Energi Statistisk årsbok 2010 Sida Page Energi Energy 169 158 Vindkraft Wind power 170 159 Energi Energy 172 160 Elektrisk energi, produktion 1936 2008, GWh Electric energy, production 172 161 Energipriser 1:a kvartalet 2000 2009 för olika typkunder, normalprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers 172 162 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2008 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 173 163 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview 173 164 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 174 165 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry 174 166 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 175 167 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 175 168 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 176 169 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed 176 170 Kärnkraftsenergi tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output 177 171 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) 177 172 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh 178 173 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2008, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county 178 174 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 168 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 158 Vindkraft Wind power Vindenergin har utnyttjats i tusentals år av människan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vinden sätter fart på rotorn som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Energi Vindkraften producerar normalt el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid högre vindstyrkor stängs de av säkerhetsskäl av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas när det blåser. Det går ju inte, som med vattenkraften, att lagra vindenergin i dammar. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kwh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 100 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk där ger ytterligare 50 procent energi. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs nu i Sverige är på 850 kw upp till 2 MW. Det största verket i Sverige står på Gotland och är på 3 MW. I Europa finns redan verk i drift som kan ge 6 MW. I slutet av 2008 fanns det drygt 1 100 aggregat i landet, vilket är ett par hundra fler än året innan. Vindkraftverken finns främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland, vars sammanlagda elproduktion uppgick till 2 TWh. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 20 000 maskiner som ger över 30 TWh och Danmark får cirka 20 procent av all sin el från vindens kraft. En återkommande fråga som Energimyndigheten får svara på Går det åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Efter sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala produktion. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). Statistiska centralbyrån 169
Energi Statistisk årsbok 2010 159 Energi Energy 2003 stilla strömmens år, 2004 kärnfullhetens år, 2005 Barsebäcks avskedsår, 2006 lågspänningens år, 2007 energiflödets år, 2008 medvindens år. Nedan följer en beskrivning av vad som kännetecknat energisektorns utveckling de sex senaste åren. 2003 ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 7 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen, vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 20 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till 0,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under 2003. För andra året i rad sjönk den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) i landet och kom att uppgå till 134,7 TWh, vilket var 1,5 procent lägre än året innan. vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Denna nivå är dock fortfarande relativt låg sett i ett längre perspektiv. Trots att produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 2004 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) ökade med 0,8 procent och kom att uppgå till 135,7 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvändningen under 2004. Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan. 2004 produktionen av el från kärnkraft den högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från 2005 Barsebäck stänger Klockan 23.59.56 den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på 000 MW. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Produktionen av el från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Minskade gjorde även tillförseln av el från konventionell värmekraft (-4,9 procent). Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 19,8 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen inom landet med 4,1 procent och kom att uppgå till 155 TWh. 170 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 Elanvändningen var i det närmaste oförändrad under 2005. Den totala inhemska elanvändningen (exkl. distributionsförluster) minskade med 0,3 procent och kom att uppgå till totalt 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade däremot med 0,8 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2,2 procent till 34,4 TWh. 2006 elproduktionen minskar Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, kärnkraften med 6,9 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 7,3 procent till 13,2 TWh. Ökade gjorde även vindkraften, med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med 9,5 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 gav ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 TWh. Elanvändningen 2006 var åter i det närmaste oförändrad. Den totala slutliga användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick till 135,5 TWh, en uppgång med 0,2 procent jämfört med föregående år. 2007 återhämtning i elproduktionen Elproduktionen återhämtade sig 2007 från föregående års låga nivå. Den uppgick till 145,1 TWh netto, en ökning med 3,4 procent. För tre kraftslag ökade produktionen vattenkraft med 7,3 procent till 65,5 TWh, konventionell värmekraft med 4,7 procent till 13,8 Energi TWh och vindkraft med 44,7 procent till 1,4 TW. Det innebär att vindkraftens andel motsvarade 1 procent av den totala elproduktionen. Elanvändningen ökade marginellt under 2007, vilket innebär att den varit i det närmaste oförändrad under de senaste sex åren. Den totala slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. förluster) har för 2007 beräknats till 135,4 TWh, vilket innebär en ökning med 0,1 procent jämfört med 2006. 2008 vind i seglen för vindkraften Produktionen av el ökade bara marginellt (0,6 procent) jämfört med året innan och kom att uppgå till 145,9 TWh. Ökningen kan främst hänföras till produktionen av el från vattenkraft, vilken ökade med 4,3 procent. Detta trots att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk minskade däremot med 4,7 procent. Vad gäller vindkraften, fortsatte den snabba produktionsökningen. Årets resultat blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än året innan. Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 TWh. Jämfört med föregående år var det en minskning med 2 procent. Den totala slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. förluster) har för 2008 beräknats till 132,8 TWh, vilket innebär en minskning med 2 procent jämfört med 2007. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2003 2008 (www.scb.se/en0105). Statistiska centralbyrån 171
Energi Statistisk årsbok 2010 160 Elektrisk energi, produktion 1936 2008, GWh Electric energy, production Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens start- och slutår kan man konstatera att elproduktionen var 20 gånger större år 2008 än år 1936. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 161 Energipriser 1:a kvartalet 2000 2009 för olika typkunder, normalprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers Elpriset för lägenheter ökade under perioden från 26 till 90 öre/kwh. En motsvarande ökning visar elpriset för villa utan elvärme där priset steg under perioden från 24 till 83 öre/kwh. Störst var prisökningen för villa med elvärme. Där steg priset från 22 till 80 öre/kwh. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 162 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2008 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2008) 11 gånger så mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras kurvan kan man se en längre platå åren 1974 1982 då förbrukningen inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet, en i början av 2000-talet och nu senast året 2008. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 (www.scb.se/en0113). 172 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 163 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview Energi Energibalans Energy balance 2003 2004 2005 2006 2007 2008* Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 316,6 1 445,0 1 450,9 1 334,8 1 339,9 1 363,7 Import 1 408,8 1 368,9 1 355,0 1 326,9 1 274,2 1 381,6 Export 479,0 546,6 538,8 531,7 514,7 586,5 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -56,9-109,0-69,2-149,9-149,6-19,6 Bruttotillförsel Gross supply 2 303,3 2 376,2 2 336,3 2 279,9 2 249,0 2 178,5 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 68,9 81,1 82,8 89,0 88,5 87,1 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivativ energy forms 2 079,6 2 241,5 2 211,6 2 093,0 1 994,6 2 135,1 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 529,2 1 647,7 1 549,1 1 571,7 1 478,0 1 652,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 34,3 38,1 36,5 33,5 34,2 60,4 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 56,8 62,3 60,0 59,9 58,1 53,9 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 84,4 93,1 89,3 87,4 110,9 75,6 Statistisk differens 1 Statistical difference 1 51,5 47,5-40,2 48,7 35,1 0 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 457,0 1 460,3 1 445,4 1 440,1 1 454,4 1 419,1 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 564,7 564,3 552,8 564,1 556,5 540,4 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 338,8 352,3 357,8 358,6 367,9 370,9 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 553,4 543,7 534,8 517,4 531,8 507,9 Därav vedanvändning Of which wood fuel 42,6 41,0 43,7 40,2 47,5 49,4 1) På användningssidan. In use. