Det bör särskilt observeras att under punkt 6 hemställer KI om en höjning av låneramen

Beslut Dnr: 413/2009-100 2009-02-18 Sid: 1 / 15 + 3 bilagor Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år 2010-2012 Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år 2010-2012 i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut 2008-12-11 (U2008/8233/UH). Det bör särskilt observeras att under punkt 6 hemställer KI om en höjning av låneramen för 2009. Beslut i detta ärende har fattats av KIs konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), Hans Bergström, Richard Bergström, Chris Heister, Klas Kärre, Olle Stendahl, Marie Wahren-Herlenius, Lotta Widén Holmqvist, Håkan Åström, Isidor Braekke, Melissa Norström och Johanna Wunder. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Karin Röding, administrativ direktör Bengt Norrving, ekonomichef Ingrid Palmér samt controller Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Nils-Fredrik Ankarcrona Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Solna Nobels väg 5 Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se 08 318406 Org. nummer 202100 2973

Beslut Dnr: 413/2009-100 2009-02-18 Sid: 2 / 15 + 3 bilagor Budgetunderlag för perioden 2010-2012 1. Inledning Karolinska Institutets (KI) övergripande uppdrag är att genom forskning och utbildning medverka till att förbättra människors hälsa. KI har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen som mål att vara Europas ledande medicinska universitet och även vara bland de ledande universiteten i världen. KI avser att utveckla sin roll som nordisk nod för innovationsverksamhet inom livsvetenskaper. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på en effektiv överföring av forskningsresultat till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska forskningen och för innovationer inom den biomedicinska sfären. KI är det fjärde största universitetet i Sverige sett till total ekonomisk omslutning och det näst största ifråga om forskning och forskarutbildning (2007). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI, som därmed har en viktig roll för samhällsutvecklingen. KIs forsknings- och utbildningsstrategi för 2009-2012, som lämnades till regeringen under slutet av 2007, bildar underlag för de förslag och prioriteringar som KI för fram i detta budgetunderlag. Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Solna Nobels väg 5 Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se 08 318406 Org. nummer 202100 2973

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 3 / 15 2. Mål och strategi för Karolinska Institutet I Karolinska Institutets strategi för åren 2009-2012 ställs sammanfattningsvis följande sex mål upp: 1. KI ska bedriva världsledande forskning och forskarutbildning samt öka fokuseringen på hälsa och livsstilssjukdomar Strategiska åtgärder: Identifiera de mest framstående forskargrupperna och tillför dessa särskilda resurser Tydliggöra uppdrag för varje enskild forskare och lärare Följa upp och utvärdera all befintlig forskningsverksamhet 2. KI ska bedriva excellent utbildning och vara ledande i medicinsk pedagogik Strategiska åtgärder: Tydliggöra sambandet mellan mål, undervisning och examination Inrätta strategiska pedagogiskt inriktade anställningar 3. KI ska vara en eftertraktad samarbetspartner i det internationella forskarsamhället och en attraktiv utbildningsplats för internationella studenter Strategiska åtgärder: Främja aktivt internationellt samarbete mellan forskare och ett ökat utbyte av studenter och lärare 4. KI ska samverka med hälso- och sjukvården genom tillämpning av en gemensam styrningsfilosofi för universitetssjukhuset Strategiska åtgärder: Tillsammans med landstinget utveckla vårdens organisation och verksamhet för att den kliniska forskningen och utbildningen ska främja patienterna genom att förkorta tiden från upptäckt till klinisk tillämpning 5. KI ska vara ledande i Europa med att nyttiggöra forskningsresultat inom livsvetenskaperna Strategiska åtgärder: Skapa ett kluster för biomedicinsk forskning, vård och industriell utveckling i allians med sjukvården och industrin 6. KI ska skapa en infrastruktur i den internationella fronten till stöd för excellent forskning

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 4 / 15 Strategiska åtgärder: Förnya infrastrukturen inom försöksdjursverksamheten och prioritera utveckling av biobanksverksamheten samt faciliteter för genomik, proteomik och imaging 3. Sammanfattande bedömning För en framgångsrik utbildning och forskning behövs enskilda människors engagemang och motivation. Att KI som universitet har möjlighet att erbjuda goda förutsättningar för medarbetare och studenter är avgörande för lärosätets möjligheter att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. KI ska sprida sina forskningsresultat och förse hälso- och sjukvården, näringslivet och inte minst vårt eget lärosäte och andra universitet och högskolor med medarbetare som kan delta i arbetet med att bidra till Sveriges utveckling och välstånd. Samverkan med omvärlden är en grundläggande förutsättning för detta. Den forskningspolitiska propositionen innebär ett lyft för svensk forskning. Höjningen av basanslaget liksom satsningar på strategiska forskningsområden kommer att ge KI goda förutsättningar att göra nysatsningar under de kommande åren. Mot den bakgrunden föreslår KI inte nu några ytterligare medelsförstärkningar inom forskningen i detta budgetunderlag. Resursbehovet för det föreslagna centrat för Life Science får preciseras i kommande budgetunderlag när planeringen tagit mer konkret form. KIs prioriteringar redovisas under pkt 5. KI ska erbjuda ett brett utbud av professionsutbildningar inom hälso- och sjukvårdssektorn samt satsa på utbildningar på avancerad nivå och fristående kurser. KIs masterutbildningar ska spegla KIs profil med avseende på lärosätets forskningsområden och målsättningen är att all utbildning ska ha en tydlig forskningsanknytning och att aktiv forskning ska bedrivas inom de områden där utbildning ges. Högskoleverket ifrågasatte examensrätten för KIs sjuksköterskeprogram vid en utvärdering 2006. Extra resurser avsattes för att åtgärda bristerna men vid en förnyad granskning bedömde dock Högskoleverket att insatserna inte var tillräckliga och beslutade i december 2008 att återkalla rätten för KI att utfärda examen. KI tillsatte omedelbart en arbetsgrupp för att åtgärda bristerna med målet att kunna återfå examensrätten så att antagning kan göras från och med höstterminen 2010. Arbetet med att åtgärda kvalitetsbristerna och därmed få tillbaka examensrätten inleddes redan under december men kommer att intensifieras under 2009. Med anledning av detta föreslår KI inte några större utökningar av antalet utbildningsplatser för 2010. För åren 2011-2012 bedömer KI dock att det finns både behov och möjlighet att utöka antalet utbildningsplatser vid KI En närmare beskrivning av KIs förslag lämnas under pkt 4, samt i bilagor

