Konstpolitik. Kulturpolitik. Kulturplanering

Konstpolitik Kulturpolitik Kulturplanering Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser

Innehåll 4 Förord 5 Uppsala län 6 Kulturpolitisk bakgrund 8 Ett analysverktyg 10 Konstpolitik 14 Kulturpolitik 16 Kulturplanering 19 Arbetssätt 20 Sammanfattning 22 Egna anteckningar Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser godkändes av kulturnämnden den 21 september och fastställdes av landstingsfullmäktige den 21 22 november 2005. Fler exemplar av skriften kan beställas på 018-611 62 72 eller hämtas på www.lul.se/kil. Kultur i länet, Box 26074, 750 26 Uppsala 3

Förord Du håller nu i din hand landstingets kulturstrategier. Arbetet med dem påbörjades hösten 2003 och är en vidareutveckling och förnyelse av de kulturstrategier som antogs av landstingsfullmäktige i december 1998. Dokumentet utgår från det faktum att kultur har ett värde både för den som skapar och för den som upplever. Känslomässiga upplevelser öppnar för reflektion, eftertanke och utvecklar oss människor. Men kulturen är också en kraft och ett verktyg när det gäller att förändra ett samhälle. Därför ser vi demokrati och folkhälsa som två viktiga utgångspunkter för de strategier som formuleras. Samspelet mellan nivåerna i svensk kulturpolitik har förändrats. Det finns därför ett behov att tydligare definiera den regionala kulturpolitiska rollen och ansvaret i förhållande till staten, kommunerna och en alltmer mångfacetterad omvärld. Den höga förändringstakten i samhället och ett begränsat ekonomiskt utrymme gör det också nödvändigt att alltmer samverka och göra gemensamma satsningar både inom kultursektorn och med andra delar av samhället. Ett nytt kulturpolitiskt styrdokument måste därför ange så övergripande mål och tillvägagångssätt att det kan följa omvandlingar och prioriteringar i omvärlden. Det ska vara ett verktyg för analys men också ge vägledning i val och prioriteringar av mer kortsiktiga mål och handlingsplaner. I mandatprogram och i uppdrag och verksamhetsplaner ska dokumentet leva och leda en lång tid framöver. Landstingets kulturstrategier har tagits fram i en givande dialog med politiker och tjänstemän från länets kommuner och kulturinstitutioner. Vi står nu inför den spännande utmaningen att förverkliga en offensiv och nyskapande kulturpolitik! Johnny Svahn Kulturnämndens ordförande 4

Uppsala län Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län. Då dokumentet skrivs bor drygt 300 000 människor i länets sju kommuner: Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Dessutom pågår en process som innebär att Heby kommun, inom en snar framtid, kan komma att tillhöra Uppsala län. Trots att länet är förhållandevis litet till ytan, rymmer det stora skillnader mellan stad och glesbygd, grad av tillväxt, utbildningsnivå, åldersstruktur och kulturvanor. I Uppsala kommun bor cirka 60 procent av länets invånare, vilket ger huvudorten en tydligt dominerande ställning. Landstinget ingår i Mälardalsrådet eller Stockholm-Mälarregionen som det geografiska området kallas. Stockholm utgör samma slags centrum för storregionen som Uppsala för länet. Oberoende av länsgränsen dras invånarna till olika orter i regionen. Enköpingsborna dras till Västerås, länsborna i norr till Gävle och de i söder till Stockholm. I delar av angränsande län har invånarna naturliga kontaktvägar till Uppsala län. Länets gränser eller dess huvudort skapar alltså inte självklart kulturell samhörighet och identitet. Läggs därtill de nya möjligheter media och it-teknik ger i form av utbud, kontaktytor och kommunikation inser man hur gränslöst samhället har blivit. Det är inte ovanligt att bo på en ort, arbeta på en annan och tillbringa sin fritid på en tredje. Och samtidigt, mitt i detta flöde av information och resande, får platsen och de resurser som finns inom räckhåll en ökad betydelse. 5

