Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Relevanta dokument
Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

Aktuellt om provningsmetoder

Mineral aggregates. Determination of impact value*

Innehåll Aktuellt om ballast

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

Presentation Metodgruppen Sverige

Sandekvivalent SE(10) (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Tvättlösning [5]

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

SVENSK STANDARD SS-EN 933-1:2012

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys)

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

Kornform och mekaniska egenskaper hos grov ballast enligt nya Europastandarder

BVDOK 1 (22) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Dokumentdatum. Olsson Eva-Lotta B TDOK 2014: Chef VO Underhåll

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ballast

1 (1) Enligt sändlista. Vägverkets metodbeskrivningar till ATB VÄG

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

Provtagning (ver 2) Metodens användning och begränsningar. Termer och definitioner [3]

Makadamballast för järnväg. Aggregates for railway ballast

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 5: Bestämning av andel korn med krossade och brutna ytor hos grov ballast

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

VTI notat Utgivningsår Ringanalys provningsmetoder för asfalt. Leif Viman Henrik Broms

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar

Presentation Kenneth Lind

Förslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Ballast Geometriska egenskaper Del 4: Bestämning av kornform LT-index

Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggningsbyggande

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 3: Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos löst lagrad ballast

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 1: Bestämning av nötningsmotstånd (micro- Deval)

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Metoddagen 11 februari, 2010


VTI utlåtande 819 Dnr 2011/

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

NpMa2b vt Kravgränser

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Nya uppgifter i ingående tabeller är markerade med streck vid sidan om tabell

Kenneth Lind Asfaltdagen Nyheter regelverk

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Provtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa

Närvarande: Torbjörn Jacobson, Vägverket Leif Viman, VTI Hamid Sedaghati, Skanska Thomas Karlsson, Skanska Mats Jonsson, Svevia Henrik Arnerdal, Nynas

ID: DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE. - Pilotstudie. Erik Andersson & Sofia Öjerborn

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Jämförande provning Ballast 2015

Minnesanteckningar från mötet med Metodgruppens Asfaltutskott

Metodgruppens Ballastutskott. Metoddag 2019 Regelverk Obundna lager Lägesrapport. Klas Hermelin Trafikverket

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar för vägar, flygfält och andra trafikerade ytor

METODDAGEN. 14 mars Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

Metodgruppens styrgrupp

Regelverk bitumenbundna lager

Hans-Erik Gram

Nr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.

Interna och externa kontroller

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Transkript:

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Denna metodhandledning förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i Europastandarden SS-EN 9-. Det skall observeras att metodhandledningen utgör ett komplement till metodbeskrivningen. Vid tvist om arbetssättet har metoden tolkningsföreträde. Metodhandledning kan inte bli föremål för ackreditering. (Siffror inom hakparenteser, [ ], avser hänvisningar till standardens kapitelindelning) Metodhandledningens användning och begränsningar Metodhandledningen förtydligar provningen för bestämning av flisighetsindex. Varje avvikelse från Europastandarden har redovisats i metodhandledningen. [MG] innebär att avsnittet där ett avsteg/tillägg som är förankrat i metodgruppen som byggt på erfarenhet av ett arbetssamband som förbättrar precisionen hos metod. Metodhandledningen baseras på den andra utgåvan, SS-EN 9-:0. Metodhandledningen avslutas med två tillämpningsexempel. Det ena exemplet avser bestämning av flisighetsindex för en sortering /8 mm. Det andra exemplet avser bestämning av flisighetsindex för en kort sortering 8/ mm. Allmänt Kornformen är en väsentlig ballastegenskap i prestandadeklarationen, DoP. Den kan deklareras med flisighetsindex. Trafikverket ställer krav på flisighetsindex för ballast till bitumenbundna material. Flisighetsindex bestäms på en snäv provfraktion (di-di) med kornstorlekskvoten Di/di =,5 á,8 och ger ett mått på andelen korn, vars förhållande mellan kornstorlek och tjocklek (= flisigheten) är större än,6. Provfraktionen siktas först fram med siktar som har kvadratiska hål och siktas sedan över en spaltsikt med spaltbredden Di/. Flisighetsindex för en sortering är sammanvägt av de ingående provfraktionernas flisighetsindex. Flisighetsindex har ersatt flisighetstalet som kornformsparameter. Flisighetstalet enligt FAS Metod 09 ger ett mått på medelflisigheten hos en provfraktion med kornstorlekskvoten,. Det finns inget generellt samband mellan flisighetsindex (= FI) och flisighetstalet (=f). I VTI notat 7-005 rapporteras det approximativa sambandet FI = 89f-09 Siktar Siktar med kvadratiska hål används för framsiktning av provfraktionerna (di-di) och spaltsiktar Di/ för bestämning av provfraktionernas flisighetsindex. Det är väsentligt att varje sikt med kvadratiska hål uppfyller toleransen för hålstorleken och att varje spaltsikt uppfyller toleransen för spaltbredden. [5.] Stansade siktar med nominell hålstorlek (kvadratiska hål) från mm upp till 00 mm stegfaktorn,5 á,8 ska användas. Siktarna ska vara enligt SS-EN 9-. I SS-EN 9-5:0 klassas inte siktar som mätdon utan som utrustning, vilket betyder att ökad tolerans för slitage (= arbetstolerans) kan medges. Arbetstoleransen för utrustning kan högst uppgå till två gånger den tolerans som gäller för ny utrustning. Om arbetstoleranser för spaltsiktar godtas, ökar osäkerheten vid bestämningen av flisighetsindex. För en given provfraktion av ett flisigt material (FI > 0) kan flisighetsindex öka med á enheter. Siktning Enligt SS-EN 9-:0 är både manuell och mekanisk siktning tillåten. Det är väsentligt att fullgod rensiktningsgrad uppnås vid siktningen. Det kan vara lämpligt att använda samma siktningsförfarande både vid framsiktning av provfraktioner (kvadratiska öppningar) som vid spaltsiktningen. Om rensiktningsgraden vid framsiktningen av provfraktionen är dålig, kommer underkornen i provfraktionen att resultera i ett för högt flisighetsindex. Om rensiktningsgraden vid spaltsiktningen är dålig, kommer flisighetsindex för provfraktionen att underskattas. Manuell siktning är inte lika effektiv som mekanisk siktning med en bra skakapparat. Den är tidsödande och i vissa fall kan det vara omöjligt att uppnå fullgod rensiktningsgrad. Manuell siktning är dessutom arbetskrävande med stora hälsorisker som följd.

