Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Skogscentralen KOLLEKTIVAVTAL 1.3.2012 31.3.2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOLLEKTIVAVTAL... 46 1 Avtalets tillämpningsområde... 46 2 Organisationsrätt... 46 3 Inledande och upphörande av anställningsförhållande och permittering... 47 4 Organisationsrätt... 48 5 Lönesystem... 49 6 Ersättning för resekostnader... 51 7 Lön för sjuktid... 51 8 Moderskaps- och föräldraledighet... 53 9 Förmåner och ersättningar för inkomstbortfall enligt sjukförsäkringslagen.. 53 10 Övriga frånvaro... 53 11 Arbetstid... 54 13 Särskilda ersättningar... 59 14 Förtroendemän... 59 15 Utbildningsverksamhet... 60 16 Grupplivförsäkring... 60 17 Skyddsutrustning... 60 18 Uppbörd av medlemsavgifter... 60 19 Avgörande av meningsskiljaktigheter... 60 20 Förpliktelse till arbetsfred och följderna av avtalsbrott... 61 21 Avtalets giltighet och uppsägning... 61 UNDERTECKNINGPROTOKOLL om att fortsätta kollektivavtalet för skogscentralerna och kontorsarbete inom skogsbranschen... 62 Bilaga 2, Kompetensvärdering... 65 Förtroendemannaavtal - METO... 66 Förtroendemannaavtal Forstmästare... 71 Utbildningsavtal... 75 Samarbetsavtal... 77 Resereglemente för år 2012... 81 Protokoll över verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd.. 86 VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD... 87 45
KOLLEKTIVAVTAL 1 Avtalets tillämpningsområde 1. Avtalet binder som avtalsparter Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Finlands skogscentral och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio som är dess medlemmar samt METO - Skogsbranschens Experter rf och dess medlemsföreningar samt Forstmästareförbunder rf och dess medlemsföreningar. 2. Bestämmelserna i avtalet tillämpas på anställningsförhållanden mellan skogsbrukets utvecklingscentral och skogscentralerna och tjänstemän som är medlemmar i de ovan nämnda tjänstemannaförbundens arbetsplatsavdelningar och/eller föreningar. 3. Lokalt ska avtalas om i vilken utsträckning kollektivavtalet ska tillämpas på de allmänna anställningsvillkoren för forstmästare. Om man lokalt har avtalat om tillämpningen av kollektivavtalet fastställs de allmänna anställningsvillkoren för forstmästare enligt detta kollektivavtal med undantag av bestämmelserna i 10 och 11 om vilka ska avtalas eller har avtalats genom arbetsavtal. 4. Avtalet gäller inte a) tjänstemän inom ledningen. Som ledning anses i detta sammanhang chefer med avsevärt ekonomiskt eller funktionellt ansvar. Lokalt ska konstateras vilka tjänstemän som hör till ledningen. b) personer som är anställda för en viss uppgift eller för viss tid, om anställningsförhållandet inte har fortgått längre än fyra månader. Om arbetsavtalet emellertid har ingåtts för viss tid och detta upprepar sig, omfattas tjänstemannen av detta avtal genast efter det att anställningsförhållandet i en eller flera delar har fortgått fyra månader. c) personer som utför egentliga kontorstjänstemannauppgifter på vilka tillämpas ett annat kollektivavtal. 2 Organisationsrätt 1. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar. 46
2. Med organisationsrättens okränkbarhet avses också rätten att medverka i förtroendeuppdrag i ett förbund eller dess medlemsförening som binds av detta kollektivavtal. En tjänsteman som har valts till förtroendeuppdrag i förbundet eller dess centralorganisation har rätt att få tillräckligt mycket befrielse från arbetsuppgifterna för att kunna sköta det nämnda uppdraget. Om ärendet ska dock avtalas med chefen från fall till fall. 3. Om en tjänsteman anser sig ha blivit uppsagd eller diskriminerad i tjänsten på grund av medverkan i fackföreningar inom branschen ska ärendet utredas i vid förhandlingar mellan avtalsparterna innan ärendet överförs till arbetsdomstolen för behandling. 3 Inledande och upphörande av anställningsförhållande och permittering 1. Arbetsgivaren har rätt att planera och organisera arbetet, leda och övervaka arbetet samt anställa och säga upp tjänstemän. 2. Tjänstemannen ska i sitt arbete övervaka och främja arbetsgivarens intresse, iaktta tystlåtenhet beträffande arbetsgivarens verksamhet när det gäller planering, experiment, undersökningar, prissättning och affärsförbindelser och med noggrannhet och sparsamhet handskas med de medel och den egendom som har anförtrotts honom eller henne. 3. Arbetsgivaren ska öppet förhandla med tjänstemannen om de frågor som tjänstemannen ska sköta samt tillmötesgående stödja tjänstemannen i sina uppgifter. 4. Med tjänstemannen kan avtalas om en prövotid på högst fyra månader inom vilken båda parterna kan häva arbetsavtalet utan att iaktta uppsägningstiden. Då upphör anställningsförhållandet i slutet av den arbetsdag under vilken meddelande om hävning delgavs. 5. Parterna rekommenderar att arbetsavtalet ingås skriftligt. Då avtalet ingås muntligt är vardera avtalsparten skyldig att till den andra parten ge ett skriftligt intyg över de överenskomna villkoren. 6. Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider: - 1 månad om anställningsförhållandet fortgått högst ett år - 2 månader om anställningsförhållandet fortgått över ett år men högst 5 år - 3 månader om anställningsförhållandet fortgått över 5 år men högst 9 år - 4 månader om anställningsförhållandet fortgått över 9 år men högst 12 år - 5 månader om anställningsförhållandet fortgått över 12 år men högst 15 år - 6 månader om anställningsförhållandet fortgått över 15 år När tjänstemannen säger upp arbetsavtalet är uppsägnings- 47
tiden - två veckor om anställningsförhållandet fortgått under ett år - en månad om anställningsförhållandet fortgått över ett år men högst 10 år och - två månader om anställningsförhållandet fortgått över 10 år. 7. Arbetsavtalet kan sägas upp och hävas av båda parterna under de förutsättningar som anges i lag. 8. En tjänsteman som har anställts tills vidare eller i ett anställningsförhållande på viss tid kan permitteras på de grunder som anges i lag med iakttagande av tidsfristen för meddelande om permittering på 14 kalenderdagar. 4 Organisationsrätt 1. En tjänstemans lön fastställs som månadslön, om man genom arbetsavtal inte avtalar om en annan lönebestämningsperiod. Man kan genom arbetsavtal avtala om en annan bestämningsperiod om anställningsförhållandets korta längd, arbetets ackordskaraktär, avvikande arbetstidsarrangemang eller motsvarande grundad anledning förutsätter det. 2. Tjänstemannens lön betalas senast den 15 varje lönebetalningsmånad, dock så att den tillämpade praxisen inte ändras om man lokalt inte avtalar om det. Om lönedagen infaller på lördag eller söndag betalas lönen föregående vardag. 3. Till en tjänsteman som arbetstagaren beordrat att vid sidan av den egna tjänsten sköta en annan uppgift betalas hela lönen för huvudsyssla och därtill minst 10 % och högst 35 % av tjänstemannens personliga lön. Ifall uppgiften i vilken man vikarierar är mera krävande än den egna tjänsten fastställs den ovan nämnda ersättningen (10 35%) enligt den mera krävande uppgiften under vikariatstiden. Ersättning betalas inte för ett semestervikariat, om det inte är fråga om ett oavbrutet semestervikariat på över 4 veckor. I det fallet betalas ersättning för hela vikariatstiden. Ersättningen liksom övriga frågor kring arbetsvillkoren ska avtalas innan vikariatet inleds. 4. Lönesättningen för riksskogstaxeringens gruppledare fortsätter vid skogscentralerna enligt avtalad praxis. 48
5 Lönesystem 1. Grundlöner Det nya lönesystemet baserar sig på en s.k. lönevågsmodell, dvs. på poängsättning och svårighetsklassificering enligt bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad. Meningsskiljaktigheter om personens placering i lönegrupper ska avgöras mellan parterna vid behov med hjälp av en lönesystemskonsult. Avtalsparterna rekommenderar att eventuella meningsskiljaktigheter vid bedömning av uppgiftens svårighetsgrad i första hand skulle behandlas arbetsplatsspecifikt i en skogscentrals interna värderingsgrupp. Ifall man lokalt inte kan uppnå enighet kan ärendet hänskjutas till en riksomfattande bedömningsgrupp för behandling. Avtalsparterna är eniga om att en meningsskiljaktighet inte hänskjuts till arbetsdomstolen för avgörande. Parterna är eniga om att införandet av lönegrupper enligt bilaga 1 inte ändrar kollektivavtalets tillämpningsområde. Samtidigt har parterna kommit överens om att lönegrupperna 10, 11 och 12 gäller som rekommendationer. Av särskilda skäl kan man avvika från minimipoängen på 605 enligt lönegrupp 12, dock inte under 580 poäng. - bilaga 1 poängsättning enligt lönevåg 2. Individuellt tillägg Utöver de ovan nämnda grundlönerna betalas till tjänstemannen individuellt tillägg som utgörs av skillnaden mellan grundlönen och den lön som ska betalas. Grunder Det individuella tillägget fastställs å ena sidan enligt de grunder som hänför sig till yrkeskunskap och å andra sidan enligt de grunder som hänför sig till arbetsprestationer. Parterna har kommit överens om bedömningsfaktorerna och betoningen av dessa enligt den bifogade bilagan. Bilaga 3 Lokalt kan avtalas om ytterligare omständigheter och hur de inverkar på det individuella tillägget. Förfarande vid fastställande av individuellt tillägg Grunderna för det individuella tillägget preciseras arbetsgivarspecifikt. Arbetsgivaren går årligen igenom grunderna med förtroendemannen och med varje tjänsteman. Arbetsgivaren och förtroendemannen går igenom de grunder på vilka justeringarna av det individuella tillägget ska allokeras. Grunderna för det individuella tillägget och bedömningspoäng delges tjänste- 49
