Bilaga 1 Nätsäkerhetsavdelningen BILAGA 1 - Underlag avseende strömavbrott samt rimlighetsbedömningar Nedan redogör PTS för myndighetens underlag avseende förekomsten av strömavbrott (1.1) samt PTS rimlighetsbedömningar avseende kraven på reservkraft i föreskrifter om driftsäkerhet (1.2-1.3). 1.1 Förekomsten av strömavbrott Antalet strömavbrott längre än tre minuter varierar över tiden. Vissa år, och särskilt stormåren 2005, 2007 och 2011, ökar antalet strömavbrott. På det sätt som framgår av tabell 1, så inträffar cirka 85 procent av samtliga strömavbrott i glesbygdsnät där de återstående 15 procenten i princip fördelas jämt mellan blandade nät och tätortsnät. Under stormåren ökar antalet strömavbrott och det sker också en förskjutning så att andelen strömavbrott i glesbygdsnät ökar vilket också är naturligt eftersom vind är en starkt bidragande felorsak och luftburen ledning är vanligare i glesbygdsnät jämfört med de övriga elnätstyperna. Tabell 1 Antal elavbrott längre än tre minuter i de tre elnätstyperna samt motsvarande andel i förhållande till det totala antalet elavbrott längre än tre minuter. 1 Antal och andel avbrott längre än 3 minuter Glesbygd Blandat Tätort År Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 I redovisningen av information kring förekomsten av och egenskaper för strömavbrott används de maximala avbrottstider som förekommer i Svensk Energis data. Inom varje strömavbrott kan det förväntas förekomma variationer där vissa abonnenter får tillbaka elförsörjningen tidigare än denna maximala avbrottstid. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
2(34) 2005 52 732 88,8 3 212 5,4 3 445 5,8 2006 38 160 84,9 3 039 6,8 3 729 8,3 2007 50 476 87,5 3 298 5,7 3 926 6,8 2008 52 131 84,3 2 641 6,0 4 290 9,7 2009 38 957 84,8 3 509 7,6 3 472 7,6 2010 48 524 83,7 4 767 8,2 4 702 8,1 2011 53 117 86,0 4 693 7,6 3 989 6,5 2012 42 392 84,5 3 705 7,4 4 052 8,1 Medel 45 185 85,7 3 608 6,8 3 951 7,5 Om vi begränsar strömavbrotten till sådana som är längre än tre minuter men kortare än 24 timmar, bortfaller en rad strömavbrott, men fördelningen mellan andelar (för de olika elnätstyperna) påverkas endast marginellt. Tabell 2 Antal strömavbrott längre än tre minuter men kortare eller längre än 24 timmar i de tre elnätstyperna samt motsvarande andel i förhållande till det totala antalet strömavbrott längre än tre minuter och kortare än 24 timmar. Antal och andel avbrott mellan tre min. och 24 timmar Glesbygd Blandat Tätort År Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2005 42 243 86,8 3 081 6,3 3 356 6,9 2006 37 629 84,8 3 020 6,8 3 700 8,3 2007 44 762 86,3 3 231 6,2 3 875 7,5 2008 36 218 84,1 2 613 6,1 4 252 9,9 2009 38 493 84,7 3 492 7,7 3 452 7,6 2010 48 164 83,6 4 748 8,2 4 680 8,1 2011 50 022 85,5 4 587 7,8 3 923 6,7 2012 41 980 84,5 3 675 7,4 4 013 8,1 Medel 42 439 85,1 3 556 7,1 3 906 7,8 Även om antalet strömavbrott i de olika elnätstyperna är en viktig parameter i rimlighetsbedömningen, påverkar också strömavbrottens längd de negativa konsekvenserna i form av störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation. I den följande figuren redovisas andelen strömavbrott i glesbygdsnät vars maximala avbrottstid under ett visst år understiger en viss given tid. Av figur 1 framgår exempelvis att kring 40 procent av samtliga elavbrott i glesbygdsnät under åren 2005 till och med 2012 är kortare än cirka Post- och telestyrelsen 2
3(34) två timmar. Efter dessa två timmar ökar de årsvisa skillnaderna där stormåren utmärker sig med en förskjutning mot mer långvariga strömavbrott. Figur 1 Andelen strömavbrott längre än tre minuter men kortare än viss given längd baserat på information från Svensk Energi för glesbygdsnät. För blandade nät är de årsvisa variationerna mindre än för glesbygdsnäten. Som framgår av figur 2 varar mer än eller ca 60 procent av samtliga strömavbrott (längre än tre minuter) en kortare tid än två timmar. Figuren visar att förekomsten av negativa konsekvenser, i form av störningar och avbrott, minskar betydligt då säkringstiden ökar upp till tre timmar, minskar för säkringstider mellan tre och sex timmar och därefter växer svagt. Post- och telestyrelsen 3
4(34) Figur 2 Andelen strömavbrott längre än tre minuter men kortare än viss given längd baserat på information från Svensk Energi för blandade nät. I tätortsnät är årsvariationerna för maximala avbrottstider än mindre. Enligt figur 3 understiger kring 80 procent av samtliga strömavbrott tre timmar och nästan 90 procent fyra timmar. Variationerna mellan åren ligger kring 5 procent. Noterbart är också att tillväxten efter fyra timmar är begränsad i den meningen att en säkringstid på fem timmar jämfört med fyra timmar ger en mer begränsad förbättring jämfört med om säkringstiden ökar från noll till en timme, från en till två timmar eller från två till tre timmar. Den största förbättringen uppnås här genom att ta steget från en till två timmars säkringstid för att då kunna hantera knappt 60 procent snarare än drygt 20 procent av samtliga strömavbrott. Post- och telestyrelsen 4
5(34) Figur 3 Andelen strömavbrott längre än tre minuter men kortare än viss given längd baserat på information från Svensk Energi för tätortsnät. Även strömavbrott kortare än tre minuter kan påverka sektorn elektronisk kommunikation negativt kommunikation i de fall där det (i princip) saknas reservkraftförsörjning eller där den ordinarie reservkraftförsörjningen inte fungerar på avsett sätt. Ei samlar in årliga sammanställningar av strömavbrott med en uppdelning efter SNI-koder 2 och redovisningsenheter. Två av dessa koder hänförs till trådbunden (61100) och trådlös (61200) kommunikation. Tabell 3 visar en sammanställning av de REL med flest antal uttagspunkter som kopplas antingen till trådbunden eller till trådlös kommunikation. Under 2011 associeras sammanlagt 12 151 och 11 390 uttagspunkter till trådbunden respektive trådlös kommunikation. För 2010 associeras på samma sätt 10 597 och 8 400 uttagspunkter till trådbunden respektive trådlös kommunikation. Tabell 3 Översikt av de tio redovisningsenheter med flest uttagspunkter för trådbunden (61100) och trådlös (61200) kommunikation baserat på information från Energimarknadsinspektionen gällande 2011. Företag REL SNI Antal uttagspunkter Vattenfall Eldistribution AB 00583 61100 2 080 Vattenfall Eldistribution AB 00583 61200 2 342 2 SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU-standard. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen, klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Källa: Statistiska centralbyrån. Post- och telestyrelsen 5
