NÄTVERK FÖR FORSKNINGS- UTBILDNING

GENERAL- DIREKTORAT FORSKNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN NÄTVERK FÖR FORSKNINGS- UTBILDNING FÖRBÄTTRING AV DEN MÄNSKLIGA FORSKNINGSPOTENTIALEN SAMT DEN SOCIOEKONOMISKA KUNSKAPSBASEN (1999 2002) VÄGLEDNING FÖR SÖKANDE Andra ansökningsomgången 2000/2001 Ansökningsomgångens referens: IHP-RTN-00-2

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 7 Femte ramprogrammet 7 Ruta 1 Stipendier för forskare från utvecklingsländerna 13 Ruta 2 Systemet med Marie Curie-stipendier14 Programmet om den mänskliga potentialen 15 2. NÄTVERK FÖR FORSKNINGSUTBILDNING INOM RAMEN FÖR PROGRAMMET OM DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN: BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 19 Logisk grund och mål 19 Forskningsområden 19 Genomförande 19 Ansökningsomgångar 21 3. DELTAGARE 22 Inledning 22 Från medlemsstaterna 22 Från stater associerade till programmet 22 Från tredje land och internationella organisationer 22 Hur många deltagare utgör ett nätverk? 23 Tabell 1 Deltagande av rättssubjekt från tredje land i femte ramprogrammet 1 24 4. EKONOMISKA RIKTLINJER 27 Kontraktets omfattning 27 Jämvikt mellan forskarlag 27 Motivering av ansökan om ekonomiskt stöd 27 Referensnivåer för Marie Curie-stipendiater 28 5. ATT UTFORMA OCH FORMULERA ETT FÖRSLAG 29 Samordning av förslaget 29 Ansökningsformuläret 29 6. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG 34 Förslag som skickas in genom samordnaren 34 ProTool (Proposal Preparation Tool) 34 Anmälan om avsikt att lämna in ett förslag 34 Digitalt certifikat 34 Elektroniskt inlämnande av förslag 35 Inlämnande av förslag på papper 35 Tidsfrister 36 3

Mottagningsbevis 36 7. UTVÄRDERING OCH URVAL AV FÖRSLAG 39 Utvärderingskriterier 39 Utvärderingsprocessen 43 Val av förslag 43 8. KONTRAKTSFÖRFARANDEN OCH KONTRAKTSPRINCIPER 46 Kontraktsförhandlingar 46 Kontrakt som rör nätverk för forskningsutbildning: Huvudprinciper 47 9. INFORMATION OCH STÖD 53 Nätverk för forskningsutbildning på Internet 53 Kontaktuppgifter angående nätverk för forskningsutbildning 53 Kontaktuppgifter angående programmet om den mänskliga potentialen 54 BILAGA 1: ANSÖKNINGSFORMULÄR 54 C. BESKRIVNING AV FÖRSLAGET 56 BILAGA 2: CHECKLISTA FÖR FÖRSLAG 63 4

FÖRORD Detta dokument är avsett att utgöra en vägledning för sökande till verksamheten nätverk för forskningsutbildning inom ramen för programmet om den mänskliga potentialen. Vägledningen syftar till att beskriva grundtanken bakom denna verksamhet och förklara ansökningsförfarandet. I avsnitt 1 beskrivs femte ramprogrammet som helhet och programmet om den mänskliga potentialen, som även omfattar nätverk för forskningsutbildning. Nätverken beskrivs mer ingående i avsnitt 2. I avsnitten 3 6 följer en utförlig förklaring av de olika regler och förfaranden som måste följas när man lämnar in ett förslag. Hur förslagen utvärderas förklaras i avsnitt 7, och i avsnitt 8 beskrivs kontraktsförhandlingarna för godkända förslag. I avsnitt 9 uppges vem man skall kontakta för att få information och hjälp. Bilagorna omfattar ansökningsformulären och en checklista. En elektronisk kopia av denna vägledning kan laddas ned från sidan om nätverk för forskningsutbildning på följande webbplats: http://www.cordis.lu/improving Denna vägledning för sökande ersätter inte de bestämmelser och villkor som bland annat fastställs i rådets och parlamentets beslut om femte ramprogrammet, de olika särskilda programmen eller ansökningsomgångarna inom ramen för dessa program. 5

6

1. INLEDNING Femte ramprogrammet Mål I femte ramprogrammet, som antogs den 22 december 1998, definieras gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallad "FoTU") för perioden 1998 2002. Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som kommer att tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program. Principen om ett "mervärde" för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa av personal, materiel och andra resurser eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension. Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, i syfte att motsvara förväntningarna och intressena hos unionens medborgare. Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet. Utformning och innehåll Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program. De tematiska programmen är: Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna. Ett användarvänligt informationssamhälle. Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt. Energi 1, miljö och hållbar utveckling. I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program. De övergripande programmen är: Befästande av gemenskapsforskningens internationella roll. Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande. Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. Ett viktigt nytt inslag i femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer: ½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen. Nyckelåtgärderna är den stora nyheten i femte ramprogrammet och innebär att man kommer att kunna ta itu med de många olika aspekterna av ekonomiska och sociala frågor genom att samordna hela det spektrum av åtgärder och vetenskapsgrenar som behövs för att uppnå målen. 1 Verksamhet inom detta område kommer på lämpligt vis att samordnas med verksamheten inom Euratoms femte ramprogram för forsknings- och utbildningsverksamheter. Specifik information om det sistnämnda programmet kommer att ges i en särskild informationsbroschyr. 7