mannen skriftligen. När svårighetsgruppen ändras bedömer arbetsgivaren grunderna för det individuella tillägget på nytt efter ett samtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. I samband med det årliga samtalet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller när svårighetsgruppen ändras kan det individuella tillägget justeras. Till tjänstemannen kan betalas resultatpremier på basis av ett gott resultat vid en skogscentral eller vid den egna verksamhetsenheten eller på basis av tjänstemannens eget goda resultat. Betalningsgrunderna ska behandlas på förhand med iakttagande av principerna i samarbetslagen. Förutsättningarna för betalningen granskas årligen i samband med bokslutsförfarandet. Därvid kan också de individuella lönedelarna justeras förutsatt att skogscentralens operativa avkastning är vinstbringande och att de kvantitativa och kvalitativa målen samt ekonomimålen enligt det resultatavtal som man ingått med jord- och skogsbruksministeriet till väsentliga delar har blivit uppfyllda. Arbetsgivaren ger förtroendemannen en utredning om användningen av de medel som man använt för granskningarna. Parterna sammanträder för att granska hur justeringarna av de individuella tilläggen genomförs och om så avtalas har parterna möjlighet att ändra de arbetsgivarspecifika lösningarna ifall parternas ovan avtalade gemensamma avsikt inte har blivit uppfylld. 3. Ny tjänsteman En ny tjänstemans kompetens i uppgiften bedöms när anställningsförhållandet ingås och fastställs ett individuellt tillägg som motsvarar kompetensen. Värderingen av en sådan ny tjänsteman som inte har tidigare arbetserfarenhet som direkt skulle vara lämplig för uppgiften ska genomföras innan prövotiden löper ut. 4. Resultatpremier Till tjänstemannen kan betalas resultatpremier på basis av ett gott resultat vid en skogscentral eller vid den egna verksamhetsenheten eller på basis av tjänstemannens eget goda resultat. Betalningsgrunderna ska behandlas på förhand med iakttagande av principerna i samarbetslagen. Förutsättningarna för betalningen granskas årligen i samband med bokslutsförfarandet. 5. Placering i lönegrupper Arbetsgivaren och förtroendemannen förhandlar om hur placeringen i lönegrupper ska genomföras. Arbetsgivaren bestämmer om placeringen i löne- 50
grupper. Meningsskiljaktigheter om personens placering i lönegrupper ska avgöras mellan parterna vid behov med hjälp av en lönesystemskonsult. Avtalsparterna rekommenderar att eventuella meningsskiljaktigheter vid bedömning av uppgiftens svårighetsgrad i första hand skulle behandlas arbetsplatsspecifikt i en skogscentrals interna värderingsgrupp. Ifall man lokalt inte kan uppnå enighet kan ärendet hänskjutas till en riksomfattande bedömningsgrupp för behandling. Avtalsparterna är eniga om att en meningsskiljaktighet inte hänskjuts till arbetsdomstolen för avgörande. 6. Pensionsavgifter Arbetsgivaren är skyldig att betala den gällande tilläggspensionsavgiften enligt Eläke-Tapio. 6 Ersättning för resekostnader 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för sådana kostnader som resor i anknytning till arbetsuppgifterna medför enligt det resereglemente som ingår som bilaga i detta avtal. 2. Arbetsresorna ska företas ändamålsenligt på det billigaste resesättet. Vid valet av resesätt ska speciellt tjänstemannens möjligheter att åka tillsammans med andra tjänstemän eller arbetstagare beaktas. 7 Lön för sjuktid 1. Till en tjänsteman som på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall är frånvarande från arbetet betalas lön under den tid avbrottet i arbetet varar enligt följande Om anställningsförhållandet före arbetsoförmågan började har fortgått under fem år, har tjänstemannen rätt att få sin lön för två månader (60 dagar). Om anställningsförhållandet före arbetsoförmågan började har fortgått minst fem år har tjänstemannen rätt att få sin lön för tre månader (90 dagar). 2. Om en tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall är frånvarande från arbetet oftare än en gång under kalenderåret har han eller hon fr.o.m. 1.1.2005 berättigad till den lön som avses i punkt 1 för sammanlagt högst den nämnda tiden. Ifall sjukledigheten fortsätter över årsskiftet omfattar rätten till lön för sjuktid för denna sjukdom högst 60/90 kalenderdagar. 51
Protokollsanteckning: Ifall en tjänstemans rätt till lön för sjuktid med stöd av den upphävda beräkningsregeln har upphört och tjänstemannen fortfarande är sjukskriven på grund av samma sjukdom, ändrar inte den nya beräkningsregeln sjukledighet utan lön till sjukledighet med lön. Rätt till ny lön för sjuktid börjar efter att tjänstemannen, efter att ha tillfrisknat och återvänt till arbetet, är frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall. Om en arbetstagare återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar efter att ha återvänt till arbetet, beräknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön som om det var fråga om en enhetlig sjukledighetsperiod. I varje nytt sjukfrånvarofall har tjänstemannen emellertid rätt att få lön för 14 kalenderdagar. 3. Om arbetsoförmågan orsakats av våld som tjänstemannen på grund av sina uppgifter har utsatts för, har tjänstemannen rätt att få sin lön för 12 månader. 4. En tjänsteman som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om detta, liksom om när hindret uppskattas upphöra. Tjänstemannen är skyldig att på begäran till arbetsgivaren lämna ett läkarintyg om sin arbetsoförmåga, liksom alltid när arbetsoförmågan fortsätter längre än i tre dagar. 5. Om en tjänsteman när han eller hon har ingått arbetsavtalet avsiktligt har hemlighållit sin sjukdom för arbetsgivaren, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sådan sjuktid. 6. Tjänstemannen är inte berättigad till lön för sjuktid om han eller hon själv avsiktligt har vållat sjukdomen, felet eller skadan eller hindrat denna/detta från att läkas eller om hans eller hennes grova oaktsamhet väsentligt har bidragit till att sjukdomen, felet eller skadan har uppstått eller hindrat den/det från att läkas. 7. En tjänsteman är berättigad till lön för sjuktid även när en tjänsteman med missbruksproblem frivilligt har sökt sig till institutionsvård efter att med arbetsgivaren ha avtalat om sådan vård. 8. Partiell sjukdagpenning Det är fråga om ett frivilligt arrangemang mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Arbetstagaren, företagshälsovården eller arbetsgivaren kan föreslå en återgång till arbetet på deltid. Återgången till arbetet ska ske utan att hälsan eller återhämtningen riskeras. 9. Även permitterade tjänstemän ges rätt till företagshälsovård som arbetsgivaren arrangerar. 52
8 Moderskaps- och föräldraledighet 1. En kvinnlig tjänsteman ges som moderskaps- eller föräldraledighet den tid under vilken hon enligt sjukförsäkringslagen anses vara berättigad till moderskaps- och föräldrapenning. För moderskapsledigheten betalas lön för tre månader. 2. En förutsättning för lönebetalningen är att tjänstemannens anställningsförhållande har fortgått minst sex månader före den beräknade nedkomsten. 3. Faderns rätt till faderskapsledighet liksom tjänstemannens rätt i övrigt till särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldraledighet fastställs enligt arbetsavtalslagen. 9 Förmåner och ersättningar för inkomstbortfall enligt sjukförsäkringslagen 1. Tjänstemannens rätt till dag- och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen övergår till arbetsgivaren för sjuktiden och moderskapsledigheten till den del beloppet på dag- eller moderskapspenningen inte överskrider beloppet på den lön tjänstemannen får för samma tid. 2. Om dag- eller moderskapspenning inte betalas på grund av orsaker som beror på tjänstemannen själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad tjänstemannen enligt sjukförsäkringslagen hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra den del som på grund av försummelse inte har betalats till tjänstemannen. 3. Om en tjänsteman på grund av samma arbetsoförmåga får ersättning för inkomstbortfall med stöd av olycksfallslagen, lagen om pension för arbetstagare eller den trafikförsäkring som arbetsgivaren har bekostat, avdras ersättningen från den lön för sjuktid som betalas för samma tid. 10 Övriga frånvaro 1. Tjänstemannen har rätt att få lön för en frånvaro på högst tre dagar när frånvaron orsakas av att tjänstemannens barn under tio år eller ett handikappat barn eller ett annat barn under tio år som är fast bosatt hemma hos tjänstemannen plötsligt insjuknar för att barnet ska kunna vårdas eller för att tillfällig vård ska kunna arrangeras. En förutsättning är att barnets båda vårdnadshavare förvärvsarbetar och att ingen av vårdnadshavarna samtidigt utnyttjar motsvarande rätt till frånvaro. Det sagda tillämpas även på ensamförsörjare. 2. Tjänstemannen ges en ledig dag med lön på hans eller hennes egen vigseldag samt när han eller hon fyller 50 eller 60 år, då dessa dagar infaller på tjänstemannens arbetsdagar. 53
3. Till en tjänsteman som har fått en inkallelse till reservövningar, försvarskurs eller med stöd av 6 2 mom. i lagen om befolkningsskydd till befolkningsskyddsutbildning (438/58) betalas individuell lön minskad med reservistlön eller en motsvarande ersättning. Om till en tjänsteman som har blivit kallad till reservövningar inte betalas reservistlön med stöd av 4 i lagen om avlöning åt värnpliktig (294/53) betalas till honom inte heller ovan avsedda lön. 4. Beträffande sådan studieledighet som beviljats med stöd av lagen om studieledighet (273/79) gäller det som i den aktuella lagen anges om den. 5. Till en tjänsteman som är frånvarande från arbetet för att delta i möten som arrangeras av de beslutande organen inom tjänstemannens centralorganisation eller en förening som är delaktig i detta avtal betalas tjänstemannens personliga lön när man vid möten behandlar kollektivavtalsfrågor. 6. En tjänsteman som på grund av någon av de ovan nämnda orsakerna är frånvarande från arbetet men inte har kunnat meddela detta ska omedelbart efter att hindret har avlägsnats meddela arbetsgivaren orsaken till frånvaron. Särskilda bestämmelser Arbetsgivaren ersätter tjänstemannen inkomstbortfallet för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmarna som under anställningen orsakas tjänstemannen på grund av hälsoundersökningar som avses i statsrådetsbeslutom lagstadgad företagshälsovård (950/94) och som godkänns i företagshälsovårdens verksamhetsplan samt för resor i anknytning till dessa. På samma sätt går man tillväga i sådana fall som nämns i lagen om skydd för unga arbetstagare (998/93). Till en tjänsteman som hänvisas till i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller som i en sådan undersökning förordnas till efterkontroll, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Ifall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente. Ersättningen för resekostnader och dagtraktamentet betalas i enlighet med resereglementet för tjänstemän. 11 Arbetstid Ordinarie arbetstid 1. På en tjänsteman som huvudsakligen utför kontorsuppgifter tillämpas när han eller hon utför de nämnda uppgifterna de bestämmelser om arbetstid som man beträffande kontorsuppgifterna iakttar på arbetsplatsen när detta avtal träder i kraft. 2. På övriga tjänstemän som omfattas av detta avtal tillämpas fri arbetstid, 54