6(34) E.ON Elnät Sverige AB 00615 61100 1 959 E.ON Elnät Sverige AB 00615 61200 2 251 Vattenfall Eldistribution AB 00572 61100 1 018 Fortum Distribution AB 00884 61200 935 Fortum Distribution AB 00884 61100 766 Fortum Distribution AB 00861 61200 561 Göteborg Energi Nät AB 00062 61100 657 Skellefteå Kraft Elnät AB 00824 61100 636 För varje redovisningsenhet redovisas bland annat antalet oaviserade och aviserade strömavbrott långa 3 avbrott kortare eller längre än 12 timmar, och den sammanlagda avbrottstiden för de olika kategorierna. 4 Generellt gäller att antalet korta strömavbrott ligger relativt nära antalet långa strömavbrott. Tabell 4 Antalet korta och långa strömavbrott som understiger respektive varar längre än 12 timmar för trådbunden (61100) och trådlös (61200) kommunikation under åren 2010 och 2011 baserat på information från Ei. 2010 2011 SNI 61100 61200 61100 61200 Korta 29 644 19 319 31 538 20 825 Långa < 12 timmar 24 209 17 252 31 011 20 841 Långa 12 timmar 76 77 1 143 889 Förekomsten av negativa konsekvenser beror också av antalet användare av elektronisk kommunikation som påverkas av olika strömavbrott. Om ett strömavbrott påverkar ett fåtal användare, är sannolikheten att ett strömavbrott också drabbar en tillgång inom sektorn elektronisk kommunikation lägre jämfört med ett mer omfattande strömavbrott. I glesbygdsnät drabbar i stort mellan 40 och 50 procent av samtliga strömavbrott enbart en användare i ett lågspänningsnät. Mellan 60 och 70 procent av samtliga strömavbrott drabbar högst 20 användare inom en redovisningsenhet. För de övriga grupperna, avtar i stort andelen avbrott och faller från 5 till 10 procent ner till någon enstaka procent för avbrott som påverkar tusentalet eller tusentals användare. 3 Ei definierar (EIFS 2013:1) långa strömavbrott som sådana strömavbrott som varar längre än tre minuter Även antalet korta strömavbrott som överstiger 100 millisekunder och understiger tre minuter redovisas. 4 Ingen åtskillnad görs mellan sådana strömavbrott som uppstår i eget eller överliggande nät. Post- och telestyrelsen 6
7(34) I blandade nät är det klart mindre vanligt med strömavbrott som påverkar ett större antal användare inom en redovisningsenhet och som samtidigt pågår en längre tid än för glesbygdsnät. Exempelvis inträffade under åren 2005 till 2012 i medel (per år) 114 strömavbrott som drabbade fler än 200 användare av strömavbrott längre än 4 timmar, vilket ska jämföras med 1 576 strömavbrott i glesbygdsnät. Då det i medel inträffar 3 608 elvabrott i blandade nät, är det först vid användarantal över 2 000 användare som strömavbrott är mer sällsynta. Fördelningen av antalet drabbade användare för olika strömavbrott i tätortsnät skiljer sig från motsvarande fördelningar i glesbygds- och blandade nät. I tätortsnät inträffar i medel 3 951 strömavbrott per år som pågår längre än tre minuter. Mellan 60 och 70 procent av samtliga strömavbrott inom en redovisningsenhet påverkar enbart en användare och den stora huvuddelen av strömavbrotten påverkar färre än 200 användare. Antalet strömavbrott som påverkar fler än 200 användare är ungefär hälften så många som för motsvarande kategori (fler än 200 användare) och tidsintervall som för blandade nät. Skillnaderna mellan blandade nät och tätortsnät är klart mindre för användarantal som överstiger 500 drabbade. Eftersom antalet tätortsnät är klart färre än antalet blandade nät 5 innebär det att tätortsnät (i medel) inte kan förväntas uppvisa en bättre motståndskraft mot mer allvarliga strömavbrott, som påverkar ett större antal användare och varar en längre tid, än blandade nät. Tabell 5 Medelvärdet (avrundat till heltal) av antalet strömavbrott som pågår längre än en viss given tid och påverkar minst ett visst antal användare i tätortsnät baserat på information från Svensk Energi. Antal drabbade i tätortsnät Längd > 200 > 500 > 1 000 > 2 000 > 5 000 > 10 000 > 3 min 277 172 103 47 21 11 > 30 min 226 138 79 31 12 6 > 1 tim 162 94 54 22 8 4 > 2 tim 73 37 19 9 3 2 > 3 tim 40 18 9 5 2 1 > 4 tim 25 11 6 3 1 0 5 Det finns 64 stycken blandade nät och 18 tätortsnät. Den information som inkommit till Svensk Energi kan dock vara en delmängd av dessa. Antalet geografiska tätorter, enligt PTS definition, är större. Det innebär att förekomsten av och egenskaper för strömavbrott i geografiska tätorter inte desamma som för (elmässiga) tätortsnät. Post- och telestyrelsen 7
8(34) > 6 tim 15 7 4 1 1 0 > 8 tim 10 4 2 1 0 0 Post- och telestyrelsen 8
9(34) 1.2 Rimlighetsbedömning för kraven i 21 I kraven i 21 etableras dels säkringstider för tillgångar i någon av klasserna A till D, dels vissa krav angående tester. I de remissvar som inkommit till PTS har flera aktörer ifrågasatt rimligheten i de krav på säkringstider som myndigheten föreslagit. Det huvudsakliga argument som framförts är att det i flera fall föreligger sådana hinder för etableringen av reservkraftsystem som uppfyller kraven på säkringstider att åtgärderna leder till mycket höga kostnader och därmed att kostnaderna inte är anpassade till risken för störningar och avbrott. De krav på säkringsåtgärder som framförs i 21 relaterar säkringstiden till det antal aktiva anslutningar som kan påverkas av störningar och avbrott efter ett strömavbrott. Sådana störningar och avbrott kan därmed drabba fast telefoni, internettjänster och andra tjänster som utnyttjar elektronisk kommunikation. Den sista juni 2014 fanns det knappt 3,8 miljoner fasta telefoniabonnemang i Sverige, vilket kan jämföras med 4,0 miljoner abonnemang ett år tidigare. Av de fasta abonnemangen var drygt 2,8 miljoner privata, vilket om de relateras till de drygt 4,2 miljoner hushållen i Sverige, innebär att ungefär 68 procent av hushållen hade ett fast telefoniabonnemang i slutet av juni 2014. Det fanns knappt 1,7 miljoner abonnemang på ip-telefoni den sista juni 2014. Antalet ipbaserade abonnemang har ökat stadigt under de senaste åren och de utgjorde 43 procent av alla abonnemang på fast telefoni i juni 2014. 