Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Ljungskileskolan Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion i Ljungskileskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Ljungskileskolan...2 Bedömningar...2 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Ljungskileskolan och besökt skolan den 18 och 19 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolan intervjuades elever, personal, rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolan Beskrivning av Ljungskileskolan Antal barn/elever Förskoleklass 48 Grundskola 377 Källa: Uppgifter från rektorn. Ljungskileskolan är belägen drygt en mil från Uddevalla centrum och består av flera byggnader varav den äldsta är från 1920-talet. Läsåret 2007/08 är eleverna organiserade i två förskoleklasser och årskurserna 1 6 och skolans personal i arbetslag efter tidigare läroplaner och timplaners stadieindelning. Eleverna finns i åldershomogena klasser med två eller tre paralleller. Särskolans elever är integrerade i olika klasser. Av eleverna åker 15 procent skolskjuts. Skolan har få elever med annat modersmål än svenska. Skolan är vackert belägen med närhet till skog och hav. Fritidshemmet är uppdelat på fem avdelningar inom skolan och i närheten finns en fritidsgård för de äldre eleverna. Denna verksamhet bedöms i en särskild verksamhetsrapport. I en av skolbyggnaderna inryms även ortens bibliotek. Ljungskileskolan tillhör området Öster-Söder i Uddevalla kommun. Områdets skola för årskurserna 7 9 är Sommarhemsskolan. De flesta eleverna går dock till en närbelägen fristående skola, Linnéaskolan, eller väljer annan 7 9 skola. Bedömningar Samlad bedömning Vid Ljungskileskolan råder överlag en god stämning i klassrum och korridorer. De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sin skola och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande. Ljungskileskolan måste dock komma längre i sitt arbete mot de nationella målen. Skolan saknar ett system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsresultat i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. I syfte att förbättra elevernas resultat måste elevernas inflytande i undervisningen eller i sin utbildning förbättras liksom deras kännedom om de nationella målen i läroplan och kursplaner. Vidare saknar kvalitetsredovisningen genomslag bland skolans personal för att denna ska bli det verktyg i kvalitetsarbetet det avses att vara. Dessutom måste kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Det är viktigt att resultaten kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt av- 2
snitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan erbjuder inte elevens val enligt bestämmelserna (2 kap.19-20 grundskoleförordningen). - Skolan använder lärare i moderna språk som inte är anställda av kommunen (2 lagen om entreprenadförhållande inom skolan). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör i högre utsträckning arbeta för att öka elevernas och vårdnadshavarnas kännedom om målen för utbildningen och för respektive ämne. - Elevernas inflytande över sitt lärande behöver utvecklas. - Undervisningen bör utgå från varje elevs förutsättningar och behov. - Skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner vad gäller innehåll och kvalitet. - Skolan bör förbättra utformningen av åtgärdsprogrammen vad gäller innehåll och kvalitet. - Rektorn bör ta ett större ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. Kunskaper Resultat och utvärdering av lärandet Utifrån intervjuer och verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning att barnen i förskoleklassen ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. Elevernas kunskapsuppföljning dokumenteras i ämnena engelska, matematik och svenska samt idrott och hälsa och slöjd. Inspektionen visar dock att skolan inte har ett system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsresultat i skolans andra ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 visar i stort en hög måluppfyllelse vilket också gäller över tid, vilket framgår av tabell 1. 3
Tabell 1: Andelen elever i Ljungskileskolan samt andelen i kommunen (procent) som har uppnått kravnivån vid nationella ämnesprov för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska läsåren 2005/06 och 2006/07. Engelska Matematik Svenska 2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 Ljungskileskolan 100 94 90 91 94 94 Kommunen 89 83 81 71 84 68 Källa: Kommunens sammanställning av resultat från alla Uddevalla kommuns skolor vid de nationella ämnesproven för årskurs 5 för läsåren 2005/06 och för 2006/07 uppgifter från rektorn. En närmare granskning visar att det huvudsakligen är flickor som inte når målen i matematik och svenska år 2007. I intervjuer med lärarna framkommer att skolan inte analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan uppmärksammar skillnader i flickors och pojkars resultat och därigenom hitta arbetsformer för högre måluppfyllelse. Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det innebär att skolan måste delge eleverna målen för utbildningen. Vid inspektionen ser inspektörerna inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet. Flera av de elever inspektörerna intervjuar är inte heller medvetna om vilka ämnen som ingår i utbildningen. De känner exempelvis inte till vilka de naturorienterande ämnena är eller att det finns mål att uppnå i dem. Eleverna och deras vårdnadshavares är endast i ringa omfattning medvetna om målen för utbildningen eller att det finns en läroplan och nationella kursplaner. Detta innebär att föräldrar inte tydligt kan följa respektive elevs kunskapsresultat relaterat till utbildningens mål. Inspektörerna bedömer att skolan i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas och vårdnadshavarnas kännedom om målen för utbildningen och för respektive ämne. Läroplanen fastställer att eleverna ska kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat inflytande över sin skolgång. Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Intervjuer, observationer och samtal visar att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer i den dagliga undervisningen inte är vanligt förekommande. Lärarna planerar och skriver dagens planering av arbetet på tavlan. Eleverna genomför arbetet och de som inte hinner med får göra klart som läxa. I en del klasser har eleverna en planeringsbok där de har sin planering och där eleverna utvärderar veckans arbete, ibland med kommentarer från föräldrar och läraren. Inflytandet sker dock sporadiskt i något ämne exempelvis genom att eleverna får välja inom ett arbetsområde och redovisningsform. Som ett bra exempel på tillfälle då de varit med och har inflytande i undervisningen nämner eleverna slöjdundervisningen. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över sitt lärande behöver öka så att läroplanens intentioner uppfylls. 4
Demokratiska samverkansformer för elever i form av klass-, mat- och elevråd genomförs i olika omfattning och eleverna upplever att de har möjlighet att påverka sin skolsituation i elevråd och klassråd. Individanpassning och särskilt stöd Läroplanen anger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla. I Ljungskileskolan är undervisningen ofta styrd av gemensamma uppgifter och studier i läroböcker med arbetsböcker. De elever som är klara med ett arbetsområde får vänta in de övriga i klassen, till exempel genom att göra mer av samma sak eller göra färdigt inom något annat arbetsområde. Skolans lokala tolkningar och konkretiseringar av de nationella kursplanerna ger bilden av att det i de flesta ämnena lämnas lite utrymme för anpassning av utbildningen till den enskilde elevens behov och förutsättningar. Vidare visar intervjuer med lärare och elever samt besök i verksamheten att skolan inte fullt ut ger möjligheter för eleverna att påverka till fler och större självständiga uppgifter. Eleverna bör också ges ett ökat eget ansvar och få möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Inspektörerna bedömer att undervisningen bör utgå från varje elevs förutsättningar och behov. I Uddevalla kommun har Barn och utbildningsnämnden beslutat att alla barn och elever från förskolan och upp till gymnasiet ska ha en elevmapp. Denna mapp ska följa eleven genom åren i förskolan och hela skolgången. Den ska innehålla elevens individuella utvecklingsplan (IUP) och annan dokumentation samt i förekommande fall exempelvis åtgärdsprogram. I kommunen finns en gemensam mall framtagen som underlag för den individuella utvecklingsplanen. En individuell utvecklingsplan ska vara ett framåtsyftande måldokument som skriftligt sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanernas mål. Inför utvecklingssamtalet ska eleverna och deras vårdnadshavare kunna få ett allsidigt underlag från skolan. I Ljungskileskolan genomförs utvecklingssamtal en gång per termin och vid utvecklingssamtalet skrivs den individuella utvecklingsplanen. Enligt rektorn och lärarna har skolan upprättat individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Vid intervjuer framkommer att eleverna i viss utsträckning är medvetna om vilka mål de skrivit i sin plan och att de får en kopia av IUP med hem. Dessa mål tar inte alltid utgångspunkt i de nationella målen och de är i huvudsak begränsade till ämnena engelska, matematik och svenska och den sociala utvecklingen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner vad beträffar innehåll och kvalitet och relatera dessa till målen i läroplanen och kursplanerna. I skolområdet Öster-Söder finns en övergripande elevvårdsplan och ett elevhälsoteam med olika kompetenser. Dessa är fördelade på de olika skolorna och utgör ett mindre team i varje skola. I Ljungskileskolan består elevhälsogruppen av skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektorn. Med undantag av rektorn har de olika funktionerna i skolans elevhälsogrupp nyligen tillträtt. En stor del av riktat stöd i Ljungskileskolan sker utanför klas- 5
