Stallet hästens hem I ett bra stall står hästen tillsammans med andra hästar, men är samtidigt skyddad från sina grannar så att den kan äta ifred samt få lugn och ro. Ett stall är i sig inget måste för att hästar ska må bra. Så länge de har sällskap, tillgång till grovfoder, vatten och vindskydd kan de bo ute dygnet runt året om. Hästar är tåliga och anpassar sig bra till både värme och kyla. Men det allra vanligaste när man har hästar som tränas är att de går i hage på dagarna och står i stall på nätterna. Stallgången bör vara rejält bred, cirka 3,5 meter rekommenderas. Den ska dessutom vara sopad och ren. I stallet bör varje sak ha sin plats. Ordning och reda är det som gäller, inte minst för säkerhetens skull. Stallets ytterdörrar bör vara 1,20-1,40 meter breda. Undvik helst delade dörrar, eftersom de kan inbjuda till att bara den ena delen öppnas. STALLMILJÖN Hästen skyddas av lagar, förordningar och föreskrifter. Den viktigaste lagen är Djurskyddslagen, som innebär att hästen ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Hästen ska tas om hand i en god djurmiljö så att den mår bra och kan bete sig på ett naturligt sätt. Takhöjd, golv och liggyta Mått på stallets takhöjd, dörröppningarnas bredd, golv och liggytor är reglerade i föreskrifter. Står du i ett stall som har färdigställts efter den 1 augusti 2007, ska hästen hållas i box eller ligghall. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd DFS 2007:6 om hästhållning hittar på www.sjv.se. Det går även bra att läsa skriften Bygga för häst. Kan beställas på www.ridsport.se eller ladda ner digitalt på www3.ridsport.se/templates/pages/hk/informationpage 5706.aspx Boxväggar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses. Några av de allmänna råden är: hästen kan se och höra andra hästar hästarna kan se och nosa på varandra. Ljus och belysning Ett häststall ska enligt djurskyddsförordningen vara försett med fönster för dagsljus men även andra ljusinsläpp för dagsljus uppfyller kravet. Varje box ska ha ett fönster, men det ska inte vara möjligt för hästen att komma åt fönstren så den kan göra sig illa. Lysrör ger ett bra skugg- och bländfritt ljus. Använd armaturer som är godkända för stall. All belysningsanordning och elektriska ledningar, som hästar kan nå, ska förses med skydd. Ett bra tips är att placera lysrören i stallgången utmed spilt- eller boxraden. Om en häst stegrar sig i stallgången ska den inte kunna slå huvudet i lysrören och göra sig illa. Ljusa tak och väggar ger ett ljusare stall. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 1(7)
Hur varmt/kallt ska det vara i stallet? Klimatet i stallet ska vara anpassat till hästen, med bland annat rätt temperatur och rätt luftfuktighet. En bra stalltemperatur, där både hästar och människor trivs, är omkring 10 grader och luftfuktigheten ska inte överskrida 70 procent. Det är OK för hästar att ha det kallare än 10 grader i stallet. Att det är kallt gör i regel ingenting. Om hästen fryser sätt på den ett täcke. När det gäller hästar som inte arbetas regelbundet kan det vara lämpligt att ge hästen mer grovfoder om stallet är kallt. Hästar mår inte bra av att stå i drag. Ventilation Ventilationens uppgift är i första hand att byta luften i stallet så att värme, fukt och koldioxid från hästarna samt gaser från gödsel och urin, inte gör att luften blir dålig att andas. Det ska givetvis inte lukta ammoniak eller mögel i stallet. Hästar mår inte heller bra av damm. En dålig stalluft kan göra att hästar får luftvägsproblem. Damm i stallet kommer främst från foder och strö. Men även hästarna avger damm. Att borsta en lerig häst kan damma rejält i stallet. Om du har möjlighet så gör rent till hästarna, ströa och sopa stallgången när de är i hagen. Kan du borsta din leriga häst ute, blir det mindre damm i stallet. I BOX OCH SPILTA I ett stall kan hästen antingen stå i box eller spilta. Spilta Om hästen står i spilta ska den vara uppbunden med ett grimskaft som löper genom en metallring som är fastsatt i väggen framför hästen. Grimskaftets ena ände är fastsatt i grimman eller i en halsrem. Den andra änden är fastsatt i en grimskaftskloss av trä eller gummi. Grimskaftet ska