Roger Edenmo Prestigeekonomi under yngre stenåldern Gåvoutbyten och regionala identiteter i den svenska båtyxekulturen UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIK HISTORIA UPPSALA UNIVERSITET 2008
Innehåll 1. Introduktion 13 1.1. "Den svenska båtyxekulturen och dess kontinentaleuropeiska förutsättningar" 13 1.2. Stridsyxa, prestigeyxa, eller vad? 18 1.3. Snörkeramisk kultur, klockbägarkultur och den svenska båtyxekulturen 20 1.4. Stridsyxornas historia 23 1.4.1. Stridsyxor inom bandkeramisk kultur och trattbägarkultur 23 1.4.2. Trattbägarkulturens regionalitet utifrån stridsyxorna 25 1.4.3. Det ökande antalet stridsyxor från trattbägartid till snörkeramisk tid 27 1.5. Den snörkeramiska kulturens områden 29 1.5.1. Danmark 31 1.5.2. Nederländerna och nordöstra Tyskland 35 1.5.3. Finland, Baltikum och norra Polen 37 1.5.4. Schönfelderkultur och det nordtyska gränsområdet 38 1.5.5. Mellersta Tyskland, Tjeckien och södra Polen 40 1.5.6. Schweiz och sydvästra Tyskland 43 1.5.7. Slutsats 45 1.6. Den materiella kulturens kronologi kontra regionalitet 45 1.7. Avhandlingens syfte och målsättning 46 2. Varför materialstudier? Om den arkeologiska praktikens konsekvenser för tolkningen av förhistoriska sedvänjor 47 2.1. Inledning 47 2.1.1. Att beskriva samhällen 48 2.2. Wittgenstein och intersubjektiviteten 52 2.2.1. Peter Winch och hans kritiker 53 2.2.2. Artikulation 55 2.3. Wittgenstein kontra Bourdieu om regler, praktik och samhällstorklaringar 57 2.3.1. Wittgensteins idéerom regelföljande 58 2.3.2. En kritik av Bourdieus habitusbegrepp 59 2.4. Att artikulera praktik 63 2.4.1. Gränser för ifrågasättande av omdömen 64
2.4.2. Det arkeologiska omdömet som fenomenologi 66 2.5. Sammanfattning och slutsatser 68 3. En ny periodindelning 71 3.1. Regionalitet och perioder 71 3.1.1. En ny periodindelning - syfte och målsättning 74 3.2. Båtyxorna 76 3.3. Båtyxornas traditionella typologisering 77 3.4. Periodindelningar och keramiktyper 89 3.4.1. Gravskicksförändringar och keramik 91 3.4.2. Malmers periodindelning och regionaliteten 93 3.5. Båtyxekulturens tre perioder 96 3.5.1. Oldebergs typologi-enjämförelse 99 3.5.2. Indelningsgrunder för båtyxorna utifrån specifika former och särdrag 105 3.6. Slutsatser: båtyxekulturens tre perioder 110 4. Gåvoutbytessystem och båtyxans värde 115 4.1. Inledning 115 4.2. En ny tolkning av båtyxans värde - syfte, målsättning och metod 116 4.2.1. Gåvoutbyten och frågan om ekonomisk vinst 117 4.2.2. Vändningen från pengaekonomiska jämförelser- Mauss ochpotlatch 118 4.3." Det illustrativa materialet" - nyttan av etnografiska jämförelser 122 4.3.1. Användningen av etnografiskt jämförelsematerial 122 4.3.2. Exemplet Kula 122 4.4. Aspekter på föremål och värden 127 4.4.1. De värdeskapande systemen 128 4.4.2. Gåvoutbytets samhällsfunktioner och den estetiska aspekten 129 4.4.3. Byteshandel och varor 131 4.4.4. En förbindelselänk mellan bytesvaror och gåvor 133 4.4.5. Slutsatserom gåvoutbytets 'sociala' ekonomi 134 4.5. Utbytet av båtyxor inom båtyxekulturen - hypotes om form och omfattning 136 4.5.1. Båtyxan som värdeföremål 136 4.6. Var fann båtyxekulturens människor sin identitet? 138 5. Undersökning av regionala utbytesnätverk - båtyxan i Mellansverige 141 5.1. Att tolka utbytesnätverk utifrån lösfyndsspridningar 141 5.1.1. Det regionala perspektivet - syfte och metod 141 5.1.2. Spridningsbilder och människor 142 5.1.3. Preliminära exempel på regionalitet 143 5.1.4. Utgångspunkter för landskapsanalysen 148 5.2. Undersökningsområdet och dess båtyxor 150 5.2.1. Båtyxekulturens regioner i östra Mellansverige 150
5.2.2 Beskrivning av undersökningsområdet och båtyxeregistreringen... 153 5.3 Mönster i båtyxornas utbredning - den regionala landskapsanalysen... 154 5.3.1 Period MN Bl: Inledning-etablering 158 5.3.2 Period MN Bil: Expansion 170 5.3.3 Period MN BIII: Konsolidering - förändring 184 5.4. Sammanfattning och diskussion 196 6. Deponeringspraktiker och samhällshierarkier 200 6.1. Syfte och problemformulering 200 6.2. De lösfunna båtyxornas kategorier 201 6.3. Att undandra föremål - relationen mellan utbyten och deponeringar...201 6.4. Återskapandet av symboliska artefakter 204 6.5. Rekonstruktion av deponeringskategorier för båtyxorna: gravgåvor, offer eller boplatsavfall 206 6.5.1. Båtyxekulturens gravskick 208 6.5.2. Vilka lösfunna båtyxor ska tolkas som gravgåvor? 211 6.5.3. Slutsats-en ny tolkning av båtyxekulturens gravskick 216 6.5.4. Båtyxan som offer 217 6.5.5. Vilka lösfunna båtyxor ska tolkas som offrade? 220 6.5.6. Boplatser, förarbeten och nackfragment av båtyxor 222 6.6. Delar av en samhällsstruktur 225 6.6.1. Betydelsen av ett utökat antal kända gravar 227 6.6.2. Slutsatser om det exklusiva gravskicket och den hierarkiska samhällsordningen 232 7. Kontinuitet och diskontinuitet i utbyten och landskapsbesittningar under neolitikum i Mellansverige 235 7.1. Utvecklingen av värdeföremål under neolitikum 235 7.1.1. Överdimensionerade arbetsyxor och de neolitiska stridsyxorna 236 7.2. Förhållandet mellan båtyxekulturen och den gropkeramiska kulturen 238 7.3. Båtyxekulturens anknytning till trattbägarkulturen och det tidigneolitiska landskapsutnyttjandet 243 7.3.1. Tidig- och mellanneolitisk byteshandel 247 7.4. Avslutningen av båtyxekulturen - de nya värdeföremålen under senneolitikum 250 7.4.1. Den senneolitiska flintdolken 251 7.4.2. Den senneolitiska skafthålsyxan 255 7.5. Slutsatser 257 8. Avslutning 259 8.1. En prestigeekonomi 259 8.2. Reciprociteten som samhällsförändrare 260 8.3. Den mellanneolitiska förändringen 262 8.4. Föremål och människor 267
9. Summary 270 Referenser 276