Fem år med det hälsopolitiska programmet

Fem år med det hälsopolitiska programmet En uppföljning av utvecklingen under åren 1998-2002 2003-07-29 Lena Backstig Folkhälsosekreterare

Sammanfattning Det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län utarbetades under1998 på uppdrag av Landstinget och Kommunerna visa Läns LAKO. Landstinget har tillsammans med länets kommuner i sina fullmäktigeförsamlingar beslutat att arbeta efter programmet. Följande sex punkter hämtade från programmet beskriver inriktningen för hur ett aktivt folkhälsoarbete skall bedrivas. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet. Särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete. Denna uppföljning gör ett försök att ge en bild av utvecklingen inom folkhälsoområdet i vårt län under de fyra år som programmet har fungerat. Folkhälsoavdelningens anställda har under perioden 1998-2002 ökat från tio till sjutton personer. Möjligheten att stötta kommunerna i arbetet med folkhälsoråden, allt enligt intentionerna i det hälsopolitiska programmet har därigenom ökat. Utvecklingen av antalet folkhälsoråd har även den varit positiv i länet. Från att vara fem under 1998 är det elva 2002. En av inriktningarna i det hälsopolitiska programmet är att varje kommun skapar en organisation för folkhälsorådet, utifrån egna resurser och strukturella mönster. Det är en viktig framgångsfaktor att kommunerna har skapat sina egna organisationer och funktioner. Den politiska förankringen är viktig. Samtliga folkhälsoråd har en blandning mellan politiker och tjänstemän. En enkätundersökning, som genomfördes bland folkhälsorådens medlemmar i länet visar att många upplever arbetet i folkhälsorådet som viktigt för kommunen och flertalet upplever dessutom arbetet som meningsfullt. Folkhälsorådets medlemmar upplever att de kan påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Politiker upplever att de kan påverka i större utsträckning jämfört med tjänstemännen. De flesta av folkhälsorådens medlemmar upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i arbetet i folkhälsorådet. Det finns en risk att folkhälsoråden blir en anonym grupp i kommunens verksamhet. Därför är det viktigt att man har ett mandat att deltaga i folkhälsorådets arbete och rapporterar detta tillbaka till sin egen verksamhet.

Målformuleringar och prioriteringar är en framgångsrik faktor för folkhälsoarbetet. Att samlas kring gemensamma mål och prioriteringar minskar dubbelarbete. I det fall alla representanter i folkhälsorådet beslutar om gemensamma målformuleringar och prioriteringar, kommer arbetet att göras gemensamt i större utsträckning. Detta gör folkhälsorådet mer synligt i den kommunala verksamheten. Ett mått på kommunernas och Landstingets delaktighet inom folkhälsoområdet är att undersöka i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär i de övergripande verksamhetsmålen. Det finns ett antal målformuleringar, som kan knytas till hälsofrämjande insatser i flertalet kommuner. Det är intressant att se hur sällan man använder ordet folkhälsa. Frågan är om det är ett nytt ord som man inte är van att använda. Det skulle vara naturligt att använda ordet folkhälsa i målformuleringar som rör hela befolkningsdelen, eftersom ordet folkhälsa just är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Det hälsopolitiska programmet innehåller inte specifika målformuleringar utan ger förslag till målformuleringar. De förslag till mål som finns angivna i programmet har i stor utsträckning uppfyllts. Exempelvis finns ingen försäljning av tobaksprodukter på något sjukhus inom länet, som var ett för av förslagen i det hälsopolitiska programmet. Folkhälsoavdelningen har ett övergripande uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa i länet genom att stödja olika aktörer, som arbetar med folkhälsofrågor. Folkhälsorådens medlemmar uppger i enkätsvaren att de upplever att de får tillräckligt med resurser från de folkhälsoplanerare, som finns verksamma ute i kommunerna. Vissa uppger att de skulle behöva mer hjälp och att det stödet är mycket viktigt, ibland helt avgörande för utvecklingen. Folkhälsoavdelningen har även till uppgift att sprida forskningsresultat och erfarenheter av folkhälsoarbete både lokalt och nationellt inom de olika folkhälsoområdena. Detta sker med hjälp av elektroniska brev som folkhälsoavdelningen tar del av och sedan skickar vidare till berörda nyckelpersoner ute i verksamheten. Ett stort antal folkhälsoarbetare har deltagit i avdelningens utbud av seminarier och konferenser. Folkhälsoarbetet innefattar många verksamhetsområden och detta påverkar utbudet av utbildningsinsatser. Enkätresultatet visar på att det är svårt att få tid för folkhälsorådens medlemmar att deltaga i utbildningsinsatser. De nya folkhälsomålen som riksdagen fattade beslut om i april 2003 skapar förhoppningsvis en bra grund för ett fortsatt folkhälsoarbete i länet. Vår förhoppning är att vi med hjälp av indikatorer, som Statens Folkhälsoinstitut just nu arbetar fram, skall bli bättre på att följa de insatser som genomförs för att skapa en god folkhälsa i vårt län.

Innehållsförteckning Bakgrund.. 1 Nationella folkhälsokommitténs arbete och propositionen kring folkhälsa. 2 Folkhälsoavdelningens utveckling mellan 1998-2002. 2 Lägesbeskrivning 2002.3 1. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. 3 2. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet... 7 Verksamhetsbudget 2002.8 Förslag till målformuleringar från det hälsopolitiska programmet... 10 3. Särskilt rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker 11 4. Ta initiativ till utbildnings, - forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet..13 5. Vidareförmedla forsknings och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling. 14 6. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete...15 Diskussion.. 16 Bilaga 1 Enkät till ledamöter i länets folkhälsoråd Bilaga 2 Informationsbroschyr Folkhälsoavdelningen Bilaga 3 Sammanställning av viktiga funktioner för ett framgångsrikt folkhälsoarbete nulägesbeskrivning 2002

1 (18) Bakgrund Det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län utarbetades under 1998 på uppdrag av Landstinget och Kommunerna via Läns LAKO. Programmet var medvetet inte detaljerat, utan pekar på behov och möjligheter för att nå den 0-vision som formulerats i programmet enligt följande: Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnats undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Landstinget har tillsammans med länets samtliga kommuner i sina fullmäktigeförsamlingar beslutat att arbeta efter programmet. Följande sex punkter hämtade från programmet beskriver inriktningen för hur ett aktivt folkhälsoarbete skall bedrivas. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet. Särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete. Denna uppföljning gör ett försök att ge en bild av utvecklingen inom folkhälsoområdet i vårt län under de fyra år som programmet har fungerat. En uppföljning som denna kan inte ge svar på effekterna av det folkhälsoarbete som skett i vårt län. Dessa effekter kommer följas med speciella indikatorer enligt Statens Folkhälsoinstituts nationella uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet. Som grund för uppföljningen finns följande: Uppföljning av det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län juni 2000. Enkätsvar från de ledamöter som deltagit i kommunernas folkhälsoråd under perioden 1998-2002. (Genomförande av enkäten se bilaga 1). Dokumentation från styrdokument, verksamhetsplaner och utbildningar med anknytning till folkhälsa som rör länet. Verksamhetsbudget från 2002 från länets samtliga kommuner och Landstinget. Uppgifter från länets folkhälsoplanerare.

