KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Relevanta dokument
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Mendelevs periodiska system

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Instuderingsuppgifter

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Intermolekylära krafter

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

KE02: Kemins mikrovärld

Intermolekylära krafter

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning]

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Grundläggande kemi I 10 hp

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

Atomen och periodiska systemet

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

2. Starka bindningar

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Hückels metod. Matti Hotokka

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

Reaktionsmekanismer. Kap 6

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Transkript:

KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0

Repetition F2 Vågfunktion Ψ och sannolikhetstäthet Ψ 2 Kvanttal: n, l, m l, m s Aufbauprincipen: 1s, 2s, 2p, 3s, 3p, 4s, 3d, 4p, 5s, Atomnummer Z och effektiv kärnladdning Z eff Joniseringsenergi och elektronaffinitet

F3 Kemisk bindning Valenselektroner förs över eller delas Jonbindning: elektronerna lokaliserade kring en atomkärna Kovalent bindning: elektronerna delokaliserade kring ett begränsat antal atomkärnor, två eller fler Metallbindning: elektronerna delokaliserade kring många atomkärnor i hela materialet

Oktettregeln Ädelgasstruktur med ns 2 np 6 (eller 1s 2 motsvarande He) med 8 (2) elektroner i yttersta skalet eftersträvas

Katjoners elektronkonfiguration Ta bort de yttersta elektronerna från 1. np 2. ns 3. (n 1 )d Exempel Al: 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 1 Al 3+ : 1s 2 2s 2 2p 6

Energinivåer Enligt Atkins/Jones: 4s har lägre energi än 3d då Z 20, men byter ordning för Z > 20 Mer korrekt beskrivning: 4s har lägre energi än 3d för atomer, men byter ordning för katjoner Vid underskott av elektroner minskar energiskillnader inom ett skal (3p, 3d närmar sig 3s)

Anjoners elektronkonfiguration Lägg till elektroner tills nästa ädelgasstruktur uppnås, dvs. full oktett (dubblett för He-struktur) Exempel S: 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 4 S 2- : 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6

Övning Ange elektronkonfigurationen i grundtillståndet för 1. N 3-2. O 2-3. Ca 2+ 4. Zn 2+ 5. Br -

Svar 1. N 3- : 1s 2 2s 2 2p 6 (N: 1s 2 2s 2 2p 3 ) 2. O 2- : 1s 2 2s 2 2p 6 (O: 1s 2 2s 2 2p 4 ) 3. Ca 2+ : 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 (Ca: 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 4s 2 ) 4. Zn 2+ : 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 3d 10 (Zn: 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 3d 10 4s 2 ) 5. Br - : 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 3d 10 4s 2 4p 6 (Br: 1s 2 2s 2 2p 6 3s 2 3p 6 3d 10 4s 2 4p 5 )

Jonbindning I en jonkristall är katjoners och anjoners positioner starkt korrelerade Katjon-anjon-attraktion uppväger katjon-katjon- och anjon-anjon-repulsion

Jonbindning - nettoenergi Na(g) Na + (g) + e - (g) 494 kj mol -1 (energi krävs) Cl(g) + e - (g) Cl - (g) -349 kj mol -1 (energi avges) Delsumma: 145 kj mol -1 Na + (g) + Cl - (g) NaCl(s) -787 kj mol -1 Nettoenergi: -642 kj mol -1

Lewisstruktur för atomer Valenselektroner anges med prickar Parade elektroner som delar en orbital anges som par Oparade elektroner ensamma i orbitaler anges med enkelprick

Lewisstruktur för joner Elektroner tas bort eller läggs till strukturen för atomen Laddning anges

Kovalent bindning Istället för att uppfylla oktettregeln genom att skapa joner, kan atomer skapa oktett genom att dela på elektronpar

Lewisstruktur för molekyler Elektronpar i bindningar anges med streck Fria elektronpar anges som dubbelprickar dubbelbindning enkelbindning fritt elektronpar

Recept för lewisstruktur 1. Räkna valenselektroner 2. Ordna atomerna 3. Rita enkelbindningar mellan bundna atomer 4. Fyll på oktetter med fria elektronpar 5. Om elektronparen inte räcker till, rita dubbel- och/eller trippelbindningar

Övning Rita lewisstrukturen för följande molekyler/joner 1. H 2 O 2. NH 3 3. NH 4 + 4. NO 3 -