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0201) för år 2008: Statistiska meddelanden serie EN 20. 164 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit 2003 2004 2005 2006 2007 2008* Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 559 2 503 2 399 2 344 2 803 2 020 Trädbränsle Wood fuels, wood waste 1 000 m 3 6 410 6 136 7 703 7 435 6 599 6 774 Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 419 415 400 408 370 332 Naturgas Natural gas Milj. m 3 391 418 406 431 433 396 Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m 3 11 18 20 13 8 2 Fjärrvärme District heating Milj. kwh 2 804 3 113 3 125 3 818 3 815 3 625 Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh 2 438 2 521 1 986 2 258 2 012 1 729 Bensin Gasoline Milj. l 33 23 24 30 34 37 Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 163 103 127 177 161 224 Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 281 297 265 254 221 201 Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 178 1 078 932 899 748 731 Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh 54 905 56 008 56 150 56 411 56 664 53 231 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB (www.seb.se/en0113): Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. Statistiska centralbyrån 173
Energi Statistisk årsbok 2010 165 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry SNI 2002/ 2007 Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008* 2 10 14/ 05-09 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 2 583 2 515 2 561 2 543 2 728 2 754 15 16/ 10-12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry 2 470 2 433 2 437 2 438 2 587 2 292 17 19/ 13-15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products 323 255 242 206 200 194 20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products 2 245 2 202 2 166 2 203 2 168 2 073 21 22/ 17-18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers 23 240 23 598 24 186 24 522 24 594 22 548 23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel 877 875 879 951 875 907 24/20-21 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 5 786 5 760 5 474 5 126 5 133 5 237 25/22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 1 300 1 262 1 229 1 298 1 301 1 125 26/23 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products 1 133 1 045 1 052 1 124 1 143 1 264 27/24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 7 531 8 624 8 512 8 407 8 370 7 274 28 35/ 25-30 Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 6 925 6 991 6 945 7 097 7 034 6 894 36 37/ 31-33 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 492 448 468 490 532 669 10 37/ 05-33 Samtliga grupper Total of above mentioned 54 905 56 008 56 150 56 411 56 664 53 231 Ej branschfördelade Not divided by industry 396 220 548 995 1 280 3 344 Totalt Total 55 301 56 228 56 698 57 406 57 944 56 575 1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 166 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Bostadskategori Type of residence 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1,2 2008 1,2 2009 1,2 Lägenhet Dwelling 55,8 48,2 54,4 76,0 72,1 89,8 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 50,7 42,5 48,1 69,4 65,5 82,9 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 48,0 39,7 45,0 66,1 62,2 79,6 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0301 och www.scb.se/en0304): Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 174 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 167 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Energi Bostadskategori Type of residence 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lägenhet Dwelling 45,9 46,8 46,9 47,5 48,9 52,4 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 40,6 40,8 40,9 41,1 42,4 45,6 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 22,4 22,8 22,8 22,9 23,3 24,7 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0301 och ww.scb.se/en0304): Statistiska meddelanden serie EN 17(t.o.m. 2006) och EN 24 (fr.o.m. 2007). 168 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 2003 2004 2005 2006 2007 2008* Antal kraftstationer Number of power stations 1 774 1 813 1 848 1 882 2 100.. Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW 33 640 33 843 33 661 33 765 34 199.. Vattenkraft Water power 16 217 16 294 16 276 16 477 16 505.. Vindkraft Wind power 404 451 496 520 831.. Kärnkraft Nuclear power 9 461 9 461 9 461 8 961 8 975.. Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 558 7 637 7 426 7 806 7 890.. Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 159 721 168 100 171 926 160 846 164 608 162 408 Netto 1 Net 1 156 821 164 470 169 558 157 861 160 759 158 774 Produktion Generation Brutto 135 435 152 454 159 058 143 299 148 557 149 654 Netto 132 535 148 824 154 982 140 314 144 707 146 049 Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 53 598 60 631 72 763 61 717 66 265 68 980 Netto 53 087 60 085 72 010 61 192 65 591 68 428 Vindkraft Brutto 679 850 949 988 1 432 1 996 Netto 679 850 949 988 1 432 1 996 Kärnkraft Brutto 67 415 77 671 72 691 66 977 66 969 63 830 Netto 65 454 75 000 69 764 64 983 64 279 61 266 Konventionell värmekraft Brutto 13 743 13 301 12 656 13 628 13 891 14 848 Netto 13 315 12 889 12 259 13 151 13 405 14 329 Import 2 24 286 15 646 12 868 17 547 16 051 12 754 Användning, GWh Use, GWh 156 821 164 470 167 851 157 861 160 759 158 774 Export 2 11 457 17 750 20 264 11 497 14 735 14 717 Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 01-02 incl. farming households 3 093 3 110 3 811 3 252 2 967 2 720 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division 10 37 55 301 56 228 56 698 57 406 57 944 56 434 El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 5 349 5 244 4 703 4 461 4 877 4 359 Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 806 805 803 873 880 865 Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1 60.2 2 838 2 989 2 818 2 885 2 864 2 989 Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division 90 682 701 690 715 702 690 Bostäder Housing 35 743 35 190 34 423 34 807 33 457 33 159 Övriga förbrukare Other consumers 30 851 31 428 31 284 31 104 31 461 31 853 Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 134 663 135 695 135 230 135 503 135 332 133 069 Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution 10 701 11 024 12 357 10 860 10 691 10 987 1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20 (2003); Statistikdatabasen: Energi. Statistiska centralbyrån 175
Energi Statistisk årsbok 2010 169 Vattendrag, River Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Effekt, 1 000 kw Capacity 2006 2007 2008 Vattendrag Effekt, 1 000 kw 2006 2007 2008 Övre Norrland 1 7 172 7 177 7 143 Hedströmmen 8 8 8 Lule älv 4 233 4 234 4 196 Kolbäcksån 54 55 55 Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 5 5 Skellefte älv 1 1 026 1 026 1 026 Smååar 8 8 8 Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 407 412 416 Ume älv utom Vindelälven 1 1 753 1 754 1 758 Vättern-Motala ström 161 162 163 Öreälven 3 6 6 Emån 19 19 19 Gide älv 70 70 70 Alsterån 7 8 8 Moälven 6 6 6 Ronnebyån 13 14 14 Nätraån 12 12 12 Mörrumsån 20 20 21 Smååar 9 9 9 Helgeån 34 35 35 Mellersta och Lagan 133 133 133 nedre Norrland 6 108 6 114 6 124 Smååar 20 21 23 Ångermanälven Västsverige 1 217 1 218 1 221 inkl. Faxälven 2 581 2 581 2 590 Nissan 55 55 55 Indalsälven 2 094 2 100 2 100 Ätran 68 68 68 Ljungan 600 600 600 Viskan 26 26 27 Delångersån 16 16 16 Upperudsälven 25 25 25 Ljusnan 813 813 814 Byälven 72 72 72 Smååar 4 4 4 Norsälven 126 126 126 Gästrikland, Dalarna Klarälven 388 388 388 och Mälarlandskapen 1 276 1 289 1 291 Gullspångsälven 128 128 128 Gavleån 24 24 25 Tidan 7 7 8 Dalälven 1 136 1 147 1 148 Göta älv 300 300 300 Eskilstunaån 8 9 9 Smååar 22 23 24 Arbogaån 33 33 33 Hela riket Sweden 16 180 16 210 16 195 1) 2007: reviderad uppgift. 2007: revised figures. Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 170 Reaktor Plant Kärnkraftsenergi, tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output Nettoeffekt, MW Net capacity Startår Startup Energitillgång, procent Energy availability Produktion, TWh Output, TWh 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 Totalprod. 2008, TWh Total output Barsebäck 1 (600) 1975 92,7 Barsebäck 2 (600) 1977 91,1 99,6 4,6 1,9 111,5 Forsmark 1 972 1980 97,5 85,8 76,5 81,3 81,4 8,0 7,3 6,7 7,0 7,0 197,2 Forsmark 2 916 1981 97,0 94,9 72,3 85,7 79,7 8,0 7,8 6,0 7,5 6,9 192,9 Forsmark 3 1 170 1985 89,4 96,6 94,3 88,2 69,7 9,0 9,9 9,6 9,0 7,1 210,8 Oskarshamn 1 473 1972 87,6 79,8 51,3 64,1 88,3 3,5 3,3 2,1 2,6 3,5 89,2 Oskarshamn 2 590 1974 89,1 88,7 79,7 77,7 88,7 4,6 4,7 4,1 4,0 4,5 139,1 Oskarshamn 3 1 152 1985 93,0 86,5 96,7 89,5 71,4 9,3 8,6 9,5 8,8 7,1 205,7 Ringhals 1 859 1976 90,1 84,0 89,8 81,4 62,0 6,5 6,1 6,5 6,0 4,5 165,4 Ringhals 2 886 1975 90,4 78,3 91,4 85,0 79,6 6,8 5,8 6,8 6,4 5,7 179,9 Ringhals 3 985 1981 93,9 91,1 81,6 66,7 88,5 7,5 7,2 6,6 6,0 7,6 172,1 Ringhals 4 935 1983 92,0 91,3 90,8 90,8 91,0 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 168,6 Totalt 1 Total 1 8 938. 92,3 88,4 84,6 83,3 82,3 75,0 69,8 65,0 64,3 61,3 1 925,1 1) 2005: korrigerad uppgift. 2005: revised figure. Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 176 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 171 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Energi Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings 2005 2006 2007 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % Enbart el Electricity only 542 31,1 568 32,5 565 32,6 Därav direktverkande Of which direct 298 17,1 297 17 306 17,6 Vattenburen Waterborne 244 14 271 15,5 259 14,9 Enbart olja Oil only 101 5,8 62 3,6 56 3,3 El och olja Electricity and oil 62 3,6 49 2,8 27 1,5 Biobränsle och el Biofuel and electricityl 369 21,2 412 23,6 340 19,6 Enbart biobränsle Biofuel only 188 10,8 165 9,4 235 13,5 Berg/jord/sjövärmepump och el Geothermal/water source heating pumps and electricity 26 1,5 38 2,2 24 1,4 Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle Geothermal/water source heating pumps and biofuel 33 1,9 28 1,6 36 2,1 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps 119 6,8 120 6,9 200 11,5 Fjärrvärme District heating 145 8,3 165 9,4 158 9,1 Annat Other 159 9,1 143 8,2 94 5,4 Samtliga Total 1 744 100,0 1 750 100,0 1 735 100,0 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Energistatistik för småhus. 172 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year 2003 2004 2005 2006 2007 Olja Oil 14 13 9 6 5 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 8 8 5 3 3 Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 2 2 1 1 1 Lokaler Non-residential buildings 3 3 2 2 1 Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 42 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 4 4 5 4 Flerbostadshus 23 23 23 22 23 Lokaler 15 16 16 15 15 Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 22 23 21 21 18 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 16 16 15 15 14 Flerbostadshus 2 2 2 2 1 Lokaler 4 4 4 4 3 Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 11 11 12 11 12 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 11 10 11 10 11 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 0 1 0 1 1 Gas Gas 1 1 1 1 1 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 1 0 1 0 0 Totalt Total 90 89 85 81 78 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 38 38 36 34 32 Flerbostadshus 29 27 27 26 25 Lokaler 23 24 22 21 21 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Energistatistik för småhus. Statistiska centralbyrån 177
Energi Statistisk årsbok 2010 173 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2008, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county Län County Leveranser till slutliga förbrukare, 1 000 m 3 Deliveries to final consumers, 1 000 cubic metres Motor-bensin Petrol Dieselbränsle Diesel E85 Eldningsolja nr 1 Fuel oil no 1 Totalt Total Därav ej Totalt Of which not SNI 05-33, 35 1 Eldningsolja nr 2 Fuel oil no 2 Därav ej SNI 05-33, 35 1 Eldningsolja nr 3 5 Fuel oil no 3 5 Totalt Därav ej SNI 05-33, 35 1 Stockholms 854,3 625,1 56,8 154,6 128,6 10,9 3,1 165,0 59,6 Uppsala 159,8 130,1 6,9 22,7 17,8 1,2 0,5 20,4 0,5 Södermanlands 154,4 127,9 6,9 29,1 23,0 7,2 0,2 18,3 0,2 Östergötlands 210,9 198,9 7,6 32,7 25,6 21,1 7,5 14,0 4,7 Jönköpings 201,2 201,6 8,3 33,7 26,3 3,2 0,6 1,6 1,1 Kronobergs 106,5 112,0 4,6 18,2 12,0 1,1 0,5 1,3 0,5 Kalmar 135,3 172,2 4,3 45,6 32,6 37,1 9,3 11,0 1,4 Gotlands 42,4 39,6 1,1 10,0 9,1 0,0 0,0 23,0 0,0 Blekinge 88,6 74,3 2,8 31,0 23,3 0,3 0,1 60,1 0,3 Skåne 640,4 543,0 21,1 99,1 79,3 12,5 4,4 19,3 3,3 Hallands 183,3 180,4 7,3 33,1 27,7 3,6 1,6 10,7 2,3 Västra Götalands 862,9 953,7 43,4 175,2 134,3 46,4 14,3 54,5 14,1 Värmlands 170,9 179,8 5,3 45,7 35,1 25,6 5,2 34,0 5,1 Örebro 148,3 154,9 5,1 34,8 25,7 15,7 2,4 12,8 2,3 Västmanlands 134,1 101,0 4,8 21,0 17,4 0,5 0,5 0,5 0,2 Dalarnas 175,4 157,7 5,0 28,4 20,3 20,3 6,4 66,6 5,9 Gävleborgs 164,9 201,0 4,5 28,4 19,2 33,9 0,9 59,8 5,1 Västernorrlands 164,0 203,9 5,2 25,1 19,5 5,6 2,6 39,7 0,6 Jämtlands 84,2 99,7 1,9 8,7 6,5 1,5 0,7 1,8 0,6 Västerbottens 131,5 166,5 4,1 26,2 20,4 5,2 2,5 23,8 1,8 Norrbottens 141,5 228,3 2,5 36,8 32,6 7,2 3,1 90,3 3,2 Statistisk differens -24,8-16,4-1,9-4,9 31,9 29,7 29,5 5,5 5,7 Hela riket Sweden 4 929,6 4 835,3 207,5 935,3 768,0 289,9 95,9 734,0 118,5 1) SNI 05 09 = Gruvor och mineralutvinning, SNI 10 33 = Tillverkning, SNI 35 = El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0109): Statistiska meddelanden serie EN 13. 174 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 2005 2006 2007 2008 Antal byten Number of changes Hushåll/privatpersoner Households/persons 288 417 341 249 422 321 397 368 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Customers excl. households/persons 53 434 59 728 74 957 52 974 Summa Total 341 851 400 977 497 278 450 342 Bytesvolym, GWh Volume changed Hushåll/privatpersoner 2 937 3 400 3 634 3 257 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 8 111 9 044 8 795 9 211 Summa 11 048 12 444 12 429 12 468 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0108) Statistikdatabasen: Energi. 178 Statistiska centralbyrån