2 (18) Nationella folkhälsokommitténs arbete och propositionen kring folkhälsomål Regeringen beslutade i december 1995 att tillsätta en kommitté med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. Detta arbete pågick fram till oktober 2000 då kommittén kom med sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan SOU 2000:91. Folkhälsokommitténs arbete har på flera sätt påverkat det lokala folkhälsoarbetet och bidragit till att folkhälsofrågorna fått ett större utrymme i samhällsdebatten. I december presenterade regeringen en proposition Mål för folkhälsan proposition 2002/03:35 med förslag till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet. Riksdagen beslutade om nationella mål för folkhälsan i april 2003. Dessa folkhälsomål kommer att styra och påverka mycket av det folkhälsoarbete som bedrivs i vårt län. Vi måste anpassa vårt lokala folkhälsoarbete till det nationella målarbetet och medverka till att uppföljningen kring de nationella indikatorerna kan ske. Folkhälsoavdelningens utveckling mellan 1998-2002 För att ge en bild av folkhälsoavdelningens utveckling under åren 1998-2002 görs en nulägesbeskrivning för 1998 och en för 2002. Under 1998 då det hälsopolitiska programmet skrevs arbetade 10 personer på Folkhälsoavdelningen. Förutom chefen fanns fyra folkhälsoplanerare anställda för det lokala kommunarbetet. Två av folkhälsoplanerarna hade kommunansvar för vardera tre kommuner. Det fanns då endast en folkhälsoplanerare på halvtid för hela östra länsdelen. Jönköpings kommun hade en folkhälsoplanerare, som även ansvarade för HälsoCirkeln och ungdomsmottagningen på Smedjegallerian i Jönköping samt det länsövergripande projektet Kvinnors liv och hälsa. Förutom folkhälsoplanerartjänsterna fanns en hälsoupplysare och en utredare. Till avdelningen hörde även barnhälsovården. Assistenten delade sin tjänst mellan barnhälsovården och folkhälsoavdelningens övriga verksamhet. Barnhälsovårdens uppdrag riktas specifikt mot primärvårdens barnhälsovård och verksamheten styrs av ett nationellt program. Denna uppföljning kommer inte att belysa barnhälsovårdens uppdrag. Under 2002 arbetar 17 personer på folkhälsoavdelningen. Det finns sju folkhälsoplanerartjänster och varje folkhälsoplanerare har ansvar för två kommuner förutom ett folkhälsoområdesansvar. Folkhälsoavdelningen har en egen informatör tillika assistenttjänst. Förutom hälsoupplysningstjänsten finns en projekttjänst med inriktning på alkohol och andra droger, som finansieras av statliga pengar. Utredartjänsten har förändrats till en folkhälsosekreterartjänst med uppgift att bevaka hälsodata och följa upp den verksamhet som bedrivs inom folkhälsoområdet.

3 (18) Inom barnhälsovården finns en barnhälsovårdsöverläkare, en barnpsykiater, en vårdutvecklare och en assistent. Deras verksamhet behandlas inte specifikt i denna uppföljning. Samverkan mellan barnhälsovården och den övriga verksamheten på folkhälsoavdelningen sker inom många områden. Landstingets miljöarbete har utvecklats under dessa år och en miljöchef finns anställd på folkhälsoavdelningen. Folkhälsoavdelningens anställda se informationsbladet i bilaga 2. Lägesbeskrivning december 2002 Här följer en genomgång av de sex punkter som beskriver inriktningen på länets folkhälsoarbete: 1. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. I programmet finns ett mål att varje kommun skall ha ett lokalt hälsoråd eller likande med representanter från olika förvaltningar inom kommunen, andra offentliga organ, hälso- och sjukvården, tandvården, förenings- och näringslivet. Under 1998 fanns 5 folkhälsoråd i länet, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Habo och Mullsjö. Uppföljningen som gjordes 2000 visar att det fanns folkhälsoråd eller liknande i 11 av länets kommuner. Flera folkhälsoråd bildades under 1999. Gislaved och Tranås kommuner hade beslutat om att bilda folkhälsoråd men inte genomfört detta. Sammansättningen av ledamöter skilde sig från kommun till kommun. Jönköpings kommun hade valt att uppdra åt välfärdsutskottet att ansvara för folkhälsofrågorna. I december 2002 har 11 kommuner fungerande folkhälsoråd eller liknande. Gislaved har inget folkhälsoråd och folkhälsorådet i Aneby har avslutat sin verksamhet. Diskussioner förs både i Aneby och Gislaved om att starta upp ett folkhälsoråd. Enligt det hälsopolitiska programmet skall folkhälsorådet verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer. För att uppnå en helhetssyn är det viktigt att folkhälsorådets medlemmar har en bred förankring i samhället. Flera av länets folkhälsoråd har en bred representation med olika aktörer från hela samhället i sina folkhälsoråd. Jönköpings kommun har även fortsättningsvis valt att uppdra åt välfärdsutskottet att fungera som ett folkhälsoråd. Detta medför att det endast finns politiker från de så kallade mjuka nämnderna representerade. Flertalet folkhälsoråd finns placerade under kommunstyrelsen. Gnosjö och Sävsjö har sina folkhälsoråd placerade under fritidsnämnden respektive socialnämnden. Nässjös folkhälsoråd är placerat under mjuka utskottet. Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen väljer de politiker som finns som representanter i folkhälsoråden i samtliga kommuner.