Kulturpolitisk bakgrund Framväxten av svensk kulturpolitik kan ses som en del av demokratiseringsprocessen. Målet var att bilda och fostra fullvärdiga medborgare i samhället. Människor skulle upplysas och upptäcka det som ansågs vara god konst och kultur. Sveriges första statliga kulturpolitiska mål antogs 1974. Då hade den normativa, fostrande inställningen formulerats om så att kulturpolitiken snarare syftade till att var och en skulle använda kulturen för att bekräfta sin identitet. I praktiken stod fortfarande konstarterna i fokus. Ett av målen från 1974 var att såväl verksamhet som beslutsfunktioner inom kulturområdet skulle decentraliseras. I linje med detta fullföljdes uppbyggnaden av regionala kulturinstitutioner i hela landet. Landstingens roll blev att ta ansvar för dessa institutioner och andra uppgifter som var för omfattande för enskilda kommuner. Redan från början delade staten och landstingen på finansieringen av de regionala institutionerna, men sedan dess har statens bidrag krympt i förhållande till landstingens. Under de följande decennierna kom kulturpolitiken att finna ekonomiska och samhällsutvecklande argument. I slutet av 1990-talet kom två internationella kulturpolitiska dokument som delvis gav ett helt nytt perspektiv på kultur. Unescorapporten Vår skapande mångfald och Europarådets In from the margins definierar kultur som en aspekt av all utveckling som hör hemma i beslutsfattandets centrum. Målet är att människor ska ha möjligheter att välja ett fullödigt, tillfredsställande och värdefullt liv i gemenskap med andra. Vår skapande mångfald menar att kulturpolitiken bör inriktas på att stödja mångfald som en källa till kreativitet. I början av 2000-talet har intresset vuxit för sambandet mellan kultur och folkhälsa som påvisats genom forskning. Kulturpolitiken formuleras alltså, precis som andra politiska områden, utifrån en samhällelig nytta. Trots att vi lever i en tid av ständiga förändringar och snabb utveckling har de statliga kulturpolitiska målen varit ganska oförändrade sedan 1974. Målen reviderades visserligen 1996 men ändrades inte mycket. Bland annat tillkom kvalitets- och mångfaldsbegreppen, medan målet om decentralisering av 6

verksamhet och beslut försvann. Målen bytte också namn från statliga till nationella mål. Landsting och kommuner har utgått från de nationella målen då den lokala och regionala kulturpolitiken utformats. Ett exempel är de kulturpolitiska strategierna för Landstinget i Uppsala län från 1998. Idag formulerar emellertid alltfler kommuner och regioner självständiga kulturpolitiska strategier och program och forskning bedrivs allt mer inom området. Den statliga kulturpolitiken har ifrågasatts. Framför allt har kulturinstitutionerna analyserats, inte minst utifrån frågan om deltagande på lika villkor. De kulturpolitiska strategier för landstinget som presenteras här står i samklang med de nationella målen, men har länet som utgångspunkt. De övergripande målen för landstingets verksamhet demokrati och folkhälsa är också vägledande för kulturpolitiken. Nationella kulturpolitiska mål Värna yttrandefrihet och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser och eget skapande. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar. Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Bevara och bruka kulturarvet. Främja bildningssträvanden. Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer i landet. 7

Ett analysverktyg Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser har formulerats utifrån ett analysverktyg*, en bild av kulturpolitiken som en cirkel med tre delar. Delarna motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; konsten, människan och regionen. Vi kallar de olika delarna konstpolitik (konsten), kulturpolitik (människan) och kulturplanering (regionen). Begreppet kulturpolitik har alltså en avgränsad betydelse i analysverktyget. Konstpolitik Kulturpolitik Konsten Människan Regionen Kulturplanering Redan idag används dessa perspektiv i landstingets kulturarbete, men de formuleras sällan eller hålls isär. Att skapa tydligare begrepp för kulturpolitikens delar hjälper oss att formulera mål och strategier och beskriva landstingets roll i förhållande till statens och kommunernas roller. Genom att använda analysverktyget kan rollerna definieras på olika sätt beroende på vilket perspektiv som anläggs. Debatten kan nyanseras och intensifieras när verkligheten blir möjlig att sortera. Långsiktiga planer och uppdrag kan bli tydligare och möjliga att följa upp och utvärdera. *Analysverktyget har skapats fritt efter Göteborgs stads kulturpolitiska strategi, version 1.0, 1998. 8

