Huvudsakligt innehåll

LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa ändringar i kommunalbeskattningen. Grundavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 2 850 euro och det tillfälliga donationsavdraget förlängs att gälla även för 2012. Samfundsskattesatsen höjs dels permanent dels temporärt. Den temporära höjningen tillämpas under perioden 2012 2013 och är 1,2501 procentenheter när det gäller företag och 2,0862 procentenheter för samfällda förmåner. Den permanenta höjningen tillämpas från och med skatteåret 2014 och är endast marginell för företag (0,0001 procentenheter) och 0,6862 procentenheter för samfällda förmåner. Till följd av ändringar av statens andel av skatten kommer skattesatserna totalt sett att vara på samma nivå under hela perioden, det vill säga 25 % för företag och 28 % för samfällda förmåner. Slutligen föreslå även en ändring av procentsatsen för den kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som landskapet betalar till kommunerna. Procentsatsen bestäms av förhållandet mellan kommunalskattesatsen för samfund i landskapet och kapitalinkomstskattesatsen. Förändringarna av dessa båda skattesatser medför att procentsatsen för kompensationen höjs temporärt med 2,7686 procentenheter för skatteåren 2012 och 2013, men sänks permanent med 1,3981 procentenheter från och med skatteåret 2014. De ändringar som ingår i lagförslaget föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2012. skatteändr2012.docx

2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering... 3 1. Gällande lagstiftning... 3 1.1 Kommunalbeskattning... 3 1.2. Beskattning av samfund och samfällda förmåner... 3 1.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen... 4 2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag... 4 2.1. Grundavdraget och donationsavdraget... 4 2.2. Skattesatsen för samfund och samfällda förmåner... 5 2.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen... 5 3. Förslagets verkningar... 6 4. Beredningen av förslaget... 7 Lagtext... 8 L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland... 8 L A N D S K A P S L A G om upphävande av 4a landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter... 9 L A N D S K A P S L A G om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst... 9

3 Allmän motivering 1. Gällande lagstiftning 1.1 Kommunalbeskattning Enligt 18 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna. Den nu gällande kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland är en blankettlag enligt vilken inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) med vissa undantag tillämpas i landskapet. Från och med skatteåret 2012 ersätts kommunalskattelagen av en ny landskapslag med samma namn (LTB 49/2011, nedan den nya kommunalskattelagen). Lagen har ännu inte trätt i kraft men avsikten är att den ska göra det vid årsskiftet 2011 2012. Den nya kommunalskattelagen är också en blankettlag som anger att inkomstskattelagen och lagen skatteredovisning ska tillämpas i landskapet. Både den nu gällande och den nya kommunalskattelagen innehåller en automatik när det gäller ändringar av rikslagstiftningen, dessa träder i kraft i landskapet vid samma tidpunkt som i riket. Detta gäller dock inte bestämmelser i landskapslagen som avviker från rikslagstiftningen. I den nya kommunalskattelagen är avvikelserna mer omfattande än i den nu gällande lagen genom att samtliga bestämmelser om avdrag vid kommunalbeskattningen regleras i den nya lagen. Automatiken beträffande ändringar gäller således inte dessa bestämmelser. 1.2. Beskattning av samfund och samfällda förmåner När det gäller beskattningen av samfund och samfällda förmåner i landskapet är regleringen tämligen komplicerad. Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Som samfällda förmåner betraktas till exempel samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag. I riket anges skattesatsen för samfund och samfällda förmåner i 124 inkomstskattelagen till 26 %. Skatteinkomsterna fördelas mellan de tre skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna enligt vad som anges i 12 lagen om skatteredovisning. Eftersom landskapet har lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna är behörigheten beträffande skatt från samfund och samfällda förmåner delad mellan landskapet och riket. Procentsatsen för den skatt åländska företag och samfälligheter betalar till staten följer av den totala skatteprocenten i riket och den statliga andelen av skatten som anges i lagen som skatteredovisning. Motsvarande gäller för den skatt som betalas till församlingarna. Procentsatsen för den kommunala skatten anges i 29 i den nya kommunalskattelagen (4 i den nu gällande lagen). Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta procentsatsen så att skatten för företag och samfälligheter i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket. I enlighet med det anges i den nya kommunalskattelagen, liksom i den gällande lagen, att kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner är 5,7174 %. Procentsatsen utgör 21,99 % av den totala samfundsskattesatsen på 26 %. Under skatteåren 2010 och 2011 tilllämpas temporärt en skattesats på 8,3174 %, den totala skattesatsen har dock varit oförändrad under dessa år. Den högre procentsatsen vid kommunalbeskattningen beror på att staten i syfte att balansera kommunalekonomin beslöt höja kommunernas andel av skatten samtidigt som den statliga andelen sänktes. Lagtinget beslöt att stöda kommunerna på samma sätt och höjde genom en temporär ändring av kommunalskattelagen (2010/38) skattesatsen för samfund och samfällda förmåner med 2,6 procentenheter för