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 5 / 15 4. Utbildning på grund och avancerad nivå 4.1 Strategi och omprioriteringar KI har som övergripande mål för utbildning på grund- och avancerad nivå att bedriva excellent utbildning och vara ledande i medicinsk pedagogik. KI ska erbjuda ett brett utbud av professionsutbildningar inom hälso- och sjukvårdssektorn samt satsa på utbildningar på avancerad nivå och fristående kurser. KIs utbildningsutbud ska fördelas på ca 70-75 procent nybörjarprogram, 20 procent vidareutbildningar på avancerad nivå samt 5-10 procent fristående kurser. KIs målsättning är att all utbildning ska ha en tydlig forskningsanknytning och att aktiv forskning ska bedrivas inom de områden där utbildning ges. KIs masterutbildningar ska spegla KIs profil med avseende på lärosätets starka forskningsområden. KI avser under perioden inrätta strategiska pedagogiskt inriktade anställningar med undervisnings- och forskningsuppdrag för att säkra den breda ämneskompetensen. KI kommer att utveckla ämnet medicinsk pedagogik och kommer därför att starta en masterutbildning i detta huvudområde under hösten 2009. Enligt tidigare beslut har KI fått fler nybörjarplatser på läkar- tandläkar- och psykologprogrammen som påverkar dimensioneringen vid lärosätet under perioden. KIs satsning på utbildningar på avancerad nivå fortsätter under de kommande åren. KI kommer också att utöka antalet fristående kurser så att dessa utgör kring 10 procent av det totala antalet platser. KI arbetar för att återfå examensrätten inom sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra antagning till höstterminen 2010. Den anslagsreduktion som gjorts i årets regleringsbrev för denna utbildning motsvarar 60 nybörjarplatser eller 180 helårsstudenter när minskningen slagit igenom helt efter tre år. Om KI återfår examensrätten skulle den nya lägre antagningen motsvara 305 nybörjarplatser eller 915 helårsstudenter. KI bedömer detta som en väl avvägd nivå. KI föreslår istället en utökad dimensionering av specialistsjuksköterskeutbildningarna. KI har tidigare under flera år producerat långt över takbeloppet (anslaget) och har därför från och med 2007 anpassat utbudet till de resurser som erhålls för att inte äventyra kvaliteten genom minskade resurser per student. Neddragningarna i dimensioneringen har gjorts framförallt genom att utrymmet för fristående kurser minskats kraftigt. Detta har gjorts trots den stora efterfrågan på utbildningsplatser från såväl arbetsgivare som studenter. 4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag När Högskoleverket vid 2006 års utvärdering av program och ämnen inom medicin och vård ifrågasatte examensrätten för KIs sjuksköterskeprogram avsattes därför extra resurser för att avhjälpa kvalitetsbristerna. Emellertid bedömde Högskoleverket vid förnyad granskning att kvaliteten i utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat fortfarande var otillfredsställande och verket beslutade därför i december att återkalla rätten för KI att utfärda sjuksköterskeexamen. Arbetet med att åtgär-