6 Den sista juni 2014 var det totala antalet abonnemang på internettjänster 11,4 miljoner. Det är en ökning med 700 000 sedan första halvåret 2013, då de var drygt 10,7 miljoner. De senaste åren är det fiber (inklusive fiber-lan) som stått för det mesta av tillväxten av abonnemangen på fast bredband. Antalet abonnemang via fiber ökade med 198 000, eller 18 procent, sedan juni 2013 och uppgick till 1,3 miljoner i slutet av juni 2014. Fiber var därmed den vanligaste accesstekniken för fast bredband tillsammans med xdsl. 7 Allmänt gäller också att tillhandahållares driftsäkerhetsarbete ska beakta och omfatta såväl normala driftsförhållanden som extraordinära händelser. Det innebär att arbetet ska omfatta såväl mindre störningar och avbrott som kan inträffa mer eller mindre dagligen, som katastrofscenarier som kan omfatta stora eller hela delar av verksamheten. De åtgärder som vidtas ska dock vara anpassade efter risken för störningar och avbrott. 6 Informationen är hämtad ur Svensk telemarknad första halvåret 2014. 7 Ibid. Post- och telestyrelsen 9
10(34) Förekomsten av negativa konsekvenser Förekomsten av och egenskaperna för strömavbrott som varar längre än de förslagna säkringstiderna, 24 timmar för tillgångar i klasserna A och B, 12 timmar för tillgångar i klass C och 4 timmar för tillgångar i klass D, och drabbar tillgångar inom sektorn elektronisk kommunikation beror av flera faktorer. Enligt 3 kap. 9 a ellagen (1997:857) ska nätkoncessionshavare med vissa förbehåll se till att avbrott i elöverföringen till en elanvändare aldrig överstiger 24 timmar. Förbehållen kopplas till sådana situationer där avbrottet berott på ett hinder utanför företagets kontroll. Elnätsföretagen har också en möjlighet att söka dispens från kravet för delar av sitt nät. Dispensen kan meddelas om kravet är oskäligt betungande med hänsyn till koncessionshavarens ekonomiska situation eller om det finns synnerliga skäl. 8 PTS analys av information från Svensk Energi visar också att den övervägande delen strömavbrott som pågår längre än 24 timmar drabbar glesbygdsnät och då särskilt under stormår. I blandade nät och i tätortsnät är förekomsten av strömavbrott längre än 24 timmar en ovanlig företeelse och då normalt enbart påverkar ett mindre antal nätanslutningspunkter. Det råder inte några avgörande skillnader mellan blandade nät och tätortsnät, även om det under stormåren sker en förskjutning mot långvariga (längre än 24 timmar) strömavbrott för blandade nät. 8 Källa: Energimarknadsinspektionen (länk). Post- och telestyrelsen 10
11(34) Tabell 6 Antal strömavbrott längre 24 timmar i de tre elnätstyperna samt motsvarande andel i förhållande till det totala antalet strömavbrott längre än 24 timmar baserat på information från Svensk Energi. Antal och andel avbrott 24 timmar eller längre Glesbygd Blandat Tätort År Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2005 10 489 97,9 131 1,2 89 0,8 2006 531 91,7 19 3,3 29 5,0 2007 5 714 98,0 67 1,1 51 0,9 2008 901 93,2 28 2,9 38 3,9 2009 464 92,6 17 3,4 20 4,0 2010 360 89,8 19 4,7 22 5,5 2011 3 095 94,7 106 3,3 66 2,0 2012 412 85,7 30 6,2 39 8,1 Medel 2 746 92,9 52 3,27 44 3,78 Ei:s sammanställning av leveranssäkerheten i elnät från 2012 9 visar att antalet kunder som påverkats av minst ett sammanhängande avbrott som varar längre än 24 timmar varierar kraftigt från år till år. Tabell 7 Antal kunder med minst ett sammanhängande strömavbrott längre än 24 timmar 2007-2012 (Källa: Ei). År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 225 001 25 411 3 602 1 581 72 464 2 856 72 825 Enligt 3 kap. 9 ellagen ska också överföringen av el vara av god kvalitet. Denna skyldighet tydliggörs i Ei:s föreskrifter EIFS 2013:1 där det i 6 kap. 1 anges att överföringen av el är av god kvalitet, avseende oaviserade långa avbrott (längre än tre minuter), om antalet oaviserade avbrott per kalenderår inte överstiger tre i uttags- eller inmatningspunkten. Om antalet överstiger 11 är överföringen inte av god kvalitet. För tillgångar i sektorn elektronisk kommunikation kommer det förväntade antalet avbrott per år och tillgång att variera. Även om 11 avbrott per tillgång och år kan ses som en övre gräns, visar statistik att antalet avbrott per tillgång och år normalt är lägre vilket exemplifieras i tabell 8. Av denna information och 9 Ei R2014:04 samt också information om nyckeltal för elnätföretagens strömavbrott för 2013 (från Ei). Post- och telestyrelsen 11
12(34) liknande statistik från över år, ser PTS att förekomsten av negativa konsekvenser kan utgå från följande antaganden: 10 för tillgångar i geografisk tätort drabbas: o mellan 30 och 60 procent av minst ett långvarigt strömavbrott per år; o mellan 1 och 10 procent av minst fyra långvariga strömavbrott per år; o mindre än 1 procent av minst 8 långvariga strömavbrott per år; och för tillgångar utanför geografisk tätort drabbas: o mellan 70 och 80 procent av minst ett långvarigt strömavbrott per år; o mellan 20 och 30 procent av minst fyra långvariga strömavbrott per år; o mindre än 10 procent av minst 8 långvariga strömavbrott per år. Tabell 8 Medelvärden för andelen nättuttagspunkter, angiven i procent, som upplever minst 1 (CEMI1), 4 (CEMI4), 8 (CEMI8) och 12 (CEMI12) strömavbrott för SNIkoderna 61100 och 61200 baserat på information från Ei. Glesbygdsnät SNI CEMI1 CEMI4 CEMI8 CEMI12 2010 71,9 21,0 6,5 3,0 2011 73,1 29,0 10,7 5,6 61100 2012 67,8 21,7 5,6 2,6 2013 71,3 25,3 8,9 3,6 2010 72,8 23,3 6,1 1,8 61200 2011 75,9 29,5 8,3 4,5 2012 69,2 20,5 6,1 69,2 2013 73,6 25,7 7,7 2,6 Blandat nät SNI CEMI1 CEMI4 CEMI8 CEMI12 61100 2010 42,4 6,5 0,4 0,1 10 Utgående från ett grundläggande antagande att leveranssäkerheten för geografisk tätort liknar leveranssäkerheten för blandade nät och tätortsnät. Geografisk tätort används här som synonym för det tätortsbegrepp som används i föreskrifterna för att skilja mellan det tätortsbegrepp som används inom elsektorn. Post- och telestyrelsen 12