½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen. Internationellt samarbete Parter i tredje land och internationella organisationer kommer förutom att kunna delta i alla tematiska program också att ges möjlighet att delta i det övergripande programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll". Villkoren för deltagande, t.ex. möjliga finansieringsarrangemang, fastställs i avsnitt 3 i detta dokument. ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier. Innovation och stimulans av små och medelstora företags deltagande Åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program och i programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande". Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer vidare att samverka med det övergripande programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande" för att öka medvetenheten och bidra till tekniköverföring och utnyttjande av resultaten av de tematiska programmen. Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden "Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen", som ingår i det övergripande programmet "Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen". Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie-stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet om den mänskliga forskningspotentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2. ½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och samordningseffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen. Genomförande i medlemsstaternas lagstiftning Arbetsprogram Ett arbetsprogram har upprättats för vart och ett av de särskilda programmen, som innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena. Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet återfinns alltid på det särskilda programmets webbplats. Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller "roadmap" som anger vilka delar av arbetsprogrammet som är öppna för förslag i de olika ansökningsomgångarna, samt gällande tidsfrister. Därmed kan man rikta in uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbetsprojekt och temanätverk. Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att samordningseffekter kan uppnås. Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att tas upp i samband med ansökningsomgångar och i arbetsprogrammet. 8

Typer av åtgärder som stöds Gemenskapen kommer att ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet 1 särskilda programmen i femte ramprogrammet. som bedrivs inom de 1 Gemenskapen kommer även att genomföra forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid Gemensamma forskningscentret. 9

De allmänna bestämmelserna 1 är följande: a) Insatser med kostnadsdelning Projekt inom området forskning och teknisk utveckling 2 projekt genom vilka nya kunskaper förvärvas som kan användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer och tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna). Demonstrationsprojekt 2 projekt som syftar till att påvisa lönsamheten av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna 3. Kombinerade FoU- och demonstrationsprojekt 2 projekt som kombinerar ovanstående inslag (gemenskapsstöd: 35 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna 3 ). Ökad tillgång till infrastrukturer för forskning åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden. "Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag" 2 projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller en medlemsstat och ett associerat land att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna). "Bidrag till förstudier för små och medelstora företag" stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna 3 för ett projekts förberedelsefas under högst 12 månader (t.ex. genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag). b) Utbildningsstipendier Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden 4 ). c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk Nätverk för forskningsutbildning för att främja "utbildning genom forskning", särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen - och temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrum kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och underhålla sådana nätverk. d) Samlade åtgärder Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får ekonomiskt stöd för att t.ex. utbyta erfarenheter, skapa en kritisk massa, sprida resultat etc. (gemenskapsfinansiering: högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden). Dessa innefattar samarbetsnätverk mellan gemenskapsfinansierade projekt. e) Kompletterande åtgärder Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja 1 I besluten om antagande av de särskilda programmen fastställs att inga avvikelser får göras från de här angivna procentsatserna för det finansiella deltagandet, utom i vederbörligen motiverade särskilda fall. 2 Procentsatserna kan behöva justeras i enskilda fall för att överensstämma med gemenskapens ramprogram för statsbidrag för FoU (EGT C 45, 17.2 1996) och med artikel 8 i Världhandelsorganisationens (WTO) avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (EGT L 336, 23.12 1994). 3 Ekonomiskt stöd från gemenskapen på högst 22 500 euro. 4 För industriella värdstipendier motsvarar detta normalt ca 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna. 10

övriga indirekta FoTU-åtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna). 11

Grupper av projekt 1 En grupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en grupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå. Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Grupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en grupp samlas i själva verket projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att grupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En grupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett mervärde för gemenskapen som går utöver de begränsade resurserna för ett enskilt projekt. Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en grupp, även projekt som EU beviljar ekonomiskt stöd genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur). Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra samordningseffekterna. Lika möjligheter för kvinnor och män I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder. 1 Grupper av projekt är inte tillämpliga för nätverk för forskningsutbildning inom ramen för programmet om den mänskliga potentialen. 12

