grund meddelanden får utväxlas mellan länderna. EG:s direktiv om behandling av personuppgifter (94:46 EG) gäller. Det finns också i varje land bestämmelser om att studiestöd inte kan beviljas till den som samtidigt får studiestöd från en främmande stat. 8
Personnummer (cpr-nummer) i de nordiska länderna är uppbyggda på olika sätt med tio eller elva siffror (eller en bokstav). Danmark 241265-1239 Finland 241265-6981 (eller - 068B) Färöarna som Danmark Grönland som Danmark Island 241265-6989 Norge 241265-69812 Sverige 651224-1234 Åland som Finland 9
Informationsutbyte mellan Norden och övriga EU Samtliga nordiska länder vill ha en maskinell kontroll mot andra EU-länder. Det förutsätter dock en gemensam minsta definition av begreppet studiestöd samt en lagstiftning som medger informationsutbyte mellan samtliga EU/EES-stater. Det förutsätter också unik personidentifikation och samkörning när studiestödet betalas ut. En manuell efterkontroll mot alla länder skulle bli alltför omfattande och tidskrävande. 10
Informationsutbyte, förslag kortsiktigt För att underlätta hanteringen inom Norden med framförallt identifieringen av personer bör uppgifter om utbildning/skola anges i respektive lands meddelanden. Utskicken till respektive nordiskt land bör koncentreras till fyra gånger per år. Efterkontrollen bör prioriteras i respektive nordiskt land. Sverige bör med tiden hämta uppgifter från beviljnings- och utbetalningssystemen i stället för som i dag från systemet för prövningen av rätten till svenskt studiestöd för utländska medborgare. 11
Informationsutbyte, förslag på lite sikt Arbetsgruppen för studiestöd i Norden (ASIN) skulle som ett pilotprojekt kunna inleda ett närmare samarbete med de baltiska staterna i syfte att utveckla rutiner för ett informationsutbyte länderna emellan. De baltiska staterna är i färd med att bygga upp sina studiestödssystem. Detta ligger också i linje med de satsningar som Nordiska Ministerrådet bland annat inriktar sig på under de kommande åren. Nordiska Ministerrådet planerar nu för ett närmare samarbete med de baltiska länderna och nordvästra delen av Ryssland (S:t Petersburgsområdet). 12