vars längd kan variera beroende på dag och vecka. Som normativ arbetstid per vecka anses 40 timmar per vecka. Arbetstiderna bokförs inte. Inte heller fastställs den dagliga arbetstidens början och slut med undantag av en eventuellt separat avtalad kontorstid. Under arbetsdagen kan tjänstemannen dessutom sköta sina egna ärenden. 3. För att arbetstiden ska kunna utjämnas till den ovan under punkt 2 nämnda normativa arbetstiden per vecka ges skogstjänstemannen fr.o.m. 1.7.1994 åtta hela lediga dagar per ett fullt arbetsår. Avdraget på grund av frånvaro kan genomföras på motsvarande sätt endast för fulla arbetsdagar. Innan ledigheten ges ska man höra tjänstemannen. Vid anställningsförhållandets upphörande ersätts en outtagen ledig dag enligt tjänstemannens daglön. 4. Ifall arbetsgivaren och tjänstemannen i samråd konstaterar att tjänstemannens normativa arbetstid per vecka överskrids, kommer de överens om ersättningen från fall till fall. Vilotider 5. Tjänstemannen ges utöver semestern och söndagarna utanför semestern en annan ledig dag per vecka. Den andra lediga dagen per vecka ska ges i samband med veckovilodagen. Ifall den lediga dagen förläggs till någon annan veckodag ska man meddela tjänstemannen om detta minst en vecka på förhand, om inte annat avtalas. 6. Lediga dagar utöver de ovan nämnda är, ifall detta med tanke på karaktären hos arbetsgivarens uppgifter är möjligt, lördagen under nyårsveckan, lördagen under trettondagsveckan, påskafton, lördagen efter påsk, lördagen under första maj-veckan, lördagen under Kristi himmelsfärdsveckan, midsommarafton, lördagen under självständighetsdagsveckan, julafton och lördagen efter jul. Ersättning för arbete som utförs på en ledig dag 7. När en tjänsteman på arbetsgivarens initiativ med sitt eget samtycke utför arbete på sin angivna lediga dag betalas i ersättning för detta lön förhöjd med 50 %. Ifall man är tvungen att utföra dylikt arbete på en söndag eller en annan helgdag uppgår den motsvarande förhöjningen till 150 %. Dagarna som nämns i denna punkt beaktas inte vid beräkning av arbetstiden per vecka enligt 10 punkt 2. 8. Tjänstemannen och hans eller hennes chef ska på förhand avtala om de uppgifter som tjänstemannen undantagsvis även utför under sin fritid. Detta krav på förhandsavtal får emellertid inte hindra ändamålsenligt utförande av uppgifterna. 55
Uppdelning av lön 9. Vid beräkning av lön för deltid beräknas lönen som betalas för en dag genom att månadslönen divideras med talet 21. 12 Semester 1. Tjänstemannen får semester enligt den gällande semesterlagen (162/2005) om inte något annat följer av bestämmelserna nedan. 2. Tjänstemannen får i ordinarie semester: a) två vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad, b) två och en halv vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad om hans eller hennes anställningsförhållande före utgången av mars månad under semesteråret oavbrutet har fortgått minst ett år, c) tre vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad om hans eller hennes anställningsförhållande före utgången av mars månad under semesteråret oavbrutet har fortgått minst femton år. 3. Som en full semesterkvalifikationsmånad anses en sådan kalendermånad under semesterkvalifikationsåret under vilken tjänstemannen varit anställd i minst aderton kalenderdagar. 4. Som dagar i tjänsten räknas samtliga andra kalenderdagar under pågående anställningsförhållande utom de under vilka tjänstemannen har varit befriad från tjänsten eller frånvarande på grund av en annan orsak än den som anges i 3 5 mom. i semesterlagen. 5. Som likställda med dagar i tjänsten anses dessutom följande frånvarotider; a) sjukledighetstid med lön som getts till följd av sjukdom eller olycksfall, b) frånvaro på grund av kommendering till en försvarskurs, befolkningsskyddsutbildning eller -tjänstgöring, c) tiden som åtgår till deltagande i utbildning enligt utbildningsavtalet som utgör en del av kollektivavtalet. Beviljande och flyttning av semester 6. Utöver det som anges i 5 kap. i semesterlagen om beviljande av semester iakttas följande: 56
a) beträffande semestrar som ges i form av kalenderveckor beräknas antalet semesterdagar enligt vardagarna. För ofullständiga kalenderveckor och enskilda semesterdagar ingår i semestern en vardagslördag per varje fem semesterdagar. b) semester som fastställs enligt sjukförsäkringslagen och som fastställts under perioden för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller en del av den flyttas för att tas ut vid en senare tidpunkt. Sparande av semester 7. Trots det som bestäms om beviljandet av semester kan tjänstemannen, om det inte existerar ett särskilt vägande hinder för detta, spara en del av sina ordinarie semesterdagar per år för att tas ut under följande semesterperiod eller därefter som sparad ledighet. 8. Genom avtal kan man antingen helt eller delvis spara den del av den ordinarie semestern som överskrider aderton dagar. 9. Arbetsgivaren och tjänstemannen gör i samråd upp en plan om sparandet och om hur den sparade ledigheten tas ut innan sparandet inleds. 10. Den sparade ledigheten ges vid de tidpunkter som arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om senast inom fem år efter det att det semesterår under vilket ledigheten hade sparats upphörde. 11. Angående rätten till att förskjuta tidpunkten för sparad ledighet och semesterlönen under den sparade ledigheten samt semesterersättningen och beräkningen av semesterersättning vid anställningsförhållandets upphörande gäller det som annars stadgas eller avtalas om. När ett anställningsförhållande ändras till deltidsanställning eller när tjänstemannen permitteras tills vidare har han eller hon rätt att få ersättning för den outtagna sparade ledigheten i enlighet med det som stadgas eller avtalas om semesterersättningen vid anställningsförhållandets upphörande. Vintersemesterförlängning 12. Om en annan del av semestern som fastställs i enlighet med 2 mom. punkt a och b än den som hör till sparad ledighet tas ut under en annan tid än under semesterperioden, ges semestern för denna del förlängd med hälften, dock högst med hälften av hela semesterns längd och så att förlängningen i fråga om semester enligt punkt b högst omfattar två vardagar. 13. Om högst trettio vardagar av den semester som fastställs i enlighet med 2 mom. punkt c tas ut under semesterperioden ges semestern förlängd med fyra vardagar till en sådan tjänsteman som är berättigad till semester för tolv semesterkvalifikationsmånader. Om en tjänsteman sparar en del av de ordinarie semesterdagarna för att tas ut som sparad ledighet minskas det 57
ovan nämnda maximiantalet på trettio dagar i motsvarande mån. 14. Om man på grund av ett avbrott i arbetet inte har kunnat ta ut semestern under semesterperioden eller om anställningsförhållandet avbryts innan semesterperioden inleds eller om den inleds efter föregående semesterperiod är den vederbörande inte berättigad till semesterförlängning. Ett avbrott i arbetet under semesterperioden medför emellertid inte förlust av rätt till förlängning om a) avbrottet har berott på tjänstemannens sjukdom, särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som getts till tjänstemannen eller hela föräldraledigheten som getts till tjänstemannen i samband med adoption till den del som tjänstemannen enligt sjukförsäkringslagen anses vara berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning; eller b) avbrottet har berott på andra än ovan nämnda orsaker men tjänstemannen har varit i tjänst eller haft ledighet i minst 70 dagar under semesterperioden. Fastställande av semesterersättning 15. Semesterersättningen fastställs som 1/300 av semesterlönen per varje outtagen semesterdag. Semesterlönen beräknas i enlighet med den lön som gäller vid tidpunkten för betalning. 16. Man är inte berättigad till semesterersättning för utebliven förlängning av semester. Avvikelser från kollektivavtalet 17. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om att den semester som man intjänat utöver de 2,5 semesterdagarna per semesterkvalifikationsmånad eller motsvarande semester som intjänas under semesterkvalifikationsåret omvandlas till penningersättning i enlighet med tjänstemannens personliga lön för vissa semesterkvalifikationsmånader. 18. Om den intjänade semestern eller semestern som man intjänar omvandlas till penningersättning fastställs vintersemesterförlängningen enligt punkt 12 i den avtalsbestämmelse som gäller den, vilket parterna beaktar vid penningersättningen. 19. Avtal som avses ovan i punkt 17 förutsätter att arbetsgivaren och den förtroendeman som representerar den aktuella personalgruppen anser det möjligt att ingå avtal. Semesterpenning 20. I semesterpenning betalas 50 % av lönen för de ordinarie semesterdagarna 58