13(34) 2011 50,5 6,6 1,8 0,2 2012 46,3 5,5 0,8 0,1 2013 54,6 8,3 0,8 0,1 2010 45,6 7,8 0,6 0,2 2011 51,4 6,8 2,2 0,5 61200 2012 44,7 8,3 0,8 0,0 2013 56,4 8,1 0,9 0,3 Tätortsnät SNI CEMI1 CEMI4 CEMI8 CEMI12 2010 35,7 0,2 0,0 0,0 2011 40,3 0,5 0,0 0,0 61100 2012 33,6 0,4 0,0 0,0 2013 54,9 1,5 0,0 0,0 61200 2010 43,7 0,2 0,0 0,0 2011 41,8 0,5 0,0 0,0 2012 28,9 0,3 0,0 0,0 2013 52,8 1,5 0,1 0,0 Om en tillgång i klass A påverkas av ett strömavbrott uppstår normalt inte störningar och avbrott i elektronisk kommunikation då en annan tillgång, på en annan geografisk plats, kan ersätta den drabbade tillgången (enligt 16 ). Störningar och avbrott uppstår endast om båda tillgångarna bortfaller, den ena som följd av ett strömavbrott och den andra tillgången som följd av någon annan händelse. PTS bedömning är att denna typ av samverkande fel är att betrakta som mycket sällsynta. För tillgångar i någon av klasserna B, C och D kan dock ett lokalt strömavbrott, på en geografisk plats, leda till störningar och avbrott. Omfattningen av negativa konsekvenser Allmänt gäller också att huvuddelen av tillgångarna i klasserna A, B, C och D kommer att vara placerade i geografisk tätort där det inte alltid kommer att vara möjligt att komplettera stationära reservkraftsystem med transportabla lösningar. Tillhandahållare har i sina remissvar också pekat på detta förhållande. Konsekvensen blir att strömavbrott som varar en längre tid än den angivna säkringstiden kan leda till långvariga avbrott i elektronisk kommunikation. Vid ett samtidigt bortfall av minst två tillgångar i klass A som utför samma funktion, där åtminstone ett av bortfallen orsakas av strömavbrott, uppstår ett Post- och telestyrelsen 13
14(34) synnerligen omfattande avbrott i elektronisk kommunikation där 200 000 eller fler aktiva anslutningar påverkas. Ett sådant bortfall kan, om avbrottet pågår under en längre tid, förväntas påverka liv och hälsa, ett stort antal företag och också vissa myndigheter negativt, men också medborgares mer allmänna behov och intressen. De sammanlagda samhälleliga konsekvenserna av denna typ av händelse kan i vissa fall vara mycket allvarliga. Om en tillgång i klass B påverkas av ett strömavbrott kan avbrott uppstå i elektronisk kommunikation för mellan 30 000 och 200 000 aktiva anslutningar. Ett bortfall av mellan 30 000 och 200 000 aktiva anslutningar motsvarar demografiskt 33 orter i landet med Karlskrona och Linköping som exempel. PTS gör bedömningen att även en sådan händelse kan förväntas påverka liv och hälsa, ekonomiska och samhälleliga värden negativt och som helhet leda till allvarliga negativa samhälleliga konsekvenser. Under vissa omständigheter, exempelvis om avbrottet inträffar i samband med en annan allvarlig händelse, kan samhällets förmåga att effektivt hantera händelsen och minimera skadeverkningarna försämras. Om en tillgång i klassen C drabbats av ett strömavbrott och detta strömavbrott är längre än säkringstiden, kommer mellan 8 000 och 30 000 aktiva anslutningar att påverkas av avbrott i elektronisk kommunikation. Ett sådant bortfall kan demografiskt 109 tätorter i landet, med Lessebo och Kävlinge som exempel. För ett strömavbrott på upp till 24 timmar innebär en säkringstid på 12 timmar och avsaknaden av möjligheten till anslutning till transportabelt reservkraftsystem att avbrottet i elektronisk kommunikation pågår under de resterande 12 timmarna. För strömavbrott som varar längre tid, förlängs avbrottet i elektronisk kommunikation. Även om sådana långvariga avbrott, upp till 24 timmar eller i vissa fall längre, är relativt ovanliga gör PTS bedömningen att de resulterande avbrotten i elektronisk kommunikation som helhet leder till vissa negativa, samhälleliga konsekvenser. I den utsträckning som ett antal avbrott drabbar samma geografiska område under en längre tidsperiod kan även kortare strömavbrott leda till mer bestående negativ samhällelig påverkan. Tillgångar i klass D påverkar mellan 2 000 och 7 999 aktiva anslutningar. I demografiska termer motsvarar detta 300 tätorter i landet med Robertsfors och Vimmerby som exempel. I händelse av ett en tillgång i denna klass bortfaller, som följd av ett strömavbrott, kan det förväntas att de negativa samhälleliga konsekvenserna är mer begränsade. Företag och myndigheter med särskilda behov av driftsäkerhet kan i viss utsträckning också agera för att begränsa Post- och telestyrelsen 14
15(34) avbrottens påverkan på verksamheten. Vid upprepade avbrott av denna orsak kan även här leda till mer bestående negativ samhällelig påverkan. Kostnader PTS kostnadsbedömningar som baseras på information från tillhandahållare visar att kostnaderna för att uppfylla kraven varierar mellan olika typer av tillhandahållare. För flera stora operatörer är de övriga kostnaderna, som hör till inköp av nya eller komplettering av befintliga reservkraftsystem, de dominerande kostnaderna. Tabell 9 Uppskattade engångs- och återkommande för tidsåtgång och administration (Administration), samt övriga kostnader och förändringar för tillhandahållare (Övrigt). Kostnader anges i hela tusentalkronor. Kostnaderna avser säkringstider på 12 timmar (klass C) och 4 timmar (klass D). Uppskattade kostnader (tusentals kronor) Administration Övriga kostnader Tillhandahållare Engångs. Återkom. Engångs. Återkom. Stor 144 54 < 40 000 5 072 Medel 330 165 < 1 000 265 Liten 1 566 783 783 Av remissvaren framgår att vissa tillhandahållare kan påverkas av högre kostnader än de som redovisas i tabell 9. Det gäller särskilt för vissa medelstora tillhandahållare där en sådan aktör anger merkostnader som ligger klart högre än de som anges för stora tillhandahållare för att kunna uppfylla kraven i 21. Remissvaren tyder också på att de uppskattade, återkommande kostnaderna inte helt avspeglar kostnaderna för att upprätthålla driften i vissa situationer där det råder begränsad framkomlighet och brist på drivmedel. PTS har också mottagit viss information som tyder på att engångskostnaderna för att uppfylla kraven för stora tillhandahållare minskar med mellan 1 och 5 miljoner om säkringstiderna reduceras 11 för tillgångar i klasserna C och D. Anpassningen av kostnader till risken för störningar och avbrott De säkringstider som definieras i 21 fyller två primära syften, dels: 11 PTS efterfrågade information om kostnaderna för 4, 6 eller 8 timmars säkringstid i tätort jämfört med 12 timmar utanför tätort för tillgångar i klass C, och 1 eller 2 timmars säkringstid i tätort jämfört med 4 timmar utanför tätort för tillgångar i klass D. Post- och telestyrelsen 15