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 6 / 15 da kvalitets-bristerna och därmed få tillbaka examensrätten inleddes redan under december 2008 men kommer att intensifieras under 2009. KI avser att lämna in en ansökan om examensrätt under hösten 2009 och har som målsättning att få tillbaka examensrätten från och med höstterminen 2010. KI kommer att redovisa ett utfall som understiger takbeloppet med 34 mnkr för 2008. Som nämnts tidigare gjordes neddragningar av utbildningsutbudet från och med 2007 i syfte att inte längre överproducera utan istället ha ett utfall i nivå med takbeloppet. Det har dock visat sig att beslutade minskningar av antalet planerade utbildningsplatser sammanfallit med bland annat ett förändrat studentbeteende samt icke helt förutsedda effekter av förändringar av KIs sammansättning av kurser och program. Tidigare har andelen faktiska helårsstudenter av antalet planerade helårsstudenter legat nära 100 procent men för 2008 ligger andelen väsentligt lägre. Genomsnittet för KIs nybörjarprogram är 92 procent för 2008. Framförallt läkar- och sjuksköterskeprogrammen har en lägre fyllnadsgrad än förväntat. Ett analysarbete pågår för att mer i detalj ta reda på orsakerna till de stora förändringarna i utfall. Att KIs utfall ligger så långt under takbeloppet beror inte på att söktrycket försämrats. KI har ett fortsatt högt söktryck till majoriteten av utbildningarna. Det genomsnittliga söktrycket för 2008 var 3,9 förstahandssökande per plats. KI förser framförallt hälso- och sjukvårdssektorn men också hela den biomedicinska sektorn med högutbildad arbetskraft. De prognoser som gjorts av SACO, Högskoleverket och Socialstyrelsen pekar alla på att det finns flera yrken inom vårdområdet där det kommer att råda brist på utbildade i framtiden. Högskoleverket (HSV) har i rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (2007:7 R) pekat på att det finns påtagliga risker för brist på vårdutbildade om inte dimensioneringen ändras. I rapporten nämns som bristyrken inom KIs område: arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker, läkare, psykologer, psykoterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor (framförallt specialistsjuksköterskor) och tandläkare. I SACOs skrift Framtidsutsikter arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken 2013 från november 2008 listas de yrkesområden SACO prognostiserar kommer ha brist på arbetskraft år 2013. Av KIs utbildningar gäller det arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, cytodiagnostiker, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterskeyrken samt tandhygienist. Mot bakgrund av tidigare nämnda prognoser avseende framtidens arbetsmarknad och det faktum att KI har ett högt söktryck till majoriteten av lärosätets utbildningar finns det starka skäl att anta att KI framöver kommer att prestera i nivå med takbeloppet. Detta förutsätter dock att KI fortsätter att arbeta aktivt för att öka kunskapen om vilka åtgärder som måste vidtas vid arbetet med planering, dimensionering och antagning med anledning av förändringar både av studenternas beteende och i lärosätets utbildningsutbud. KIs bedömning är att utfallet kommer att ligga i nivå med takbeloppet from 2010.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 7 / 15 4.3 Förslag till dimensionering och uppdrag Beräkning av takbelopp för 2010-2012 KI har valt att utgå ifrån regleringsbrevet för 2009 vid antagandena om takbeloppets storlek för åren 2010 2012 istället för angivna planeringsförutsättningar i budgetpropositionen för 2009. Det beror på att förutsättningarna har ändrats sedan tidpunkten för budgetpropositionen eftersom Högskoleverket fattat beslut om indragning av examensrätten för sjuksköterskor. Regeringen har nyligen fattat beslut, framförallt med anledning av indragningen av examensrätten, som påverkar KIs takbelopp. Vid beräkning av takbeloppen för åren 2010-2012 har hänsyn tagits till regeringens beslut att permanent flytta 60 nybörjarplatser från KIs sjuksköterskeutbildning samt till beslutade ökningar på läkar-, tandläkar- och psykologprogrammen. För att ge bästa möjliga utrymme för det stora arbete som krävs för att återfå examensrätten till sjuksköterskeprogrammet väljer KI att inte föreslå någon större ökning av antalet utbildningsplatser för 2010. För åren 2011-2012 bedömer KI dock att det finns både behov av och möjlighet att avsevärt utöka antalet utbildningsplatser vid KI. 4.3.1 Överföring av medel till ordinarie takbelopp Sedan 2008 har KI erhållit medel från anslagspost 16 2:58 ap10 Ersättning för klinisk utbildning och forskning för fristående kurser som kan bidra till bl.a. vidareutbildning av vårdpersonal. Enligt anvisningarna i regleringsbrevet ska de helårsstudenter och helårsprestationer som avräknas mot denna anslagspost inte avräknas mot ordinarie takbelopp. Eftersom KI ser ett stort behov av de utbildningar som redovisas under detta anslag för överskådlig framtid föreslås att anslagsposten avskaffas och att KIs ordinarie takbelopp höjs i motsvarande grad (+6 mnkr). Att ha ett särskilt anslag innebär också en extra administrativ hantering. Förslag: Det särskilda anslaget för fristående kurser mm (16 2:58 ap10) på 6 mnkr avskaffas och KIs ordinarie takbelopp höjs i motsvarande grad.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 8 / 15 4.3.2 Sjuksköterskeprogrammet KI har i tidigare budgetunderlag föreslagit en minskning av antalet platser genom omfördelning till de tre sjuksköterskehögskolorna i Stockholm. KI har självt successivt minskat antagningen från 420 nybörjarplatser 2006 till 365 enligt ursprunglig planering för 2009. Med anledning av indragningen av examensrätten överförde regeringen och riksdag resurser motsvarande ytterligare 60 nybörjarplatser till de tre nämnda lärosätena. KI har därmed för närvarande resurser för sjuksköterskeutbildning motsvarande 305 nybörjarplatser (915 helårsstudenter). KI bedömer att det är en väl avvägd nivå för den framtida sjuksköterskeutbildningen till vilken KI planerar att kunna påbörja antagning från och med höstterminen 2010 under förutsättning att examensrätten kan återfås i tid innan dess. Av de 305 nybörjarplatserna planeras 60 avse distansundervisning, varav 30 på Gotland i likhet med vad som hittills gällt. Målet för antalet avlagda examina behöver justeras med anledning av de förändrade förutsättningarna. Förslag: KIs framtida sjuksköterskeutbildning ska omfatta 305 nybörjarplatser, varav 60 på distans inklusive 30 på Gotland. Om KI återfår examensrätten kommer antagningen därmed att totalt motsvara 915 helårsstudenter. Förslaget innebär resursmässigt inte några förändringar jämfört med nuvarande planeringsförutsättningar. 4.3.3 Fristående kurser och påbyggnadsprogram (inklusive magisteroch masterprogram) Som nämnts i tidigare budgetunderlag är intresset för och behovet av dessa utbildningar mycket stort, i synnerhet vad gäller specialistsjuksköterskeutbildningar. Inom fristående kurser och övriga påbyggnadsprogram ryms vidareutbildning för en mängd yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som inte har specialistutbildning enligt högskoleförordningen, bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt biomedicinska analytiker. Förslag: Ökning av resurser för fristående kurser och påbyggnadsprogram (inklusive specialistsjuksköterskeutbildning) med 200 helårsstudenter från och med 2010 och sedan ytterligare 200 per år för 2011-2012. 4.3.4 Logopeder och audionomer Redan nu är det brist på utbildade logopeder och bristen kommer enligt SACO att kvarstå. Idag antas nya studenter var fjärde termin. Detta innebär problem, framför allt för studenter som av någon anledning inte följer sin ordinarie studietakt. KI skulle därför vilja införa antagning varje hösttermin. För att använda resurserna effektivt skulle antalet nyantagna studenter behöva vara minst 30 varannan termin jämfört med dagens 38 studenter var fjärde termin.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 9 / 15 Det råder även idag viss brist på audionomer. Även denna brist tros fortsätta enligt SACO. KI har idag en förhållandevis liten antagning med 15 studenter var tredje termin. För att underlätta för studenterna samt effektivisera resursanvändningen föreslås även här antagning varannan termin med viss ökning av platsantalet. Förslag: KI tilldelas resurser för logoped- och audionomprogrammet motsvarande 32 nybörjarplatser (60 helårsstudenter) från och med 2010. 4.3.5 Psykologutbildning KI startade hösten 2007 en femårig psykologutbildning med 40 nybörjarplatser utan att ha erhållit en höjning av takbeloppet för detta, trots att KI äskat om medel för detta under flera år. För 2009 tilldelas KI medel för en utökning av antalet nybörjarplatser till 70. Förslag: KI tilldelas resurser för psykologprogrammet motsvarande de 40 första nybörjarplatserna för vilka KI inte erhållit medel. 4.3.6 Biomedicinska analytiker KI har idag 70 nybörjarplatser (210 helårsstudenter) på biomedicinska analytikerprogrammet. Det kommer att finnas ett stort behov av ersättningsrekryteringar för de som pensioneras de närmaste åren. Enligt HSV kommer en fördubbling av antalet nybörjarplatser att krävas för att hålla antalet yrkesverksamma på nuvarande nivå. Förslag: Programmet för biomedicinska analytiker vid KI ökas från och med 2011 med 30 nybörjarplatser, vilket motsvarar 90 helårsstudenter 4.3.7 Psykoterapeuter HSV förutser en kommande brist på psykoterapeuter på grund av stora pensionsavgångar. SCB gör en liknande bedömning. Förslag: Utökning av psykoterapeutprogrammet med 16 nybörjarplatser från och med 2011 motsvarande ca 24 helårsstudenter 4.3.8 Arbetsterapeuter HSVs bedömning är att om den ökade efterfrågan på utbildade arbetsterapeuter fortsätter kommer antalet nybörjarplatser fram till 2020 att behöva öka med 50 procent till 750 för att balans ska nås. Enligt såväl HSV som SCB är det bland annat en sti-