4 (18) Några folkhälsoråd har förvaltningschefer från kommunens olika verksamheter som ordinarie medlemmar. I vissa folkhälsoråd har respektive nämnd utsett någon på förvaltningen att representera dem i folkhälsorådet. Medverkande organisationer och föreningar bestämmer själva vem som representerar dem i folkhälsorådet. I många folkhälsoråd är kommunstyrelsens ordförande även ordförande i folkhälsorådet. En fråga i enkäten belyser det uppdrag folkhälsorådens medlemmar har från sina arbetsgivare. Har/hade du ett tydligt uppdrag från din arbetsgivare/organisation att vara ledamot i folkhälsorådet? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Åtta av tio i folkhälsoråden upplever att de har ett tydligt uppdrag. Nästan alla politiker som har besvarat enkäten upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i folkhälsorådets arbete. Ett par tjänstemän upplever att arbetsgivaren inte har helt klart för sig vad ett folkhälsoråd har för funktion. Detta gör att deras uppdrag blir oklart. Folkhälsorådet har/hade en samordnande funktion kring folkhälsofrågorna som bedrivs i vår kommun. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt Eftersom folkhälsofrågorna berör flera verksamheter är det lätt att det blir dubbelarbete genom att flera verksamheter arbetar parallellt med liknande frågor utan att veta om varandra. Det lokala hälsorådet skall enligt det hälsopolitiska programmet ha ett samordningsansvar för att folkhälsofrågorna skall beaktas i all verksamhet. Fungerar detta kan mycket dubbelarbete undvikas och synergieffekter uppnås. Något fler politiker jämfört med tjänstemän tycker att folkhälsorådet har en samordnande funktion. Enligt hälsopolitiska programmet skall folkhälsoarbetet knytas ihop i ett lokalt hälsoråd eller liknande. En lokal hälsoplanerare skall knytas till varje råd. I nuläget har samtliga folkhälsoråd en folkhälsoplanerare som delar sitt arbete mellan två kommuner. Folkhälsoplaneraren deltar i det arbete som man i folkhälsoråden beslutar att genomföra i samverkan mellan de olika aktörerna. Inom Jönköpings kommun deltar inte folkhälsoplaneraren i välfärdsutskottets arbete, men samverkar med flera av kommunens förvaltningar i det folkhälsoarbete som sker där.

5 (18) Medlemmarnas inställning till folkhälsorådets funktion är en viktig framgångsfaktor för arbetet i ett folkhälsoråd. Hur viktigt tycker du att folkhälsorådet är för kommunen? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 mycket viktigt Mitt engagemang i folkhälsorådet bygger/byggde på eget intresse 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt Många upplever att arbetet i folkhälsorådet är viktigt för kommunen. Något fler politiker upplever det viktigt jämfört med tjänstemän. Även när det gäller det egna engagemanget upplever politiker att de sitter med i folkhälsorådet av eget intresse i större utsträckning än tjänstemännen. Ofta finns det en kombination av eget intresse och det uppdrag man får. Rapporteringen från folkhälsorådens möten till de olika verksamheterna är viktig. Av enkätsvaren att döma sker denna återrapportering mest på personalträffar, nämndsammanträden, avdelningsmöten och dylikt. Några uppger att de inte har några speciella rutiner för hur återrapporteringen sker. Enligt det hälsopolitiska programmet skall varje kommun och hälsoråd formulera sina mål och göra prioriteringar för arbetet. Samtliga folkhälsoråd utom Sävsjö har beslut kring mål och prioriteringar för folkhälsarbetet. Av enkätsvaren att döma finns det folkhälsoråd som inte klart funnit sina former. Man saknar en långsiktig framförhållning och struktur. Det framkommer att folkhälsofrågorna lätt blir flummiga, vilket gör att det krävs en bra struktur så alla vet vad som gäller. Flera upplever att det är för lite ekonomiska resurser avsatta för folkhälsoarbetet och att man väljer att inte behandla kostnadskrävande områden som alkohol och narkotika. Arbetet i folkhälsrådet känns/kändes meningsfullt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt För att arbetet skall fungera i ett folkhälsoråd är det viktigt att de frågor som behandlas och arbetas med är aktuella och att det känns meningsfullt att deltaga i arbetet. Av enkätsvaren att döma så upplever fler politiker jämfört med tjänstemän att det är meningsfulla och aktuella frågor som behandlas i folkhälsoråden.

6 (18) De frågor som behandlas/behandlades på folkhälsorådet känns aktuella även på min ordinarie arbetsplats/för mina övriga uppdrag instämmer helt Som ledamot i folkhälsorådet är det viktigt att man kan vara med och påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Möjligheten att påverka grundar sig på flera faktorer där uppdraget är en viktig del. På vilket mandat kan man driva frågorna i folkhälsorådet? Jag kan/kunde som ledamot i folkhälsorådet påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen Politiker 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt Tjänsteman 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt Eftersom politiker i större utsträckning upplever arbetet i folkhälsorådet mer viktigt och meningsfullt, är mer engagerade av eget intresse, kan detta medföra att de upplever sig kunna påverka mer. Flera folkhälsofrågor är av övergripande politisk karaktär där det krävs politiska beslut för att påverka. Detta kan även vara en förklaring till varför fler politiker tycker att folkhälsoråden är en bra verksamhetsform där de kan få utrymme att påverka. Tycker du att folkhälsorådet har/hade en bra verksamhetsform? Politiker Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Tjänstemän

7 (18) 2. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet Det hälsopolitiska programmet beskriver olika perspektiv hur ett folkhälsoarbete kan bedrivas. Det hälsofrämjande arbetet, som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa, bedrivs på ett bra sätt på olika arenor ute i länets kommuner. Folkhälsoråden bör ha en samordnande funktion och kunskap behövs kring de livsvillkor människor lever under och hur dessa påverkar befolkningens hälsa. Någon har belyst i enkätsvaren att man tycker att det är svårt för medlemmarna i folkhälsorådet att sätta sig in i problematiken eftersom de själva inte är rökare, överviktiga eller har språksvårigheter. Det framkommer även efterfrågan kring en befolkningsenkät för att få mer kunskap hur man som individ upplever sin situation. Ett hälsofrämjande arbete innebär att skapa förutsättningar för människor att öka kontrollen över sina egna liv. Empowermentstanken genomsyrar arbetet d.v.s. att man utgår från att stärka och utnyttja den kraft som finns hos människor själva. Genom att förstärka goda krafter inom individen och i lokalsamhället, kan man skapa stödjande miljöer som ger förutsättningar för en god hälsa bland befolkningen. Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) har sin utgångspunkt i ett medicinskt synsätt på risker och sjukdomar. Man skiljer mellan primär, sekundär och tertiär prevention, som är tre olika nivåer i hälsoarbetet. Det arbete som Landstinget bedriver finns på alla tre nivåerna. Exempel på en primärpreventiv verksamheten är arbetet med Rökfria barn inom mödra- och barnhälsovården. Gravida och nyblivna föräldrar får råd och stöd att vara tobaksfria. Det sekundärpreventiva arbetet, som innebär tidiga åtgärder för att sjukdomen inte skall förvärras eller ge komplikationer, till exempel behandlingen av diabetes, kan vara både medikamentell och rådgivande. Arbetet med rehabilitering är exempel på tertiär prevention. I mötet med patienten och anhöriga kan sjukvården i större utsträckning använda sin auktoritet och kunskap för att främja hälsa. Inom områden som att sluta röka, dricka mindre alkohol, äta bättre, ägna mer tid åt fysisk aktivitet, ge akt på behov av vila och sömn m.m. kan sjukvården ge råd och därigenom på både kort och lång sikt minska vårdbehovet. Läkemedel används ofta i preventivt syfte. Råd i livsstilfrågor innebär att det förebyggande arbetet inom sjukvården kan utökas genom att andra metoder tillämpas. Enligt det hälsopolitiska programmet har hälso- och sjukvården en kunskapsförmedlande roll inom det förebyggande arbetet genom framtagning av olika register och genomförande av registreringar. Dessa register ger kunskap som kan vara av stort värde i det förebyggande arbetet. Ett exempel är skaderegistrering. Landstinget i Jönköpings län genomför för närvarande ingen skaderegistrering.