Ruta 1 Stipendier för forskare från utvecklingsländerna Dessa stipendier är inte tillämpliga för nätverk för forskningsutbildning som finansieras genom programmet om den mänskliga potentialen. Följande uppgifter ges därför endast i informationssyfte. Vid upprättandet av ett gemensamt forskningsförslag 1 eller ett förslag till en samordnad åtgärd som skall lämnas in till något av programmen, kan ett konsortium om så önskas bifoga en ansökan om ett utbildningsstipendium för internationellt samarbete. Dessa stipendier finansieras via budgeten för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll" och avsikten är att ge unga forskare från utvecklingsländer, nya tillväxtekonomier och partnerländer i Medelhavsområdet 2 möjlighet att arbeta i upp till 6 månader på en europeisk forskningsinstitution och delta i ett projekt inom femte ramprogrammet. Stipendierna tilldelas endast för utbildningsverksamhet (för att t.ex. ge den sökande möjlighet att lära sig en ny forskningsteknik eller arbeta med ett särskilt experiment eller en serie experiment där värdinstitutionen har särskild expertis och som inte kan utföras på institutionen i kandidatens hemland). Stipendieansökan måste lämnas in tillsammans med förslagsansökan och bedöms tillsammans med denna. Enskilda stipendieansökningar som lämnas in på eget initiativ godtas inte. Huruvida en stipendieansökan bifogas eller inte påverkar inte förslagets möjligheter att godkännas. Ett stipendium tilldelas endast om hela förslaget väljs ut för finansiering och bedömningen av stipendieansökan är positiv. En bristfällig stipendieansökan kan avslås utan att detta påverkar förslagets möjligheter att bli godkänt. För att uppfylla kraven måste den person som ansöker om stipendiet vid tidpunkten för ansökan vara högst 40 år, medborgare i något av de godkända länderna, etablerad och verksam i detta land samt ha för avsikt att återvända dit när utbildningsperioden är över. Den sökande måste också ha goda kunskaper i ett av arbetsspråken på värdinstitutionen. Ansökningar från kvinnliga forskare uppmuntras. Värdinstitutionen måste ligga i en EU-medlemsstat eller i en stat som är associerad till femte ramprogrammet 3 och vara medlem av det konsortium som lämnar in förslaget till ett forskningsprojekt eller en samordnad åtgärd. Stipendieansökningar som uppfyller kraven bedöms med utgångspunkt i de mål avseende forskning eller utbildning som anges i ansökan, det potentiella värdet för sökanden och dennes institution och projektet som helhet, samt kandidatens erfarenhet och yrkesutbildning. Den 6 månader långa utbildningsperioden får inledas när som helst inom en 12-månadersperiod efter det att kommissionen har undertecknat kontraktet för huvudprojektet. Ett fast belopp betalas ut för att täcka kostnaderna för en flygbiljett (apex) tur och retur från kandidatens ursprungsland till värdinstitutionen liksom ett dagtraktamente under hela utbildningsperioden (baserat på nivåerna för Marie Curie-stipendier, se broschyren för sökande). 1 FoTU-projekt, demonstrationsprojekt eller kombinerade projekt. 2 Utvecklingsländer: Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), länder i Asien och Latinamerika (ALA) samt länder i Medelhavsområdet som inte hör till gemenskapen (MC). 3 I tabell 1 i avsnitt 3 finns en förteckning över de associerade staterna. 13

Ruta 2 Systemet med Marie Curie-stipendier Som beskrivs nedan finns det två typer av Marie Curie-stipendier: individuella stipendier, där enskilda forskare ansöker om ett stipendium från kommissionen, och värdstipendier, där institutioner ansöker om ett stipendium från kommissionen för att stå som värd för flera forskare. Individuella stipendier: Individuella Marie Curie-stipendier Stipendier för unga forskare som avlagt doktorsexamen eller motsvarande. Marie Curie- stipendier för återvändande Stipendier för Marie Curie-stipendiater från mindre gynnade regioner som gör det möjligt för dessa att återvända till en mindre gynnad region i sina hemländer efter att under två år ha mottagit stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen. Marie Curie-stipendier för erfarna forskare Stipendier för erfarna forskare: för överföring av expertis och teknologi i) mellan näringslivet och universitetsvärlden, och ii) till mindre gynnade regioner i Europeiska gemenskapen. Värdstipendier: Vistelser vid en Marie Curie-utbildningsinstitution Ger unga forskare som bedriver doktorandstudier möjlighet att under en del av sina studier ingå i en internationellt erkänd grupp inom sitt särskilda forskningsområde. Marie Curie utvecklingsstipendier Stipendier för institutioner i mindre gynnade regioner som bedriver forskningsverksamhet och behöver utveckla forskningskompetens inom nya områden, så att dessa kan stå som värd för forskare som avlagt doktorsexamen inom det kompetensområde som efterfrågas. Marie Curie industristipendier Ges till företag, bl.a. små och medelstora företag, för utbildning av unga forskare på doktorand- och doktorsnivå i en industriell eller kommersiell miljö. Dessa stipendier syftar särskilt till att skapa möjligheter till forskarutbildning för unga forskare som saknar tidigare industriell erfarenhet. Ytterligare information om Marie Curie-stipendierna och ansökningsformulär finns på webbplatsen (se http://www.cordis.lu/improving). 14