sens ram. Elevhälsogruppen uppger som ett viktigt förbättringsområde för skolan att den specialpedagogiska kompetensen ska ges större utrymme för att ge pedagogisk handledning inom respektive klass. Detta instämmer inspektörerna i och vill också i detta sammanhang påpeka att det är viktigt att integrationstanken får genomslag. Elever har enligt bestämmelserna rätt att få det stöd de behöver i första hand inom klassens ram och undervisningen kan aldrig utformas lika för alla. I skolan finns dokument som beskriver rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödinsatser. Genom intervjuer uppfattar inspektörerna att dessa rutiner inte är kända eller tillämpas fullt ut av lärarna. Intervjuer visar att skolans framtagna rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd bör förankras bland all personal och medvetandegöras för att skapa en långsiktighet och kontinuitet i arbetet med att hjälpa elever som behöver stöd i skolan. Inspektörerna vill påpeka att skolan bör förankra och medvetandegöra sina rutiner så att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till enligt bestämmelserna. I grundskoleförordningen står att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på något annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Rektorn i Ljungskileskolan uppger att åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av är av skiftande kvalitet. Exempelvis framgår det inte hur åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Det framgår inte heller om vårdnadshavaren getts möjlighet att delta vid utformandet av åtgärdsprogrammet. I vissa fall saknas inför upprättandet av åtgärdsprogrammet en utredning av elevens behov. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över utformningen av åtgärdsprogrammen så att de motsvarar de krav som ställs i bestämmelserna. Normer och värden Vid inspektörernas besök råder överlag en god stämning i klassrum och korridorer. De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sin skola och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande. Även personalen ger bilden av en trygg miljö där åtgärder sätts in när det finns tendenser till problem av olika slag. Enligt föräldrar och elever är det en fördel att skolan är liten och att alla blir sedda. I skolan finns en plan över skolans värdegrundsarbete. Exempelvis finns en trygghetsgrupp, några klasser har fadderverksamhet och i de högre klasserna talar eleverna om Friends. Eleverna vet vart de ska vända sig om något händer och de säger att lärarna bryr sig och talar med dem det berör. Enkäter genomförs varje år i skolan med inriktning mot trivsel, trygghet, delaktighet och mobbning där elever och föräldrar får lämna sina synpunkter. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig- 6
het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. Vid Ljungskileskolan finns som tidigare beskrivits ett arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. En del i detta arbete är skolans likabehandlingsplan. Planen kan dock inte anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den exempelvis inte tydligt och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Skolans elever har heller inte medverkat vid upprättandet eller uppföljningen av likabehandlingsplanen. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Ledning och kvalitetsarbete Styrning och ledning I Uddevalla kommun finns vid inspektionstillfället tre geografiska områden med förskola och grundskola. För varje område finns det en områdeschef som är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan i området. Områdeschefen och skolledarna inom området utgör en ledningsgrupp och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis ekonomi, kompetensutveckling och gemensamma utvecklingsfrågor. Genom områdeschefen får rektorerna information från förvaltningschefen. Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn har således det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen och att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Ljungskileskolan har en arbetsplan som består av de fyra delar kommunens skolplan berör. Lärande i en stödjande kultur, trivsel och trygghet, miljö enligt EMAS (miljöledningssystem som finns i kommunen) och inflytande och ansvar. Det framgår dock inte hur skolan ska arbeta för att nå måluppfyllelse eller hur och när uppföljning och utvärdering ska ske. Planen är dessutom inte utarbetad under medverkan av lärare eller övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I samband med kommunicering av rapporten uppger dock rektorn att planen utarbetats i samarbete med personalen. 7