8 (18) Politiska visioner och inriktningsmål som främjar hälsa har stor betydelse för den miljö som skapas och de livsvillkor befolkningen lever under. De mål och inriktningar man arbetar efter i ett folkhälsoråd måste avspegla sig i de övergripande målformuleringar som finns för kommunens verksamhet. Folkhälsoplanerarna har granskat kommunernas verksamhetsbudgetar för 2002, för att se i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär. Verksamhetsbudget 2002 Flera av länets kommuner har i sina visioner indirekt berört folkhälsan. Det finns ingen kommun som i sin vision har med ordet folkhälsa eller hälsa. Här följer några exempel på visioner som indirekt kan knytas till en påverkan på folkhälsan: Nässjö kommun talar om en välmående kommun. Habo har en vision om att skapa en god social grundtrygghet. Värnamo vill sträva efter en trygg och säker miljö. Sävsjö satsar på barnen genom en vision om att vara en barnvänlig kommun. Jönköping vill i sin vision satsa på tidiga insatser i samverkan. Vetlanda har en vision om att skapa trygghet och delaktighet för medborgarna. Några av kommunernas personalavdelningar har målformuleringar som påverkar de anställdas hälsa i positiv riktning. Värnamo satsar bl.a. på jämställdhet och friskvård för sina anställda Både Nässjö, Jönköping och Gnosjö kommuner har målformuleringar för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen genom friskvårdssatsningar. Kommunens tekniska avdelning har en stor uppgift att skapa goda och säkra miljöer. Flera kommuner har i sina målformuleringar för tekniska avdelningen speciella prioriteringar inom detta området. Sävsjö, Aneby och Eksjö kommuner har målformuleringar för att utveckla och skapa fler grönområden. Flera kommuner har i sina målformuleringar prioriteringar som skall skapa en säkrare miljö. Jönköpings kommun är övergripande i sin målformulering, de vill skapa trygga och säkra miljöer för att förebygga olyckor. Ett annat exempel är Aneby kommun som satsar på snöröjningen. Eksjö och Tranås kommuner pekar i sina målformuleringar på vikten av att underhålla kommunens lekplatser. Mullsjö kommun satsar på belysning för att skapa en säkrare miljö i samhället. Vetlanda har målformuleringar kring utbyggnaden av cykelvägar. Förvaltningen som arbetar med miljö och hälsa är i många av länets kommuner sammanslagen med byggförvaltningen. Genom detta har de ett ansvar för allt från rent vatten till samhällsplanering för att skapa en god bebyggd miljö. Samtliga kommuner arbetar med en hållbar utveckling och Agenda 21 frågor. Det finns två kommuner som i sina målformuleringar tydligare har kopplat ihop Agenda 21 arbetet med folkhälsa, vilket var intentionen i Agenda 21 deklarationen från Rio. Dessa kommuner är Nässjö och Eksjö.

9 (18) Den verksamhet kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder medborgarna är hälsofrämjande och stimulerar till ett aktivt liv som påverkar hälsan i positiv riktning. Nästan alla fritidsförvaltningar har målformuleringar kring drogförebyggande arbete. Gislaveds kommun pekar i sina målformuleringar på vikten av att öka medvetenheten kring kostens betydelse för hälsan och skapa förutsättningar för att förbättra människors fysiska status och hälsa. Eksjö kommun har i sina målformuleringar gjort en koppling mellan samhällets hälsa och tillgången på kulturyttringar. Skolan är en viktig arena för folkhälsoarbete. Flertalet kommuner har barn och utbildningsförvaltningar som i sina målformuleringar beskriver att den drogförebyggande verksamheten är en viktig del i skolan arbete. Tranås kommun har som en målformulering, att livskunskap skall finnas med som en del i undervisningen. Nässjö och Mullsjö kommuner har specifika målformuleringar kring skolmåltiderna. Gnosjö kommun har prioriterat elevernas och personalens hälsa och trygghet. Mullsjö kommun har målformuleringar kring trafiksäkra skolskjutsar. En stor del av arbetet på socialförvaltningen är förebyggande. Fältsekreterartjänsterna är knutna till socialförvaltningens verksamhet och detta finns med som en del i deras målformuleringar. Socialförvaltningarna har även uppgiften att följa upp tillstånden för serveringstillstånd och försäljning av alkohol i butiker. Nässjö kommun har målformuleringar kring stöd och hjälp till kvinnor som utsätts för våld. Flertalet kommuner har målformuleringar kring arbetet med ungdomar och droger. Jönköpings kommun har som mål att skapa en ökad integration och delaktighet i de fyra stadsdelarna. Vaggeryds kommun har som mål att starta en hälsocentral. Detta är endast axplock från 2002 års verksamhetsbudgetar, eftersom det inte är möjligt att täcka helheten av målformuleringar i en uppföljning som denna. Syftet med genomgången är att visa att det finns formuleringar som rör befolkningens hälsa i kommunernas målformuleringar. Det finns endast en kommun, Nässjö, som i sina verksamhetsbudgetar använder ordet folkhälsa. I denna uppföljning har även Landstingets verksamhetsbudget för 2002 granskats, för att se i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande karaktär. Ett av Landstingets strategiska mål i verksamhetsbudget för 2002 är följande: Vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för människors hälsa och livskvalitet.