Med hjälp av analysverktyget kan vi se att det finns andra politiska områden som har delvis samma utgångspunkter och perspektiv som den samlade kulturpolitiken. Kulturpolitiken är ensam om att ha konsten i fokus, möjligen bortsett från utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken när det gäller just konstnärliga yrken. Människan däremot är föremål för många politiska insatser som utbildning, sociala åtgärder, arbetsmarknad, vård och omsorg. Ytterligare politiska områden kan vi lägga till när vi tar regionen som utgångspunkt, till exempel näringslivspolitik, samhällsplanering och infrastruktur. Lika angeläget som att kunna särskilja olika kulturpolitiska perspektiv är att se hur delarna samverkar till en helhet. Perspektiven samspelar och satsningar i ett perspektiv får återverkningar i de andra. Till exempel kan insatser inom konstpolitiken påverka samhällsdebatten, öppna för människors möten med konsten och bidra till att länet också i framtiden blir attraktivt att bo och verka i. Kulturplanering kan i sin tur leda till fler arbetstillfällen för konstnärer som berikar länets konstliv och bidra till större möjligheter för människor att delta i kulturlivet. Den samlade kulturpolitiken leder därför till bättre folkhälsa och ökad livskvalitet. Konst: Gestaltandet av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, teater, dans, film och foto. Kultur: De värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. 9

Konstpolitik I det konstpolitiska perspektivet är den professionella konsten utgångspunkt för politiska beslut. Den fria konsten ska stödjas eftersom den är en utmanande och ifrågasättande kraft som utforskar tillvaron och samhället. Konsten är därför betydelsefull i ett demokratiskt samhälle. Med konst avses här konstnärers gestaltande av händelser, idéer, tankar, erfarenheter och kunskap i dans, teater, litteratur, film, musik, bildkonst och så vidare. Konstens kvalitet kan beskrivas utifrån utförande, teoretisk kunskap eller graden av nyskapande. Kvalitet är också något relativt som formuleras och omformuleras i olika tider av olika aktörer inom konstvärlden. Det är därför angeläget att medvetet betrakta konstvärldens sammansättning. Om konstnärer med olika bakgrund utifrån exempelvis klass, kön, ålder, funktionshinder och etnicitet verkar i samhället, får också fler människors erfarenheter och tankar konstnärlig gestaltning. För att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet behövs arbetstillfällen, producenter, arrangörer, kontaktnät, bidrag, stipendier med mera. Det behövs också möjligheter att utveckla eget skapande till professionell nivå. Nationella och internationella utbyten mellan konstnärer och mellan olika konstformer är andra förutsättningar för konstens och konstnärernas utveckling. Konsten kan inte ringas in i definitioner och eviga värden. Dess natur är gränsöverskridande, den följer och använder ny teknik, den utvecklar nya former och röster och hittar nya vägar att nå fram till betraktare, åhörare, läsare och användare. Landstingets roll Landstingets konstpolitik ska ge förutsättningar för ett konstliv präglat av kvalitet och mångfald. Landstinget finansierar tillsammans med staten regionala kulturinstitutioner och konsulentverksamheter. Staten, och i viss mån landstinget, står för stöd till professionella konstnärer i form av olika bidrag och stipendier. Kommunerna, 10

framför allt Uppsala kommun, har även egna kulturinstitutioner och ger stöd till det fria konstlivet. Vissa kulturinstitutioner skapar själva en stor del av sin konstverksamhet. De regionala konsulenterna inom olika konstområden däremot, arbetar framför allt i nätverk gentemot det fria konstlivet, ett flexibelt arbetssätt som visat sig mycket framgångsrikt. Landstinget ger konstnärer arbetstillfällen genom förmedling av konstupplevelser. Regional produktion inom det fria konstlivet är inte ett egensyfte i landstingets konstpolitik. Istället är det viktigt att beakta att kvalitetsbegreppet även rymmer mångfald och nyskapande. Landstinget har ett ansvar för att initiera möten och utbyten för konstnärer och att öppna kanaler mellan nya aktörer och etablerade professionella konstnärer. Folkhögskolans estetiska linjer är en länk mellan konst som intresse och konst som yrke. Landstinget avsätter en procent av byggkostnaderna till konstnärlig gestaltning av miljöerna. Som inköpare har landstinget särskilt ansvar för att öppna konstvärlden för nya aktörer, infallsvinklar och tekniker. Konstpolitikens mål Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Främja gränsöverskridande möten. 11