Programmet om den mänskliga potentialen Mål: Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen Programmet om den mänskliga potentialen syftar till följande: Att ge nästa forskargeneration möjlighet att komplettera och förbättra sin vetenskapliga utbildning och förbättra sina karriärmöjligheter genom nätverk för forskningsutbildning och Marie Curie-stipendier. Att främja nya möjligheter för gränsöverskridande tillgång till stora forskningsinfrastrukturer av gemenskapsintresse och att uppmuntra infrastrukturoperatörer och -användare till att samarbeta. Att främja vetenskaplig och teknisk kvalitet genom vetenskapskonferenser på hög nivå och utmärkelser för forskning på hög nivå, och höja allmänhetens medvetenhet om vetenskaplig verksamhet. Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen. Detta innefattar särskilt att öka vår förståelse för de strukturella förändringarna i Europa för att finna metoder att hantera förändring och uppmuntra Europas medborgare att mer aktivt bidra till att forma sin egen framtid. Att skapa en kunskapsbas genom strategisk analys av politiska frågor, t.ex. forskningens globalisering, samt utveckla indikatorer för vetenskap och teknik som gör det möjligt för politiska beslutsfattare att fatta välgrundade beslut på forskningsområdet. Kvinnorna är underrepresenterade på det vetenskapliga området, vilket Europeiska kommissionen finner mycket beklagligt, eftersom det innebär en förlust både för vetenskapen och för hela det europeiska samhället. I linje med sin allmänna politik för lika möjligheter vill Europeiska kommissionen därför främja kvinnors deltagande i all verksamhet och alla åtgärder som beskrivs nedan. Programmets strategi De tre huvudkriterier som fastställts för femte ramprogrammet i dess helhet skall beaktas inom programmet om den mänskliga potentialen på följande sätt: Mervärde för gemenskapen: Själva kärnan i detta program är att främja europeiska forskares rörlighet genom att göra det möjligt för dem att bedriva forskning i andra europeiska länder än hemlandet. Syftet är att främja skapandet av europeiska forskarnätverk, att göra Europa till en attraktiv arbetsplats för forskare och att underlätta förståelsen för de centrala problemen i det europeiska samhället genom en nyckelåtgärd för socioekonomisk forskning. Sociala mål: En hel nyckelåtgärd är specifikt inriktad på detta mål med syfte att öka vår förståelse för Europas strukturella förändringar. Denna nyckelåtgärd omfattar ett antal frågor som anknyter till femte ramprogrammets allmänna mål, och dess syfte är att fastställa en grund för en sysselsättningsskapande social, ekonomisk och kulturell utveckling samt bygga ett europeiskt kunskapssamhälle. Europeisk konkurrenskraft: Kunskap är grunden för konkurrenskraften. De europeiska forskarnas, ingenjörernas och teknikernas kompetens är därför avgörande för industriell och ekonomisk framgång. Förbättrad utbildning och rörlighet samt en sund socioekonomisk kunskapsbas kommer att bidra till att stärka Europas konkurrenskraft. Programmets uppbyggnad och innehåll Programmet om den mänskliga potentialen består av fem olika åtgärder. Gemensamt för de första tre åtgärderna är att de uppmuntrar projekt som initieras av forskarna själva. Förslag kan lämnas in inom alla forskningsområden som bidrar till gemenskapens ovannämnda mål för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Åtgärd 4 är en nyckelåtgärd avsedd att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen, och åtgärd 5 skall stödja utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa. 15

Åtgärd 1 Stöd till utbildning och rörlighet för forskare Denna åtgärd består av två olika typer av verksamhet: nätverk för forskarutbildning och Marie Curie-stipendier. Nätverk för forskningsutbildning: Detta är strukturer där alla forskare, både unga och erfarna, ingår i ett internationellt forskningsutbildningsprojekt under ledning av en samordnare och initierat av forskarna själva. Mervärde skapas genom möjligheterna till rörlighet och samverkan för ett stort antal forskare i olika länder som alla deltar i ett gemensamt projekt. Marie Curie-stipendier: Det finns tre olika typer av stipendier där den sökande forskaren själv lämnar in ett projekt som sedan utvärderas av kommissionen, och tre typer där värdinstitutionerna ansöker om stöd hos kommissionen och sedan själva bedömer och väljer ut forskarkandidaterna. De individuella stipendierna består av i) stipendier för unga forskare, oftast med doktorsgrad, ii) stipendier för forskare från mindre gynnade regioner, som skall återvända till sin hemregion efter att ha utnyttjat stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen, och iii) stipendier för erfarna forskare. Värdstipendierna består av i) stipendier för industri- eller handelsföretag, inbegripet små och medelstora företag, ii) stipendier för forskningsinstitutioner i mindre gynnade regioner, och iii) stipendier för internationellt erkända forskargrupper som ger doktorandutbildning inom ramen för programmet för Marie Curie-utbildningsinstitutioner. Åtgärd 2 Ökad tillgång till forskningsinfrastruktur Denna åtgärd riktar sig både till forskningsinfrastrukturer och till forskare som vill använda dessa. Åtgärden genomförs i första hand genom att "köpa tid" hos infrastrukturer, som fördelar tid på enskilda forskare eller forskarlag. Inom ramen för denna åtgärd är det även möjligt för infrastrukturoperatörer och -användare att ansluta sig till samarbetsnätverk eller FoTU-projekt för att utnyttja forskningsinfrastrukturerna bättre och därigenom förbättra servicen till forskarna. Åtgärd 3 Att främja vetenskaplig och teknisk kvalitet Den tredje åtgärden består av tre olika typer av verksamhet: Vetenskapskonferenser på hög nivå: Dessa ger i första hand unga forskare möjlighet att närvara vid Europakonferenser, Europalabbkurser, Europaseminarier, Europasommarkurser, vanliga storkonferenser, PhD-Europakonferenser och elektroniska Europakonferenser (möten i cyberrymden). Genom denna åtgärd stödjs även föredragshållare och föreläsare samt konferensarrangörer. Utmärkelser för forskning på hög nivå: De bästa europeiska forskarna skall få allmänt erkännande genom något av följande: Descartes-priset för enastående vetenskapligt arbete i ett samordnat forskningsprojekt. Arkimedes-priset för studenter som har utvecklat originella vetenskapliga begrepp av betydelse för den europeiska vetenskapsutvecklingen. Europeiska unionens tävling för unga forskare, som riktar sig till ungdomar i åldern 15 till 20 år. Åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet: Syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om forskningen och dess fördelar för samhället. Detta skall i första hand uppnås genom att upprätta nätverk, sammanföra vetenskapsmän, forskningsinformatörer, yrkesfolk och representativa organ, främja vetenskaplig verksamhet genom en europeisk vetenskapsvecka samt utveckla informationstjänster. Åtgärd 4 Nyckelåtgärd för förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen Den fjärde åtgärden är nyckelåtgärden "Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen". Det övergripande målet för denna nyckelåtgärd är att öka förståelsen av de pågående strukturella förändringarna i Europa, att finna metoder att hantera förändring och att uppmuntra Europas medborgare att mer aktivt bidra till att forma sin egen framtid. Detta kräver en analys av den huvudsakliga utveckling som orsakar dessa förändringar, av förhållandet mellan teknik, sysselsättning och samhälle, en omvärdering av mekanismer för deltagande i gemensamma åtgärder på alla styrnivåer samt utarbetande av nya utvecklingsstrategier som främjar ökad sysselsättning och ekonomisk och social sammanhållning. 16

