Bemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015

org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 070-5690023 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Yttrande till Naturvårdsverket angående remissvar gällande ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G mot översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet (Dnr NV-08038-14) Flertalet remissinstanser har årligen svarat på liknande remissförfrågningar under perioden 2002 till 2014, vilket innebär att det mesta redan har ventilerats vid ett flertal tidigare tillfällen. Vi har inga synpunkter på de flesta remissvaren men ser ett visst behov att bemöta delar av remissvaren från Havs- och vattenmyndigheten, Stockholms universitet samt Folkhälsomyndigheten. Bemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015 Havs- och vattenmyndigheten tillstyrker ansökan men vidhåller vad som framförts i myndighetens yttrande den 16 januari 2014 (dnr 4919-2013) gällande 2014 års myggbekämpning, och anser att en del villkor bör gälla, varav vissa listas och bemöts nedan. 1) En förnyad och fördjupad analys av effekten av bekämpningen och metodens lämplighet på lång sikt ska göras. I denna ska beaktas att vetenskaplig utvärdering visar att minst 95 % av alla myggområden måste täckas med rätt koncentration Bti för att få en tillräcklig effekt och hur bekämpningen tillgodoser detta under hela myggsäsongen. Analysen ska innefatta en mer detaljerad kostnads-nyttoanalys med hänsyn till befolkningsmängd och påverkan på allmänna intressen såsom turism och friluftsliv. Kostnads-nyttoanalysen ska innefatta alternativa lösningar på problemet. 1

Vi ser inget behov av ännu en utredning. Det är klart och tydligt visat att översvämningsmyggor orsakar mycket omfattande och olidliga problem, att det därför finns mycket stort behov av att bekämpa dessa stickmyggor vid nedre Dalälven, samt att detta är av betydande allmänintresse. Befolkningsmängden togs hänsyn till i en tidigare komplettering till Naturvårdsverket (2012-02-22). Det finns i nuläget, utöver spridning av Vectobac G från helikopter, inte någon fungerande alternativ metod för bekämpning av översvämningsmyggor. Det är dock möjligt att utveckla en metod med födselkontroll, men det handlar då om en tidsperiod av ca 10 år innan den kan vara klar för praktiskt användning i full skala. Beskrivning av Sterile Insect Technique (SIT) mot stickmyggor finns under rubriken 8. Alternativa bekämpningsmetoder inklusive nollalternativet, sidan 60-64 i MKB 2015 (reviderad version 2014-12-12). 2) En plan för minskad användning av bekämpningsmedlet, till förmån för andra metoder, ska tas fram av sökanden och redovisas till Naturvårdsverket. Planen kan utformas med stöd av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns rapport "Förslag till hur myggproblemet vid Nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt", men ska vara än mer konkret med avseende på åtgärder, deras lokalisering och hur de ska verkställas. Exempelvis bör planen omfatta en strategi för hävd av landskapet och kartor som beskriver var särskilda insatser ska genomföras. I nuläget finns det ingen fungerande alternativ metod som kan försvara en minskad användning av bekämpningsmedlet Vectobac G. Hävd och bete nämns ofta som alternativa myggbekämpningsmetoder, men den reduktion av mygglarvsmängderna som kan åstadkommas (t ex hävd 70 % på våren och 35% på sommaren) räcker inte till för att minska mängden vuxna översvämningsmygg till drägliga nivåer (Östman et al 2014). Vid översvämningen juni 2014 visade våra larvprovtagningar vid Nordmyran, som under många år hävdats genom slåtter, på 47 mygglarver per liter. Hävd genom bete används sedan några år i Kågbo men i denna hage med nötdjur förekom 214 mygglarver per liter. Såväl inom slåtterområdet Nordmyra, som det betade området Kågbo, behövs därför återkommande bekämpning av översvämningsmyggornas larver genom spridning av Vectobac G. Våra fakta visar att varken hävd eller bete är att betrakta som bekämpningsmetoder. Vi är dock positiva till användning av såväl hävd som bete i landskapsvårdande syfte. I beaktande av rapporten ansöker Nedre Dalälvens Intresseförening parallellt om skrivarmedel hos Naturvårdsverket för Life Älväng