12 Colour Poem A

Colour Poem F 13

Kulturpolitik I det kulturpolitiska perspektivet är människan i centrum. Hon ses både som en individ med unika förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle. I varje sammanslutning av människor finns en gemensam uppsättning värderingar, normer och regler som knyter dem samman. Kultur förstås i detta perspektiv som vårt sätt att leva tillsammans, vilket tar sig uttryck i till exempel traditioner och livsstilar. Konstnärliga uttryckssätt ingår som en av flera delar i begreppet kultur. I ett samhälle kan olika kulturer urskiljas som håller oss samman och skiljer oss åt. Ibland ligger skillnaden mellan män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrade, ibland kan gemensamma intressen förena. Så har det alltid varit men den kulturella mångfalden har ökat i och med internationaliseringen. Ett mångfacetterat samhälle innebär nya utmaningar. Ur demokratisk synpunkt är det avgörande att var och en, trots skillnader, kan känna sig delaktig. Integration förutsätter att alla blir medvetna om människors skiftande kulturarv. För att kunna utveckla olikhet, finna likhet och göra kommunikation möjlig behövs platser och sätt att mötas på. Att uppleva tillvaron som begriplig, meningsfull och hanterlig är betydelsefullt för individens hälsa och välbefinnande. Att ha tryggheten att tillhöra en grupp och att ha förmåga att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde gör att vi mår bra och kan vara aktiva medborgare, till exempel genom engagemang i ideella organisationer. Upplevelsen av ett musikstycke, ett konstverk, en dikt eller eget skapande, ger oss insikter om oss själva och om världen. Genom språket och kreativt skapande kan var och en göra sin stämma hörd. Likaså är ett brett och livslångt sökande efter kunskap med möjlighet till reflektion en förutsättning för individens och demokratins utveckling. Landstingets roll Vår kulturpolitik ska verka för att alla ges möjlighet att delta i kulturlivet. Med deltagande menar vi både att skapa själv och ta del av ett utbud. 14

Här agerar landstinget framför allt tillsammans med länets kommuner. Direkt stöd till lokal amatör- och arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Landstinget har inom kulturpolitiken framför allt en indirekt roll, till exempel genom konsulentverksamheterna, men även en direkt roll genom folkhögskolan och länsmuseet. Landstingets förmedlingsverksamhet och konsultativa insatser spelar en avgörande roll för att öka delaktighet i och tillgänglighet till länets kulturliv. Förmedlingen av konst och kultur ska präglas av nytänkande och öppenhet, både när det gäller form och innehåll. Tillgänglighet handlar inte bara om geografi utan också om pedagogik, information och anpassning till olika grupper och individer. Kultur i skolan är primärt ett kommunalt ansvar, men landstinget har en betydande roll bland annat genom att förmedla konst och kultur och erbjuda fortbildning för lärare. Landstinget och kommunerna är gemensamma aktörer för att stödja människors kunskapssökande både via bidrag och med egen verksamhet, framför allt inom områdena folkbildning och kulturarv. Landstinget ska som hälso- och sjukvårdsorganisation arbeta för att använda kultur som en hälsofrämjande kraft och utveckla kompetens på området. Kulturpolitikens mål Länets invånare är kulturellt delaktiga. För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Underlätta för människor att mötas. Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. 15

