Bild: direktpress.se Vikingaskolans lästips
Varför är läsning viktig? Idag menar många forskare och samhällsvetare att läsningen har större betydelse för människan än tidigare. Anledningen är att dagens samhälle ställer högre krav på sina invånare. Människor förväntas hämta information på internet, göra pensionsval, läsa instruktioner för att fylla i blanketter med mera. Samtidigt har utbildningen för dagens ungdomar blivit allt viktigare. Förr kunde skoltrötta pojkar efter årskurs 9 börja på fordonsprogrammet. Idag krävs det höga betyg för att komma in, eftersom dagens bilar är allt mer komplexa med minidatorer och elektronik. Skolan och framför allt tidigare årskurser i skolan har ett viktigt uppdrag att få eleverna att bli goda läsare, eftersom de läromedel som används förutsätter att eleverna ska förstå dem, för att de ska kunna tillgodogöra sig kunskap. För att få med sig de kunskaper som krävs för att komma in och klara det gymnasieprogram man vill krävs det bra betyg. För att få bra betyg krävs det att eleven kan läsa och förstå läroböckerna i de olika ämnena. För att förstå läroböckerna kärvs det att eleven är en bra läsare. För att bli en bra läsare krävs det att eleven läser mycket, inte bara att han eller hon har knäckt läskoden. Skolan jobbar hårt med att få alla elever att bli goda läsare, men vi står oss slätt utan stöd från er föräldrar. Genom att ta läsningen på allvar kan du som förälder göra skillnad. Vi på Vikingaskolan ska göra allt i vår makt för att jobba med böcker och texter, men vi behöver din hjälp. En del barn behöver läsa extra hemma, kanske 15 minuter varje dag under en period. Det vi behöver hjälp med är att ni föräldrar har koll på era barn, att de verkligen jobbar med läsningen, om läraren säger att det behövs. Vi är medvetna om att läsningen idag har stor konkurrens från dataspel, tv, tv-spel, fotboll och andra fritidsaktiviteter. Som förälder kan det ibland vara svårt att få sitt barn att läsa, speciellt när han eller hon inte vill. Det kan bli mycket tjat och gnat, till och med konflikter och det är svårt att orka med. Ändå är det viktigt att fortsätta prata om hur viktigt det är med läsningen, att inte ge upp. Skulle du behöva stöd, vänd dig till klassläraren eller mentorn. Eller till mig. I boken Människans språk beskriver professor Per Linell språkets betydelse för varje människa. Han menar att om språket är välutvecklat får det betydelse för: Varseblivning av olika ting i omvärlden Förståelse och tolkning av omvärlden Igenkänning och minnen av ting och episoder Koncentration och uppmärksamhet Problemlösning och organisation av tänkande Bearbetning av emotionella problem Organisation och styrning av handlingar Samarbete med andra och påverkan av andra Utvecklande av social identitet, självförtroende och social gemenskap Läsning utvecklar språket, vilket leder till att eleverna lättare kan lära sig det de behöver kunna. Hjälp oss i vår strävan att alla Vikingaskolans elever ska utveckla ett gott språk och en god läsning. Att alla elever når sina mål i skolan. I denna skrift lämnar jag lite boktips. Alla böcker i den här listan kräver att barnet kan läsa. Böckerna är indelade i årskursspann. Det innebär inte att böckerna tillhör dessa årskurser, utan är mer en riktlinje hur man kan välja böcker. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto svårare blir texten och innehållet i boken. Johan Kant Rektor Vikingaskolan