Inom denna övergripande ram har ett antal forskningsuppgifter valts ut för varje ansökningsomgång. Mer information för sökande finns i arbetsprogrammet och i utvärderingshandboken som ingår i informationspaketet. Åtgärd 5 Stöd till utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa Den femte åtgärden består av två delar där syftet är att ge de politiska beslutsfattarna en solid grund för beslut inom området forskning och teknik samt att förutse förändringar i den vetenskapliga världen. Den första delen, strategisk analys, riktar sig till politiskt sakkunniga eller till nätverk av experter inom området, t.ex. teknisk utveckling, forskningens globalisering, nya former av konkurrens, skapande av nya arbeten och social sammanhållning. Den andra delen är inriktad på indikatorer för vetenskap, teknik och innovation och syftar till att tillhandahålla en gemensam grund av relevanta och jämförbara indikatorer som krävs för att utforma, samordna och utvärdera FoTU-strategier i Europa. Denna del kommer i första hand att genomföras genom kompletterande åtgärder. Samverkan med övriga program Förutom de fem ovan beskrivna åtgärderna har detta program en viktig samordnande roll för femte ramprogrammet. Detta gäller i synnerhet Marie Curie-stipendierna, som erbjuds inom andra tematiska program men som samordnas inom programmet om den mänskliga potentialen. Vidare kommer åtgärden för förbättrad tillgång till forskningsinfrastrukturer att nära samordnas med liknande verksamheter som genomförs inom andra program i femte ramprogrammet. Verksamhet för att öka allmänhetens medvetenhet om vetenskap och teknik kommer i hög grad att stödja sig på liknande verksamheter inom hela femte ramprogrammet. Inom ramen för den socioekonomiska nyckelåtgärden kommer man också att samordna och stödja de övriga tematiska programmens socioekonomiska forskningsverksamhet för att säkerställa att den socioekonomiska dimensionen beaktas konsekvent i de tematiska programmen. Referensdokument och informationskällor Alla ansökningsomgångar offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och på Internet: http://www.cordis.lu/improving. Denna vägledning för sökande innehåller all den information och hjälp som behövs för att den sökande skall kunna utarbeta ett förslag till verksamhetsområdet nätverk för forskningsutbildning. Läs den noggrant. Ansökningsformulär bifogas denna vägledning, men kan även laddas ner från Internet (se adress ovan). Vi önskar er lycka till. 17

18

2. NÄTVERK FÖR FORSKNINGSUTBILDNING INOM RAMEN FÖR PROGRAMMET OM DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN: BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Logisk grund och mål Huvudsyftet med nätverk för forskningsutbildning är att främja utbildning genom forskning, särskilt för unga forskare, såväl doktorander som forskare med doktorsexamen, inom ramen för gränsöverskridande forskningssamverkansprojekt av hög kvalitet, inbegripet projekt inom framväxande forskningsområden. Förutom sin primära roll att utbilda unga forskare syftar nätverken för forskningsutbildning också till att främja tvärvetenskapligt samarbete, kombination av olika tekniska områden, spridning av resultat, samarbete mellan universitet och industri. Varje nätverk skall utforma ett lämpligt utbildningsprogram för sina unga forskare där man drar fördel av nätverkets internationella inriktning och, i förekommande fall, av det gemensamma projektets tvärvetenskapliga inriktning, av forskarlagens kompletterande inriktningar samt av nätverkets kopplingar till industrin. Samtliga nät måste erbjuda lika möjligheter för manliga och kvinnliga forskare. Varje nätverk skall ha till uppgift att genom en lämplig projektstyrning fördela forskningsuppgifterna mellan forskarlagen och samordna sina aktiviteter på ett sådant sätt att samarbetet och kommunikationen är så öppen och effektiv som möjligt. Nätverken förväntas i detta avseende utnyttja den moderna telematikens och Internettjänsternas möjligheter och potential när så är möjligt. Varje nätverk förväntas också publicera resultaten av sin gemensamma forskning i allmänt tillgängliga publikationer, och de bör säkerställa att deras viktigare resultat sprids till exempel genom publicering av aktuella broschyrer och sammanfattande artiklar. När arbetet inom ett nätverk har kommit igång bör man där så är lämpligt vidta åtgärder för att upprätta en regelbunden dialog med näringslivet 1, även små och medelstora företag, som kan utnyttja forskningsresultaten eller bidra till att utveckla forskningen mot nya mål. Forskningsområden Nätverk kan stödjas inom alla vetenskapliga forskningsområden som bidrar till gemenskapens mål i fråga om forskning, tekniskt utveckling och demonstration. Projekten väljs av deltagarna själva. Vid urvalet av projekt kommer det inte att finnas några på förhand fastställda mål i form av vetenskapsgrenar eller ämnesområden, utan urvalet kommer att göras enligt de kriterier som fastställs i avsnitt 7 i denna vägledning. Genomförande Medan nätverksdeltagarna förväntas utnyttja sina egna resurser för att finansiera det faktiska forskningsarbetet, täcker gemenskapens finansiering upp till 100 % av de extra stödberättigande kostnaderna för att samordna det gemensamma projekt som nätverket grundar sig på och för att tillfälligt anställa unga forskare, såväl doktorander som forskare med doktorsexamen, som har olika nationaliteter och kommer från andra länder än det ifrågavarande institutets land. Minst 60 % av bidraget till varje nätverk skall gå till kostnaderna för att anställa unga forskare. En fullständig beskrivning av godkända kostnader ges i avsnitt 8 i detta material. 1 Eller i tillämpliga fall gemenskapsnätverk som upprättats inom ramen för EU:s företagspolitik. 19