Svar 1. H 2 O 2. NH 3 3. NH 4 + 4. NO 3 -

Resonans Flera möjliga lewisstrukturer som uppfyller oktettregeln etc Resonansstrukturer indikeras med dubbelpilar Den sanna strukturen är en blandning av resonansstrukturerna med elektronpar delade av mer än två atomer Bindningarna är mellanting mellan enkel- och dubbelbindningar

Bensen

Undantag från oktettregeln I Radikaler oparade elektroner

Undantag från oktettregeln II Expanderade valensskal ns och np tar hjälp av nd» H PCl 5 (g)

Formella laddningar i lewisstruktur I en lewisstruktur är den formella laddning för en atom skillnaden mellan antalet valenselektroner i grundämnet och antalet elektroner som tillhör atomen i strukturen (hela fria elektronpar och halva bindande elektronpar) Summan av de formella laddningarna är densamma som den totala laddningen hos molekylen/jonen Lewisstrukturen med de lägsta formella laddningarna har troligen lägst energi och är mest sannolik Formella laddningar kan hjälpa till att avgöra i vilken ordning atomer ska bindas, t.ex. SCN - om expanderat valensskal ska utnyttjas

Recept för lewisstruktur med formella laddningar 1. Ta fram möjliga lewisstrukturer 2. För varje atom i varje lewisstruktur, räkna ut formell laddning = antal valenselektroner i grundämnet antal bindningar 2 fria elektronpar i lewisstrukturen 3. Hitta lewisstrukturen (eventuellt flera, ekvivalenta resonansstrukturer) med de lägsta formella laddningarna mest sannolik

Övning Hitta den mest sannolika lewisstrukturen för SO 4 2-

Svar normal expanderat valensskal (resonans) (resonans) mest sannolik

Polär kovalent bindning Olika atomslag har olika tendens att dra åt sig elektroner När elektronernas laddning förskjuts får atomerna partiella laddningar och en elektrisk dipol skapas

Elektronegativitet Förmåga att attrahera elektroner

Bindningskaraktär När skillnaden i elektronegativitet mellan två bundna atomer ökar, ökar polariteten och den joniska karaktären i den kovalenta bindningen När skillnaden är stor är det bättre att tala om jonbindning Tumregel Δχ < 1,5 kovalent Δχ > 2 jonisk

Formella laddningar och oxidationstal Formella laddningar överdriver den kovalenta karaktären genom att anta elektronpar i bindningar delas lika Formella laddningar beror på lewisstrukturen Oxidationstal överdriver jonkaraktären genom att anta att alla elektronerna i en bindning tagits om hand av den mest elektronegativa atomen Oxidationstal beror inte på någon lewisstruktur

Polariserbarhet Stora elektronmoln, löst bundna till kärnan kan förskjutas, polariseras Stora anjoner kan polariseras av katjoner Effekten blir större ju mindre katjonen är och ju högre laddning den har En polariserad jonbindning har kovalent karaktär

Övning I vilken förening har bindningarna mest kovalent karaktär? 1. NaBr eller MgBr 2? 2. NaBr eller KBr? 3. NaBr eller NaI?

Svar I vilken förening har bindningarna mest kovalent karaktär? 1. NaBr eller MgBr 2? 2. NaBr eller KBr? 3. NaBr eller NaI?

Bindningsenergi och bindningslängd Energin för en bindning är en funktion av avståndet mellan atomkärnorna Bindningslängden motsvaras av minimat (det mest gynnsamma avståndet) i energifunktionen Bindningsstyrkan mäts av dissociationsenergin, dvs. energin som krävs för reaktionen A-B(g) A(g) + B(g)

Bindningsstyrka Bindningsstyrkan ökar med ökande bindningstal (enkel-, dubbel-, trippelbindning) minskande antal fria elektronpar minskande atomradie resonans

Övning I vilken förening är bindningarna starkast? 1. HCl eller HI? 2. N 2 eller F 2? 3. H 2 eller F 2?

Svar I vilken förening är bindningarna starkast? 1. HCl eller HI? (Cl har mindre atomradie än I) 2. N 2 eller F 2? (N 2 har trippelbindning, F 2 enkelbindning) :N N: 3. H 2 eller F 2? (H 2 saknar fria elektronpar, F 2 har tre på varje atom) H H