åtgärder i Natura- 2000 områden i Nedre Dalälven. De planerade åtgärderna enligt ovan nämnda rapport från Länsstyrelsen i Gävleborgs Län avser 1700 ha för bete och hävd, vilket är mindre än 20% av de kända myggproducerande översvämningsområdena i nedre Dalälvsområdet. Havs- och vattenmyndigheten hänvisar själv till vår studie som visar, att för tillräcklig reduktion av mängden blodsugande honor av Aedes sticticus inom ett område behövs minst 98% reduktion av mängden larver inom 95% av produktionsområdena inom 5 km (Schäfer & Lundström 2014). Detta gäller för Bti-baserad mygglarvsbekämpning men också för all annan bekämpning som riktas mot larver av Aedes sticticus. En alternativ metod som hittills inte har beaktats är SIT, eller MYGG-SIT som den nu benämns i samband med att vi presenterat den för riksdagspolitiker under ett informationsmöte i Riksdagshuset. MYGG-SIT bygger på att honor av stickmyggor bara parar sig en gång och använder sperman för att befrukta alla ägg under resten av livet. En hona som parat sig med en steril hanne får ingen avkomma. Ett internationellt forskarteam, samordnade av IAEA, har kommit långt i utvecklingen av SIT mot några arter av stickmyggor och nu finns potential att även utveckla denna extremt effektiva och miljövänliga bekämpningsmetod mot översvämningsmyggan Aedes sticticus i Sverige. Innan bekämpning med MYGG-SIT kan bli möjlig i Sverige krävs dock 10 år av forskning och utveckling. Arbetet med denna nya bekämpningsmetod mot översvämningsmygg borde startas redan under 2015 2

med utveckling av de många olika delmetoder och tekniker som krävs, övergå till omställning från FoU till industriell omfattning från 2020, samt vara redo för bekämpning i full skala från 2025. För utveckling fram till full kapacitet och genomförande av bekämpning med MYGG-SIT handlar det om 10 år, vilket självklart bara kan genomföras om det finns en fungerande finansiering av såväl FoU som övergång till industriell skala. 3) En fortsatt utvärdering av bekämpningsmedlets reella effekt på myggtätheten i berörda områden ska utföras och redovisas på ett statistiskt vedertaget vis. Sommaren 2000, innan någon bekämpning var aktuell, uppmättes 23 000 stickmyggor per CDC-fälla och natt i centrala Österfärnebo (olidlig mängd är ca 10 000 per fälla och natt), och efter bekämpningen nu byggts ut till full skala så fångas normalt långt under 1000 stickmyggor per fälla och natt vanligtvis mycket lägre mängder. Vi anser att dessa siffror mer än väl visar att den genomförda biologiska bekämpningen gett avsedd effekt. 4) Fortsatta undersökningar ska utföras avseende påverkan på bottenfauna och fisk med fokus på små vatten (vattensamlingar och bäckar) där koncentrationerna av bekämpningsmedlet riskerar att bli som högst. Koncentrationerna av medlet ska kontrolleras i dessa vatten direkt efter besprutningarna. Jämförande studier i närliggande liknande, av besprutning oberörda, vattensamlingar och bäckar, ska utföras. Det finns inga indikationer om att Bti-baserad bekämpning av stickmygglarver skulle kunna få några konsekvenser för fiskbestånd eller bottenfauna (se också MKB 2014, sidan 35-37). Däremot finns vetenskapliga publikationer som visar att Bti-baserad bekämpning av stickmygglarver kan utföras över många år utan att några negativa effekter kan påvisas hos icke-målorganismer (Persson Vinnersten et al 2009, 2010, Lundström et al 2010a, 2010b, Caquet et al 2011, Lagadic et al 2014). Sammantaget visar dessa fakta att det är mycket svårt att påvisa några negativa effekter av Bti-baserad stickmyggbekämpning på fisk och bottenfauna, vilket innebär att det skulle krävas mycket omfattande och kostsamma forskningsinsatser. Några ytterligare omfattande forskningsinsatser kan rimligen inte motiveras utifrån den nuvarande kunskapsbasen som tydligt visar att det endast kan finnas en obetydlig risk för påverkan. Därför föreslår vi att fortsätta vårt egenkontrollprogram enligt bilaga 28 i ansökan. 