16(34) minska antalet störningar och avbrott i elektronisk kommunikation som orsakas av strömavbrott, dels förkorta tiden för och omfattningen av störningar och avbrott och därmed den negativa samhälleliga påverkan som strömavbrott (längre än säkringstiden) ändå orsakar. För tillgångar i klasserna A och B ser PTS att 24-timmarskravet ger en lämplig anpassning mellan kostnader och risken för störningar och avbrott. För tillgångar i klass A leder strömavbrott till störningar och avbrott under speciella omständigheter medan strömavbrott som drabbar tillgångar i klass B i större utsträckning kan förväntas leda till avbrott i elektronisk kommunikation. PTS ser inte att ett strängare krav, längre än de angivna 24 timmarna, kan förväntas leda till väsentligt högre driftsäkerhet eftersom det långsiktiga upprätthållandet av tillgångarna i första hand kopplas till drivmedelsförsörjning. En lägre kravnivå skapar en obalans mellan den skyldighet som åligger elnätsägare enligt ellagen och tillhandahållare inom sektorn elektronisk kommunikation, och kan också leda till ett antal omfattande avbrott inom sektorn med mer allvarliga samhälleliga konsekvenser. För tillgångar i klasserna C redovisas PTS ställningstaganden kring rimlighetsbedömning i tabell 10. Rimlighetsbedömningar för säkringstider på 6 respektive 10 timmar leder till samma slutsatser som för 4 respektive 8 timmar och redovisas inte i tabellen. Tabell 10 Värdering av rimligheten för olika krav på säkringstider (timmar) för tillgångar i klass C utgående från förekomsten och omfattningen av negativa konsekvenser samt kostnader. Tid Parameter Beskrivning 4 Förekomst Mellan 40 och 60 procent av samtliga långvariga strömavbrott i glesbygdsnät kan förväntas överstiga 4 timmar. Det innebär att kring: 12 30-40 procent av alla tillgångar utanför geografisk tätort drabbas av minst ett avbrott, mellan 10-20 procent av alla tillgångar drabbas av minst 4 avbrott och 12 Här och fortsättningsvis antas att händelserna (a) ett strömavbrott inträffar och drabbar en tillgång inom elektronisk kommunikation, och (b) strömavbrottet pågår längre än en angiven säkringstid, är oberoende av varandra. Under detta antagande är sannolikheten för att ett strömavbrott inträffar, påverkar en tillgång inom sektorn elektronisk kommunikation och leder till störningar eller avbrott lika med produkten av sannolikheten för att strömavbrottet inträffar och påverkar en tillgång inom sektorn och sannolikheten för att strömavbrottet varar längre än en viss säkringstid. Post- och telestyrelsen 16
17(34) Konsekvens Kostnader Rimlighet 8 Förekomst mindre än 10 procent drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att 10-15 procent av alla strömavbrott varar längre än 4 timmar. Det innebär att kring: 4-10 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, mellan 2-5 procent av alla tillgångar drabbas av minsta 4 avbrott och klart mindre än 1 procent drabbas av minst 8 avbrott. De allmänna negativa samhälleliga konsekvenserna har beskrivits tidigare. Den korta säkringstiden leder dock till att långvariga strömavbrott (upp mot 24 timmar) kan leda till långvariga avbrott i elektronisk kommunikation. Denna begränsning torde vara särskilt vanlig i områden där det kan vara svårt att använda drivmedelbaserade reservkraftsystem. Sådana begränsningar är, på det sätt som framgår av tillhandahållares remissynpunkter, vanligast i (geografisk) tätort. Kostnaderna för att uppnå en säkringstid på 4 timmar kan förväntas vara något lägre än de angivna kostnaderna för stora tillhandahållare och uppgå till några eller något tiotals miljoner kronor. Vissa medelstora tillhandahållare, som inte tidigare har värderat motståndskraften mot strömavbrott på samma sätt som större tillhandahållare, kan fortfarande drabbas av betydande kostnader. PTS ser inte att säkringstiden ger en rimlig balans mellan kostnader och risken för störningar och avbrott. Mellan 5 och 30 procent av samtliga långvariga strömavbrott i glesbygdsnät kan förväntas överstiga 8 timmar. Det innebär att: cirka 5-25 procent av alla tillgångar utanför geografisk tätort drabbas av minst ett avbrott, mellan 1-10 procent av alla tillgångar drabbas av minst 4 avbrott och mindre än 3 procent drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att 5-10 procent av alla strömavbrott varar längre än 8 timmar. Det innebär att: cirka 2-5 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, och Post- och telestyrelsen 17
18(34) 12 Konsekvens Kostnader Rimlighet Förekomst Konsekvens mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 4 avbrott. En ökad säkringstid från dessa 8 timmar bedöms heller inte allvarligt påverka detta förhållande. De störningar och avbrott som orsakas av strömavbrott längre än den angivna säkringstiden kommer att minska de negativa samhälleliga konsekvenserna. Under säkringstiden kan användare förbereda sig för fortsatta avbrott, baserat på prognoser kring felavhjälpningstider, och vidta lämpliga åtgärder för att minska de omedelbara negativa konsekvenserna. Kostnaderna för att uppnå en säkringstid på 8 timmar kan förväntas vara något lägre än de angivna kostnaderna för stora tillhandahållare och uppgå kring mellan några miljoner kronor upp till några tiotals miljoner kronor. Vissa medelstora tillhandahållare, som inte tidigare har värderat motståndskraften mot strömavbrott på samma sätt som större tillhandahållare, kan kostnaderna fortfarande vara betydande. Det stora antalet möjliga strömavbrott som kan förekomma i glesbygdsnät gör att PTS inte ser säkringstiden som en rimlig anpassning mellan kostnader och risken för störningar och avbrott. Med tanke på den kostnadsinformation som PTS har mottagit, ser PTS att säkringstiden ger en rimlig balans mellan kostnader och risk för tillgångar som placeras i (geografisk) tätort. Tillgångar i klass C som placeras i tätort behandlas inte vidare i rimlighetsbedömningen. Mellan 5 och 25 procent av samtliga lågvariga strömavbrott i glesbygdsnät kan förväntas överstiga 12 timmar. Det innebär att kring: 2-15 procent av alla tillgångar utanför geografisk tätort drabbas av minst ett avbrott, och mindre än 3 procent av alla tillgångar drabbas av minsta 4 avbrott. Konsekvenserna av de avbrott i elektronisk kommunikation som strömavbrotten orsakar mildras av att användare inte påverkas av de första 12 timmarna. Säkringstiden gör det också möjligt för elnätsägare att förmedla prognoser om felavhjälpningstider till tillhandahållare för att underlätta deras kontinuitetsarbete, exempelvis genom att utnyttja transportabla reservkraft- Post- och telestyrelsen 18