som tjänstemannen intjänat under semesterkvalifikationsåret. 21. Semesterpenning betalas även vid anställningsförhållandets upphörande för den semesterdel som man fram till denna tidpunkt har intjänat. 22. Tjänstemannens lön för en semesterdag beräknas genom att årslönen divideras med talet 300. Årslönen beräknas i enlighet med tjänstemannens lön för juni månad, och vid anställningsförhållandets upphörande enligt lönen vid tidpunkten för upphörande. 23. Semesterpenningen betalas i juli och när anställningsförhållandet upphör i samband med den lönebetalning som anknyter till upphörandet. 24. När arbetsgivarens ekonomiska situation kräver det kan man mellan arbetsgivaren och tjänstemännens förtroendeman avtala om att semesterpenningen enligt 11 punkt 20 i kollektivavtalet byts mot ledighet som motsvarar penningens belopp. Den ekonomiska situationen och avtalslösningarna ska alltid utredas för hela personalen på arbetsplatsen. 13 Särskilda ersättningar När en tjänsteman utför av arbetsgivaren förordnade uppgifter hemma hos sig i minst en halv timme dagligen betalas byråersättning till honom eller henne enligt följande: när en del av rummet står till förfogande 118 /mån. när ett helt rum står till förfogande 156 /mån. Till ovan nämnda tjänstemän betalas i inventarieersättning 40.80 per månad då tjänstemannen är tvungen att i sina egna utrymmen förvara verktyg eller redskap som arbetsgivaren äger och som är skrymmande eller nedsmutsar. Arbetarskyddsfullmäktigs ersättning är 38 /mån. 14 Förtroendemän I förtroendemannaverksamheten iakttas för skogstjänstemäns och forstmästares del de förtroendemannaavtal som ingåtts mellan parterna. Befattningsbeskrivningen för den huvudförtroendeman som representerar skogstjänstemännen ska uppgöras så att man reserverar ca 35 40 % av tjänstemannens årliga arbetstid för utförandet av huvudförtroendemannauppgifterna. Trots reservationen ges huvudförtroendemannen behövlig befrielse från arbetet och genom avtal rätt till behövliga reseersättningar. För en huvudförtroendeman som representerar forstmästarna reserveras för skötseln av uppgifterna i genomsnitt 15 arbetsdagar per år och dessutom 7 ar- 59
betsdagar för att användas till kollektivavtalsförhandlingar. Dessutom tillämpas det som avtalats mellan parterna i samarbetsavtalet. 15 Utbildningsverksamhet Avtalsparterna avtalar årligen eller från fall till fall om tjänstemäns deltagande i arbetsmarknadsutbildning och i övrigt iakttas beträffande utbildningsfrågor det som avtalas i utbildningsavtalet som utgör en del av detta avtal. 16 Grupplivförsäkring Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en sådan grupplivförsäkring för sina tjänstemän som arbetsmarknadens centralorganisationer enligt grupplivförsäkringsskyddet har avtalat om. 17 Skyddsutrustning Beträffande skyddsutrustningen iakttas den praxis som tidigare gällt och tilllämpats på skogscentralerna. 18 Uppbörd av medlemsavgifter I fall en tjänsteman har gett sin fullmakt uppbär arbetsgivaren medlemsavgiften till förbundet från tjänstemannens lön och tjänstemannen får vid årets slut ett intyg över den innehållna summan för skattemyndigheterna. Arbetsgivaren redovisar de uppburna medlemsavgifterna till det konto som förbundet anvisat enligt givna anvisningar. 19 Avgörande av meningsskiljaktigheter 1. Meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller brott mot detta avtal ska förhandlas med arbetsgivaren och tjänstemannen eller förtroendemannen. Förhandlingarna ska inledas inom 2 veckor efter det att förhandlingsframställan lades fram. 2. Ifall de lokala förhandlingarna leder till resultat och den ena parten vill det, ska om ärendet utarbetas en promemoria som båda parterna undertecknar och i vilken det förhandlade ärendet kort nämns. Om de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill underställa ärendet organisationerna för avgörande, ska om ärendet i sådana fall utarbetas en promemoria, som båda parterna undertecknar och i vilken både ärendet som är föremål för meningsskiljaktigheten, fakta och vardera partens ståndpunkt kort nämns. 60
3. Man ska sträva efter att inleda förhandlingarna mellan avtalsparterna inom en vecka efter det att någondera avtalsparten meddelade om ärendet. 4. Om parterna är eniga kan tvistemålet underställas centralorganisationerna för förhandling. Ifall samförstånd inte kan nås i förhandlingarna mellan centralorganisationerna, kan ärendet överföras till arbetsdomstolen för avgörande. 20 Förpliktelse till arbetsfred och följderna av avtalsbrott Samtliga arbetsstridsåtgärder som riktar sig mot detta avtal i sin helhet eller mot en enskild bestämmelse i det är förbjudna. 21 Avtalets giltighet och uppsägning Detta avtal träder i kraft 1.3.2012 och gäller till och med 31.3.2014. Efter att avtalsperioden har löpt ut fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp senast två månader innan avtalsperioden löper ut. Helsingfors den 2 december 2011 ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf 61
2.12.2011 UNDERTECKNINGPROTOKOLL om att fortsätta kollektivavtalet för skogscentralerna och kontorsarbete inom skogsbranschen De undertecknande förbunden har avtalat om att förnya kollektivavtalet enligt centralorganisationernas ramavtal av 13.10.2011 så att det gäller under tiden 1.3.2012 31.3.2014 på följande sätt: 1. Löner 1.3.2012 31.3.2013 Allmän förhöjning 1,6 % De individuella fasta tim-/månadslönerna höjs med 1,6 %. Höjningen görs på fasta tim- eller månadslöner, dock minst på en tim- eller månadslön enligt lönetabellen. Justeringspotten är 0,8 % (enligt lönerna för ordinarie arbetstid i januari 2012) Lokalt avtalas senast 15.2.2012 om förhöjningen ska användas till att höja den personliga löneandelen eller till en allmän förhöjning. Ifall man inte når samförstånd betalas den ena hälften av potten som en allmän förhöjning av de fasta tim-/månadslönerna och arbetsgivaren fattar beslut om den andra hälften. Engångsbeloppet för en heltidsanställd tjänsteman är 150 och för en deltidsansställd i förhållande till arbetstiden. De frånvarande som avses i 7 i semesterlagen är berättigade till ovan nämnda engångsbelopp. Om betalningstidpunkten och hur beloppet riktas kan lokalt avtalas på annat sätt senast 15.12.2011 och genomföras på arbetsgivarens beslut senast 31.12.2011. Tabellönerna höjs med 2,4 % fr.o.m. 1.3.2012. Höjningen har ingen inverkan på löpande lönebetalning. Löner 1.4.2013 31.3.2014 Allmän förhöjning 0,5 % De individuella fasta tim-/månadslönerna höjs med 0,5 % fr.o.m. 1.4.2013. Höjningen görs på fasta tim- eller månadslöner, dock minst på en tim- eller månadslön enligt lönetabellen. Justeringspotten är 1,4 % (enligt lönerna för ordinarie arbetstid i januari 2013) Lokalt avtalas senast 28.2.2013 om att använda höjningen för att justera avlöningen. Ifall man i förhandlingarna inte kan nå resultat betalas den ena hälften 62
av kvoten som en allmän förhöjning och arbetsgivaren bestämmer över den andra hälften. Tabellönerna höjs med 1,9 % fr.o.m. 1.4.2013. Höjningen har ingen inverkan på löpande lönebetalning. 2. Ersättningar fr.o.m. 1.3.2012 Arvoden för personalens representanter är följande METO 10 24 78,50 25 50 103,00 51 100 145,00 101 200 170,00 över 200 202,00 över 400 225,00 HFM 240,00 Jyty och Forstmästarna 5 24 78,50 25 50 103,00 HFM 108,00 Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen är 38 euro. Särskilda ersättningar (13 ) kontorsersättning, en del av rummet 118 euro kontorsersättning, hela rummet 156 euro inventarieersättning 43 euro. 3. Textändringar Arbetsgivarförbundets namn korrigeras. Föråldrade hänvisningar i 7 tas bort. 4. Kvalitativa frågor enligt ramavtalet Parterna förbinder sig att förverkliga de åtgärder som centralorganisationerna och styrelsen tillsammans kräver. 5. Betydande avvikelser i den ekonomiska utvecklingen Ifall arbetsmarknadens centralorganisationer tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avviker markant från den bedömning som gjordes när avtalet ingicks, förhandlar avtalsparterna på basis av detta och avtalar om hur avvikelsen inverkar på de avtalade förhöjningarna eller avtalets giltighetstid. Ifall parterna inte i enlighet med det ovan nämnda avtalar om den inverkan avvikelsen i den ekonomiska utvecklingen har, kan båda avtalsparterna skriftligen 63
säga upp detta avtal före 31.1.2013 med verkan från och med 31.3.2013. 6. Grupparbetsuppgifter mellan parterna Påverkan av organisationsförändringar i förtroendemannaavtalet senast 31.5.2012 i samarbetsavtalet och arbetarskyddsorganisationen senast 31.5.2012 justeringar av lönesystemet vad gäller värderingen av nya arbetsuppgifter och andra eventuella brister i lönesystemet senast 31.12.2012. Helsingfors 2.12.2011 Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf METO Skogsbranschens Experter rf Forstmästareförbundet rf 64
Bilaga 2, Kompetensvärdering Tjänsteman Granskningsperiod 1. KVANTITET OCH KVALITET AV RE- Exempelgrunder SULTAT Dåliga 1 2 Nöjaktig 3 5 Kvantiteten och kvaliteten av arbetsresultat God 6 9 Resultat/mål Särskilt god 10 14 Jämförelse med det genomsnittliga resultatet inom området Utmärkt 15 17 2. LÖNSAMHET OCH EFFEKTIVITET Dåliga 1 2 Enhetsavgifter + beaktande av Nöjaktig 3 5 verksamhetsförhållanden God 6 9 Förverkligade kostnader/kostnadsberäkning Särskilt god 10 14 Förverkligade avkastningar/budget Utmärkt 15 17 3. INITIATIVRIKEDOM/KREATIVITET Liten 1 2 Förmåga att klara sig själv- Nöjaktig 3 5 Utveckling av effektivare arbetsmetoder God 6 8 Yrkesmässig självutveckling Utmärkt 9 10 4. SAMARBETS- Liten 1 2 Inom arbetsgemenskapen Nöjaktig 3 5 Med intressegrupper God 6 8 Erhållen respons Utmärkt 9 10 Saklig och öppen kritik 5. BILDBARHET Hjälplig 1 2 Nya uppgifter Nöjaktig 3 4 Aktivt deltagande God 5 6 Utmärkt 7 Sammanlagt p. Tid Författare 65
Förtroendemannaavtal - METO 1 Tillämpningsområde Detta avtal tillämpas på METO Skogsbranschens Experter rf:s medlemmar som är anställda vid skogsbrukets utvecklingscentral och skogscentralerna (arbetsgivare) som är betjänar medlemmarna i Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna. 2 Förtroendemannen och hans eller hennes uppgifter 3 Val Förtroendemannen ska vara en tjänsteman som är anställd hos den nämnda arbetsgivaren och arbeta inom kollektivavtalsbranschen. Han eller hon ska också vara medlem i ett tjänstemannaförbund som ingått det aktuella kollektivavtalet. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att övervaka att kollektivavtalet och arbetslagstiftningen iakttas. Han eller hon representerar vid lokala förhandlingar de tjänstemän som omfattas av hans eller hennes egen avtalsbransch i frågor som gäller tillämpningen av bestämmelserna, förhållandena mellan arbetsgivaren och tjänstemännen eller upprätthållandet av förhandlingsverksamheten och samarbete. Fackföreningsanslutna tjänstemän som är anställda hos arbetsgivaren och medlemmar i ifrågavarande tjänstemannaförening väljer en förtroendeman och en viceförtroendeman genom val. En huvudförtroendeman och en vicehuvudförtroendeman väljs för att representera avtalsföreningens medlemmar som är anställda hos de arbetsgivare som avses i detta avtal. Valet kan förrättas på arbetsplatsen under arbetstiden så att samtliga röstberättigade tjänstemän har möjlighet att delta i valet. Arbetsgivaren ska meddelas om valet som under arbetstiden ska arrangeras på arbetsplatsen senast 7 dygn innan valet förrättas. En förening som binds av kollektivavtalet eller valarrangören ska meddela arbetsgivaren skriftligen om de valda förtroendemännen och deras ersättare samt om upphörande av ett förtroendemannauppdrag. När förtroendemannen är förhindrad övergår hans eller hennes rättigheter och skyldigheter till den ersättare som vikarierar för honom eller henne och som meddelats arbetsgivaren. Efter att ha erhållit uppgift om de valda förtroendemännen ska arbetsgivaren så snabbt som möjligt ge förtroendemannen ett skriftligt meddelande om vem som är den ansvariga arbetsgivarrepresentanten. 66