4 skatteåren 2010 och 2011. Den högre procentsatsen tillämpas bara till och med utgången av 2011 och finns därför inte med i den nya kommunalskattelagen som träder i kraft den 1 januari 2012. 1.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen I landskapslagen (2007:14) om kompensation för förlust av skatteintäkter ingår en bestämmelse om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen (4a ). Denna form av kompensation tillkom i samband med att fördelningsnyckeln för samfundsskatten förnyades 2002. Syftet var att kompensera kommunerna för att en allt större del av de inkomster som genereras av småföretagare utgörs av kapitalinkomster som inte beskattas av kommunen. Genom att kompensationen infördes uppnåddes målsättningen att kommunen även får del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare i kommunen. Därmed är det inte någon skillnad ur kommunens synvinkel vilken bolagsform näringspolitiska satsningar resulterar i. Regleringen av kompensationen placerades ursprungligen inom landskapsandelssystemet men överfördes till landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter när lagens tillämpningsområde utvidgades i samband med landskapsandelsreformen 2008. Det belopp som fördelas mellan kommunerna bestäms utgående från den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet betalar och kompensationen är enligt gällande lag 20,4564 % av nämnda belopp. Procentsatsen bestäms utgående från förhållandet mellan skattesatsen för samfund och skattesatsen för kapitalinkomst så att beloppet blir lika stort som det belopp jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare skulle ha betalat om de i stället hade samfundsbeskattats. För närvarande utgör det således 5,7278 procentenheter av 28 %, vilket var de procentsatser som gällde vid den senaste ändringen. 2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag 2.1. Grundavdraget och donationsavdraget I förslaget till statsbudget för 2012 (rp 59/2011) ingår bland annat förslag om höjning av grundavdragets maximibelopp och förlängning av det tillfälliga donationsavdraget. Grundavdraget regleras i 23 i den nya kommunalskattelagen. Där anges att om en skattskyldig har en förvärvsinkomst som efter andra avdrag inte är högre än 2 250 euro dras detta belopp av från inkomsten. Enligt förslaget till statsbudget skulle beloppet höjas till 2 850 euro. I riket motiveras höjningen av grundavdraget med att man vill kompensera den skattehöjande effekten av inflationen och stegringen i förtjänstnivån (se vidare rp 50/2011). Genom höjningen av grundavdraget lindras beskattningen av låginkomsttagare. Landskapsregeringen anser att denna förändring är ändamålsenlig och föreslår att den genomförs även i landskapet. Under skatteåren 2009 2011 har det varit möjligt för fysiska personer att göra avdrag för penningdonationer som gjorts för att främja vetenskap eller konst till offentligt finansierade universitet eller högskolor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Donationer om minst 850 euro och högst 250 000 euro har varit avdragsgilla. Donationsavdraget görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst vid stats- och kommunalbeskattningen. Eftersom det temporära avdraget var avsett att tillämpas fram till och med skatteåret 2011 togs bestämmelsen om det inte med i den nya kommunalskattelagen. Enligt förslaget till statsbudget förlängs tillämpningen av donationsavdraget så att det gäller även vid beskattningen 2012. Landskapsregeringen föreslår att förlängningen även ska göras i landskapet.