19(34) Kostnader Rimlighet system och därmed mildra avbrottens omfattning. Kostnaderna för att uppnå denna säkringstid redovisas i tabell 9. Även om det ur ett samhälleligt perspektiv skulle vara önskvärt att tillämpa längre säkringstider än de angivna 12 timmarna, för att på så sätt minska förekomsten av avbrott med mer betydande negativa konsekvenser, ser PTS att kostnaderna för åtgärderna som följer av kravet är anpassade till risken. PTS har genomfört motsvarande rimlighetsbedömning för tillgångar i klass D. För tillgångar utanför geografisk tätort ses en säkringstid på 4 timmar som en lämplig anpassning mellan risken för störningar och avbrott. För tillgångar placerade i geografisk tätort redovisas förekomsten av negativa konsekvenser i tabell 11. Omfattningen av de negativa konsekvenserna framgår av tidigare resonemangen. Även om det ur ett samhälleligt perspektiv skulle vara önskvärt att kräva en säkringstid på 4 timmar även för tillgångar i geografisk tätort, ser PTS att balansen mellan risk och kostnader inte nödvändigtvis är väl anpassad. PTS gör här bedömningen att en säkringstid på 2 timmar ger en bättre balans. Under säkringstiden kan användare och myndigheter förbereda sig för avbrott i elektronisk kommunikation och vidta vissa grundläggande åtgärder för att minska de omedelbara negativa konsekvenserna. Tabell 11 Del av PTS rimlighetsbedömning, rimligheten utgående från olika krav på säkringstider (timmar) för tillgångar i klass D. Tid Dimension Beskrivning 1 Förekomst 2 Förekomst I geografisk tätort kan det förväntas att kring 80 procent av alla strömavbrott varar längre än 1 timme. Det innebär att: cirka 25-50 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, upp till 10 procent av alla tillgångar drabbas av minst fyra avbrott, och mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att cirka 60 procent av alla strömavbrott varar längre än 2 timmar. Det innebär att: cirka 20-35 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, Post- och telestyrelsen 19
20(34) 3 Förekomst 4 Förekomst 5 Förekomst upp till 6 procent av alla tillgångar drabbas av minst fyra avbrott, och mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att mellan 20 och 30 procent av alla strömavbrott varar längre än 3 timmar. Det innebär att: cirka 6-20 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, upp till 3 procent av alla tillgångar drabbas av minst fyra avbrott, och klart mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att mellan 5 och 15 procent av alla strömavbrott varar längre än 4 timmar. Det innebär att kring: kring 2-10 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, upp till 2 procent av alla tillgångar drabbas av minst fyra avbrott, och klart mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 8 avbrott. I geografisk tätort kan det förväntas att mellan 5 och 10 procent av alla strömavbrott varar längre än 5 timmar. Det innebär att kring: kring 1-6 procent av alla tillgångar drabbas av minst ett avbrott, upp till 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst fyra avbrott, och klart mindre än 1 procent av alla tillgångar drabbas av minst 8 avbrott. Behov av ändringar i 21 PTS ser ingen anledning att ändra kraven på säkringstider för tillgångar i klasserna A och B. Även om kostnaderna för vissa tillhandahållare kan bli betydande ser PTS att risken för störningar och avbrott motiverar kraven på 24 timmars säkringstid. Tillhandahållares skyldighet att upprätthålla 24 timmars oavbruten drift för tillgångar i klasserna A och B omfattar även extraordinära händelser. Det innebär att tillhandahållare genom dimensionering av drivmedelstankar, genom avtal, processer och resurser också har ett ansvar att hantera situationer där det råder begränsad framkomlighet och brist på drivmedel, alternativt ansöka om Post- och telestyrelsen 20
21(34) undantag vid fall då tillhandahållaren bedömer att denne inte på förhand kan säkerställa nivån, samt att kriterierna för undantag är uppfyllda. När det gäller kraven på C- och D-nivå bedömer PTS det som lämpligt att justera kravnivåerna enligt följande: För tillgångar i klass C ska en säkringstid på 8 och 12 timmar i respektive utanför geografisk tätort tillämpas. För tillgångar i klass D ska en säkringstid på 2 och 4 timmar i respektive utanför geografisk tätort tillämpas. Med dessa justeringar ser PTS att kraven i 21 medför att kostnaderna är väl anpassade till risken för störningar och avbrott. I den utsträckning som en enskild tillhandahållare kan visa att de åtgärder som följer av kraven i 21 är olämpliga i förhållande till de positiva effekter för driftsäkerheten som de medför och tillhandahållaren vidtar lämpliga alternativa åtgärder när sådana finns, kan undantag vara motiverade. 1.2.1 PTS rimlighetsbedömning av kraven i 22 De fyra större tillhandahållarna av mobila kommunikationstjänster har samtliga anfört synpunkter kring rimligheten i PTS föreslagna säkringsnivåer: 1 timme för basstationer i geografisk tätort och 4 timmar i områden utanför geografisk tätort. I de följande avsnitten sammanfattas grunderna för PTS rimlighetsbedömning. Antalet abonnemang för mobila samtals- och datatjänster har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Den sista juni 2014 fanns totalt 14,1 miljoner mobilabonnemang i landet, en liten ökning jämfört med ett år tidigare. Vid samma tidpunkt fanns nästan 3 miljoner abonnemang som hade använt tjänster i 4G (LTE)-nätet, vilket är en ökning med 2,1 miljoner jämfört med samma datum förra året. Av dessa abonnemang har drygt 1,4 miljoner tillkommit sedan årsskiftet. Post- och telestyrelsen 21
22(34) Figur 4 Antal abonnemang på mobila samtals- och datatjänster. Utöver abonnemangen på mobila samtals- och datatjänster har h antalet abonnemang på tjänster för f maskin-till-maskin-kommunikation (M2M) ökat kraftigt. Antalet M2M-abonnemang uppgick den sista juni 2014 till 5,6 miljoner, vilket innebär en ökning med 25 procent jämfört med samma datum föregående år, då de uppgick till drygt 4,5 miljoner. Figur 5 Antalett abonnemang för M2M-tjänster. Förekomsten av negativa konsekvenser Post- och telestyrelsen 22