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 10 / 15 gande andel äldre och ökad satsning på förebyggande vård som kommer att öka behovet av arbetsterapeuter och en brist är att vänta på sikt. Förslag: Arbetsterapeutprogrammet vid KI ökas med 24 nybörjarplatser från och med 2012 vilket motsvarar 72 helårsstudenter 4.3.9 Sjukgymnaster Bedömningen är densamma för sjukgymnaster som för arbetsterapeuter och enligt HSV kommer antalet platser på sikt behöver höjas med 20 procent från dagens drygt 600 stycken. KI har de senaste två åren dragit ner utbildningen med 24 nybörjarplatser och förslaget är att återställa antagningen med 24 platser till 144 platser. Förslag: Sjukgymnastprogrammet vid KI ökas med 24 nybörjarplatser från och med 2012 vilket motsvarar 72 helårsstudenter 4.3.10 Bristyrkesutbildningar Med en ökande totalbefolkning och en kraftigt ökad andel äldre kan en fortsatt brist på utbildade inom KIs område förutses. Från och med 2012 bedöms den motsvara minst 60 nybörjarplatser eller 180 helårsstudenter. Förslag: Ökning av bristyrkesutbildningar med minst 60 nybörjarplatser (180 helårsstudenter från och med 2012) Konsistoriets beslut 2008-10-06 om dimensionering för 2009 framgår av bilaga 1 A. Den totala dimensioneringsförändring som KI föreslår framgår av bilaga 1 B och av tabellerna i bilaga 2. Förslaget innebär en successiv ökning med 1 551 helårsstudenter till 2012. Om följdeffekterna från 2013 och framåt inkluderas uppgår ökningen till 1 798 helårsstudenter. Motsvarande anslagsökningar uppgår till 145,6 respektive 169,1 mnkr.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 11 / 15 5. Forskning och forskarutbildning (utbildning på forskarnivå) Den forskningspolitiska propositionen innebär ett lyft för svensk forskning. Höjningen av basanslaget liksom satsningar på strategiska forskningsområden kommer att ge KI goda förutsättningar att göra nysatsningar under de kommande åren. Det är dock viktigt att stödet, speciellt inom infrastrukturområdet, fortlöpande följs upp och anpassas till den snabba utvecklingen inom internationell forskning. Nedan lämnas en redogörelse för den planerade utvecklingen av forskningen och forskarutbildningen vid KI under perioden 2010 2012. Denna redovisning ansluter till KIs Forsknings- och utbildningsstrategi för 2009-2012 som lämnades till regeringen i december 2007. Mot bakgrund av satsningarna i den forskningspolitiska propositionen föreslår KI inte några ytterligare medelsförstärkningar i detta budgetunderlag. 5.1 Forskning KI bedriver forskning med stor ämnesmässig bredd och en stark internationell förankring bl a genom strategiska samarbeten med ledande universitet i olika delar av världen. Drygt hälften av publikationerna från KI sker idag i samarbete med utländska samarbetsparter. KI har en stark ställning inom forskningen. För att stärka denna position krävs investeringar i utrustning och rekrytering av de mest kompetenta forskarna. KI måste ha beredskap och framförhållning både idémässigt och ekonomiskt för att kunna hävda och stärka sin position i den internationella medicinska forskningen. Den samlade forskningen vid KI skall regelbundet utvärderas som grund för framtida prioriteringar. Samverkan mellan KI och Stockholms läns landsting står i fokus för utveckling av translationell forskning och ställer krav på överföring av kunskap och en gemensam syn på styrning av vården för att nå de bästa förutsättningarna för verksamheten. Den medicinska forskningen vid KI ska ge kunskap om sjukdomsmekanismer samt leda till en bättre hälso- och sjukvård till nytta för patienten. Målsättningen är att höja nivån på forskningen och kvaliteten inom utbildningen så att Stockholm syns tydligt på världskartan som ett ledande medicinskt centrum. 5.1.1. Särskilt stöd till framstående forskare Ett framgångsrikt universitet kräver aktiva interaktioner med det internationella forskarsamhället och konstant inflöde av ny kunskap, idéer och metoder. Sådana miljöer riskerar dock att stagnera om man inte säkerställer tillförsel av ny stimulans genom rekrytering av kompetenta forskare eller ekonomiskt stöd till vid KI redan verksamma yngre samt seniora framstående forskare. KI avser att rekrytera strategiska professorer som är ledare och världsauktoriteter inom sitt område, utlysa särskilda femåriga anslag åt 30-35 framstående professorer samt satsa resurser på att stärka mellannivån i forskarkarriären.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 12 / 15 5.1.2. Medicinska Temacentra Samspelet mellan universitetet och universitetssjukvården bildar basen för överföring av forskningsresultat till den kliniska miljön. Detta flöde av forskningsresultat lägger grunden för bl a nya och förbättrade läkemedel och nya behandlingsmetoder. Genom denna utveckling smälter klinisk forskning och preklinisk forskning samman till det som kallas translationell medicinsk forskning. Denna forskning skall utvecklas genom att tillföra de mest framstående forskargrupperna särskilda resurser vilket i sin tur skapar ökade förutsättningar att genom vetenskaplig excellens kunna konkurrera om stora externa anslag, vilket kommer hela verksamheten till del. Detta skall ske genom inrättande av multidisciplinära medicinska temacentra där framgångsrika grupper inom olika biomedicinska områden samlas. Under 2009 2012 ska ett antal centra inrättas. Särskild tanke bör ägnas åt högriskprojekt där resultatet kan bli nyskapande. 5.1.3. Nationellt centrum för Life Science KI, KTH och Stockholms universitet planerar att etablera ett nationellt life science laboratorium, med långsiktiga resurser, som möjliggör att ett internationellt konkurrenskraftigt center skapas. Kärnan i denna satsning skall utgöras av en infrastruktur för storskalig genomsekvensering, proteomik, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. SciLife Lab kommer att kunna erbjuda storskalig analys av biologiska material med hög precision och kapacitet till nytta för alla forskare inom biovetenskap i Sverige. Fokus kommer att riktas mot frågeställningar som leder till nya medicinska tillämpningar, men ett delmål är att också använda denna resurs allmänt för forskning inom livsvetenskap. De tre samarbetande universiteten har från regeringen tillsammans erhållit 2 milj kr i planeringsmedel. En särskild utredare har tillsatts av regeringen för att utreda förutsättningarna för inrättande av det nationella centrat. Resursbehovet för centrat får preciseras i kommande budgetunderlag när planeringen tagit mer konkret form. 5.1.4. Infrastruktur KI ska erbjuda en väl fungerande infrastruktur i form av lokaler och utrustning för att bedriva framstående forskning. I detta innefattas tekniska metodplattformar s k core facilities. KI avser att genomföra nya satsningar inom områdena försöksdjursfaciliteter, biobanker, proteomik, genomik och genomforskning, imaging och bioinformatik för att därigenom få till stånd en ökad kvalitet och effektivare användning av de samlade infrastrukturinvesteringarna.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 13 / 15 5.1.5. Folkhälsa KI spelar en viktig roll i utbildning och forskning kring folkhälsa både nationellt och i Stockholmsområdet. Centrum för folkhälsa, vilket tidigare organisatoriskt tillhörde SLL, är fr o m 2009 integrerat i KI. Folkhälsa utgör ett tvärvetenskapligt område som syftar till att studera och påverka hälsans bestämningsfaktorer på befolkningsnivå. Målet för den folkhälsovetenskapliga forskningen vid KI är att området skall ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att den räknas till de främsta i världen inom fem år, d v s år 2013. Forskningen inom området skall ske utifrån ett gränsöverskridande perspektiv bl a ifråga om samhällsvetenskap och ekonomi. Det är också viktigt att vidga samarbetet med nationella organ för folkhälsa och utveckla kommunikationen med vårdgivare och andra intressenter inom området 5.2 Utbildning på forskarnivå En forskarutbildning vid KI ska leda till en god vetenskaplig skolning med förmåga till kritisk granskning, självständighet och kreativt tänkande. Dimensioneringen av forskarutbildningen ska ställas i relation till dessa kvalitetsmål, liksom behovet av disputerade personer inom olika sektorer av samhället såväl nationellt som internationellt. Stimulansåtgärder för att öka antalet post-docs bör införas. Forskarutbildningen måste också möta behovet av välutbildade och konkurrenskraftiga kliniska forskare. Detta kan ske genom att stärka och vidareutveckla de kliniska forskarskolorna i riktning mot translationella projekt. God forskarutbildning ska integreras med forskning av hög internationell klass vilket också innebär kurser och pedagogisk kompetens på motsvarande nivå. Forskningens villkor, med högt tempo och konkurrens, påverkar även forskarutbildningen. En god utbildningsmiljö förutsätter kontinuerlig utveckling av former för metodinlärning samt synliggörande av pedagogiken i själva handledningen. Kurser och program bör utvecklas så att de motsvarar forskarutbildningens reella behov, medan den pedagogiska utbildningen för handledare på flera nivåer bör stärkas. 6. Låneramen KI planerar en större investering i infrastruktur bl a upprustning av djurhus. Som framgår av bilaga 2 tabell 7 ligger det planerade lånebehovet 2009 på 379 mnkr att ligga nära låneramen som är 390 mnkr. Erfarenhetsmässigt kan det ske förändringar under ett projekts gång varför KI hemställer om en höjning av låneramen till 415 mnkr för 2009. De beräknade behoven av låneram för 2010-2012 framgår också av nämnda tabell.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 14 / 15 Bil 1 A Dimensionering av utbildning på grund- och avancerad nivå 2009 enligt konsistoriets beslut 2008-10-06. Förändringarna på sjuksköterskeprogrammet är ej med här. Ökningen på läkar- och tandläkarprogrammen är i enlighet med budgetproposition och regleringsbrev för 2009. Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 15 (15) (15 nybörjarplatser var 3:e termin) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 1 60 + 10 (60 + 10) Folkhälsovetenskapsprogrammet 30 (30) Logopedprogrammet 38 (ingen antagning) (38 nybörjarplatser vartannat år) Läkarprogrammet 2 305 (276) Optikerprogrammet 45 (45) Podiatriprogrammet 30 (30) Psykologprogrammet 40 (40) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet, Stockholm 3 305 (320) Sjuksköterskeprogrammet, Gotland 30 (30) Sjuksköterskeprogrammet, Norrtälje 30 (30) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 4 85 (75) Tandteknikerprogrammet 20 (20) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 20 (20) Specialistutbildning för sjuksköterskor 495-515 (440-460) (helårsplatser) 5 Magister- och masterprogram (helårsplatser) 280-320 (220-260) 6 Fristående kurser (helårsplatser) 7 150-250 (350-400) Anm: År 2008 inom ( )