När arbetsgivarens verksamhet väsenligt dras in eller utvidgas eller till följd av överlåtelse av rörelse, fusionering eller därmed jämförbar väsentlig organisationsändring omvandlas förtroendemannaorganisationen så att den så snabbt som möjligt motsvarar den förändrade strukturen. 4 Anställningsskydd Förbud mot diskriminering Man får inte utöva påtryckning på förtroendemannen, säga upp honom eller henne från arbetet och inte heller annars diskriminera honom eller henne på grund av förtroendemannauppdraget. Under förtroendemannauppdraget eller på grund av uppdraget får han eller hon inte förflyttas till ett arbete med lägre lön, som är mindre värt eller som tydligt försvårar förtroendemannauppgifterna. Om det egentliga arbetet för en person som har valts till huvudförtroendeman försvårar skötseln av förtroendemannauppgifterna, ska till honom eller henne med beaktande av de rådande förhållandena och förtroendemannens yrkeskunskap ordnas övrigt arbete. Ett sådant arrangemang får inte medföra sänkning av hans eller hennes förtjänst. Uppsägningsgrunder Om arbetskraft skärs ner eller permitteras på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder får en dylik åtgärd inte riktas mot huvudförtroendemannen om inte arbetsgivarens verksamhet helt avbryts. Ifall det gemensamt konstateras eller arbetsgivaren vid dessa förhandlingar i övrigt individualiserat kan anvisa att huvudförtroendemannen inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller arbete som i övrigt lämpar sig för honom eller henne, är det emellertid möjligt att avvika från denna regel. Angående förtroendemannen ska man i ovan nämnda situationer iaktta en sådan ordning att förtroendemannen är den sista som utsätts för åtgärden. Om det gemensamt konstateras att förtroendemannen inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller kompetens, kan man avvika från denna bestämmelse. Förtroendemannen har ett särskilt uppsägningsskydd enligt arbetsavtalslagen. METO Skogsbranschens Experter utreder samtycket från majoriteten av tjänstemän. Förtroendemannen ska meddelas skriftligt om upphörandet av ett anställningsförhållande, om grunden för det och dagen då uppsägningstiden inleds minst en månad innan uppsägningstiden enligt kollektivavtalet inleds. Förtroendemannens anställningsförhållande får inte hävas på grund av sjukdom enligt 43 i arbetsavtalslagen utan att uppsägningstiden iakttas eller genom att man vädjar till ordningsbestämmelserna i 13 i arbetsav- 67
talslagen. Efterskydd Bestämmelserna om anställningsskydd tillämpas även på en tjänsteman som varit verksam som huvudförtroendeman sex månader efter att hans eller hennes huvudförtroendemannauppdrag har upphört. Ersättningar Till en huvudförtroendeman vars arbetsavtal har hävts i strid mot detta avtal, ska man i ersättning betala lön för minst 10 och högst 30 månader. Som sådana omständigheter som påverkar ersättningens belopp ska man beakta bestämmelserna i 47 f 2 mom. i arbetsavtalslagen och tjänstemannens förtroendemannaställning. Ifall arbetsdomstolen anser att förutsättningarna för ett fortsatt anställningsförhållande existerar och man trots detta inte fortsätter anställningsförhållandet, beaktas detta som en faktor som höjer ersättningens belopp. 5 Uppgifter som ska ges förtroendemannen Arbetsgivaren ska i god tid meddela förtroendemannen om frågor som hänför sig till tjänstemännens anställningsförhållanden på ifrågavarande arbetsplats. Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter om tjänstemännens lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningsförhållandet ska förtroendemannen ges all information som påverkar utredningen av fallet. Förtroendemannen har rätt att skriftligen eller på ett annat överenskommet sätt få följande information om de tjänstemän som han eller hon representerar: Efter- och förnamn en gång per år, om nya tjänstemän minst kvartalsvis, arbetsplats och organisatorisk avdelning, tidpunkten för anställning för nya tjänstemän minst kvartalsvis samt uppgifter om de uppsagda och permitterade, uppgifter om visstidsanställda tjänstemän och den avtalade längden på anställningsförhållandet, årligen lönegrupp eller motsvarande som tjänstemannen eller det arbete han eller hon utför tillhör, för nya tjänstemän minst kvartalsvis, antalet hel- och deltidsanställda tjänstemän samt personalstyrkan som separat kallas till arbetet och som arbetat under halvårsperioden eller annan tillfällig personalstyrka två gånger per år, utredning om de uppgifter som samlas i samband med anställningen och om ändringarna som sker i dessa. Om inte annat separat har nämnts ges uppgifterna alltid när en tidigare 68
angiven situation ändras. Om de uppgifter som gäller anlitande av arbetskraft, förtjänster och arbetstimmarnas fördelning som ska delges huvudförtroendemannen avtalas separat mellan förbunden. Ovan nämnda uppgifter ges med fullmakt av tjänstemannen. Som fullmakt ska anses ett avtal om uppbörden av medlemsavgifter eller motsvarande som lämnats till arbetsgivaren. Förtroendemannen ska hålla den information han eller hon erhållit för skötseln av sina uppgifter konfidentiell. 6 Befrielse från arbete och förvaringsutrymmen Förtroendemannen har rätt att få tillräckligt mycket befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgifterna. Som faktorer som inverkar på mängden ledighet ska man beakta bl.a. antalet tjänstemän och arbetsplatser, var arbetsplatsen är belägen och verksamhetens karaktär samt hur förtroendemannauppgifterna inverkar på de övriga uppgifterna. Skötseln av förtroendemannauppdraget medför inte inkomstbortfall. Förtroendemannen ges tillräckligt mycket förvaringsutrymme för de dokument som han eller hon behöver och vid behov rätt att använda arbetsgivarens sedvanliga kontorsredskap och kontorsutrymmen för att dokumenten ska kunna förvaras och de samtal som uppgifter förutsätter föras så att förtroligheten består. Om befrielsen från arbetet som beviljas huvudförtroendemannen har man utöver det ovan nämnda avtalat separat mellan förbunden. 7 Förtroendemannaersättning fr.o.m. 1.3.2012 Arbetsgivaren betalar till förtroendemannen en särskild månadsersättning som uppgår till - 78,50 per månad när antalet tjänstemän är 10 24, - 103 per månad när antalet tjänstemän är 25 50, - 145 per månad, när antalet tjänstemän är 51-100, - 170 per månad när antalet tjänstemän är 101 200, - 202 per månad när antalet tjänstemän är över 200, - 225 per månad när antalet tjänstemän är över 400. Ersättning för huvudförtroendeman 2240 per månad. Om förtroendemannen till följd av de förtroendemannauppgifter som han eller hon kommit överens om med arbetsgivaren är tvungen att resa betalas reseersättningarna på samma sätt som de betalas i samband med de normala arbetsuppgifterna. 69
8 Utbildning av förtroendeman Förtroendemannen har rätt att delta i utbildning på det sätt som man mellan förbunden separat avtalat om i utbildningsavtalet. Ifall förtroendemannautbildningen ordnas som gemensam utbildning tillsammans med arbetsgivaren ersätts resekostnaderna i enlighet med resereglementet. Efter att huvudförtroendemannauppdraget har upphört ska huvudförtroendemannen och arbetsgivaren i samråd utreda om upprätthållandet av tjänstemannens yrkeskunskap i tidigare eller motsvarande arbete förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den av utredningen förutsedda utbildningen. 9 Förhandlingsordning Om tjänstemannen vill få utredning om frågor som gäller hans eller hennes lön eller arbetsvillkor ska han eller hon vända sig till sin chef. Om en fråga inte direkt kan utredas med chefen kan den överföras till förhandlingar mellan förtroendemannen och arbetsgivarens representant för avgörande. Om frågan inte kan utredas kan förtroendemannen hänskjuta frågan till huvudförtroendemannen. De lokala förhandlingarna ska alltid inledas och föras utan dröjsmål. Om en meningsskiljaktighet som uppstått på arbetsplatsen inte lokalt kan avgöras, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet. Om meningsskiljaktigheten gäller hävningen av förtroendemannens anställningsförhållande ska de lokala förhandlingarna och förhandlingarna mellan organisationerna inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för hävningen har bestridits. Om huvudförtroendemannen bestrider en uppsägning på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder ska förhandlingarna mellan organisationerna föras inom uppsägningstiden. 10 Avtalets giltighet Detta avtal gäller fr.o.m. 1.2.2010 tills vidare. Uppsägningstiden är sex månader. Avtalet gäller efter uppsägningen fram till det att ett nytt avtal träder i kraft eller tills det av någondera parten konstateras att förhandlingarna mellan parterna har upphört. Helsingfors den 15 februari 2010 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf 70