10 (18) I process och produktionsperspektivet beskrivs följande: Människors livsmiljö har stor betydelse för folkhälsan. Landstinget har ett särskilt ansvar för att förebygga och motverka ohälsa bland befolkningen och därför också ett särskilt ansvar för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Folkhälsofrågorna har ett eget avsnitt i verksamhetsbudget för 2002. Här hänvisas till det hälsopolitiska programmet och de inriktningsmål som finns i detta program. Förslag till målformuleringar från det hälsopolitiska programmet Det sjukdomsförebyggande arbetet kan även riktas mot riskbeteende bland befolkningen. Här är tobak, alkohol och andra droger viktiga riskområden. I det hälsopolitiska programmet ställs inga målformuleringar, men programmet pekar på olika exempel hur man kan sätta upp mål för att göra en kraftsamling inom området. Exempel på några förslag: För att uppnå noll - visionen om tobaksbruk bland barn och ungdomar skall varje skola vara helt tobaksfri. I mars 2002 genomfördes en enkät riktad till samtliga årskurs 9 i länet. Syftet med enkäten var att få en samlad bild av elevernas tobaksvanor. Mellan 1998 och 2002 har folkhälsoavdelningen tillsammans med kommunförbundet drivit ett projekt kring hälsofrämjande skola. Syftet med detta projekt var att utifrån skolan som arena stödja de skolor i länet som arbetar hälsofrämjande. Det finns en separat utvärdering kring detta projekt. Varje förening som tar emot kommunala bidrag för sin verksamhet bland barn och ungdomar måste garantera tobaksfrihet i samband med olika aktiviteter. Gnosjö och Gislaved är exempel på ett par kommuner som har beslut kring hur kommunala bidrag kopplas till antagna policy program mot droger. Många föreningar knutna till idrottsrörelsen har antaget deras policy program. Det finns en svårighet att följa upp detta beslut. Inriktningen skall vara att försäljning av tobaksprodukter på sjukhus och andra vårdinrättningar på sikt helt skall upphöra. Trots att detta endast var en inriktning kan vi idag konstatera att det inte säljs tobak på något av länets sjukhus. Var och en som vill sluta röka skall erbjudas aktivt stöd. I Jönköpings län finns för närvarande 23 specialutbildade tobaksavvänjare som befolkningen kan vända sig till. Alkoholbruket skall minska med 25% till år 2005. Folkhälsoavdelningen har med pengar från Socialdepartementet ett pågående projekt som ger stöd i det lokala det drogförebyggande arbetet som pågår i länets kommuner.

11 (18) Det hälsopolitiska programmet säger att handlingsplaner för tobak, alkohol och andra droger skall tas fram. Följande handlingsplaner har utarbetats: Tobakspolitiskt program - klart i augusti 2000 Dra åt samma håll alkohol och drogpolitiskt program klart augusti 2000 Båda programmen har politiskt beslutats om i landstingsfullmäktige och länets samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar. Det tobakspolitiska programmet skall utvärderas under 2003. Det alkohol och drogpolitiska programmet Dra åt samma håll skall följas upp med nulägesbeskrivning vartannat år. 3. Särskilt rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker Det hälsopolitiska programmet anger inga specifika målformuleringar för arbetet med grupper utsatta för hälsorisker, men beskriver vikten av att arbeta med en mängd insatser under olika perioder i livet för att skapa en jämlik hälsa. Arbetet med utsatta grupper kan ske generellt till en grupp som forskning visar vara utsatt. Vi vet till exempel att män i större utsträckning drabbas av sjukdomar med dödlig utgång, vilket kan vara en av orsakerna till att mäns medellivslängd är 5 år kortare än kvinnors. Forskning visar även att fler lågutbildade ensamstående kvinnor röker i större utsträckning, vilket gör dem till en utsatt grupp för sjukdom och ohälsa. Listan kan göras lång över olika grupper som är mer utsatta för ohälsa i vårt samhälle. Ett effektivt folkhälsoarbete bygger på att man vet vilka grupper som är utsatta för hälsorisker och hur dessa grupper finns representerade i den kommun man arbetar i. Ett sätt att kartlägga detta är att genomföra en befolkningsenkät. Det framkommer från flera i enkätundersökningen att man saknar ett underlag, som gör att man på ett bättre sätt kan prioritera sitt folkhälsoarbete mot de utsatta grupperna. Två frågor i enkäten till folkhälsorådens medlemmar berörde, på folkhälsofrågor man prioriterat och vilka målgrupper man fokuserat sin verksamhet på. Av svaren att döma har många folkhälsoråd en bred verksamhet. Nästan alla folkhälsorådens arbete prioriterar arbetet riktat mot barn och ungdomar. Detta sker främst i ett drogförebyggande arbete kring alkohol och tobak. Många arbetar mot äldre, i form av olycksfallsförebyggande arbete och fysisk aktivitet. Många folkhälsoråd prioriterar arbetet med miljö och hälsa. Det är intressant eftersom arbetet med Agenda 21 även innefattar hälsofrågorna. Det är viktigt att knyta ihop arbetet med miljö och hälsa därför att miljön påverkar hälsan. Vissa uppger att de prioriterar arbetet med invandrare, ensamstående, arbetslösa och kvinnor i olika projekt. Många uppger att man arbetar med fysisk aktivitet i någon form. Vissa skriver motion på recept och andra driver cykelprojekt. I ett par kommuner har man Hälsans stig från vilken man gör olika arrangemang.

12 (18) Ett allmänt mål i det hälsopolitiska programmet riktar sig till folkhälsoavdelningen nämligen: Att verka för, ta initiativ till och på olika sätt stödja olika aktörers arbete med ett folkhälsoarbete riktat mot särskilt utsatta grupper. Folkhälsoavdelningen har ett övergripande uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa i länet genom att stödja olika aktörer, som arbetar med folkhälsofrågor. Folkhälsorådens medlemmar har i enkäten fått möjlighet att ha synpunkter på det stöd de får från folkhälsoavdelningen. Vi får/fick tillräckligt med stöd från folkhälsoavdelningen i vårt utvecklingsarbete i folkhälsorådet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 instämmer helt Några uppger att det finns en viss otydlighet i förhållandet mellan Landstinget och kommunerna. De vet inte helt klart vad de kan förvänta sig av folkhälsoavdelningen. Upplever du att folkhälsorådet får/fick tillräckligt med resurser/insatser från folkhälsoplaneraren? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Flertalet upplever att de får tillräckligt med resurser från den folkhälsplanerare som finns i deras kommun. Vissa uppger att de skulle behöva mer hjälp och att stödet är mycket viktigt, ibland helt avgörande för utvecklingen. Många önskar mer hjälp men inser att de inte kan få hur mycket hjälp som helst. Några har under denna frågan lyft önskemål om mer finansiella resurser. Folkhälsorådens medlemmar fick möjlighet att rangordna vilka funktioner de bedömde som viktigast att folkhälsoplaneraren stöder folkhälsoråden med. Enkäten visar att fakta och kunskapsförmedling är den allra viktigaste funktionen. Därefter kommer samordningsfunktionen av olika grupper och uppgiften som ett bollplank som viktiga funktioner för folkhälsoplaneraren. Enstaka tycker att sekreterarskapet är en viktig uppgift för folkhälsoplaneraren.