23(34) De skattade sannolikhetsfördelningar som visas i tabellerna ger en grafisk representation av variationer i strömavbrotts maximala längd. För att komplettera denna grafiska information, ges i tabellerna nedan vidare karaktäriseringar av strömavbrottens förväntade längd i två former: den första formen använder percentiler för att karaktärisera den längsta avbrottstiden för en given andel avbrott, och den andra formen anger andelen avbrott som överstiger en viss tid. Av tabell 12 framgår exempelvis att 50 procent av samtliga avbrott i glesbygdsnät under år 2005 varade en kortare tid än 2 timmar och 45 minuter, och att 90 procent av samtliga avbrott understeg 128 timmar och 23 minuter. 13 Även om det i medel inträffar mer än 10 gånger så många avbrott i glesbygdsnät, är skillnaderna mindre uttalade för tillhörande säkringstider: 14 i medel krävs en säkringstid på 2 timmar och 12 minuter (glesbygdsnät), 1 timme och 25 minuter (blandade nät) och 1 timme och 38 minuter (tätortsnät) för att kunna motstå 50 procent av strömavbrotten, och i medel krävs en säkringstid på 3 timmar och 48 minuter (glesbygdsnät), 2 timmar och 10 minuter (blandade nät) och 2 timmar och 22 minuter (tätortsnät) för att kunna motstå 70 procent av strömavbrotten. Tabell 12 Antal samt percentiler för strömavbrott i olika nättyper och för olika sannolikheter. För 70-procentspercentilen gäller att 70 procent av samtliga strömavbrott (längre än 3 minuter) understiger den angivna tiden för olika nättyper och år. Percentil (timmar:minuter) År Nättyp Antal 50 60 70 80 90 2005 2006 Glesbygd 52 732 2:45 3:52 6:54 23:45 128:23 Blandat 3 212 1:25 1:45 2:05 3:00 6:08 Tätort 3 445 1:39 2:00 2:22 3:00 4:57 Glesbygd 38 160 2:00 2:27 3:05 4:04 6:16 Blandat 3 039 1:20 1:31 2:00 2:30 3:40 Tätort 3 729 1:32 1:55 2:16 2:50 3:58 13 Den anmärkningsvärt höga tiden svarande mot 90-percentielen för glesbygdsnät orsakas av de många strömavbrott som översteg 24 timmar under 2005 på det sätt som framgår av Tabell 6. 14 Med tillhörande säkringstid menas den tid som den befintliga reservkraftförsörjningen måste säkerställa för att inga (på den angivna nivån) negativa konsekvenser ska uppstå. Post- och telestyrelsen 23
24(34) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medel Glesbygd 50 476 2:00 2:27 3:05 4:04 6:16 Blandat 3 298 1:30 1:51 2:08 3:00 5:00 Tätort 3 926 1:40 1:59 2:22 2:59 4:15 Glesbygd 37 199 2:08 2:36 3:19 4:32 7:54 Blandat 2 641 1:30 1:45 2:03 2:55 4:20 Tätort 4 290 1:38 1:58 2:20 3:00 4:19 Glesbygd 38 957 1:59 2:22 2:56 3:46 5:32 Blandat 3 509 1:14 1:30 2:00 2:20 3:26 Tätort 3 472 1:33 1:51 2:15 2:49 3:49 Glesbygd 48 524 2:00 2:24 2:56 3:45 5:25 Blandat 4 767 1:23 1:40 2:00 2:34 3:40 Tätort 4 702 1:38 1:58 2:20 2:58 4:03 Glesbygd 53 117 2:19 2:54 3:47 5:27 12:54 Blandat 4 693 1:30 2:00 2:20 3:15 5:35 Tätort 3 989 1:46 2:05 2:33 3:14 4:45 Glesbygd 42 392 2:00 2:25 2:58 3:51 5:35 Blandat 3 705 1:30 1:51 2:10 2:55 4:04 Tätort 4 052 1:40 2:00 2:24 3:00 4:16 Glesbygd 45 185 2:12 2:47 3:48 7:14 24:57 Blandat 3 608 1:25 1:51 2:10 2:55 4:04 Tätort 3 951 1:38 1:58 2:22 2:59 4:18 Ett annat sätt att åskådliggöra information om strömavbrotts egenskaper är att utgå från en given säkringstid och för denna säkringstid bestämma hur stor andel strömavbrott längre än tre minuter som överstiger denna säkringstid och därmed kan leda till störningar och avbrott i elektronisk kommunikation. Av tabell 13 framgår att drygt 10 procent av samtliga strömavbrott (längre än 3 minuter) i glesbygdsnät varar en kortare tid än 30 minuter och knappt 20 procent varar en kortare tid än en timme. Generellt uppvisar andelen strömavbrott som varar kortare än 30 minuter endast ett svagare beroende av elnätstyp. Skillnaderna mellan glesbygdsnät och blandade samt tätortsnät ökar först efter en timmes avbrottstid. Andelen avbrott längre än 30 minuter, 1, 2, 3 och 4 timmar är större i tätortsnät jämfört med blandade nät. Post- och telestyrelsen 24
25(34) Tabell 13 Antalet och andelen strömavbrott längre än tre minuter som pågår en längre tid än en viss gräns för olika nättyper och år. Andel strömavbrott längre än (timmar:minuter) År Nättyp Antal 00:30 1:00 2:00 3:00 4:00 6:00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medel Glesbygd 52 732 90,8 82,0 61,0 47,1 39,2 31,6 Blandat 3 212 88,5 59,7 30,6 19,5 14,3 10,1 Tätort 3 445 92,3 71,8 37,5 19,7 12,5 8,1 Glesbygd 38 160 89,8 78,4 49,7 30,8 20,4 10,7 Blandat 3 039 90,3 60,3 25,7 13,5 8 3,8 Tätort 3 729 90,9 70,9 35,3 16,9 9,4 4,2 Glesbygd 50 476 90,9 81,6 58,1 42,1 33,0 24,4 Blandat 3 298 90,1 62,5 31,3 18,5 12,6 7,6 Tätort 3 926 92,6 74,8 37,7 19,0 11,0 5,8 Glesbygd 37 199 89,6 79,6 52,7 33,7 23,5 13,8 Blandat 2 641 88,5 61,6 30,4 17,7 11,2 5,9 Tätort 4 290 93,1 74,5 37,1 19,6 11,3 5,1 Glesbygd 38 957 90,2 79,8 49 28,7 18,0 8,6 Blandat 3 509 85,3 56,1 23,7 12,2 7,0 2,9 Tätort 3 472 92,2 72,4 35,0 17,1 8,6 3,4 Glesbygd 48 524 89,1 79,2 49,6 28,7 17,8 8,1 Blandat 4 767 88,1 61,0 28,0 13,8 7,7 3,5 Tätort 4 702 93,5 74,1 37,7 18,9 10,3 3,9 Glesbygd 53 117 89,0 80,6 56,5 38,4 28,0 18,1 Blandat 4 693 88,7 66,9 34,9 21,4 14,8 9,3 Tätort 3 989 92,5 77,5 41,9 22,6 12,9 7,0 Glesbygd 42 392 88,8 79,0 49,6 29,4 18,6 8,8 Blandat 3 705 89,4 65,5 32,6 17,5 10,2 5,1 Tätort 4 052 91,5 75,3 38,5 19,9 11,6 4,5 Glesbygd 45 185 89,8 80,0 53,3 34,9 24,8 15,5 Blandat 3 608 88,6 61,7 29,6 16,8 10,7 6,0 Tätort 3 951 92,3 73,9 37,6 19,2 11,0 5,3 Omfattningen av negativa konsekvenser Post- och telestyrelsen 25