Kulturplanering Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kulturplaneringen har ett brett kulturbegrepp som förutom konst, bildningsverksamhet och kulturarv innefattar bland annat stadsplanering, turism, kulturindustri och design. Kulturplaneringen ser till hela regionen, både centrum och periferi. Varje plats, ort och län har kulturella möjligheter att ta tillvara, både för dem som bor där och för besökare. Goda kommunikationer är därför betydelsefullt för kulturplaneringen. Information och marknadsföring är andra sätt att göra en regions kulturhistoriska miljöer, teatrar, museer och festivaler tillgängliga för fler. Att en region erbjuder kreativa offentliga rum är en av förutsättningarna för regional utveckling. Om torg, parker, skolor och vårdcentraler erbjuder möten med konst och kultur, stimulerar de såväl sociala kontakter som fantasi. Den fysiska miljöns samspel med invånarna bidrar starkt till deras engagemang och känsla av delaktighet, vilket också bidrar till att förbättra folkhälsan och livskvaliteten. Insikter om och satsning på en regions kulturella möjligheter är avgörande för mångfald, förnyelse och kreativitet, vilka alla är aspekter av regional utveckling. Landstingets roll Eftersom kulturplanering ofta handlar om regional utveckling är Regionförbundet Uppsala län en viktig medaktör tillsammans med kommunerna och näringslivet. Statens intresse i det här perspektivet är inte kulturpolitiskt utan regionalpolitiskt. Kulturplanering är ett nytt område. Det är därför intressant för landstinget att utveckla sin roll på området och bygga upp de kontakter och nätverk som behövs. Landstinget ska prioritera infrastruktur och kommunikation. Kopplingen mellan kultur, kulturmiljö och regional utveckling ska göras känd för aktörer både i och utanför kultursektorn. Vi ska föra dialog med omvärlden för att ta del av nya initiativ och lyckade insatser i och utanför landet. Inte minst är samverkan med andra län i Mellansverige betydelsefull. 16

Länets rika och varierade kulturliv kan bidra till att bilden av länet ändras. Regionens profil bör nyanseras, anpassas till dagens samhälle och göra mångfalden synlig. Landstinget ska därför prioritera marknadsföring av sina konst- och kulturverksamheter. Landstinget ska vara ett föredöme när det gäller konst och kultur i det offentliga rummet. Mål för kulturplaneringen Länet erbjuder en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. 17

18 Colour Poem C

Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Arbetssätt Landstingets insatser på kulturområdet ska vara till nytta för hela länet. Vi ska ha ett kommunikativt arbetssätt, vilket innebär att samtala, samarbeta och förmedla dels mellan de tre kulturpolitiska perspektiven, dels mellan de internationella, nationella, regionala och lokala nivåerna. Den regionala nivån ska stödja och komplettera det lokala kulturarbetet med metod- och kompetensutveckling, samordning och expertfunktioner inom olika områden, men ska inte ersätta kommunalt ansvar. Dialog om roller och ansvar bör kontinuerligt föras även med den nationella nivån. Vi bedriver egen regional kulturverksamhet och konsultativt arbete samt erbjuder kompetens inom flera konstområden, folkbildning och informationsförsörjning. Vi ska ta egna initiativ, bygga nätverk, möta människor, undersöka vilka behov som finns och hur de kan tillfredsställas i samverkan med andra aktörer. Vi ska vara lyhörda för förväntningar hos dem som utför verksamheten och tar emot bidragen och vara tydliga i överenskommelser och uppdrag. Avstämning, återrapportering och dialog är metoder för långsiktigt hållbara relationer. De övergripande målen och strategierna, liksom analysverktyget, ska användas för att samtal, planering, genomförande och uppföljning ska bli tydligare. Användning av övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Långsiktiga planer Uppdrag Verksamhetsplaner Konstpolitik Kulturpolitik Mål och indikatorer Kulturplanering övergripande Överenskommelser konstområden Bidragsformer Uppföljning 19

Övergripande mål och strategier Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Främja gränsöverskridande möten. Länets invånare är kulturellt delaktiga För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Underlätta för människors möten. Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Länet erbjuder en attraktiv livsmiljö För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. 20

Analysverktyget Konstpolitik Kulturpolitik Konsten Människan Regionen Kulturplanering 21

Egna anteckningar 22

Bilder på sid 12, 13 och 18: Ian McKeever. Produktion: Agneta Svensson information Tryck: Tryckerigruppen, maj 2006.