Åldersgränsen för unga forskare kommer att ligga på 35 år vid tidpunkten för anställningen enligt nätverkskontraktet. Tid för obligatorisk militärtjänstgöring eller vapenfri tjänst och föräldraledighet får dock räknas bort från forskarens faktiska ålder. 20

Ansökningsomgångar Den första ansökningsomgången, med en preliminär budget på 220 miljoner euro, offentliggjordes den 16 mars 1999 med sista ansökningsdag den 2 juni 1999. Den andra ansökningsomgången, med en preliminär budget på 230 miljoner euro, offentliggjordes den 15 december 2000 med sista ansökningsdag den 4 maj 2001. Ansökningsomgångarna utlyses av kommissionen och offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Schema Utlysning av ansökningsomgång 16 mars 1999 15 december 2000 Sista dag för mottagande av förslag Förväntad tidpunkt för kontraktsstart Områden som omfattas av ansökningsomgången Typ av projekt som omfattas av ansökningsomgången 2 juni 1999 Februari 2000 Samtliga Nätverk för forskarutbildning 4 maj 2001 Februari 2002 Samtliga Nätverk för forskarutbildning Preliminär budget i % av total tillgänglig budget för ansöknings- 50 % 50 % 21

3. DELTAGARE Inledning I detta avsnitt beskrivs villkoren för att delta i aktiviteter inom ramen för nätverk för forskningsutbildning. Avsnittet grundar sig på bilaga IV till beslutet om femte ramprogrammet 1, beslutet om reglerna för deltagande 2 samt rådets beslut om antagande av programmet om den mänskliga potentialen 3. Från medlemsstaterna Alla rättssubjekt i EU:s medlemsstater får delta i nätverken för forskningsutbildning inom ramen för programmet om den mänskliga potentialen t.ex. enskilda, industri- och handelsföretag, inbegripet små och medelstora företag, högskolor, forskningsorganisationer osv. Varje forskarlag som medverkar i samverkansprojektet skall lyda under det deltagande rättssubjektet, med vilket kontraktet i fråga slutits. Från stater associerade till programmet Detta gäller även alla rättssubjekt i stater som är associerade till programmet (se tabell 1). För vart och ett av dessa länder kan institutioner delta och få ekonomiskt stöd med liknande rättigheter och skyldigheter som deltagare från EU:s medlemsstater så snart associeringsavtalen träder i kraft. Associeringsavtalen med Malta och Schweiz förväntas träda i kraft någon gång under 2001. Under utvärderingsprocessen kommer förslag med deltagare från dessa länder att behandlas som om länderna i fråga redan var associerade. Fram till det att associeringsavtalet med Schweiz träder i kraft måste man i förslaget visa att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen. De som vill lämna in förslag med deltagare från Schweiz bör uppsöka webbplatsen http://www.cordis.lu/inco2/src/p-swiss.htm, som innehåller fullständig information om infasningen av Schweiz som fullvärdig deltagare i femte ramprogrammmet. Från tredje land och internationella organisationer Programmet är också öppet för deltagande för rättssubjekt i tredje land och internationella organisationer (se tabell 1). Deras möjligheter att delta kan delas in i två kategorier. I samtliga fall måste deltagare från tredje land eller internationella organisationer inbegripas som en part i det ursprungliga förslag som lämnas in. i) Icke-associerade länder, partnerländerna i Medelhavsområdet, länder med vilka EU har ett samarbetsavtal, internationella organisationer Deltagande från dessa länder och internationella organisationer uppmuntras, eftersom medverkan i sådant internationellt samarbete bidrar till ett framgångsrikt genomförande av programmet om den mänskliga potentialen. De sökande görs dock uppmärksamma på att deltagandet normalt gäller enskilda projekt på grundval av självfinansiering. I samtliga fall måste deltagandet vara i linje med gemenskapens intressen. ii) Övriga länder Länder som inte omfattas av ovannämnda kategorier har möjlighet att delta i projekt inom femte ramprogrammet om de själva finansierar deltagandet, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen och medför ett avsevärt mervärde 1 Europaparlamentets och rådets beslut 182/1999/EG av den 22 december 1998 om femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002). 2 Rådets beslut 1999/65/EG av den 22 december 1998 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande samt om regler för spridning av forskningsresultat för genomförandet av Europeiska gemenskapens femte ramprogram (1998 2002). 3 Rådets beslut av den 25 januari 1999 om att antaga ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration om förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. 22

