Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Relevanta dokument
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ökad takt behövs för att nå målen

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Biokraftvärme isverigei framtiden

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Regeringens klimat- och energisatsningar

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Sysselsättningseffekter

Energiöversikt Överkalix kommun

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

2030 och EU ETS. Olle Björk

Bioenergikombinat Status och Framtid

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Branschstatistik 2015

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Klimatpolitikens utmaningar

Energigas en klimatsmart story

Energiöversikt Haparanda kommun

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Miljömålsberedningens förslag

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Indikatornamn/-rubrik

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Förnybarenergiproduktion

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Förnybara möjligheter

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Transkript:

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1

Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då fungerar skogen som en kolsänka. Genom att använda skogen till bioenergi och i träprodukter kan man ersätta fossila bränslen och fossilbaserade material. 2

Svenska växthusgasutsläpp 1990-2014 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Övrigt Jordbruk Uppvärmning hus Inrikes transporter och arb.maskiner El och fjärrvärme Industri Skog och markanvändning 20,0 40,0 Obs: exklusive internationella transporter 60,0 3

Sverige har hittills inte brytt sig om skogens roll som kolsänka, trots att sänkan är nästan lika stor som fossila utsläpp Skogens kolsänka har hela tiden varit exkluderad från nationella mål ohelig allians mellan skogsnäring och miljöintressen Men internationellt är bokföring av skogen central och ingår i våra åtaganden om minskade utsläpp I Bryssel tror många att mer bioenergi med automatik leder till ökad skogsskövling och utsläpp från skogen 4

Utsläppen av växthusgaser har minskat sedan 1990 i Sverige samtidigt som BNP stigit kraftigt! 170 160 150 140 Index (1990=100) 130 120 110 100 90 80 70 GDP +58% CO 2 eq. -22% 60 1990 1995 2000 2005 2010 5

Aktiv klimatpolitik sedan 1990 o Sverige införde tidigt klimatpolitiska åtgärder, främst CO2-skatt, gröna elcertifikat, etc. o Samtidigt utvecklades fjärrvärmesystemen runtom i landet o Detta ledde till en massiv övergång från fossila bränslen till biobränslen 6

Fokus i Sverige på att minska fossila utsläpp i ekonomin och skogen är en nyckel 1. Skogens produktion av biobränslen har varit en nyckelfaktor för att utsläppen minskat från 72 miljoner ton 1990 till drygt 54 miljoner ton 2014 2. Fram till 2030 kommer skogens betydelse fortsätta att växa, inte minst för att minska fossila utsläpp inom transportsektorn. 7

Minskade utsläpp från industrin, värmeverk och enskilda hus förklarar nästan hela minskningen från 1990 45,0 40,0 35,0 30,0 Utsläpp från industrin har minskat trendmässigt via energieffektivisering och bioenergianvändning 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Uppvärmning hus El och fjärrvärme Industri Värmeverkens utsläpp har legat ganska stabilt. Det döljer en samtidig utbyggnad av kapaciteten och övergång till biobränsle. Den största minskningen har skett i uppvärmning av enskilda hus som bytt till fjärrvämre eller till icke-fossila alternativ 8

Dubblerad bioenergi-användning sedan 1990 Från 1990 till 2013 har bioenergianvändningen ökat från 60 TWh till nästan 130 TWh Total energianvändning 1990-2013 har varierat mellan 550 och 600 TWh Den största delen produceras i värmesektorn ibland även för elproduktion, samt via massaindustrins svartlutar Transportsektorns bioenergianvändning är liten men växande På senare år konkurrensen från sopor inneburit att ökningen avtagit TWh 140 120 100 80 60 40 20 0 9

Skogens nettoupptag1990-2014 har ökat! 60,0 50,0 40,0 30,0 Upptag i träprodukter 20,0 Skog och skogsmark 10,0 0,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 10

Ökad tillväxt har möjliggjort ökat uttag Tillväxten har stigit markant sedan 1990 Ökade avverkningar Från ca 65 miljoner m3 1990 till dagens nivåer på 90 miljoner m3 Ökad produktion av pappersmassa (svartlut) Ökat uttag av GROT Ökad användning av bark och spån 11

Nya ambitiösa klimatmål i sikte Miljömålsberedningen med brett politiskt stöd har bland annat föreslagit Långsiktigt mål: att minska utsläppen till 2045 med 85 % Etappmål till 2030 att minska utsläppen i icke-handlande sektorn med sammanlagt 63% sektorsmål för inrikes transporter att minska utsläppen med 70% jämfört med 2010 12

Hur kan vi snabbt minska utsläppen i transportsektorn fram till 2030? Bilförsäljningen har slagit rekord flera år i rad 25,0 20,0 utsläpp från inrikes transporter 1990-2030 Nästan alla nya bilar drivs av diesel eller bensin 15,0 Vi måste därför ersätta bensin och diesel i befintlig bilpark drop-in fuels Helst ska bränslet vara inhemskt 10,0 5,0 0,0 13

Nya ambitiösa klimatmål - nya möjligheter Miljömålsberedningens slutbetänkande juni 2016: Användningen av biodrivmedel kommer att öka kraftigt jämfört med dagens nivåer till 2030... Dessa drivmedels klimatnytta antas vara högt räknat i ett livscykelperspektiv genom att de framställs med hög resurs- och energieffektivitet från framför allt skogs- och jordbruksavfall. Den inhemska produktionen förväntas öka och utgör en central del av utvecklingen av en svensk bioekonomi fram emot 2030. Tack för uppmärksamheten! 14