5 2.2. Skattesatsen för samfund och samfällda förmåner Förslaget till statsbudget innehåller också förslag till ändring av samfundsskattesatsen, skattesatsen för samfällda förmåner samt kommunernas andel av skatten från samfund och samfällda förmåner. När det gäller den totala skattesatsen för samfund föreslås den i riket bli sänkt från 26 % till 25 % samtidigt som skattesatsen för samfällda förmåner höjs till 28 %. För att kompensera kommunerna för den sänkta skattesatsen föreslås att kommunernas andel av skatten höjs med 0,88 procentenheter, från 21,99 % till 22,87 %. Den kommunala andelen höjs därutöver tillfälligt för åren 2012 och 2013 med ytterligare 5 procentenheter till 27,87 %. Den kommunala andelen höjs på bekostnad av statens andel som sänks permanent från 76,26 % till 75,38 % och temporärt för skatteåren 2012 och 2013 till 69,98 %. Den sistnämnda perioden höjs även församlingarnas andel i viss mån. Följande tabell visar de olika skattetagarnas andelar och den totala skattesatsen för samfund. För skatt från samfällda förmåner gäller samma andelar men den totala skattesatsen föreslås bli 28 %. Skattetagare Gällande lag 2012 Skatte- Andel sats Förslag 2012-2013 Skatte- Andel sats Förslag 2014 Skatte- Andel sats Staten 76,26 19,8276 69,98 17,495 75,38 18,845 Kommunerna 21,99 5,7174 27,87 6,9675 22,87 5,7175 Församlingarna 1,75 0,455 2,15 0,5375 1,75 0,4375 Totalt 100 26 100 25 100 25 Det här betyder att om den kommunala skattesatsen inte ändras kommer den totala skattesatsen för samfund i landskapet att bli 23,7499 % under perioden 2012 2013 medan den i riket kommer att vara 25 %. Från och med 2014 är skillnaden marginell, då kommer den totala skattesatsen att bli 24,9999 % i landskapet. När det gäller samfällda förmåner blir skillnaden större. I riket kommer den totala skattesatsen att ligga på 28 % medan den i landskapet blir 25,9138 % under perioden 2012 2013 och 27,3138 % från och med 2014. Landskapsregeringen anser att den totala skattesatsen för företag i landskapet ska vara 25 % och att kommunerna i landskapet ska kompenseras för den sänkta skattesatsen på samma sätt som kommunerna i riket. Därför föreslås att skattesatsen ändras på motsvarande sätt som i riket. Landskapsregeringen anser inte heller att det finns någon orsak till att ha en lägre skattesats totalt sett för samfällda förmåner i landskapet än i riket. Slutligen anser landskapsregeringen att det är befogat att höja samfundsskattesatsen tillfälligt under skatteåren 2012 och 2013, dels för att stöda kommunerna ekonomiskt dels för att även denna period behålla skattesatsen på totalt 25 %. 2.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen Syftet med kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst är att kommunerna som ett tillägg till inkomsterna från samfundsskatten även skulle få del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare i kommunen. När kompensationsbeloppet beräknas utgår man från kapitalinkomstskatten och inte från kapitalinkomsten. Av den orsaken påverkas den procentsats som ligger till grund för kompensationsbeloppet av både kommunalskattesatsen för samfund och kapitalinkomstskattesatsen. Den procentsats som nu anges i lagen är 20,4564 % vilket speglar förhållandet 2007 då