för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet. Intresset för gemenskapen och det avsevärda mervärdet skall tydligt motiveras i förslaget. Överensstämmelsen med gemenskapens intressen bedöms särskilt med beaktande av projektets bidrag till något eller några av följande intressen (vilka fastställs i rådets beslut): Uppfyllande av behov som rör annan gemenskapspolitik som stöds genom FoTUverksamhet. Lämpliga incitament för att behålla och skapa arbetstillfällen i gemenskapen. Främjande av en hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet inom gemenskapen. Starkare internationell konkurrenskraft för gemenskapens näringsliv och samarbetsavtal mellan gemenskapen och tredje land eller internationella organisationer. Ett avsevärt mervärde kan t.ex. gälla ett fall där en deltagare från tredje land är en allmänt erkänd expert på toppnivå inom det område som förslaget avser eller har tillgång till unika resurser som är av stort värde för projektet men som inte finns tillgängliga i EU, eller där deltagaren från tredje land erbjuder en möjlighet att öppna nya marknader för de europeiska deltagarna. I exceptionella fall kan gemenskapen bevilja ekonomiskt stöd genom programmet till en deltagare från tredje land på högst 0,03 miljoner euro, om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet, dvs. om deltagarens bidrag inte kan säkerställas på något annat sätt och projektet inte kan genomföras utan deltagaren i fråga. När det gäller internationella organisationer kan gemenskapen i exceptionella fall bevilja ännu mer ekonomiskt stöd, om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet. För närmare uppgifter om detta och om vilka länder som omfattas av vilken kategori se tabell 1. För uppdateringar se ruta 4 på http://www.cordis.lu/fp5/management/particip/v-gfpbox4.htm. Hur många deltagare utgör ett nätverk? Ett nätverk för forskningsutbildning skall normalt bestå av minst fem sinsemellan oberoende 1 rättssubjekt från minst tre medlemsstater eller associerade stater. Åtminstone ett av dessa rättssubjekt måste vara etablerat i en av gemenskapens medlemsstater. Mindre nätverk som arbetar inom framväxande eller nya tvärvetenskapliga forskningsområden kan i undantagsfall få stöd. I detta fall måste minst två parter utgöras av sinsemellan oberoende rättssubjekt etablerade i två olika medlemsstater eller i en medlemsstat och en associerad stat. I samtliga fall jämställs gemensamma forskningscentrum med deltagare från en medlemsstat, skall deltagande från tredje land eller internationella organisationer ske med det minsta antal rättssubjekt från gemenskapen eller associerade länder som krävs. 1 En organisation anses inte vara oberoende om den står under samma direkta eller indirekta kontroll som en annan organisation, den direkt eller indirekt kontrollerar en annan organisation, eller den direkt eller indirekt kontrolleras av en annan organisation. Kontroll: Företag A kontrollerar företag B om A direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av aktiekapitalet i B, eller A direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av aktieägarnas röster i B, eller A direkt eller indirekt har beslutsmakten i B. 23

Tabell 1 Deltagande av rättssubjekt från tredje land i femte ramprogrammet 1 ASSOCIERADE STATER får delta MED EKONOMISKT STÖD FRÅN GEMENSKAPEN TREDJE LAND 6 får delta UTAN EKONOMISKT STÖD FRÅN GEMENSKAPEN (i undantagsfall kan gemenskapen ge stöd om denna finansiering är motiverad som nödvändig för att uppnå målen för projektet) KANDIDATER FÖR EU- MEDLEMSKAP EFTA-EES ÖVRIGA ANDRA EUROPEISKA LÄNDER EUROPEISKA NYA OBEROENDE STATER I F.D. SOVJETUNIONEN PARTNERSKAP I MEDELHAVSOMRÅDET LÄNDER MED SAMARBETSAVTAL BULGARIEN, CYPERN, ESTLAND, LETTLAND, LITAUEN, POLEN, RUMÄNIEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN, TJECKIEN, UNGERN: i kraft. MALTA 3 : ett associeringsavtal förväntas träda i kraft 2001 För TURKIET se fotnot 4. ISLAND, LIECHTENSTEIN, NORGE: i kraft. ISRAEL: i kraft. SCHWEIZ 2 : förväntas träda i kraft 2001. ALBANIEN, BOSNIEN-HERCEGOVINA, F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN, SCHWEIZ 2 MALTA 3 och TURKIET 4 är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet. MIKROSTATER OCH TERRITORIER I EUROPA 5 ARMENIEN, AZERBAJDZJAN, VITRYSSLAND, GEORGIEN, MOLDOVA, RYSSLAND, UKRAINA. ALGERIET, EGYPTEN, JORDANIEN, LIBANON, MALTA 3, MAROCKO, PALESTINSKA MYNDIGHETEN, SYRIEN, TUNISIEN, TURKIET 4. Alla ovanstående länder får delta i enskilda projekt, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen och sker på grundval av självfinansiering. AUSTRALIEN, KANADA, KINA, RYSSLAND, SYDAFRIKA, USA: i kraft. ARGENTINA: avtal håller på att slutas. BRASILIEN: förhandlingar pågår. Ovanstående länder får delta på grundval av självfinansiering inom de områden som omfattas av samarbetsavtalet när detta har trätt i kraft (fram tills dess får Ryssland delta i egenskap av ny oberoende stat i Europa). Får delta i enskilda projekt på grundval av självfinansiering, under förutsättning att deltagandet är i ÖVRIGA LÄNDER linje med gemenskapens intressen, dock endast om deras deltagande också medför ett avsevärt mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet i enlighet med dess mål. INTERNATIONELLA Får delta i enskilda projekt på grundval av ORGANISATIONER 7 självfinansiering, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen. Tredje land eller internationella organisationer får bara delta tillsammans med minimiantalet rättssubjekt från gemenskapen och eventuella associerade stater. 1 Andra regler gäller för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll" (med undantag för de associerade staterna) och Euratoms ramprogram. 2 Detta associeringsavtal förväntas träda i kraft någon gång under 2001. Det kommer dock inte att få några finansiella följder före den 1 januari 2002. När landet väl associerats kommer den statusen att ha företräde framför varje annat förhållande, och Schweiz kommer inte längre att betraktas som "annat europeiskt land". För mer information om deltagande från Schweiz se www.cordis.lu/inco2/src/pswiss.htm. 24