13 (18) 4. Ta initiativ till utbildnings, - forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet I det hälsopolitiska programmet belyses värdet av en länsövergripande funktion som epidemiolog. Försök har gjorts att anställa en epidemiolog inom Landstinget. Nu pågår samtal med Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping om att köpa en del av en epidemiologtjänst i samverkan med Landstinget i Kalmar. I hälsopolitiska programmet finns följande målbeskrivning: Att utveckla samverkan mellan Hälsohögskolan (och andra universitet och högskolor) och Landstinget och kommunerna. I augusti 1998 startade Hälsohögskolan utbildning i folkhälsovetenskap 60 poäng. Hälsohögskolan hade i denna utbildning ett nära samarbete med folkhälsoavdelningen och länets kommuner kring uppsatsarbete. Utbildningen avslutades 2001. Studenter vid Hälsohögskolan läser idag kursen Folkhälsa, som ingår som obligatorisk kurs för att bli distriktssköterska. Avdelningens folkhälsoplanerare medverkar i denna kurs. Ett samarbete finns med Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vad gäller olika projekt bl. a hälsofrämjande skola. Folkhälsoplanerare från avdelningen har även föreläst vid magisterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet. Avdelningen har samarbete med andra högskolor genom att erbjuda praktikplatser för studenter som läser folkhälsovetenskap. Ytterligare målbeskrivning finns i det hälsopolitiska programmet: Att stimulera och stödja utbildnings- och utvecklingsinsatser inom olika samhällsområden och med olika aktörer. För att nå resultat i folkhälsoarbetet krävs ett långsiktigt utvecklingsarbete. Inom länet finns nätverksgrupper som utvecklar och driver enskilda folkhälsofrågor. Nätverken, som leds av en folkhälsoplanerare består av representanter från olika verksamheter inom det specifika folkhälsoområdet. Följande nätverksgrupper finns i länet: AN-gruppen Nätverk för brottsförebyggande arbete Nätverk för fysisk aktivitet Nätverk för kostchefer Nätverk för miljöombud Nätverk för tobaksavvänjare Nätverk för Allas ansvar En hjälp i utvecklingsarbetet är de utarbetade styrdokumenten efter Balanced score card som beskriver respektive folkhälsoområdes visioner och strategier för att nå uppställda mål. Styrdokumentet beskriver den målgrupp folkhälsoavdelningen arbetar mot och hur processer och aktiviteter i arbetet skall utvecklas. Med hjälp av

14 (18) dessa styrdokument kan vi efter varje verksamhetsår följa upp vad som skett inom området. Följande folkhälsoområden har utarbetade styrdokument: Alkohol och droger Brottsförebyggande arbete Fysisk aktivitet Hälsofrämjande sjukhus Mat Miljö Tobak Ett samarbete finns mellan folkhälsoavdelningen och primärvårdens FoU-enhet. FoU-enhetens uppgift är att på ett mer vetenskapligt sätt utvärdera och utveckla metoder och arbetsätt för hela primärvården där folkhälsoarbetet är en del. 5. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling Enligt det hälsopolitiska programmet har folkhälsoavdelningen en uppgift att sammanställa och vidareförmedla kunskap. Den nya kunskap som forskningen genererar måste föras vidare till praktiskt verksamma arenor och arbetsområden. De lokala folkhälsoråden är en arena där nya forskningsresultat presenteras. Rapporteringen från folkhälsorådens möten till de olika verksamheterna är viktig även när det gäller ny kunskap. Det finns alltid en svårighet att föra information vidare. Det hälsopolitiska programmet har följande målformulering: Med modern informationsteknik skapa aktiva verktyg för att föra ut forsknings- och utvecklingsresultat. Med hjälp av elektroniska nyhetsbrev finns idag stora möjligheter att föra ut information till många på kort tid. Flera folkhälsoområden som till exempel alkohol, tobak, allergi och brottsförebyggande arbete har nationella elektroniska nyhetsbrev, som folkhälsoavdelningen tar del av och sedan skickar vidare till de nätverk som är berörda i länet. Ytterligare målformulering finns som lyder enligt följande: Via Landstingets och kommunernas hemsidor skapa en diskussionsplattform för att fång upp allmänhetens synpunkter. Vissa kommuner har på sina respektive hemsidor presentationer av folkhälsoråden i sina kommuner. Folkhälsoavdelningen har i nuläget ingen egen hemsida. Arbetet med en egen hemsida för folkhälsoavdelningen pågår. En fråga i enkäten belyser vilka hemsidor gruppen medlemmar i länets folkhälsoråd använder sig av. Enkätsvaren visar att Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Kommunförbundet är sidor som flest antal har besökt under de senaste tre månaderna.

15 (18) 6. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete Enligt det hälsopolitiska programmet har folkhälsoavdelningen en kunskapsförmedlande funktion. De lokala folkhälsoråden har varit viktiga för kunskapsspridning. Vissa folkhälsoråd har haft utbildningstillfällen vid sina ordinarie möten. Det finns även stora möjligheter att sprida goda exempel och erfarenheter från andra verksamhetsområden lokalt och regionalt vid folkhälsorådens möten. Ett övergripande mål i det hälsopolitiska programmet är följande: Läns-LAKO, Landstinget och kommunförbundets regionala kontaktorgan, ges ett samordningsansvar för folkhälsofrågorna i länet med innebörd att skapa mötesplatser, ordna konferenser mm så att ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med berörda och engagerade i folkhälsoarbete. Folkhälsoavdelningen har i samarbete med Kommunförbundet, Hälsohögskolan och Länsstyrelsen inbjudit speciellt folkhälsorådens medlemmar till årliga seminarier under följande rubriker: November 1999 Erfarenheter inom kommuninriktat folkhälsoarbete. 95 deltagare. November 2000 Empowerment i folkhälsoarbete för att mobilisera delaktighet, engagemang 92 deltagare. November 2001- Miljö och folkhälsa - ett framtidsperspektiv 106 deltagare. Under hösten 2002 genomfördes inget seminarium på grund av valet i september. Förutom dessa seminarier har folkhälsoavdelningen inbjudit till ett antal olika utbildningstillfällen inom följande områden: Alkohol och andra droger. Tobak. Fysisk aktivitet Sätt Sverige i rörelse 2001 Brottsförebyggande arbete. Hälsofrämjande skola. Miljömålsuppföljning. Seminarier kring ungdomars och äldres mat. Barnhälsans dag Barndialogen Samtliga dessa utbildningstillfällen har skett i samverkan med olika aktörer som t. ex. Kommunförbundet och Länsstyrelsen. Utbildningar har riktats till olika målgrupper som arbetar med folkhälsa inom olika områden i länet. Tyvärr saknas exakt siffra över antalet personer som deltagit vid dessa utbildningstillfällen. En fråga i enkäten till folkhälsorådens medlemmar berör deras medverkan vid utbildningstillfällen som erbjuds.