5) Myndigheten anser att författaren av miljökonsekvensbeskrivningen drar alltför långtgående slutsatser när den på sidan 53 påstår att det är en tydlig avsaknad av negativa miljöeffekter. Myndigheten citerar här endast en del av en mening. Den kompletta meningen från sidan 53 lyder Den tydliga avsaknaden av några negativa miljöeffekter, att kompensera för, visar med all tydlighet att det inte finns något behov av kompensatoriska åtgärder. Vi kan därför förtydliga att det inte handlar om total avsaknad av några som helst miljöeffekter, men däremot handlar det om avsaknad av miljöeffekter att kompensera för. 6) Det finns fortfarande vissa frågetecken kring hur medlet påverkar andra organismer som lever i och vid älven. Det finns exempelvis svårigheter att förutse miljökonsekvenserna av storskalig och långvarig bekämpning med bekämpningsmedlet. Sökanden beskriver, bland annat på sidan 2 i miljökonsekvensbeskrivningen, att besprutningen medfört en mångdubbling av 3

mängden protozoer. Vilka ekosystemeffekter detta kan ge är osäkert. Osäkerheterna grundar sig också på att Bti har visats kunna ha effekter på icke målarter och att målarten på sikt kan utveckla resistens. För ett mer konstruktivt samtal om miljöaspekter av att använda Vectobac G mot stickmyggor, vore det bra med ett förtydligande om storleksordning hos de miljökonsekvenser och ekosystemeffekter som Havs och vattenmyndigheten åsyftar. Såväl de långtidsstudier av icke-målorganismer som utförts i Sverige (Persson Vinnersten et al 2009, 2010, Lundström et al 2010a, 2010b), som de långtidsstudier som utförts i Frankrike (Caquet et al 2011, Lagadic et al 2014), visar att Bti endast kan orsaka obetydliga effekter på andra organismer än de stickmyggor som avses att bekämpa. Risken för att stickmyggor skall kunna utveckla resistens mot Bti är försvinnande låg och enligt de publicerade studierna av stickmyggorna Culex pipiens och Aedes aegypti är det inte ens möjligt för arter som lever i tempererat klimat (Paris et al 2011, Saleh et al. 2003). Genom att hos dessa stickmyggor tvinga fram utveckling av resistens mot tre av de fyra Bti-associerade toxinerna har man kunnat studera om denna resistensutveckling har några effekter på myggpopulationernas överlevnadsförmåga. Resultaten visar tydligt att flera viktiga överlevnadskomponenter påverkades negativt hos Aedes aegypti (Paris et al 2011). Resistens mot Bti medförde 69% minskning av äggens överlevnad vid förvaring i fyra månader, äggproduktionen minskade med 40%, och utvecklingstiden som larv ökade med en dag för hannar och två dagar för honor. Dessutom var den framtvingade resistensen mot Bti-komponenter mycket kortlivad och redan efter fem generationer utan Bti-selektion så förlorades resistensen. Helt i linje med dessa forskningsresultat så har inga tecken på resistensutveckling kunnat påvisas hos översvämningsmyggor i tyska Rhendalen efter 35 år av intensiv bekämpning med hjälp av Bti. Bemötande av remissvar från Stockholms universitet 2015 7) Till skillnad från tidigare års ansökningar och liknande ansökningar från andra områden i Sverige som drabbas av utbrott av stickmyggor, tar Nedre Dalälvens Utvecklings AB inte upp huruvida alternativa metoder kan ersätta alternativt komplettera bekämpningen med Bti. Med tanke på att en Natura 2000-prövning kräver att alternativa lösningar beaktas, finns det egentligen skäl till att inte lämna tillstånd för bekämpning av stickmyggslarver enligt ansökningarna. Det får dock anses vara tillräckligt med den dokumentation som tidigare tillhandahållits av Länsstyrelsen i Gävleborgs Län. Precis som i tidigare års ansökningar så innehåller även MKB 2015 ett kapitel om alternativa metoder (Kap 8, sida 60-64 i MKB 2015 reviderad version 2014-12-12). Vi anser därför att vi har uppfyllt kravet i Natura 2000-prövningen om att alternativa lösningar ska beaktas. 8) I väntan på vad Naturvårdsverket lägger fram vad avser potentiella ekosystemeffekter av Bti, trycker föreliggande ansökningar starkt på det faktum att det idag inte finns bevis för att bekämpning med Bti, vid adekvata doser, leder till några negativa effekter på annan fauna. I dagsläget kan det dock inte uteslutas att biologisk bekämpning av stickmygglarver med Bti de facto kan leda till ekologiska konsekvenser på sikt. 4