Förtroendemannaavtal Forstmästare 1 Tillämpningsområde Detta avtal tillämpas på Forstmästareförbundet rf:s medlemmar som är anställda vid skogsbrukets utvecklingscentral och skogscentralerna (arbetsgivare) som betjänar medlemmarna i Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna. 2 Förtroendemannen och hans eller hennes uppgifter 3 Val Förtroendemannen ska vara en forstmästare som är anställd hos ifrågavarande arbetsgivare. Han eller hon ska också vara medlem i ett tjänstemannaförbund som ingått det aktuella kollektivavtalet. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att övervaka att kollektivavtalet och arbetslagstiftningen iakttas. Han eller hon representerar vid lokala förhandlingar de tjänstemän som omfattas av hans eller hennes egen avtalsbransch i frågor som gäller tillämpningen av bestämmelserna, förhållandena mellan arbetsgivaren och tjänstemännen eller upprätthållandet av förhandlingsverksamheten och samarbete. Fackföreningsanslutna tjänstemän som är anställda hos arbetsgivaren och medlemmar i ifrågavarande tjänstemannaförening väljer en förtroendeman och en viceförtroendeman genom val. En huvudförtroendeman och en vicehuvudförtroendeman väljs för att representera avtalsföreningens medlemmar som är anställda hos de arbetsgivare som avses i detta avtal. Ifrågavarande personer väljs bland förtroendemännen. Valet kan förrättas på arbetsplatsen under arbetstiden så att samtliga röstberättigade tjänstemän har möjlighet att delta i valet. Arbetsgivaren ska meddelas om valet som under arbetstiden ska arrangeras på arbetsplatsen senast 7 dygn innan valet förrättas. En förening som binds av kollektivavtalet eller valarrangören ska meddela arbetsgivaren skriftligen om den valda förtroendemannen och hans eller hennes ersättare samt om upphörande av ett förtroendemannauppdrag. När förtroendemannen är förhindrad övergår hans eller hennes rättigheter och skyldigheter till den ersättare som vikarierar för honom eller henne och som meddelats arbetsgivaren. 71
4 Anställningsskydd Förbud mot diskriminering Man får inte utöva påtryckning på förtroendemannen, säga upp honom eller henne från arbetet och inte heller annars diskriminera honom eller henne på grund av förtroendemannauppdraget. Under förtroendemannauppdraget eller på grund av uppdraget får han eller hon inte förflyttas till ett arbete med lägre lön, som är mindre värt eller som tydligt försvårar förtroendemannauppgifterna. Uppsägningsgrunder Om arbetskraft skärs ner eller permitteras på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder får en dylik åtgärd inte riktas mot förtroendemannen om man inte i samråd konstaterar att man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller kunskap. Förtroendemannen har ett särskilt uppsägningsskydd enligt arbetsavtalslagen. Forstmästareförbundet utreder samtycket från majoriteten av tjänstemän. 5 Uppgifter som ska ges förtroendemannen Arbetsgivaren ska i god tid meddela förtroendemannen om frågor som hänför sig till tjänstemännens anställningsförhållanden på ifrågavarande arbetsplats. Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter om tjänstemännens lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningsförhållandet ska förtroendemannen ges all information som påverkar utredningen av fallet. Förtroendemannen har rätt att skriftligen eller på ett annat överenskommet sätt få följande information om de tjänstemän som han eller hon representerar: Efter- och förnamn en gång per år, om nya tjänstemän minst kvartalsvis, arbetsplats och organisatorisk avdelning, tidpunkten för anställning för nya tjänstemän minst kvartalsvis samt uppgifter om de uppsagda och permitterade, uppgifter om visstidsanställda tjänstemän och den avtalade längden på anställningsförhållandet, årligen lönegrupp eller motsvarande som tjänstemannen eller det arbete han eller hon utför tillhör, för nya tjänstemän minst kvartalsvis, antalet hel- och deltidsanställda tjänstemän samt personalstyrkan som separat kallas till arbetet och som arbetat under halvårsperioden eller annan tillfällig personalstyrka två gånger per år, utredning om de uppgifter som samlas i samband med anställningen och ändringar som sker i dessa. 72
Om inte annat separat har nämnts ges uppgifterna alltid när en tidigare angiven situation ändras. Ovan nämnda uppgifter ges med fullmakt av tjänstemannen. Som fullmakt ska anses ett avtal om uppbörden av medlemsavgifter eller motsvarande som lämnats till arbetsgivaren. Om de uppgifter som gäller anlitande av arbetskraft, förtjänster och arbetstimmarnas fördelning som ska delges huvudförtroendemannen avtalas separat mellan förbunden. Förtroendemannen ska hålla den information han eller hon erhållit för skötseln av sina uppgifter konfidentiell. 6 Befrielse från arbete och förvaringsutrymmen Förtroendemannen har rätt att få tillräckligt mycket befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgifterna. Skötseln av förtroendemannauppdraget medför inte inkomstbortfall. Förtroendemannen ges tillräckligt mycket förvaringsutrymme för de dokument som han eller hon behöver och vid behov rätt att använda arbetsgivarens sedvanliga kontorsredskap och kontorsutrymmen för att dokumenten ska kunna förvaras och de samtal som uppgifter förutsätter föras så att förtroligheten består. 7 Förtroendemannaersättning fr.o.m. 1.3.2012 Arbetsgivaren betalar till förtroendemannen en särskild månadsersättning som uppgår till - 78,50 per månad när antalet tjänstemän är 5 24, - 103 per månad när antalet tjänstemän är 25 50, - 108 per månad till huvudförtroendemannen. Om förtroendemannen till följd av de förtroendemannauppgifter som han eller hon kommit överens om med arbetsgivaren är tvungen att resa betalas reseersättningarna på samma sätt som de betalas i samband med de normala arbetsuppgifterna. 8 Utbildning av förtroendeman Förtroendemannen har rätt att delta i utbildning på det sätt som man mellan förbunden separat avtalat om i utbildningsavtalet. Ifall förtroendemannautbildningen ordnas som gemensam utbildning tillsammans med arbetsgivaren ersätts resekostnaderna i enlighet med resereglementet. 73
9 Förhandlingsordning 10 Avtalets giltighet Om tjänstemannen vill få utredning om frågor som gäller hans eller hennes lön eller arbetsvillkor ska han eller hon vända sig till sin chef. Om frågan inte direkt kan utredas med chefen kan frågan överföras till förhandlingar mellan förtroendemannen och arbetsgivarens representant för avgörande. Om frågan inte kan utredas kan förtroendemannen hänskjuta frågan till huvudförtroendemannen. De lokala förhandlingarna ska alltid inledas och föras utan dröjsmål. Om en meningsskiljaktighet som uppstått på arbetsplatsen inte lokalt kan avgöras, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet. Om meningsskiljaktigheten gäller hävningen av förtroendemannens anställningsförhållande ska de lokala förhandlingarna och förhandlingarna mellan organisationerna inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för hävningen har bestridits. Detta avtal gäller fr.o.m. 1.2.2010 tills vidare. Uppsägningstiden är sex månader. Avtalet gäller efter uppsägningen fram till det att ett nytt avtal träder i kraft eller tills det av någondera parten konstateras att förhandlingarna mellan parterna har upphört. Helsingfors den 15 februari 2010 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf 74
Utbildningsavtal 1 Utbildningsarbetsgrupp För genomförandet av den fackföreningsutbildning som avses i avtalet finns en utbildningsarbetsgrupp till vilken vardera parten ska utse två representanter. Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurserna för ett kalenderår i sänder. Kurser kan vid behov också godkännas mitt under ett kalenderår. Före beslutet om godkännandet av kursen ges utbildningsarbetsgruppen en utredning över kursens undervisningsprogram, tidpunkt, plats, målgrupp, deltagare och annan information som utbildningsarbetsgruppen eventuellt begär. Förbunden ska meddela kurserna som utbildningsarbetsgruppen godkänt för nästa år senast två månader innan den första kursen inleds. 2 Yrkesinriktad fortbildning, kompletterande utbildning och omskolning När arbetsgivaren ordnar utbildning för en tjänsteman eller hänvisar tjänstemannen till utbildningar i anknytning till hans eller hennes yrke, ersätts kostnaderna för utbildningen och inkomstbortfallet under den ordinarie arbetstiden. Om utbildningen äger rum utanför arbetstiden, räknas den använda tiden inte som arbetstid, men tjänstemannen ersätts de direkta kostnaderna till följd av utbildningen. 3 Gemensam utbildning Den gemensamma utbildningen som förutsätts i samarbetsavtal ges vanligtvis arbetsplatsspecifikt. Om deltagande i utbildningen avtalas arbetsplatsspecifikt i samarbetsorgan eller, om ett sådant inte finns, mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Deltagandet i utbildningen ersätts så som utbildningen enligt 2. 4 Fackföreningsutbildning 1. Anställningsförhållandets kontinuitet och anmälningstider En tjänsteman ges möjlighet att utan att anställningsförhållandet avbryts delta i en kurs på högst en månad som utbildningsarbetsgruppen godkänt, ifall arbetsgivaren och tjänstemannen som söker sig till kursen allmänt har konstaterat utbildningsbehovet och man kan delta i kursen utan att det medför kännbara olägenheter för företaget. I negativa fall underrättas förtroendemannen senast 10 dagar innan kursen inleds om orsaken till att beviljandet av ledighet skulle medföra kännbara olägenheter. 75
5 Sociala förmåner 6 Giltighetstid Anmälan om avsikten att delta i en kurs ska göras så tidigt som möjligt. Då kursen pågår i högst en vecka, ska meddelandet ges minst tre veckor innan kursen inleds, samt då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor innan kursen inleds. Man ska sträva efter att i första hand rikta utbildningen i arbetarskydd till arbetarskyddsfullmäktige. 2. Ersättningar Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig och en medlem i arbetarskyddskommittén får delta i de av utbildningsarbetsgruppen godkända kurserna som nämns i det föregående stycket utan att deras löner sänks. För förtroendemannen ersätts inkomstbortfallet emellertid inte för en längre tid än för en månad, och för de andra inte för en tid som överskrider två veckor. En förutsättning för ersättning för inkomstbortfall är dessutom att ifrågavarande kurs hänför sig till deltagarens samarbetsuppgifter i företaget. Utöver förtroendemännen ersätts även ordförandena för de registrerade förbundens underföreningar eller arbetsplatsavdelningar för inkomstbortfallet, om de arbetar i ett företag med minst 100 tjänstemän och i en registrerad underförening eller arbetsplatsavdelning med minst 20 medlemmar. Deltagande i fackföreningsutbildning som nämns i 4 innebär inte avdrag på semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner. Detta avtal träder i kraft 1.3.2003 och gäller tills vidare och kan sägas upp med en uppsägningstid på tre månader. Helsingfors den 13 december 2002 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf 76