16 (18) Har du deltagit i länsövergripande förläsningar/seminarier/konferenser inom folkhälsoområdet under det senaste året? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Utbudet av seminarier och konferenser har lockat många deltagare. Det är fler deltagare från övriga verksamheter och inte så många av folkhälsorådens medlemmar, som deltagit vid dessa seminarier och konferenser. De som deltagit vid utbildningstillfällena har noterat att de fått nya infallsvinklar på arbetet och ett ökat kontaktnät samt ökad kunskap och vetenskap att relatera till. Många tycker att konferensutbudet är tillräckligt och att det är svårt att få tid att deltaga i konferenser och seminarier. Diskussion Folkhälsoavdelningens utveckling under perioden 1998-2002 har varit mycket positiv. Antalet anställda har ökat från tio till sjutton personer. Genom detta finns idag större möjligheter att stötta kommunerna i utvecklingen av arbetet med folkhälsoråden allt enligt intentionerna i det hälsopolitiska programmet. Utvecklingen av antalet folkhälsoråd har även den varit positiv i länet. Från att vara fem under 1998 är det nu elva 2002. Det är enbart i Gislaveds kommun som man inte haft något folkhälsoråd under tidsperioden 1998-2002. Landstinget har fungerat som remissinstans för två delbetänkande som nationella folkhälsokommittén arbetat fram Hur skall Sverige må bättre? första steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1998:43) och Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) och slutbetänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91). Dessa betänkande har dessutom fungerat som kunskapsunderlag för folkhälsoarbete t i länet. Syftet med enkätundersökningen, som riktades till medlemmarna i folkhälsoråden, var att få en blid av hur man upplever arbetet i folkhälsoråden. Resultatet visar klart att det finns fler positiva synpunkter från de som är politiker jämfört med de som är tjänstemän. En anledning till detta kan vara att man som politiker upplever Folkhälsorådet som en arena, från vilken man kan profilera sitt politiska arbete. Folkhälsofrågorna har en nära anknytning till olika politikområden. Inriktningen i det hälsopolitiska programmet ger möjligheter för varje kommun att skapa en organisation för folkhälsorådet, utifrån egna resurser och strukturella mönster. Detta är en viktig framgångsfaktor och vi kan se att kommunerna har skapat sina egna organisationer och funktioner. Den politiska förankringen är viktig. Samtliga folkhälsoråd har en blandning mellan politiker och tjänstemän.

17 (18) Flertalet av folkhälsorådens medlemmar upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i arbetet i folkhälsorådet. Det finns en risk att folkhälsoråden blir en anonym grupp i kommunens verksamhet. Har man ett tydligt uppdrag har man även en skyldighet att rapportera vidare till övriga inom sin organisation vad som diskuteras och beslutas på folkhälsorådens möten. Vissa folkhälsoråd har verksamhetscheferna inom de kommunala förvaltningarna som medlemmar i folkhälsoråden. Det finns en fördel med detta eftersom de har en helhetsbild av sin verksamhet vad gäller både ekonomi och verksamhet. Målformuleringar och prioriteringar är en framgångsfaktor för ett resultatrikt folkhälsoarbete. Att samlas kring gemensamma mål och prioriteringar för folkhälsoarbetet kan minska dubbelarbete. Alla i folkhälsorådet har gemensamt beslutat om målformuleringarna och prioriteringarna samt vilka som ansvarar för respektive område. De nya nationella folkhälsomålen finns nu som övergripande mål för folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag att utveckla delmål och indikatorer för att följa hälsoutvecklingen i landet. Det arbetet kommer att utvecklas i samverkan med regioner och kommuner och kommer att påverka såväl folkhälsoavdelningens som folkhälsorådens arbete i framtiden. Många av folkhälsoråden har en bred verksamhet. Att rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker kräver att man vet vilka dessa är och hur man når dem i lokalsamhället. För att nå utsatta grupper krävs specifika metoder. Ett utbyte av erfarenheter krävs för att förhindra uppfinnandet av ett hjul som redan rullar. Professor Geoffrey Rose har i sin forskning visat att det finns en preventiv paradox som visar att en preventiv insats som ger stor effekt på samhället förorsakar liten effekt på varje enskild medborgare. Av detta kan man dra slutsatsen att ett preventivt arbete riktat till alla, som förändrar sina levnadsvanor lite, påverkar hälsoläget i samhället mer än om man bara arbetar individinriktat och får en liten grupp att förändra sina levnadsvanor mycket. Ett folkhälsoarbete riktat bara till riskgrupper skulle inte ge så stora effekter på folkhälsan som ett långsiktigt målmedvetet arbete riktat till hela befolkningen. Ett mått på kommunernas och Landstingets delaktighet inom folkhälsoområdet är att undersöka i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär i de övergripande verksamhetsmålen. Det finns mer eller mindre antal målformuleringar, som kan knytas till hälsofrämjande insatser i flertalet kommuner. Många kommuner talar i sina målformuleringar om en välmående befolkning samt säkra och trygga miljöer. Det drogförebyggande arbetet riktat till ungdomar finns målformuleringar kring i flertalet kommuner. Det är intressant att se hur sällan man använder ordet folkhälsa. Frågan är om det är ett nytt ord som man inte är van att använda. Det skulle vara naturligt att använda ordet folkhälsa i målformuleringar som rör hela befolkningsdelen eftersom ordet folkhälsa just är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Flera högskolor bedriver idag utbildning i folkhälsovetenskap, vilket är ett relativt nytt utbildningsområde. Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger kompetens att