Vilket underlag har Stockholms universitet till detta uttalande? Vilka ekologiska konsekvenser syftar man på? Om Stockholm universitet har tillgång till vetenskapligt underlag (som sig bör när man uttalar sig som ett universitet) till detta påstående så skulle vi gärna vilja ta del av detta. Bemötande av remissvar från Folkhälsomyndigheten 2015 9) Myndigheten finner att det inte finns någon angivelse om hur tidigare bekämpningar har fungerat för att minska de hälsoproblem som befolkningen i området har haft eller förväntas få. Det är anmärkningsvärt med tanke på att anledningen till att tidigare bekämpningar har godkänts och genomförts har varit att minska problemen för de människor som vistas i närheten av översvämningsområden. I ett tidigare remissvar från Socialstyrelsen till Miljödepartementet, datum 2013-03-07, avseende bekämpning av stickmygglarver i Dalälvens översvämningsvåtmarker beskrevs att allergireaktioner, infektioner i myggbett och myggöverförda sjukdomar ökar i områden med stora mängder myggor. Folkhälsomyndigheten vill här påpeka att besvären kan förväntas öka ännu mer när det är frågan om översvämningsmyggor som är aktiva under dagtid. Till detta kommer de psykiska besvären för berörda människor som myggproblem orsakar. Det finns därför ett behov av att kunna korrelera bekämpningsinsatser med minskad hälsopåverkan. Detta skulle ge ett underlag till att bättre kunna bedöma om den bekämpning som ansökan gäller är verkningsfull och innebär de förväntade förbättringar som är grunden till ansökan. Redovisningar om hur mängden mygglarver har minskat på provtagningsplatser ger inget direkt svar om hälsopåverkan för den berörda befolkningen har minskat. Grunden till ansökan är främst att minska mängden av de översvämningsmyggor som besvärar boende och besökare i nedre Dalälven och detta har lyckats vilket exempelvis framgår av Schäfer & Lundström (2014), men också av de många positiva responser vi får från boende i området. Vi kan hålla med om att det vore intressant att kunna korrelera bekämpningsinsatser med minskad hälsopåverkan (allergireaktioner, infektioner i myggbett, myggöverförda sjukdomar, psykiska besvär), men det ligger utanför vår kapacitet i nuläget. Gysinge 2015-02-02 Kia Olofsdotter VD NEDAB Jan O. Lundström Bekämpningsledare Biologisk Myggkontroll 5

Referenslista Caquet, T., Roucaute, M., Le Goff, P, and Lagadic, L. 2011. Effects of repeated field applications of two formulations of Bacillus thuringiensis var. israelensis on non-target saltmarsh invertebrates in Atlantic coastal wetlands. Ecotoxicology and Environmental Safety 74: 1122-1130. Lagadic, L., Roucaute, M., and Caquet, T. 2014. Bti spray do not adversely affect non-target aquatic invertebrates in French Atlantic coastal wetlands. Journal of Applied Ecology 51: 102-113. Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Persson Vinnersten TZ, Landin J, Brodin Y. 2010b. Production of wetland Chironomidae (Diptera) and the effects of using Bacillus thuringiensis israelensis for mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: 117-125. Lundström JO, Brodin Y, Schäfer ML, Persson Vinnersten TZ, Östman Ö. 2010a. High species richness of Chironomidaee (Diptera) in temporary flooded wetlands associated with high species turn-over rates. Bulletin of Entomological Research 100: 433-444. Paris M, David J-P, Despres L. 2011. Fitness costs of resistance to Bti toxins in the dengue vector Aedes aegypti. Ecotoxocology 20: 1184-1194. Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Petersson E, Landin J. 2009. Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time, wetland type and Bti-based mosquito control. Hydrobiologia 635: 189-203. Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J. 2010. A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: 715-725. Saleh MS, El-Meniawi FA, Kelada NL, Zahran HM. 2003. Resistance development in mosquito larvae Culex pipiens to the bacterial agent Bacilus thurgiensis var. israelensis. Journal of Applied Entomology 127: 29-32. Schäfer M, Lundström JO. 2014. Efficiency of Bti-based floodwater mosquito control in Sweden four examples. Journal of the European Mosquito Control Association 32: 1-8. Östman Ö, Wengström Å, Gradin U, Wissman G, Schäfer M, Lundström JO. 2014. Lower abundance of flood-water mosquito larvae in managed wet meadows in the lower Dalälven floodplains, Sweden. Wetlands and Ecological Management, http://link.springer.com/article/10.1007%2fs11273-014- 9377-z. 6