3 I avvaktan på att avtalet träder i kraft, behandlas förslag med maltesiska parter under utvärderingsprocessen som om Malta redan var associerat (uppfyllande av villkoren, bedömning av förvaltnings- och resursfrågor, bidrag till gemenskapens politik osv.). När landet väl associerats kommer den statusen att ha företräde framför varje annat förhållande, och Malta kommer inte längre att betraktas som "annat europeiskt land" eller "partnerland i Medelhavsområdet". För aktuell information se ruta 4 på http://www.cordis.lu/fp5/management/particip/v-gfpbox4.htm. 4 Turkiska forskningsenheter deltar i femte ramprogrammets verksamheter som forskningsenheter från "andra europeiska länder". De är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet. För aktuell information se ruta Box 4 på http://www.cordis.lu/fp5/management/particip/v-gfpbox4.htm. 5 Andorra, Monaco, San Marino, Vatikanstaten, Färöarna (DK), Kanalöarna (GB), Isle of Man (GB), Svalbard och Jan Mayen-öarna (NO). 6 Om ett land blir associerat till femte ramprogrammet har den statusen företräde framför varje annat förhållande. 7 Gemenskapsstöd kan också beviljas, om det är tänkt att använda en internationell organisations resurser i tredje land, förutsatt att detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet. 25

26

4. EKONOMISKA RIKTLINJER Följande riktlinjer ges för att hjälpa de sökande att utforma sina förslag om ekonomiskt stöd. Kontraktets omfattning Kontrakten förväntas ha följande profil: För varje nätverk bör det finansiella stödet från medlemsstater och associerade stater till forskarlagen inte överstiga 0,2 miljoner euro per forskarlag beräknat som genomsnitt för alla sådana forskarlag i nätverket. Ett forskarlag i ett tredje land kan undantagsvis få stöd på högst 0,03 miljoner euro. Nätverkskontrakt skall normalt inte överstiga 1,5 miljoner euro i gemenskapsfinansiering. Större kontrakt får emellertid tecknas om det föreslagna arbetet är av särskilt intresse för gemenskapen och berör ett forskningsområde som har särskilt stor betydelse för utbildning. Ett kontrakt bör normalt inte löpa längre än 48 månader. Jämvikt mellan forskarlag Stora skillnader mellan forskarlagen i fråga om begärt stöd bör motiveras i förslaget (särskilt i de fall det föreslås att ett av lagen skall få mer än dubbelt så mycket stöd som det genomsnittliga stöd som begärts för samtliga parter i nätverket). I fråga om internationell jämvikt bör högst 40 % av det begärda stödet (utom när det gäller vänlaboratorier) beviljas ett enda lands forskarlag. Motivering av ansökan om ekonomiskt stöd När förslag som väljs ut för finansiering följer dessa riktlinjer och det begärda stödets nivå har motiverats tillfredsställande, beviljas de i allmänhet det stöd som begärs i förslaget. Förslag som inte innehåller en tillfredsställande motivering av det begärda stödets nivå kan avslås enbart av denna anledning. Referensnivåerna för Marie Curie-stipendiater (se nästa sida) har fastställts i samråd med de berörda nationella regeringarna och kan, om så önskas, användas som riktmärke för beräkningen av kostnaderna för unga forskare som anställs i ett nätverk. Man bör åtminstone tillämpa lokal lönenivå och lokala villkor vid institutet i fråga, dvs. en ung forskare bör åtminstone få lika mycket i lön som sina kollegor med jämförbara kvalifikationer och jämförbar erfarenhet vid samma institut. Man bör tänka på att lönerna måste vara konkurrenskraftiga. Om kostnaderna för anställningen läggs på en orealistiskt låg nivå, kommer deltagaren att få rekryteringsproblem. 27

Referensnivåer för Marie Curie-stipendiater När det gäller forskare som avlagt doktorsexamen anges i denna tabell de totala månatliga lönekostnader som betalas i den medlemsstat eller associerade stat där värdinstitutionen är etablerad. Medlemsstaterna respektive de associerade staterna har föreslagit dessa belopp för Marie Curie-stipendierna. Beloppen kan dock också tjäna som beslutsunderlag för de sökande och användas som riktmärke för beräkningen av personalkostnaderna för unga forskare som anställs i ett nätverk. LAND Totala månatliga traktamenteskostnader för forskare som avlagt doktorsexamen* (i euro) Österrike 4 280 Belgien 5 000 Bulgarien 2 565 CYPERN 2 629 Tjeckien 3 166 Danmark 4 373 Estland 2 625 Finland 3 807 Frankrike 3 600 Tyskland 4 500 Grekland 3 100 Ungern 4 318 Island 3 752 Irland 3 062 Israel 3 875 Italien 3 813 Lettland 2 541 Liechtenstein 4 243 Litauen 2 625 Luxemburg 3 955 Nederländerna 4 225 Norge 4 302 Polen 3 310 Portugal 3 841/3 104** Rumänien 3 029 Slovakien 2 778 Slovenien 3 981 Spanien 3 342 Sverige 4 621 Schweiz 4 243 Förenade kungariket 3 128 * Doktorander får normalt 70 % av referensbeloppet. ** Den lägre nivån gäller för värdinstitutioner i den offentliga sektorn. 28