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2010-2012 15 / 15 Bilaga 1 B Sammanställning av beslutade förändringar och KIs förslag till förändringar 2009-2012 av dimensioneringen av utbildning på grund- och avancerad nivå Av statsmakterna beslutade förändringar Nybörjarplatser År och antal helårsstudenter Slutl 2009 2010 2011 2012 förändr Läkare 29 22 51 80 109 160 Psykolog 15 (2009)+ 8 30 60 90 150 15 (2010) Tandläkare 10 5 15 25 35 50 Sjuksköterskor (minskn med anl av indragen examrätt) 1) -60-45 -105-165 -180-180 -11-9 0 54 180 Av KI tidigare beslutade dimensioneringsförändringar Nybörjarplatser 2009 2010 2011 2012 förändr År och antal helårsstudenter Slutl Sjuksköterskor (av KI beslutad minskning till 365 nybörjarpl) 1) -15-15 -30-45 -45 KIs förslag till dimensioneringsförändringar Nybörjarplatser År och antal helårsstudenter Slutl 2009 2010 2011 2012 förändr 4.3.1 Överföring av medel på särskilt anslag (16 2:58 ap 10) till ordinarie takbelopp (6 mnkr) fr o m 2009. 4.3.2 Sjuksköterskeprogrammet. Genom minskningen enl ovan kommer antalet nybörjarplatser att ligga på 305 vilket motsvarar 915 helårsstudenter. Någon ytterligare förändring föreslås ej. 4.3.3 Fristående kurser + påbyggnadsprogram 200-1100 200 650 1100 1100 (inkl specialistsjuksköterskeutbildningar) 4.3.4 Logopeder och audionomer 32 23 34 52 60 4.3.5 Psykolog - avser ers för befintl utb som startade ht 2007 40 120 160 200 200 4.3.6 Biomedicinska analytiker 30 15 45 75 90 4.3.7 Psykoterapeuter 16 8 16 24 4.3.8 Arbetsterapeuter 24 24 72 4.3.9 Sjukgymnaster 24 24 72 4.3.10 Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram 60 60 180 Summa förslag till förändringar 358 897 1551 1798 1) Sjuksköterskeprogrammet kommer därmed totalt att ha minskat från 420 nybörjarplatser (år 2006) till 305