vara så pass långt att hästen ska kunna ligga med huvudet vilande mot underlaget. Det fi nns måttangivelser på hur stor spiltan ska vara, beroende på hästens storlek. Spiltan får inte vara så bred att hästen kan vända sig och stå på tvären när den är uppbunden. I spiltans bakkant ska det fi nnas en 10 cm hög regel (tröskel). På så sätt kan bädden ha samma tjocklek i hela spiltan. Nya regler för uppstallning i spilta gäller från 1 augusti 2010 enligt Djurskyddslagen. En häst får inte hållas bunden i spilta mer än sammanlagt 16 timmar per dygn. Vissa undantag från detta fi nns, du kan läsa mer om det i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd/dfs 2007:6 om hästhållning. Om du är i färd med att bygga stall får du inte bygga stall med spiltor, då det numera enbart är boxar som gäller. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 2(7)
Box Om din häst är uppstallad i box står den lös och har utrymme att röra sig fritt i boxen. Regler bestämmer hur stor boxen minst ska vara i förhållande till hästens storlek. Det fi nns olika varianter på boxdörrar, bland annat skjutdörrar som förs åt sidan när du öppnar och stänger boxdörren. Boxdörrar med öppningsbart galler bör inte användas i stall där stallgången är smalare än tre meter. Var noga med att boxdörren går i lås när du stänger om hästen, så att den inte får upp dörren på egen hand och smiter ut. Tänk på att boxdörren alltid ska kunna öppnas från boxens insida, den ska vara minst 1,20 m bred och öppningen ska vara utformad så att hästen inte kan fastna, göra sig illa eller känna sig trängd när den går in eller ut ur boxen. Ta hästen i boxen Koppla ihop grimma och grimskaft. Öppna boxdörren och locka hästen till boxdörren, så undviker du att bli instängd mellan hästen och väggen. Sätt på grimman när du står mellan hästen och boxdörren och bind upp eller ta ut hästen från boxen. När du har ridit klart och ska släppa in hästen i boxen igen ska du först gå in i boxen, se till att hela hästen är inne i boxen innan du vänder den. Du släpper hästen när du står mellan hästen och boxdörren. När det gäller måtten i spiltor och boxar har Ridsportförbundet rekommendationer som är mer generösa än Statens jordbruksverk. Minimimåtten är ett minimum för att hästen inte ska fara illa. Mer information hittar du i häftet Bygga för häst. Tillgång till vatten och foder Varje box eller spilta ska vara utrustad med vattenkopp eller vattenhink samt en foderkrubba att lägga foder i. Hästen ska ha fri tillgång till friskt vatten. Väljer du vattenkopp så ta för vana att göra ren den i samband med att du gör rent hos hästen. Kontrollera att vattnet rinner tillräckligt fort i vattenkoppen. Hästar dricker mycket vatten på kort tid och risken är att den inte dricker tillräckligt om vattnet rinner för sakta. Vattnet ska ha ett fl öde av minst 6 liter per minut. Är fl ödet lägre, komplettera med vattenhink. Krubban är till för hästens kraftfoder. Krubban ska sitta på en lagom höjd. Hästen ska komma åt fodret utan att behöva sträcka sig uppåt. Precis som med vattenkoppen ska du göra rent krubban dagligen. Hästen ska även ha tillgång till en saltsten i boxen/spiltan. Den ska sitta fast ordentligt i en hållare och vara rengjord. Hästhusesyn praktisk guide för lagar och krav 2009 Det här är en skrift från Hästnäringens Nationella stiftelse. Här fi nns en samlad information om gällande lagstiftning samt hästnäringens rekommendationer i form av checklistor med tillhörande faktadelar. Läs mer på www.nshorse.se Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 3(7)