Rektorn i Ljungskileskolan har till sin hjälp en samordningsgrupp som träffas regelbundet. Gruppen är informationsbärare till respektive arbetslag och ett bollplank för rektorn. Rektorn berättar att hon inte har den tid för pedagogiskt ledarskap som hon önskar. Eleverna säger att rektorn inte syns ute i verksamheten och personalen uppger att de önskar en tydligare pedagogisk ledning. Med hänvisning till de brister och förbättringsområden som tillhör rektorns ansvar bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett större ansvar för att utveckla verksamheten i enlighet med de nationella målen. Kvalitetsarbete Enligt läroplanen måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Skolans kvalitetsredovisning ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för en ökad måluppfyllelse. Arbete med kvalitetsredovisningen ska främja skolans kvalitetsarbete. Ljungskileskolan har ett i flera avseenden systematiskt kvalitetsarbete. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning, kallad verksamhetsberättelse. I skolans kvalitetsredovisning redovisas, i enlighet med bestämmelserna, verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten för att nå uppsatta mål inom flera väsentliga områden. Personalen i Ljungskileskolan utvärderar gemensamt verksamheten utifrån en gemensam mall som är framtagen i kommunens skolplan. Därefter sammanfattar rektorn detta i en Utvärdering till Verksamhetsberättelse (som inkluderar kvalitetsredovisning). I kvalitetsredovisningen saknas dock bedömning och analys av måluppfyllelsen. Vidare saknas en samlad bild elevernas kunskapsresultat. Därmed saknas det också enligt inspektörernas bedömning sådan kunskap i skolan om elevernas kunskapsresultat i alla ämnen att ett systematiskt kvalitetsarbete blir svårt att bedriva. I intervjuer framgår dessutom att kvalitetsredovisningen inte uppfattas av lärarna som ett verktyg i det vardagliga arbetet. De uppger att de ser den mer som en hyllvärmare. Eleverna har inte heller getts möjlighet till att medverka vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen och därmed uppfylls inte kraven i förordningen. Det finns anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet. Inspektörerna vill påpeka att skolans verksamhetsberättelse ska benämnas kvalitetsredovisning. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2 006:18) om kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Inspektörerna vill också påminna om 3 a förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. som anger att uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Tillgång till likvärdig utbildning I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till innehåll och inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. 8
Elevens val, i den mån det finns, utövas inom varje klass. Eleverna ger ingen entydig bild av elevens val. En del elever uppger att de inte har elevens val och andra elever berättar att de får göra färdigt, göra läxor, läsa eller teckna och måla. Lärarna beskriver att de har elevens val inom klassens ram men också att de använder tiden för elevens val till friluftsdagar. Inspektörerna bedömer att samtliga elever i skolan inte erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. I skolan finns 22 elever som har modersmålsundervisning. Några få elever är i behov av svenska som andra språk och de läser svenska som andra språk enligt kursplanen för ämnet. Eleverna läser moderna språk i den närliggande fristående skolan, Linneáskolan och vid inspektionstillfället är eleverna uppdelade så att alla får pröva franska, spanska och tyska fram till novemberlovet. Därefter får de göra sina val och fortsätter därefter att läsa moderna språk för lärarna på den fristående skolan. I samband med inspektion av Linnéaskolan framkom att rektorn i Ljungskileskolan köper lärartjänster i moderna språk från Linneáskolan. Lärarna i den fristående skolan är inte anställda av Uddevalla kommun. Inspektörerna bedömer att skolan har slutit avtal med lärarna som inte är anställda av kommunen. Detta är inte förenligt med lagen om entreprenadförhållanden inom skolan. Lagen anger att regeringen på ansökan av en kommun, om det finns särskilda skäl, kan medge att kommunen sluter avtal med någon annan om att bedriva undervisning i grundskolan. Resurser Samtliga lärare i skolan är utbildade lärare och de flesta lärarna är låg- och mellanstadielärare. Undervisningen bedrivs i klasslärarsystem vilket medför att undervisningen inte fullt ut bedrivs av lärare med utbildning i ämnen de undervisar i. Inspektörerna vill därför påpeka att det finns anledning att se över organisationen så att eleverna får undervisning av lärare behöriga i de ämnen de undervisar i. Inspektörerna bedömer att eleverna överlag ges förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Skolans läromedel och utrustning är tidsenliga och anpassade till läroplanen och kursplanerna. Datum Ort 2008-05-08 Göteborg Marie Karlsson Lena von Platen 9