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 1 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Nollförslag, 2009 års priser (mnkr) Totalt KI Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag 1 515 1 631 1 689 1 718 1 762 Anslag Klinisk utb/forskning 535 544 545 547 550 Avgifter och andra ersättningar (A) 584 762 771 780 785 Bidrag (B) 1 726 1 795 1 868 1 962 2 051 Finansiella intäkter 115 31 31 31 31 Summa intäkter 4 475 4 763 4 904 5 038 5 179 Verksamhetens kostnader Personal 2 190 2 444 2 549 2 623 2 684 Lokaler 503 548 544 544 545 Drift/Övrigt 1 424 1 557 1 622 1 685 1 751 Finansiella kostnader 67 11 12 14 15 Avskrivningar 141 147 157 168 178 Summa kostnader 4 325 4 707 4 884 5 034 5 173 Periodens kapitalförändring 150 56 20 4 6 Bilaga 2 Tabell 1

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 2 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Nollförslag, 2009 års priser (mnkr) Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag - Takbelopp 540 552 554 557 564 - Särskilda åtaganden 83 87 89 91 93 Anslag Klinisk utb/forskning 131 128 129 131 134 Avgifter och andra ersättningar (A) 88 90 92 94 96 Bidrag (B) 8 8 8 8 8 Finansiella intäkter 0 1 1 1 1 Summa intäkter 850 866 873 882 896 Verksamhetens kostnader Personal 404 426 432 438 444 Lokaler 102 106 106 106 108 Drift/Övrigt 287 298 301 305 309 Finansiella kostnader 0 2 2 2 2 Avskrivningar 26 26 28 30 32 Summa kostnader 819 858 869 881 895 Periodens kapitalförändring 31 8 4 1 1 Bilaga 2 Tabell 2