6 kommunalskatten för samfund var 5,7278 % och kapitalinkomstskatten 28 %. Sedan dess har kommunalskattesatsen för samfund ändrats flera gånger utan att procentsatsen för kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen har justerats. För skatteåret 2012 kommer den att ändras igen samtidigt som också kapitalinkomstskattesatsen kommer att höjas från 28 till 30 %. Ändringen av samfundsskattesatsen är temporär och tillämpas under skatteåren 2012 och 2013. Landskapsregeringen föreslår därför att procentsatsen för kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst höjs till 23,225 för skatteåren 2012 och 2013, samt därefter sänks till 19,0583 från och med skatteåret 2014. Landskapsregeringen har härvid valt att i detta sammanhang inte beakta den högre skattesatsen för kapitalinkomster som kommer att gälla för inkomster över 50 000 euro från och med skatteåret 2012. Genom ett annat lagförslag föreslår landskapsregeringen att de övriga kompensationer som betalas till kommunerna med stöd av landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter ska avskaffas under en övergångsperiod. Det innebär att efter den 1 januari 2014 skulle den lagen enbart omfatta bestämmelserna om kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen. Alternativet att återföra bestämmelserna till landskapsandelslagstiftningen har inte bedömts vara ändamålsenligt, utan landskapsregeringen föreslår att dessa bestämmelser införs i en ny lag som bara gäller denna typ av kompensation. För övrigt föreslås inga materiella ändringar av bestämmelserna. 3. Förslagets verkningar Förslaget har ekonomiska effekter för de skattskyldiga, för kommunerna och för landskapet. Höjningen av grundavdragets maximibelopp medför en högre disponibel inkomst för låginkomsttagare medan det samtidigt innebär en lägre skatteinkomst för kommunerna. Höjningen beräknas sänka de åländska kommunernas skatteinkomster med drygt 0,8 miljoner euro 2012. Effekten av att donationsavdraget förlängs är sannolikt marginell. Genom förslaget höjs den kommunala samfundsskatten för de åländska företagen under perioden 2012 2013, men totalt sett sänks skatten från 26 % till 25 %. För samfällda förmåner höjs dock skatten både vid kommunalbeskattningen och totalt sett. För kommunerna innebär förändringarna av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner att skatteinkomsterna ökar. Höjningen av den kommunala andelen av samfundsskatten med 0,88 procentenheter beräknas kompensera kommunerna för sänkningen av den totala samfundsskattesatsen. Den temporära höjningen av den kommunala andelen med 5 procentenheter som ska tillämpas under 2012 och 2013 innebär också att skatteinkomsterna blir högre. Däremot beräknas samfundsskatteinkomsterna totalt sett minska 2012 i jämförelse med 2011, enligt ÅSUB:s prognos från 10,8 miljoner euro till 9,1 miljoner euro (se ÅSUB Rapport 2011:7). Sannolikt blir beloppet något högre för 2012 eftersom höjningen av den kommunala andelen med 0,88 procentenheter inte är beaktad i prognosen. Ändringen av procentsatsen för kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen innebär att landskapet betalar en högre kompensation till kommunerna under åren 2012 och 2013, för att från och med 2014 betala en något lägre kompensation.

7 4. Beredningen av förslaget Förslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Förslaget har skickats på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund kf.

8 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas. 1. L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut ändras 23 och 29 kommunalskattelagen (2011: ) för landskapet Åland samt fogas temporärt till lagen nya 18a och 29a som följer: 18a Donationsavdrag för fysiska personer Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa. 23 Grundavdrag Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 850 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. 29 Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 5,7175 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,4036 procent i kommunalskatt. 29a Kommunalskattesatsen för skatteåren 2012 och 2013 Med avvikelse från 29 ska samfund betala 6,9675 procent och samfällda förmåner 7,8036 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåren 2012 och 2013. Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2012. Lagens 18a gäller till och med den 31 december 2012 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2012. Lagens 29a gäller till och med den 31 december 2013 och tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2012 och 2013. Vid den första redovisningen av skatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2012 så att de motsvarar denna lag. 2.

9 L A N D S K A P S L A G om upphävande av 4a landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 Genom denna lag upphävs 4a landskapslagen (2007:14) om kompensation för förlust av skatteintäkter. Denna lag träder i kraft den 2 3. L A N D S K A P S L A G om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Det belopp som ska fördelas mellan kommunerna bestäms årligen som 19,0583 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet. Med avvikelse från 1 mom. bestäms det belopp som ska fördelas mellan kommunerna för skatteåren 2012 och 2013 som 23,225 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet. 2 Det belopp som avses i 1 fördelas mellan de enskilda kommunerna i förhållande till beloppet av den skatt på kapitalinkomst som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i respektive kommun vid de tre senast slutförda beskattningarna. Kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst betalas skatteårsvis och bestäms med uppgifterna om debiterad skatt som grund. Kompensationsbeloppet fastställs så snart som möjligt efter att beskattningen har slutförts. 3 Denna lag träder i kraft den Lagens 1 2 mom. tillämpas enbart på kompensation som betalas till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst som avser skatteåren 2012 och 2013. Mariehamn den L a n t r å d Föredragande minister