Latinsk lånordsövning med bilder Facit av Eva Tidner, 2014 PN B083 I. Himmel och himlakroppar: caelum n. himmel stella f. stjärna sol m. sol astrum, astri n. stjärna luna f. måne av grek. aster m. planus av grek.planes m. kringvandrare sidus, sideris n. stjärna 1. astronomi 2. konstellation 3. astrologi 4. disaster 5. aster, Astra, Stella, Estelle och Estrella 6. stellar 7. sideriskt 8. consider 9. solar, celestial 10. ceiling (Genom att ceiling egentligen betyder lillhimmel, är det inte heller konstigt att i taket på engelska heter on the ceiling. På svenska säger vi ju också på himlen.) 11. solarium 12. Luna 13. lunar 14. lunatic 15. glasögon, kristall- eller glasruta 16. asterisk 17. planeter 18. planetarium II. Mat och dryck: panis m. bröd caro, carnis f. kött aqua f. vatten piscis m. fisk lac, lactis n. mjölk ovum n. ägg vinum n. vin nux, nucis f. nöt sal, salis m. (n.) salt
1. panera 2. apanage 3. kompanjon, kompis, ackompanjera 4. panel 5. akvavit 6. akvedukter 7. akvarium 8. akvarell 9. laktos 10. laktovegetarisk 11. Via Lactea 12. laktation 13. salin, salinitet 14. salpeter 15. salmiak 16. sallad, sallát, it. salata fr. salade, lågty.salat, ty. Salat, mjölksaft. 17. salarium, salary 18. oval 19. ovarium, ovary 20. karneval 21. reinkarnation 22. carnation 23. carnivora 24. carnage III. Latinska släktord: pater m. far, fader uxor, uxoris f. hustru mater f. mor, moder nepos, nepotes barnbarn, senare: syskonbarn frater m. bror, broder infans, infantis icke talande, barn soror f. syster avunculus m. morbror filius m., filia f. son, dotter amita f. faster parens, parentis förälder, far/mor consobrinus syskonbarn (ursprungligen på mödernet) 1. filial 2. patriarkat, matriarkat 3. fratricide 4. paternity, maternity 5. fraternity, sorority 6. matrona 7. nepotism 8. patron
9. fraternisera 10. patronisera 11. parents 12. matrimony. 13. matrikel 14. uxorious 15. aunt ; tante, Tante, tant 16. uncle, Onkel, onkel 17. o- ; infanteri/ infanterister, infantil, infante/infantinna 18. samman-, med-, soror = syster; cousin, Kusine (kvinnlig kusin), kusin IV. Latinska ord för några metaller: aurum guld plumbum bly arg entum silver ferrum järn cuprum koppar stannum tenn 1. domus aurea 2. aureus 3. Argentina 4. stanniol 5. cuprinol 6. L argent 7. plumber 8. Cypern 9. ferric oxide 10. plombera 11. ferriferous V. Latinska ord på några färger: niger svart ruber röd albus vit viridis grön 1. albino 2. rubriker 3. album 4. Niger, Nigeria Egentligen kommer floden Nigers namn av den inhemska termen Nig-Gir som betyder Floden Gir, men på grund av missförstånd har det kopplats ihop med det latinska ordet niger syftande på landets mörkhyade invånare. 5. albumen
6. denigration 7. rubin 8. Albyl 9. alba 10. lacerta viridis 11. semper virens VI. Några latinska tidsord. hora f. timme annus år dies m. dag ver, adj. vernus vår, vår- nox, noctis f. natt hiems vinter mensis m. månad adj. hibernus vintrig, vinter- 1. diarium 2. diary 3. (vernal/ autumnal) equinox 4. nocturne 5. ante meridiem = före middagen, post meridiem = efter middagen 6. meridian 7. annaler 8. anno Domini = i Herrens år 9. menstruation 10. semester 11. biennium /biennal, triennium/triennal, quadrennium/ quadrennal, decennium, millennium 12. perenna 13. hibernate 14. primula veris 15. horarium 16. horoskop 17. horologium VII. Några latinska växter eller växtdelar. flos, floris m. blomma arbor f. träd folium n. blad herba f. ört planta f. planta rosa f. ros 1. florist 2. florerar 3. arborist
4. folier 5. planterat 6. plantage 7. folio 8. interfoliera 9. foliant 10. arboretum 11. rosarium 12. herbarium 13. rosary 14. rosett VIII. Latinskt penningväsen: corona krans, krona moneta manande, mynt libra pund pecunia pengar denarius,-a,-um som utgör tio aureus,-a,-um gyllene, av guld solidus,-a,-um fast argenteus,-a,-um silvrig, av silver decima tiondel pensum (uppvägd) uppgift libra våg, skålpund scutum sköld pondus,-eris n. vikt, tyngd 1. Moneta, (latin för "mynt") är ett av gudinnan Junos tillnamn i romersk mytologi och är en översättning av namnet på grekernas gudinna Mnemosyne. Mnemosyne (Mνημοσύνη, av μνήμη, minne jfr mnemoteknik = minneskonst, minnesskicklighet) var i grekisk mytologi minnets gudinna och som dotter till Uranos och Gaia en av titanerna. Hon var hustru till Zeus och moder till muserna. Inom Juno Monetas, den rådande, manande, påminnande, tempelområde på Capitolium i Rom låg den romerska myntverkstaden varvid gudinnans namn efter hand överflyttades dels på denna verkstad dels på myntet självt. Härifrån härstammar bland annat orden monetär, tidiglånet mynt, franskans monnaie och engelskans money. 2..portmonnä, bokstavligen bär pengar, av franskans porter, bära, och monnaie, pengar. Engelska: money. 3. libra, ital. lira, pl.lire, turk. lira (förkortat TL, på turkiska Türk Lirası). 4. corona och aurea 5. mynt, eng. mint, ty.münze, lågty.münte = mynt(verk). 6. denarius, spanska: dinero, italienska: denaro. 7. dime, decima 8. pecunia, peculiar 9. solidus, soldater, saldo