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 3 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Nollförslag, 2009 års priser (mnkr) Forskning och forskarutbildning, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag Forskn/Forskarutb 892 992 1 046 1 070 1 105 Anslag Klinisk utb/forskning 404 416 416 416 416 Avgifter och andra ersättningar (A) 496 672 679 686 689 Bidrag (B) 1 718 1 787 1 860 1 954 2 043 Finansiella intäkter 115 30 30 30 30 Summa intäkter 3 625 3 897 4 031 4 156 4 283 Verksamhetens kostnader Personal 1 786 2 018 2 117 2 185 2 240 Lokaler 401 442 438 438 437 Drift/Övrigt 1 137 1 259 1 321 1 380 1 442 Finansiella kostnader 67 9 10 12 13 Avskrivningar 115 121 129 138 146 Summa kostnader 3 506 3 849 4 015 4 153 4 278 Periodens kapitalförändring 119 48 16 3 5 Bilaga 2 Tabell 3

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 4 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Förändringsförslag, 2009 års priser (mnkr) Totalt KI Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag 1 515 1 631 1 689 1 718 1 762 + 4.3.3 Fristående kurser + påbyggnadsprogram 0 0 18,5 60,0 101,5 + 4.3.4 Logopeder och audionomer 0 0 2,0 2,9 4,5 + 4.3.5 Psykolog - ers för befintl utb som startade ht 2007 0 0 12,0 16,0 20,0 + 4.3.6 Biomedicinska analytiker 0 0 1,5 4,5 7,5 + 4.3.7 Psykoterapeuter 0 0 0,0 1,0 1,9 + 4.3.8 Arbetsterapeuter 0 0 0,0 0,0 2,2 + 4.3.9 Sjukgymnaster 0 0 0,0 0,0 2,4 + 4.3.10 Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram 0 0 0,0 0,0 5,5 Anslag Klinisk utb/forskning 535 544 545 547 550 Avgifter och andra ersättningar (A) 584 762 771 780 785 Bidrag (B) 1 726 1 795 1 868 1 962 2 051 Finansiella intäkter 115 31 31 31 31 Summa intäkter 4 475 4 763 4 938 5 122 5 325 Verksamhetens kostnader Personal 2 190 2 444 2 568 2 671 2 768 Lokaler 503 548 545 546 548 Drift/Övrigt 1 424 1 557 1 635 1 717 1 807 Finansiella kostnader 67 11 12 14 15 Avskrivningar 141 147 158 170 181 Summa kostnader 4 325 4 707 4 918 5 118 5 319 Periodens kapitalförändring 150 56 20 4 6 Bilaga 2 Tabell 4

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 5 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Förändringsförslag, 2009 års priser (mnkr) Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag Takbelopp 540 552 554 557 564 + 4.3.3 Fristående kurser + påbyggnadsprogram 0 0 18,5 60,0 101,5 + 4.3.4 Logopeder och audionomer 0 0 2,0 2,9 4,5 + 4.3.5 Psykolog - ers för befintl utb som startade ht 20 0 0 12,0 16,0 20,0 + 4.3.6 Biomedicinska analytiker 0 0 1,5 4,5 7,5 + 4.3.7 Psykoterapeuter 0 0 0 1,0 1,9 + 4.3.8 Arbetsterapeuter 0 0 0 0,0 2,2 + 4.3.9 Sjukgymnaster 0 0 0 0,0 2,4 + 4.3.10 Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram 0 0 0 0,0 5,5 Anslag Särskilda åtaganden 83 87 89 91 93 Anslag Klinisk utb/forskning 131 128 129 131 134 Avgifter och andra ersättningar (A) 88 90 92 94 96 Bidrag (B) 8 8 8 8 8 Finansiella intäkter 0 1 1 1 1 Summa intäkter 850 866 907 966 1 042 Verksamhetens kostnader Personal 404 426 451 486 528 Lokaler 102 106 107 108 111 Drift/Övrigt 287 298 314 337 365 Finansiella kostnader 0 2 2 2 2 Avskrivningar 26 26 29 32 35 Summa kostnader 819 858 903 965 1 041 Periodens kapitalförändring 31 8 4 1 1 Anm: Förslagets fördelning på helårsstudenter inom olika utbildningsområden redovisas nedan Samh/hum 70 142 230 Naturv 5 14 23 Teknik 8 25 43 Vård 150 481 887 Med 126 235 368 TOTALT 358 897 1 551 Bilaga 2 Tabell 5

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 6 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Förändringsförslag, 2009 års priser (mnkr) Forskning och forskarutbildning, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Anslag Forskn/Forskarutb 892 992 1 046 1 070 1 105 Anslag Klinisk utb/forskning 404 416 416 416 416 Avgifter och andra ersättningar (A) 496 672 679 686 689 Bidrag (B) 1 718 1 787 1 860 1 954 2 043 Finansiella intäkter 115 30 30 30 30 Summa intäkter 3 625 3 897 4 031 4 156 4 283 Verksamhetens kostnader Personal 1 786 2 018 2 117 2 185 2 240 Lokaler 401 442 438 438 437 Drift/Övrigt 1 137 1 259 1 321 1 380 1 442 Finansiella kostnader 67 9 10 12 13 Avskrivningar 115 121 129 138 146 Summa kostnader 3 506 3 849 4 015 4 153 4 278 Periodens kapitalförändring 119 48 16 3 5 Bilaga 2 Tabell 6

KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 7 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Förslag till låneram Investeringar i anläggningstillgångar enl Nollförslag, 2009 års priser (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 IB lån i Riksgäldskontoret 281 352 379 436 570 Beräknad nyupplåning * 152 108 148 237 122 - varav invest imm anl tillg 2 2 2 2 2 - varav förbättr utgift annan fastighet 44 41 61 106 48 Beräknad amortering ** 81 81 91 103 112 UB lån i Riksgäldskontoret 352 379 436 570 580 Låneram enl regleringsbrev 400 390 390 390 390 Beräknad räntekostnad 13 8 9 11 12 Ränteantagande för nyupplåning 4,2% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Föreslagen låneram 400 415 470 605 615 utifrån totalbudget, inkl förändringar Lånefinansierade invest * 67 108 148 237 122 Ej lånefinansierade invest * 46 57 57 57 57 Totalt investeringsbehov * 113 165 205 294 179 * Redovisade investeringar/nyupplåning är brutto, dvs per år före avskrivningar. Låneupptag sker efter underlag per november och maj varje år, varför förskjutning sker en månad per år avseende investeringar Detta gäller en större investering som aktiverats i dec 2007, men för vilken lån togs i maj 2008. ** Beräknad amortering är avskrivningar enligt plan samt utrangeringar. Bilaga 2 Tabell 7

Bilaga 2 Tabell 8 Budgetunderlag för perioden 2010-2012 Redovisning av lokaler (mnkr) Nollförslag, 2009 års priser (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Area, kvm LOA utifrån Lokalförsörjningsplan - föregående års utgång 183 856 186 489 198 261 197 261 197 261 - ökning under året 2 633 12 800 0 0 6 500 - minskning under året 0-1 028-1 000 0-12 000 - vid årets utgång (A) 186 489 198 261 197 261 197 261 191 761 Förbättringsutgift på annans fastighet - nyinvesteringar 6 41 61 106 48 - avskrivningar 7 11 17 28 33 Total årshyra enl hyresavtal 392 434 431 431 432 från lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) 2 102 2 189 2 230 2 260 2 320 Lokalkostnader, brutto 503 548 544 544 545 Hyresintäkter 50 47 46 47 47 Lokalkostnader, Netto (C) 453 501 498 497 498 Genomsnittlig lokalkostn 2 696 2 763 2 759 2 757 2 843 (kr/m2 LOA) Lokalkostn andel av 12% 12% 11% 11% 11% verksamh totala kostn Bilaga 2 Tabell 8

BIL 3 Kommentarer till tabellbilagor KIs ekonomiska utveckling KIs bedömning är att omsättningen fortsätter att öka mot bakgrund av framförallt ökningen av anslaget för forskning och forskarutbildningen enligt forskningspropositionen. Även i övrigt beräknar KI att intäkterna kommer att öka Kapitalförändringen för 2008 (+150 mnkr exkl KI Holding AB) är högre än den prognos som lämnades i delårsrapporten (+74). Se vidare KIs årsredovisning för 2008. Den årliga kapitalförändringen beräknas vara positiv framförallt i början av perioden. Det beror i huvudsak på att det tar en viss tid att planera för och ställa om verksamheten till det ökade forskningsanslaget. Nollalternativet För perioden 2009-2012 är intäkter och kostnader beräknade i 2009 års löne- och prisnivå. Anslag redovisas med de angivna ökningarna i budget- och forskningspropositionerna samt underhandsuppgifter om viss höjning av anslaget för grundutbildning med anledning av ökad dimensionering av psykologprogrammet. Reduktion av samma anslag har också gjorts för minskad dimensionering av sjuksköterskeutbildningen. I takbeloppet ingår här också det särskilda anslag på 6 mnkr som KI erhållit för vidareutbildning av vårdpersonal. Se vidare avsnitt 4 och tabell 1B. Ökningen av avgifter mellan 2008 och 2009 beror till stor del på att Centrum för folkhälsa som tidigare tillhörde Stockholms läns landsting (SLL), från och med 2009 är integrerat i KI. Se vidare avsnitt 5.1.5 Externa intäkter, såväl bidrags som uppdragsfinansierad (avgiftsfinansierad), förväntas därutöver fortsätta öka med några procent per år. Härtill kommer ökningarna enligt budget- och forskningspropositionerna. Beloppen avser också ianspråktagna donationer. Finansiella intäkter har beräknats utifrån en ränta på 2 procent och gäller likvida medel (främst förskott), placerade hos Riksgäldskontoret. För kapitalförvaltningen, som redovisas under forskning och forskarutbildning, budgeteras en beräknad möjlig utdelning till verksamheten i linje med tidigare år. Något antagande om börsens utveckling har däremot inte gjorts och inte heller till eventuella realisationsvinster/förluster för byte av fonder Bil 3:1

eller eventuellt behov av upp-, eller nedskrivningar med anledning av förändrade marknadsvärden på värdepappersinnehavet. Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt uppskattade reinvesteringar i övrigt. Förändringsalternativet De olika intäktsförslagen i förändringsalternativen kommenteras särskilt i huvuddokumentet. Kostnaderna är fördelade på personalkostnader, drift och avskrivningar. Förslagen bedöms till största delen kunna rymmas inom planerade lokalytor enligt tabell 8. KI har möjlighet att ianspråkta viss lokalyta som idag hyrs ut till närbesläktade verksamheter. Investeringar i anläggningstillgångar För framtiden har KI behov av ny- och återinvesteringar för att kunna klara den internationella konkurrensen. Som framgår av tabell 7 planerar KI en större investering i infrastruktur under perioden 2009-2012 bl a avseende ombyggnad av djurhus. Räntekonto med kredit i Riksgälden Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i förskott innebär att KI inte har några likviditetsproblem. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten avser i huvudsak uppdrag inom utbildning och forskning. Härtill kommer vissa avgifter bl a hyresintäkter i anknytning till den ordinarie utbildningen och forskningen. För en närmare redogörelse av verksamhet och utfall de senaste åren hänvisas till KIs årsredovisning för 2008. Som framgår av nollalternativet ovan sker en ökning främst beroende på överföringen av folkhälsoverksamhet från SLL till KI. Bil 3:2