Lättlästa böcker för årskurs 1 5 (minst LUS-punkt 11) Ahlburg Kirsten: Böckerna om Noa Bross Helena: Böckerna om klass 1B Bross Helena: Nya kompisar Bross Helena: Världens finaste glassögon Eriksson Eva: Boken om Bella och Gustav Fleischer Rune: Rolf klipper håret Ewing Lynne: Drive by uppgörelsen Gahrton Måns: Böckerna om Eva och Adam Hallberg Linn: Natten då Sigge föddes Jensen Jörn: Böckerna om Kasper (Fotbollsböcker) Jensen Jörn: Böckerna om Palle Kinney Jeff: Dagbok för alla mina fans (flera böcker) Lindgren Barbro: Sagan om den lilla farbrorn Ljunggren Magnus: Världens bästa riddare Lobel Arnold: Böckerna om Bror Groda och Bror Padda Lärn Viveca: Ludde tar Gothia Cup Olczak Martin: Böckerna om Megakillen Olsson Sören & Jacobsson Anders: Böckerna om Bert Olsson Sören & Jacobsson Anders: Böckerna om Sune Pilkey Dav: Drakens vimsiga dag Salmson Jo Hjälp! Jag gjorde illa Linn Scheffler Ursel: Paula på ponnygården Thor Annika: Rött hjärta blå fjäril Trenter Laura: Snögrottan Trenter Laura: Pappa polis Widmark Martin: Böckerna om Lassemajas detektivbyrå Widmark Martin: Böckerna om Nelly Rapp Wilson Eklund Erika : Böckerna om Märta Böcker som är mellansvåra för årskurs 3 7 Angerborn Ingelin: Kalsongkatastrofen Berggren Mats: Det finns inga skridskor i öknen Blyton Enid: Fem-böckerna Byars Betsy: Bingo Chambers Aidan: Klappjakten Cras Bengt-Åke: Springa för livet Cras Bengt-Åke: Vi vet var du bor Cras Bengt-Åke: Nu tar vi dem (Ishockeyserie, 6 böcker) Cras Bengt-Åke: Mååål! (fotbollsserie, 6 böcker) Defoe Daniel: Robinson Crusoe Dumas Alexander: Greven av Monte Cristo Foley Douglas: Böckerna om Habib Gahrton Måns, Unenge Johan: Hotell gyllene knorren Den mystiska gästen Hagmar Pia: Böckerna om Dalslandsdeckarna Hagmar Pia: Klara i Hallonbergen Hallberg Lin: Böckerna om Sigge Halling Thomas: Trio i trubbel Skola i skräck Holm Gretlise: Ett hjärta till Maria Höjer Dan: Cirkusdeckarna och spökmysteriet
Kirkegaard Lund Ole: Gummi-Tarzan Kirkegaard Lund Ole: Gusten grodslukare Kirkegaard Lund Ole: Robban och de andra polarna Krog Niklas: En härskares själ Liegnell Anders: Folke på äventyr i bronsåldern Lindgren Astrid: Bröderna Lejonhjärta Lindgren Astrid: Mio min Mio Lundgren Max: Benny Boxaren Lundgren Max: Böckerna om Åshöjdens BK (fotbollsserie) Nilsson Brännström Moni: Klassresan Nilsson Brännström Moni: Tzatsiki och morsan Nilsson Per: Hjärtans fröjd Pool Peter: Janne, min vän Riddell Chris: Ottolina och mysteriet med gula katten Rowling J K: Böckerna om Harry Potter Salmson Jo: De stulna barnen Stark Ulf: Låt isbjörnarna dansa Stark Ulf: Sixten Stevenson Robert Louis: Skattkammarön Sundén Mårten: Arvtagaren Sundén Mårten: Gengångaren Sundén Mårten: Gömstället Trenter Laura: Fotoalbumet Trenter Laura: Puman Vernes Jules: Jorden runt på 80 dagar Wikander Eva: Jag ska döda dem Williams Laura: Dödens kurva Williams Laura: Den mörka fyrens hemlighet Williams Laura: Vålnadens hämnd Williams Laura: Cirkusfallet Williams Laura: Spökskeppets gåta Williams Laura: Den mystiska teatern Åkerblom Gull: Pizza med svamp och ost Åkerblom Gull: Hamburgare och coca-cola Åkerblom Gull: Chips och graffiti Åkerblom Gull: Lussekatt i lussenatt Åkerblom Gull: Vilken sommar Åkerblom Gull: Vatten och bröd Böcker som kräver att man är en god läsare för årskurs 4 gymnasiet Ambjörnsson Gunilla: Trädet och tiden Angerborn Ingelin: Rum 213 Berggren Mats: Blåögd Berggren Mats: Sent ute Bredow Katarina: Som om ingenting Campell Eric: Elefantguldet Cormier Robert: Vandaliseringen Dahl Roald: Matilda Ehring Anna: Syltmackor och otursliv Eklund Lykull Anita: Silverdelfinen Ende Michael: Kampen om tiden
Frimansson Inger: Elden Holmberg Bo: Hon sa ja! Holmberg Bo: Älskar han mig? Holmberg Bo: Jag vt å 9 Gaardner Jostein: Sofies värld Gripe Maria: Agnes Cecilia en sällsam historia Gripe Maria: Tordyveln flyger i skymningen Kardefors Sara: Sandor slash Ida Kuick Katarina: Den första gång jag såg dig Küchen Maria: Jag ser mig själv i en stulen spegel Küchen Maria: Sång till en fjäril Lewis CS: Böckerna om Narnia Lind Mecka: Anja tiggarbarn i Moskva London Jack: Skriet från vildmarken Marsden John: I morgon när kriget kom Morgenstern Susie: Hemliga brev Nilsson Bengt: Björn Nilsson Bengt: Följa John Nilsson Per: Du, Du, Du Nilsson Per: Hjärtans fröjd Nilsson Per: Svenne Nord Wahldén Christina: Kort kjol Nordin Magnus: Huset vid vägens slut Paolini Christopher: Böckerna om Eragon Paver Michelle: Böckerna om Vargbröder Pohl Peter: Jag saknar dig, jag saknar dig Pohl Peter: Man kan inte säga allt Pratchett Terry: Små blå män Pratchett Terry: Svartkonster Sachar Louis: Ett hål om dagen Sage Angie: Magi (Fyra titlar i klass med Harry Potter) Swindells Robert: Kallt som i graven Söderström Liina: Snälla gud, skärp dig! Thor Annika: En ö i havet Thor Annika: Näckrosdammen Thor Annika: Havets djup Thor Annika: Öppet hav Thydell Johanna: I taket lyser stjärnorna Trenter Laura: Dagboken Trenter Larua: Testamentet Wahl Mats: Vinterviken
Läsutvecklingsschemat (LUS) Fas 1 UTFORSKANDE Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. I sökandet efter innehållet/budskapet kräver den förståelsebaserade avläsningen stor energi och uppmärksamhet. Från och med punkt 11 har barnet tillägnat sig fungerande lässtrategier och befäster nu sin läsförmåga med omfångsrikare texter med färre bilder. Successivt minskar fokus på avläsningen. 1. Läser (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn. 2. Känner till läsriktningen. 3. Visar att de upptäckt att det skrivna går att säga. 4. Läser bekanta ord i texter med hjälp av ordbilden. 5. Listar ut nya ord med hjälp av de ord barnet har mött tidigare. 6. Tar hjälp av bokstäverna (t ex första bokstaven) för att avläsa ord i texten. Korrigerar sig själv ibland. 7. Tar vid behov effektiv hjälp av bokstäverna i sin läsning. Självkorrektion vanlig. 8. Kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa. 9. Tar effektivt hjälp av ljuden för att läsa ut längre, obekanta ord. 10. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier* för alltmer funktionell läsning av enkla texter. *(Exempel på strategier: ordbilden (p 4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9). 11. Tar sig fram (stakar sig) till innehållet eftersom barnet vill förstå texten. 12. Läser minst 3-4 ord i följd i böcker (texter), inom deras erfarenhets- värld, innan de fastnar. Fas 2 EXPANDERANDE Barnet har nu en grund av fungerande lässtrategier och vidgar sin läsning till böcker med allt större omfång, där endast texten för berättelsen framåt. Vid tre tillfällen under denna fas uppträder, efter uppnådd kvalitet i den löpande läsningen, nya läsfunktioner, nämligen att söka, att utföra och att överblicka. 13. Mer flyt i läsningen, fastnar ibland. 14. Sökläser, dvs hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text. 15. Läser flytande med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. 16. Läser och förstår en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, t ex ett recept, och visar förståelse genom handling. 17. Förstår innehållet i utländska filmer och naturprogram med hjälp av textremsan. 18. Läser mycket lustläser 18a. Läser med behållning bokserier utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, t ex: Sune, Bert, Femböcker och liknande med omfång på ca 100 sidor eller mer. 18b. Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer, t ex Gripe, Marsden, Lundgren, Wahl, fantasyböcker. 18c. Vidgar sitt läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen, läser ibland flera böcker parallellt, t ex Mankell, Gardell, Guillou, Nesser, Auel. 19. Översiktsläser, dvs kan, i en redan läst text, snabbt få tag på nycklarna till textens innehåll och struktur. Fas 3 LITTERAT LÄSANDE Med litterat läsande avses ett läsande som förutsätter abstrakt och hypotetiskt tänkande. Det innebär att läsaren kan förstå principer som inte motsvaras av en ordagrann formulering i texten och även förstå hypotetiska resonemang, dvs kunna dra slutsatser om företeelser utanför den egna konkreta erfarenhetssfären. Det litterata läsandet öppnar för att självständigt tränga in i och igenom sakprosa och skönlitterära texter inom olika genrer och successivt förstå innebörden i metaforer, och nya dimensioner på olika nivåer.