26(34) Vid sidan av den allmänt ökade användningen av mobil kommunikation har också samhällsviktiga verksamheters beroende av mobil kommunikation ökat. Av PTS utredningsarbete kring införande av prioritetsfunktioner i mobila kommunikationsnät 15 framgår att ett flertal samhällsviktiga funktioner är starkt beroende av mobila kommunikationsnät och att detta behov inte bara inbegriper samtal utan också mobil datakommunikation. Exempel på sådana samhällsviktiga funktioner finns inom: myndigheter med säkerhets- och skyddsansvar, myndigheter och företag inom transportområdet, elnätsägare, och kommuner, stadsförvaltning och landsting. Under den tunnelbrand som inträffade i september 2013 drabbades mobila kommunikationsnät av avbrott som följd av ett långvarigt avbrott i en förbindelse. PTS utredning 16 visar att flera företag och verksamheter påverkades av avbrotten även om den samhälleliga påverkan var begränsad. I flera fall etablerade operatörer tillfälliga ersättningar till fasta datakommunikationstjänster genom att utnyttja mobila kommunikationsnät, ett förfarande som visar på den ökade betydelsen dessa nät kan spela allt eftersom kapaciteten ökar. Även om samhällsviktiga funktioner har ett stort eget ansvar att tillförsäkra sig om den nivå av driftsäkerhet som den egna verksamheten kräver, i vardagen såväl som vid extraordinära händelser, är det generellt svårt för enskilda användare att genom avtal tillförsäkra sig om allmänt ökad driftsäkerhet i mobil kommunikation. 17 Vid vanligt förekommande strömavbrott drabbas normalt en eller ett mindre antal basstationer inom ett lokalt område. Vanligtvis kan användare utnyttja andra tillhandahållares basstationer för att nå samhällets alarmeringscentral, särskilt i tätort men i mindre utsträckning i delar av glesbygden där ett mindre antal tillhandahållare erbjuder täckning. I många situationer kan också användare genom att förflytta sig återfå möjligheten att kommunicera i den utsträckning som nyttjandet inte är platsbundet. Det innebär att de vardagliga negativa konsekvenserna för enskilda och organisationer i huvudsak är kopplat 15 PTS arbete redovisas i rapporterna Samhällsviktiga användares behov av prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer, PTS-ER-2008:7, och Prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer, PTS-ER-2011:28 samt promemorian Prioritetsfunktioner i mobila kommunikationsnät behov och förväntad nytta, PTS dnr 10-6372-3. 16 Elektronisk kommunikation och branden i en försörjningstunnel, Utredning av konsekvenser och utvecklingsmöjligheter, PTS-ER-2014:20. 17 De möjligheter som ges är i stort begränsade till lokala förbättringar inom ett avgränsat geografiskt område som kopplas till enskilda eller ett fåtal basstationer. Post- och telestyrelsen 26
27(34) till förekomsten av upprepade snarare än enskilda störningar 18 och avbrott med strömavbrott som grundorsak. I samband med en extraordinär händelse kan störningar och avbrott inom mobil kommunikation försämra förmågan till effektiv hantering av och återgång till normala förhållanden efter händelsen i förhållande till en situation utan störningar och avbrott. Vid mer omfattande och långvariga strömavbrott kan ett större antal basstationer inom ett geografiskt område drabbas av avbrott. Sådana mer omfattande och långvariga avbrott är mer vanliga i glesbygd jämfört med tätort och kan exempelvis uppstå i samband stormar. Avbrotten i mobil kommunikation kan då påverka liv och hälsa samt också försvåra samhällets övriga hantering av händelsen. I samband med stormar kan det också förväntas att det råder begränsad framkomlighet vilket gör det svårt för tillhandahållare att transportera reservkraftsystem till det drabbade området för att minska omfattningen av avbrotten. En längre säkringstid ger enskilda en bättre möjlighet att informera sig om skeendet och också påkalla hjälp jämfört med en kortare säkringstid. På samma sätt ges myndigheter och andra aktörer en bättre möjlighet att minska de omedelbara negativa konsekvenserna av avbrottet samt i viss mån också förbereda sig för den fortsatta hanteringen av avbrotten. 18 Störningar kan uppstå vid överbelastningar som uppstår till följd av kapacitetsminskningar. Post- och telestyrelsen 27
28(34) Kostnader De kostnadsbedömningar som redovisats i konsekvensutredningen visar att kraven i 22 kan förväntas orsaka både engångskostnader, i form av inköpsoch etableringskostnader, och årligen återkommande kostnader för fortsatta investeringar, underhåll och anpassningar. I konsekvensutredningen angavs att kraven i 22 för stora tillhandahållare, som är de som lämnas synpunkter kring rimligheten, kan leda till kostnader på knappt 300 miljoner kronor med återkommande, årliga merkostnader på upp till 30 miljoner kronor. Huvuddelen av kostnaderna bedöms uppstå utanför geografisk tätort. Anledningen är att skillnaden mellan den säkringstid som operatörer tillämpar i dag och de föreslagna 4 timmarna är större än skillnaden för andra geografiska områden. De kostnader som kraven i 22 orsakar kan ställas i relation till de totala slutkundsintäkterna från mobila samtals- och datatjänster om drygt 14,6 miljarder kronor, en ökning med 4 procent jämfört med första halvåret 2013. Intäkter från M2M och roaming är inte inkluderade i dessa siffror. 19 Intäkterna från M2M-tjänster uppgick till 395 miljoner kronor under första halvåret 2014, vilket är en ökning med 86 miljoner kronor, eller 28 procent, jämfört med första halvåret 2013. På helårsbasis innebär det att de sammanlagda slutkundsintäkterna för mobila samtals- och datatjänster samt M2M-tjänster uppgår till knappt 30 miljarder kronor under 2014. 19 Svensk telemarknad första halvåret 2014. Post- och telestyrelsen 28
29(34) Figur 6 Intäkter från mobilaa samtals- ochh datatjänster. Marknadsandelarna på mobila samtals- och datatjänster inkluderar samtliga abonnemang på mobila samtals- ochh datatjänster, men inte M2M-abonn nemang. De fyra största aktörerna, TeliaSonera, Tele2, Telenor och Hi3G, H hade sammanlagt 96,6 procentt av mobilabonnemangen den 30 juni 2014. Post- och telestyrelsen 29
30(34) Figur 7 Marknadsandelar abonnemangg på mobila samtals- och datatjänster. d Anpassningen mellan kostnader och riskenn för störningar och avbrott På samma sätt som för 21 fyller de säkringstider som definieras i 22 två primära syften, dels: minska antalet störningar ochh avbrott i elektronisk kommunikatk tion som orsakas av strömavbrott, delss förkorta tiden förr och omfattningen av störningar och avbrott och därmed den negativa samhälleliga påverkan som strömavbrott (längre än säkringstiden) ändå orsakar. PTS rimlighetsbedömning görs dels för geografisk tätort (tabell 14), delss för områden utanför geografisk tätort (tabell 15). Tabell 14 Värdering av rimligheten för olika krav på säkringstider (timmar:minuter) för mobila basstationer i geografisk tätort utgående från förekomsten och omfattningen av negativa konsekvenser och kostnader. Tid Dimension Beskrivning g Post- och telestyrelsen 30