DAGLIG RENGÖRING HOS HÄSTEN Det luktar illa och luften blir lätt dålig om det finns ammoniak, gödsel och urin kvar i boxen/spiltan, därför ska du göra rent hos hästen dagligen. En häst urinerar 5-10 gånger varje dygn och gödslar 10-15 gånger. Var uppmärksam på hur gödslet ser ut när du gör rent. Är gödseln blött? Är högivan inte uppäten? Är det blötare än vanligt på golvet i boxen? Vid den dagliga rengöringen har du möjlighet att upptäcka tecken på sjukdomar eller skador hos hästen. En lösgående häst i boxen är en uppenbar säkerhetsrisk när du gör rent, dessutom försvårar det arbetet. Bind därför upp hästen. Vilka redskap behöver du när du ska göra rent hos hästen? Kärra att lägga gödseln i. Grep, som fi nns i fl era olika modeller och fungerar bra när din häst står på halmbädd. Plastgrep, fungerar bra till spån- och torvbädd. Skyffel Sopkvast Redskapen ska alltid förvaras så att ingen häst kan göra sig illa på dem. Vilka strömedel fi nns det att välja på? Det fi nns olika strömedel att välja mellan, halm, torvströ, papper eller spån. Halm Spån Torvströ Papper hästar mår bra av att stå på halm, de kan plocka och småäta under den tid de står på stall och har då lite sysselsättning. Det är mycket viktigt att halmen är av god hygienisk kvalitet. Halmen ska lukta friskt och vara dammfri. tänk på att spånet ska vara dammfritt och fritt från kemikalier. För att det ska bli en bekväm bädd för hästen att ligga på, måste bädden vara minst 15 cm tjock. Många hästägare köper spån förpackade i lagom stora spånbalar. torv som används till hästen köper du i komprimerade plastförpackningar. Det blir ganska mörkt i stallet av torvströ, men i övrigt är torv ett tillfredsställande strömedel. papper är ett nästintill dammfritt strömedel som är lämpligt för hästar med svårare luftvägsproblem. Tänk på att när hästen står på annat strö än halm har den ingenting att sysselsätta sig med när den står inne. Då kan det vara lämpligt att ge den lite halm att äta varje dag. Rengöring av stallet Hela stallet ska tvättas och rengöras noggrant minst en gång per år. Förslagsvis på sommaren när hästarna går ute mycket och stallet torkar snabbt. Om rengöring sker för att hindra smittspridning ingår givetvis även att stallet desinfi ceras. Tänk på att det inte bara är den synliga smutsen som ska bort. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 4(7)
ÖVRIGA UTRYMMEN I STALLET Det finns många andra utrymmen förutom, stallgång samt boxar/spiltor som hör till ett stall. Ur hygienisk och praktisk synpunkt är det bra om det finns en toalett och kanske ett omklädningsrum med dusch i stallet. Kommer du direkt från skolan eller jobbet, ska det vara lätt att byta om i stallet. Foderkammaren Att förvara kraftfodret i ett avskilt och stängt utrymme är viktigt. Risken att en häst kommer lös under natten fi nns alltid och är foderkammaren stängd så undviker du att den kommer åt en för stor mängd foder. Något som kan leda till att hästen får kolik. I många stall görs foderransonerna i ordning i förväg. Ha en hövåg uppsatt, så det går enkelt och smidigt att väga upp rätt antal kilo. Foderkammaren ska hållas ren från gamla foderrester och kraftfodret bör förvaras i slutna kärl, annars kan det dra till sig råttor och möss. Allt foder ska förvaras torrt och vid en låg och jämn temperatur. Spolspiltan En spolspilta ska ha avrinning med avloppsbrunn så att vattnet lätt kan rinna ut och golvet torkar snabbt. Om spolplatsen även används för undervisning, skötsel eller vid veterinärbesök är det viktigt att belysningen är bra, att platsen är tillräckligt stor och att det fi nns möjlighet att binda upp hästen säkert. Kranar och eventuell varmvattenberedare ska placeras eller skyddas så att hästen inte kan skada sig. Sadelkammaren Alla som har häst känner till hur lätt det är att samla på sig saker. Var sak måste ha sin givna plats annars blir det snabbt mycket rörigt. Att ha en garderob till varje häst i sadelkammaren är ett bra sätt att få ordning och reda på saker och ting. Sadlar hänger på sadelhängare och bredvid fi nns det krokar att hänga upp tränsen på. Dörren till sadelkammaren ska kunna låsas. Det är stora ekonomiska värden som fi nns därinne. Numera fi nns det även bra lås till sadelhängarna som du kan använda för att låsa fast din sadel. Det är viktigt att sadelkammaren är torr och gärna uppvärmd. Att hålla din hästens utrustning ren ingår också i dina stallsysslor. Smutsig utrustning kan ge hästen skador och skav. Dessutom håller utrustningen mycket längre om du sköter den. Sadelkammaren bör vara utrustad med tränskrok, sadelbock, sadeltvål och svampar. Blöta täcken hör inte hemma i sadelkammaren eftersom sadlar, träns och annat läder inte mår bra av fuktig luft. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 5(7)