Samarbetsavtal I. AVTALETS SYFTE OCH SAMARBETSMÅL 1 Syftet med detta avtal är att främja samarbetet mellan skogsbrukets utvecklingscentral och skogscentralerna (arbetsgivaren) och personalen och genomförandet av den lagstiftning som gäller arbetarskydd och företagshälsovård. Med hjälp av samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen aktiveras företagets mentala resurser och förbättras personalens möjligheter att medverka i behandlingen av frågor som gäller deras arbete och arbetsplats. Med hjälp av samarbetet som riktas mot de frågor som nämns i detta avtal förbättras beslutsfattandet på företaget, ökas produktiviteten och det att arbetet upplevs som meningsfullt och utvecklande samt förbättras kontinuiteten hos personalens anställningsförhållanden och deras uppehälle. Målet för arbetarskyddet och samarbetet som gäller arbetarskyddet är att utveckla säkerheten, hälsosamheten och det mentala välmåendet i arbetet och arbetsförhållandena. De arbetsgivare som omfattas av detta avtals tillämpningsområde tilllämpar lagen om samarbete inom företag (725/78) som inte utgör en del av detta avtal. Detta avtal kompletterar lagen. II. SAMARBETSFÖRFARANDE 1 Förhandlingsdelegation En förhandlingsdelegation tillsätts som ett organ mellan alla de arbetsgivare och personalgrupper som omfattas av detta avtal. Varje personalgrupps förtroendeman är medlem i förhandlingsdelegationen eller om en förtroendeman inte finns en annan representant för personalgruppen. Antalet representanter för arbetsgivaren får utgöra högst hälften av antalet övriga medlemmar. Den personalgrupp som är bäst representerad kan utse två representanter till förhandlingsdelegationen. Medlemmarnas mandatperiod Arbetsgivarrepresentanterna i förhandlingsdelegationen väljs för fyra år. Mandatperioden för de medlemmar som representerar personalgrupperna är densamma som förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs mandatperiod, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och personalrepresentanterna. Om en medlems ställning som personalrepresentant i förhandlingsdelegationen avslutas mitt under förhandlingsdelegationens 77
mandatperiod, upphör även hans eller hennes medlemskap i förhandlingsdelegationen. Representanterna för den aktuella personalgruppen väljer en ny medlem till förhandlingsdelegationen för den resterande mandatperioden. II ARBETARSKYDD Organisering och möten Om inte mellan arbetsgivaren och de aktuella personalrepresentanterna annat avtalas iakttas tillvägagångssätten nedan beträffande förhandlingsdelegationens konstituering och möten. Förhandlingsdelegationen utser en ordförande och en viceordförande bland sig för ett år i sänder. Av dessa ska den ena representera arbetsgivaren och den andra personalen. Förhandlingsdelegationen väljer vid behov en sekreterare åt sig. Sekreteraren behöver inte vara medlem i förhandlingsdelegationen. Arbetsgivaren ska sammankalla förhandlingsdelegationen vid behov och minst två gånger om året. Om ens en av personalgrupperna kräver det ska arbetsgivaren även sammankalla mötet för en i samarbetslagen avsedd fråga om vilken meddelas separat och som omfattas av förhandlingsdelegationens behörighet. Förhandlingsdelegationen kan för förberedande av ärenden tillsätta arbetssektioner för separat avtalade ärenden eller grupper av ärenden. Förhandlingsdelegationen kan dessutom hänskjuta behandlingen av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden enbart till arbetssektionen om förhandlingsdelegationen är enhällig om ärendet. Minimitiden för utfärdande av möteskallelse till förhandlingsdelegationen är tre kalenderdagar om inte annat avtalas. Om förhandlingsdelegationen har tillsatts så att samtliga personalgrupper inte samtidigt deltar i dess verksamhet ska man samtidigt avtala om hur en utomstående personalgrupp minst en gång om året reserveras möjlighet att medverka i förhandlingsdelegationens verksamhet. Över förhandlingsdelegationens möten ska upprättas ett protokoll som justeras på det sätt som mötet bestämmer. 1 Inom samarbetsförhandlingsdelegationen verkar en sektion som sköter arbetarskyddsfrågor och fungerar som arbetarskyddskommitté. Arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige deltar i verksamheten i den sektion som behandlar arbetarskyddsfrågor. 78
Protokollsanteckning Ifall en arbetarskyddsfullmäktig eller vicefullmäktig inte har valts inom arbetstagarnas personalgrupp är det arbetstagarnas representant i samarbetsförhandlingsdelegationen som representerar arbetstagarna i sektionen. Arbetarskyddskommitténs uppgifter Utöver det som anges i 29 i förordningen om tillsynen över arbetarskyddet ingår i arbetarskyddskommitténs uppgifter följande: 1. Att för egen del utarbeta en årlig verksamhetsplan jämte kostnadsberäkningar som iakttas i verksamheten. 2. Att behandla sådana ändrings- och förnyelseplaner för arbetsplatsen som inverkar på säkerheten och hälsosamheten i arbetet och göra förslag och ta initiativ beträffande systematisk handhavande av arbetarskyddsverksamhet. 3. Att med tanke på säkerheten och hälsosamheten i arbetet behandla tillvägagångssätt i anknytning till introduktionen i arbetet för nya arbetstagare samt med tanke på säkerheten och hälsosamheten i arbetet bedöma behovet av introduktion i arbetet vid införande av en ny teknik eller när arbetena i övrigt förändras. 4. Att behandla frågor kring ordnandet av eventuell återhämtningsmotion. 5. Att i samarbete med företagshälsovårdspersonalen behandla informationen och upplysningen i anknytning till missbruk av rusmedel samt det allmänna genomförandet av vårdhänvisning för rusmedelsmissbrukare. 6. Att behandla företagshälsovårdens verksamhetsplan och företagshälsovårdens ersättningsansökan samt övriga ärenden som nämns i paragrafen liksom att följa upp företagshälsovårdens verksamhet på arbetsplatsen och göra förslag om den. 7. Att behandla fördelningen av information om arbetarskydd på arbetsplatsen. 8. Att årligen behandla behovet av samarbetsutbildning om arbetarskydd och på basis av detta utarbeta ett förslag till avfattande av utbildningsplan och budget. Tjänstemän och arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren utser 79
bland sig en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige, vars mandatperiod är fyra år. III. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 1 Befrielse från arbete och kostnadsersättningar Till förhandlingsdelegationens medlemmar ges behövlig befrielse från arbetet i anknytning till ett möte och ersätts det eventuella inkomstbortfallet. Resekostnaderna ersätts enligt resereglementet. 2 Avtalets ikraftträdande Detta avtal träder i kraft den 1 maj 1996. Avtalet gäller tills vidare med iakttagande av uppsägningstider på sex månader. Den första fulla fyraårsperioden för förhandlingsdelegationens medlemmar inleds efter valet av arbetarskyddsfullmäktige som förrättas i december 1997. Helsingfors den 11 mars 1996 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf FUNKTIONÄRSFACKET TOEL rf 80
Resereglemente för år 2012 20.12.2011 1 Tillämpningsområde Som en bilagedel av kollektivavtalet mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, METO Skogsbranschens Experter rf och Forstmästareförbundet rf iakttas detta resereglemente i de anställningsförhållanden på vilka det ovan nämnda kollektivavtalet tillämpas. 2 Arbetsresa 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för kostnaderna till följd av en arbetsresa enligt resereglementet. 2. En arbetsresa är en resa som tjänstemannen på uppdrag företar för att utföra uppgifter utanför arbetsplatsen. En resa från tjänstemannens bostad till arbetsplatsen och tillbaka anses inte som arbetsresa. 3. Med arbetsplats avses tjänstemannens fasta tjänstgöringsställe där han eller hon arbetar. 4. En arbetsresa inleds antingen från tjänstemannens bostad eller arbetsplats och avslutas på den av dessa platser till vilken han eller hon först återvänder. 5. En arbetsresa anses inte ännu avslutad när tjänstemannen gör en avstickare till sin arbetsplats endast för att överlämna eller byta arbetsredskap, få nya arbetsorder eller för att sköta tillfälliga motsvarande arbetsuppgifter förutsatt att han eller hon omedelbart därefter fortsätter sin resa. 6. Med resedygn avses en tidsperiod på högst 24 timmar, som inleds när tjänstemannen beger sig från sin arbetsplats eller sin bostad beroende på från vilken av dessa han eller hon beger sig på resan och till vilken han eller hon först återvänder. 7. En arbetsresa ska företas på en så kort tid och till så låga helhetskostnader som det med hänsyn till att tjänstemannens uppgifter ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. 3 Resebiljetter och övriga omedelbara avgifter 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för resebiljetter och de fraktavgifter som han eller hon betalat, för sitt- och sovplatsbiljetter och för övriga motsvarande nödvändiga avgifter i samband med det egentliga resandet. Som dylika avgifter anses emellertid inte till exempel 81