18 (18) arbeta med folkhälsofrågor på samhällsnivå. Genom avdelningens kontakt med studenter på högskolor med utbildning i folkhälsovetenskap har ett utbyte skett som genererar plusvärde för folkhälsoavdelningens verksamhet. Det är viktigt att det även finns kortare kurser för de som inte vill gå hela program. Det är en förlust att Hälsohögskolan i Jönköping inte har kvar utbildningen i folkhälsovetenskap. Elektroniska nyhetsbrev är ett bra sätt att sprida information. Folkhälsoavdelningen tar med uppskattning emot nyhetsbrev inom olika områden, som sedan skickar vidare till berörda folkhälsoarbetare ute i länet. Nyhetsbreven har ett tillförlitligt innehåll och visar på de senaste forskningsresultaten inom respektive område. Folkhälsoavdelningen har diskuterat att ge ut ett eget nyhetsbrev för att informera om det arbete som är aktuellt i länet. Ett stort antal folkhälsoarbetare har deltagit i avdelningens utbud av seminarier och konferenser. Folkhälsoarbetet innefattar många verksamhetsområden och detta påverkar utbudet av utbildningsinsatser. De årliga seminarium, som speciellt riktats till folkhälsorådens medlemmar, har varit av mer övergripande karaktär och är betydelsefulla. Det finns en risk att man tappar helhetstänkandet och upplever att det område man arbetar med är det enda som påverkar hälsan bland befolkningen. Enkätresultatet visar på att det är svårt att få tid för folkhälsorådens medlemmar att deltaga i utbildningsinsatser. Folkhälsoavdelningen planerar genomföra ett antal utbildningar kring de nya nationella folkhälsomålen. Vår förhoppning är att dessa skall öka kunskapen om det breda spektrum av faktorer som påverkar hälsan. De nya folkhälsomålen som riksdagen fattade beslut om i april 2003 skapar förhoppningsvis en bra grund för ett fortsatt folkhälsoarbete i länet. Vår förhoppning är att vi med hjälp av indikatorer, som Statens Folkhälsoinstitut just nu arbetar fram, skall bli bättre på att följa de insatser som genomförs för att skapa en god folkhälsa i vårt län.

Bilaga 1 Enkät till ledamöter i länets folkhälsoråd Syftet med enkätundersökningen är att se hur folkhälsorådens tvärsektoriella sammansättning fungerar samt hur man som ledamot i ett folkhälsoråd upplever uppdraget och sin roll i det folkhälsoarbete som bedrivs i länets kommuner. Folkhälsoavdelningens uppgift är att fungera som en resurs i länets folkhälsoarbete. Frågor i enkäten belyser hur man som ledamot i folkhälsoråden upplever det stöd som Folkhälsoavdelningen erbjuder folkhälsoarbetet i länet. Totalt skickas 130 enkätformulär till före detta och nuvarande ledamöter i länets folkhälsoråd och till välfärdsutskottet i Jönköping under programtiden 1998-2002. Svarsfrekvensen är 57%, 25 politiker och 44 tjänstemän har lämnat svar på enkäten. Fler politiker jämfört med tjänstemän har besvarat enkäten 68% jämfört med 47%. Fler kvinnor jämfört med män har besvarat enkäten, 61% jämfört med 54%. Eftersom enkätsvaren inte innehåller uppgifter kring kommuntillhörighet kan ingen redovisning eller bortfallsanalys ske på kommunnivå. Enkätsvaren har bearbetats i SPSS programvara. Enkätfrågorna finns i anslutning till varje fråga i rapporten med kursiverad text.

En presentation av Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Det här är vi 1. Marianne Tollin Folkhälsodirektör Tfn 036-32 42 01, 070 324 42 01 marianne.tollin@ltjkpg.se 9. Boel Andersson-Gäre Barnhälsovårdsöverläkare Tfn 036-32 51 96 boel.andersson-gare@ltjkpg.se 5 8 2. Jesper Andersson Resurs för Nässjö och Tranås samt samhällsplanering och arbetsliv Tfn 0380-51 80 06, 070 350 80 06 jesper.andersson@ltjkpg.se 10. Mattias Jonsson Resurs för Vaggeryd och Värnamo samt tobaksförebyggande arbete Tfn 0370-69 81 42, 070 209 81 42 mattias.jonsson@ltjkpg.se 1 6 3. Hans-Olav HOA Austli Resurs inom områdena alkohol och narkotika, sex- och samlevnad samt hälsofrämjande skola Tfn 036-32 42 03, 070 623 42 82 hans-olav.austli@ltjkpg.se 4. Lena Backstig Epidemiologisk bevakning och utvärdering Tfn 036-32 42 07, 070 522 79 75 lena.backstig@ltjkpg.se 5. Mats Calmerbjörk Miljöchef i Landstinget Tfn 036-32 42 02, 070 624 42 02 mats.calmerbjork@ltjkpg.se 6. Paula Eriksson Resurs för Habo och Mullsjö samt kultur och projektet Själaglad Tfn 036-32 42 11, 070 698 01 00 paula.eriksson@ltjkpg.se 7. Anna Franzén Ekros Assistent och informatör Tfn 036-32 41 95 anna.franzen-ekros@ltjkpg.se 8. Lena Gustafson Resurs för Sävsjö och Vetlanda samt goda matvanor och fysisk aktivitet Tfn 0383-974 81, 070 211 31 97 lena.gustafson@ltjkpg.se 11. Ulla Lindström HälsoCirkeln och samordnare i Landstinget Tfn 036-32 42 05, 070 560 15 47 ulla.lindstrom@ltjkpg.se 12. Gunvor Runesson Vårdutvecklare i barnhälsovården Tfn 036-32 51 97, 070 537 13 08 gunvor.runesson@ltjkpg.se 13. Anne Rydström Resurs för Aneby och Eksjö samt hälsofrämjande sjukhus Tfn 0381-350 28, 070 316 50 28 anne.rydstrom@ltjkpg.se 14. Ulla Rydå Barnhälsovårdsöverläkare Tfn 036-32 51 98 ulla.ryda@ltjkpg.se 15. Therese Råberg Resurs för Gislaved och Gnosjö samt brottsförebyggande arbete Tfn 0370-69 79 75, 070 377 97 91 therese.raberg@ltjkpg.se 16. Mattias Vejklint Projektet Dra åt samma håll, alkohol och droger Tfn 036-32 41 98, 070 538 13 31 mattias.vejklint@ltjkpg.se 17. Annette Yxne Assistent för barnhälsovården Tfn 036-32 51 95 annette.yxne@ltjkpg.se 3 17 12 7 13 12 16 14 4 11 9 10 2 Folkhälsoavdelningen, Landstingets kansli, Box 1024, 551 11 Jönköping, Tfn 036-32 41 95, växel 036-32 40 01, fax 036-32 41 90 15 2003-08-05 För ett bra liv i ett attraktivt län