Solidus var ett romerskt guldmynt.i det medeltida Europa levde solidus (plural solidi) kvar som en myntenhet motsvarande 12 dinarer (silverpenningar). I Frankrike förkortades myntnamnet från solidi till sol och sou. Det lever kvar i uttryck som sans le sou, utan ett öre, pank. Slanguttrycket för en kanadensisk cent är också sou. Italienska soldo, plural soldi och spanska sueldo, som också används i betydelsen månadslön, härrör från solidus. Den peruanska valutan sol (sol de oro, guld-solidus, sedan 1991 nuevo sol, nya sol) bär fortfarande detta namn. Av det italienska ordet soldato (bokstavlig betydelse: belönad) kommer det engelska ordet soldier och det svenska soldat. 10. = libra = pund = 20 s = solidi = shillings = 12 d = denarii = pence. 11. pondus, pound. Namnet kommer från att ett pund ursprungligen motsvarade ett viktpund i sterlingsilver. Detta silver delades i 250 lika delar varav tio gick till myntmakaren. Resten delades upp i 240 pence. Som en följd av detta förekommer även pound sterling som beteckning på valutan. På valutamarknaden kallas valutan "sterling" för att skilja den från andra typer av pund. Vikt måttets pund, libra förkortas som bekant lb och valutan. 12. pensum, peso, peseta. 13. scutum, écu, (äldre franska escu) 14. Argenteus 15. sv.skilling, ty.schilling, eng. shilling, eng. penny, pence, sv. pengar och penningar 16. romerskt guldmynt.i det medeltida Europa levde solidus (plural solidi) kvar som en myntenhet motsvarande 12 dinarer (silverpenningar). I Frankrike förkortades myntnamnet från solidi till sol och sou. Det lever kvar i uttryck som sans le sou, utan ett öre, pank. Slanguttrycket för en kanadensisk cent är också sou. Italienska soldo, plural soldi och spanska sueldo, som också används i betydelsen månadslön, härrör från solidus. Den peruanska valutan sol (sol de oro, guld-solidus, sedan 1991 nuevo sol, nya sol) bär fortfarande detta namn. Av det italienska ordet soldato (bokstavlig betydelse: belönad) kommer det engelska ordet soldier och det svenska soldat. I Storbritannien hade man länge förkortningarna (libra = pund) som var 20 s (solidi = shilling) som var 12 d (denarii = pence). 17. Vissa forskare hävdar att dollartecknet $, som är den vanligaste symbolen för USA-dollarn, härstammar ifrån de spanska silvermynt i valören 8 reales som var vanliga i Nordamerika innan Förenta staterna bildades. På dessa mynt skrevs siffran åtta som bokstaven S med ett eller två lodräta streck, vilket lär komma från det spanska statsvapnet, som de två Herkulesstoderna och mottot Non plus ultra skrivet i formen av ett S. Andra hävdar att dollartecknet är en förenklad version av initialerna US - United States - skrivna ovanpå varandra. Detta är dock föga troligt då dollartecknet användes av spanjorerna innan USA existerade. Tecken för Escudo spansk och portugisisk. Andra anser att dollartecknet kommer från romarnas tecken för en Sestertie (latin sestertius), som under den romerska republiken var ett litet silvermynt värt 2½ ass och
under kejsartiden ett mässingsmynt värt 4 ass skrivet IIS (= 2½) eller HS. Sestertie bildat av *semitertius betyder halvtredje dvs. två och ett halvt. IX. Romerskt byggand domus f. hus, hem urbs f. (stor) stad casa koja, hydda, (enkelt) hus vicus by, lantgård, stadsdel forum torg castra npl. läger arcus båge vallum förskansning, vall scala trappa via väg 1. domus, dominus, domina, Domus Aurea 2. domkyrka 3. domestique, (sv. domestik), eng.domestic 4. condo/minium/ 5. dominion 6. casa, casino 7. scala = trappa, escalator, escalate, eskalera 8. arcus, Arch, arcade, arkad 9. ark 10. urbs, suburb, interurbana, Urban 11. via, viadukt, vägen, trivial 12. castra, vallum, mur, wall, intervallum, sv. intervall, eng. interval 13. Chester, Colchester, Lancaster, Manchester, Worcester 14. castellum, kastell, castle, chateau, castillo, Gamla och Nya Kastilien (Castilla la Vieja y Nueva) 15. vicus, Harwich, Norwich, Ipswich, Warwick, vicinus,-a, vicinity