försäkringsavgifter eller andra än nedan nämnda parkeringsavgifter. 2. Parkeringsavgift för bil vid flygfält eller hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock för högst tre dagar per arbetsresa. 3. Om en tjänsteman har varit tvungen att betala separata avgifter för transport av arbetsredskap eller övriga sådana föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet. 4. Vid tågresa ersätts avgiften för en plats i andra klass, om man på förhand inte avtalat annat. 4 Användning av eget fordon 1. För en arbetsresa som tjänstemannen företar med ett fordon som han eller hon äger eller innehar betalas ersättning när arbetet förutsätter användning av fordon. 2. Färdkostnadsersättning för bil är 45 cent per kilometer. Ersättningen höjs enligt följande: a) 7 cent per kilometer för transport av släpvagn kopplad till bilen; b) 11 cent per kilometer för transport av husvagn kopplad till bilen; c) 21 cent per kilometer för transport av raststuga kopplad till bilen; d) 3 cent per kilometer för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skymmande; e) 3 cent per kilometer för transport av hund i bilen; f) 9 cent per kilometer när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för dessa kilometrar. 3. Ersättningarna för användning av övriga transportmedel är följande: a) motorbåt högst 50 hk 78 cent per kilometer och över 50 hk 114 cent per kilometer b) snöskoter 108 och terränghjuling 102 cent per kilometer c) motorcykel 34 cent per kilometer d) moped 18 cent per kilometer e) annat fordon 10 cent per kilometer 4. Om en tjänsteman i anknytning till resans syfte under arbetsresan transporterar andra tjänstemän eller personer med ett transportmedel som han eller hon äger eller innehar, betalas till honom eller henne för varje transporterad person utöver ersättningen enligt punkterna 2 och 3 i ersättning 3 cent per kilometer. 82
5 Dagtraktamente 1. Dagtraktamente kan betalas när en arbetsresa företas till en plats som ligger på över 15 kilometers avstånd från tjänstemannens bostad eller arbetsplats, uppmätt längs en allmänt avänd färdväg beroende på om avfärden sker från bostaden eller arbetsplatsen och återresan på motsvarande sätt till bostaden eller arbetsplatsen. 2. Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan har varat i över 6 timmar. Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat i över 10 timmar. När en arbetsresa har varat längre än ett resedygn och den för arbetsresan använda tiden överskrider det sista resedygnet med över två timmar, berättigar den till ett nytt partiellt dagtraktamente, och överskrider det sista resedygnet med över sex timmar, berättigar den till ett nytt heldagstraktamente. 3. Storleken på partiellt dagtraktamente är 16 euro. Storleken på heldagstraktamente är 36 euro. 6 Utlandsdagtraktamenten 1. Beloppen på dagtraktamenten som betalas för resedygn som åtgått till en arbetsresa utomlands fastställs på basis av grunderna för och beloppen på de gällande ersättningarna för de resekostnader som skattestyrelsen fastställt och som betraktas som skattefria. 2. Tjänstemannen har rätt till det dagtraktamente som gäller för det land eller territorium i vilket resedygnet slutar. Slutar resedygnet ombord på fartyg eller flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område, varifrån fartyget eller flygplanet senast avgått eller ifråga om avgång från Finland, där det först anländer. 3. Om den tid som används för en arbetsresa överskrider det sista fulla resedygnet med mer än två timmar är tjänstemannen berättigad till ett dagtraktamente för resedygnet. Storleken på dagtraktamentet är 35 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygnet som utgått utomlands. Om det sista fulla resedygnet överskrids med mer än 10 timmar är tjänstemannen för resedygnet berättigad till ett dagtraktamente som utgör 65 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygnet som utgått utomlands. 4. Om den totala tiden som används för en arbetsresa underskrider 24 timmar betalas dagtraktamentet enligt de bestämmelser som gäller för resor i hemlandet. 83
7 Minskning av dagtraktamente 8 Måltidsersättning 9 Logiersättning 10 Förskott 11 Fakturering 12 Giltighet 1. Om tjänstemannen under något resedygn får en måltid som arbetsgivaren bekostat eller som ingår i biljettpriset betalas dagtraktamentet för denna del minskad med 50 %. Dagtraktamentet minskas på motsvarande sätt om arbetsgivaren har ordnat 2 dagliga måltider. 1. Om för en arbetsresa inte betalas något dagtraktamente men tjänstemannen har intagit måltid utanför sitt sedvanliga måltidsställe på minst 10 kilometers avstånd från sin arbetsplats eller sin bostad och resan har varat över 4 timmar, betalas till honom eller henne i måltidsersättning 9.00 euro. 1. Logiersättning betalas mot verifikat som tjänstemannen företett till det belopp som motsvarar kostnaderna som login orsakat tjänstemannen. Prisen på måltiderna får inte ingå i logiersättningen. Frukosten anses i denna punkt inte som måltid, om den på sedvanligt sätt ingår i logipriset. 2. I stället för logiersättningen betalas till tjänstemannen nattresepenning om arbetsresan varat i över 10 timmar av vilka minst fyra timmar infallit mellan klockan 21.00 och 7.00 och avgiften för övernattningskostnaderna inte ingår i den övriga ersättningen som betalas till tjänstemannen. Storleken på nattresepenning är 12 euro. 1. Tjänstemannen är berättigad till att få beloppet på de uppskattade resekostnaderna i förskott. 1. Räkning för en ersättning som söks ska lämnas till arbetsgivaren inom två månader efter att arbetsresan upphört, eller på arbetsgivarens begäran även inom kortare tid, om arbetsgivaren har särskilda skäl till detta. 2. Resebiljetter, kvitton eller andra verifikat eller tillförlitliga utredningar över de avgifter som tjänstemannen har betalat och för vilka ersättning söks ska bifogas reseräkningen. 1. Detta avtal gäller på samma sätt som kollektivavtalet mellan parterna och ska sägas upp med iakttagande av bestämmelserna i kollek- 84
tivavtalet. 2. Om beloppen på de kostnader som anses skattefria förändras under avtalets giltighetstid ska parterna förhandla om justeringen av de avtalade ersättningarna. Helsingfors den 20 december 2011 ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf 85
Protokoll över verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd 1. Man kom överens om att de bifogade avtalsbestämmelserna om verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd träder i kraft mellan de undertecknade förbunden 16.2.2005. Konstaterades att arbetskraftsmyndigheterna för sin del strävar efter att följa verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd genast från och med 16.2.2005. Lagstiftningen om sysselsättningsprogrammet och utbildningsstödet är under beredning och avsedd att träda i kraft snarast. Konstaterades att avtalsbestämmelserna om sysselsättningsprogrammet och ett förhöjt utbildningsstöd kan fullt tillämpas endast efter att den därtill hörande lagstiftningen trätt i kraft. 2. Konstaterades att man med bestämmelserna om samarbetsförfarande inte ändrar tillämpningsområdet i enlighet med 2 i lagen om samarbete. Helsingfors den 15 februari 2005 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA rf METO SKOGSBRANSCHENS EXPERTER rf FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET rf 86
VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivera samarbetet och sysselsätta arbetstagaren snarast möjligt. Samarbets- och uppsägningsförfarande Arbetsgivaren lägger fram en verksamhetsplan i början av samarbetsförhandlingar som berör minst 10 arbetstagare. Om innehållet i planen förhandlas med personalföreträdarna. I planen redogörs för förhandlingsrutinerna och förhandlingsformerna, den planerade tidtabellen och planerade verksamhetsprinciper under uppsägningstiden i fråga om arbetsplatssökandet, utbildningen och anlitandet av arbetskraftsservice. I planen beaktas de gällande normerna om hur man går tillväga vid nedskärning av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna berör under 10 arbetstagare, presenteras i samarbetsförfarandet de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden för arbetssökandet, utbildningen och anlitandet av arbetskraftsservice. Förhandlingarna om verksamhetsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen för uppsägning vid samarbetsförhandlingarna om stora uppsägningar kan inledas tidigast efter sju dagar efter det att grunden och inverkningarna behandlades. I samband med samarbetsförfarandet som gäller den planerade nedskärningen behandlas även de ändringar som behövs i personalplanen. Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger tillsammans utan dröjsmål de offentliga arbetskraftstjänster som behövs när samarbetsförfarandet eller uppsägningsförfaranden på små företag har inletts. Man strävar efter att tillsammans med arbetskraftsmyndigheten nå överenskommelser om kvaliteten hos de tjänster som erbjuds och om tidtabellen för verkställandet av dem liksom om samarbetet för att genomföra dem. Personalföreträdarna deltar i samarbetet. Sysselsättningsprogram och dess förverkligande under uppsägningstid Arbetsgivaren har underrättelseskyldighet om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd. Arbetsgivaren meddelar arbetskraftsmyndigheten om uppsägning som gjorts på basis av ekonomiska eller produktionsrelaterade skäl, om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Anmälningsplikten berör även upphörandet av ett sådant tidsbundet arbetsförhållande, som utgjorts av ett eller flera tidsbundna arbetsavtal hos samma arbetsgivare som oavbrutet varat i minst tre år eller enbart haft 87
kortvariga avbrott. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke ge arbetskraftsmyndigheten uppgifter som berör arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter genast efter uppsägningen. Arbetsgivaren deltar även i övrigt enligt överenskommelse i utarbetandet av ett sysselsättningsprogram. Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare. Om man inte avtalat annat vid uppsägningen är arbetstagaren berättigad till att under sin uppsägningstid utan förtjänstförlust delta i utarbetande av sysselsättningsprogram, i arbetssökning och arbetsintervju antingen på eget eller på arbetskraftsmyndighetens initiativ, i omplaceringsträning, i inlärning och praktik i arbetet eller i arbetskraftspolitisk utbildning enligt sysselsättningsprogrammet. Beroende på hur länge anställningen varat är ledighetens längd följande: 1) högst 5 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är högst en månad; 2) högst 10 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är över en månad men högst fyra månader; 3) högst 20 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är över fyra månader. Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och på begäran förete en tillförlitlig utredning om grunden för ledigheten. 88
Eftertryck förbjudes 89
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Södra kajen 10, vån. 6, PB 62, 00131 Helsingfors Växel 020 595 5000 Fax 020 595 5001 www.palta.fi