SÄKRA STALLTIPS! Oavsett om du har din häst uppstallad i ett litet eller stort stall, finns det riktlinjer att följa för att det ska vara en bra och säker miljö för både dig och hästen. Bränder kan förebyggas genom: Att kaffebryggare och andra elapparater är avstängda när alla går hem. Använd aldrig en vanlig nätansluten radio i stallet. Här får endast radioapparater som är gjorda för att klara damm och fukt användas. Ur säkerhetssynpunkt fungerar dock en vanlig batteridriven radio i stall. Att hålla damm och spindelväv borta från kontakter och lampor. Att sopa upp och hålla god ordning i foderrum och liknande. Det minskar antalet möss och råttor som äter på elledningar vilket orsakar elfel, vilket är en vanlig orsak till stallbränder. Att hästarna inte kommer åt elledningar och lampor. Att dörrar och luckor mellan stall och andra utrymmen hålls stängda. Att element eller andra värmekällor aldrig blir övertäckta av kläder, täcken och liknande. Att utrymningsvägarna hålls fria och att inga dörrar är blockerade. Att brandredskapen fi nns på plats och inte är blockerade. Det är ett krav att kontinuerligt kontrollera brandsläckaren. I mindre stall räcker det med en översyn två gånger per år. Kontrollera då att slangen är hel, att släckaren är ren och att trycket på manometern är som det ska. Om det är en pulversläckare ska den vändas upp och ner ett par gånger för att inte pulvret ska packas i botten. Alla privatpersoner och företagare har ett ansvar att skydda liv, egendom och att inte orsaka olyckor. Det säger lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778, som infördes 2004. Släckningsutrustning bör fi nnas i stallet. Det fi nns brandskyddsföreningar som erbjuder utbildning och som går igenom brandskyddet på plats. Undvik att hästen skadar sig Hästar skadar sig lätt på utstickande föremål, se därför till att undvika sådana så långt som möjligt. Boxlås och dörrhandtag skyddas lätt med en träloss eller ett rundjärn. Vattenkranar förses med en skyddande bygel. Alla fönster som hästar kan nå, förses med galler. Om du använder täckeshängare i stallet, var noga med att de inte sticker ut eller är fastsatta på ett sådant sätt att hästen kan fastna i dem. Larm Om du har behov av ett larm i stallet, prata gärna med ditt försäkringsbolag för att få råd och tips på vilket larm som passar ditt stall bäst. Julpynt i stallet När det lackar mot julen vill många hästägare pynta i stallet. Tänk på att pynta med sådant som hästen inte kan göra sig illa på eller bli dålig av om den råkar äta upp julprydnaden. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 6(7)
Fler säkerhetstips får du här: Använd stoppar som håller ytterdörrar i öppet läge. Halkfria golv, fria från kärror och redskap. Boxdörrar som går åt rätt håll. Låset på boxdörren ska alltid kunna öppnas från boxens insida. Redskap förvaras på avskärmande platser. I stall och ridhus är strömbrytare och eventuell nattbelysning lämpligt placerade. Grimmor och grimskaft ska fi nnas tillgängliga vid varje box och spilta. Dessutom bör extra grimmor och grimskaft hänga på en plats nära ytterdörren för att underlätta en utrymning. TRIVSELREGLER I STALLET Regler finns i alla stall. De är till för att både vi och våra fyrbenta vänner ska trivas. Reglerna kan variera en del men det fi nns några som gäller överallt: Stim, stoj och spring hör inte hemma i stallet. Hästar mår bra av lugn och ro, så respektera det. Håll ordning och reda på dina saker och hästens utrustning Undvik att sopa, göra rent och kasta ner hö från skullen när hästarna står inne. Håll boxdörrarna stängda och ha hästen uppbunden när den sköts om. Även om din häst har för vana att stå still, kan något oförutsett hända och olyckan är framme. En lös häst kan lätt skada sig och andra. Rökning är förbjudet såväl i som direkt i anslutning till stallet. Hundar bör vara kopplade och under uppsikt. En checklista över de rutiner som gäller i stallet är också bra att ha. Inte minst om det är många människor som hjälper till med de dagliga sysslorna. Gäller även skötseln och hanteringen av hästarna. Skrivtavla med trevliga meddelanden till dina stallkompisar. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 7(7)