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Systematiskt fel vid korta sorteringar Vid bestämning av flisighetsindex för korta sorteringar d/d med D/d =, kan ett systematiskt fel uppkomma i den provfraktion som innehåller överkorn eller underkorn. Om denna andel är låg inom provfraktionen, blir kornfördelningen skev. Provningsresultatet påverkas enligt nedanstående tabell för de korta sorteringar som specificeras i nedstående tabell. Se även Trafikverkets kravdokument t.ex. Bitumenbundna lager TDOK 0:059 5 Sortering d/d Sikt som inte ingår i standardens siktserie Påverkad provfraktion Inverkan av skev kornfördelning på provfraktionens flisighetsindex 8/, 0-,5 Ökar /6, 0-,5 Minskar 6/,, 0-5 Ökar Omfattning [] SS-EN 9- är referensmetod vid typprovning och tvist för bestämning av flisighetsindex hos ballast. För produktionskontroll kan andra provningsmetoder användas, om det upprättas lämpliga arbetssamband med referensmetoden. Metoden gäller för framsiktade provfraktioner mellan mm och 00 mm. 5 Utrustning [5] Utrustning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 9-5. 5. Stansade siktar [MG] Enligt SS-EN 9- ska varje stansad sikt uppfylla kraven enligt ISO 0-. Hålstorleken ska kontrolleras minst en gång vartannat år och oftare beroende på användning (SS-EN 9-5, avsnitt 5...). ANM En metodhandledning för kontroll av stansade siktar finns. 5. Spaltsiktar [5.] Spaltsiktar med nominell spaltbredd från,5 mm upp till 50 mm och stegfaktorn,5 á,8 ska användas. I Figur ges exempel på en spaltsikt med kvadratisk ram. [MG] ANM Spaltsiktar med cirkulär ram kan också användas. [MG] Spaltbredden hos varje spaltsikt ska uppfylla kravet enligt Tabell och kontrolleras med ett kalibrerat skjutmått eller en kalibrerad tolk minst en gång vartannat år och oftare beroende på användning (SS-EN 9-5, avsnitt 5...). Arbetstoleranser ska inte tillämpas för spaltsiktar. Se punkt under Allmänt. Skakapparat [MG] Denna punkt saknas i avsnitt 5. En skakapparat med godtagbar prestanda ska användas. Se punkt under Allmänt. ANM En skakapparat, som kan ge tillfredsställande rensiktningsgrad, är Pascal Inclyno.

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) 6 Provberedning [6] Dela vid behov ned laboratorieprovet enligt SS-EN 9-. Analysprovets minsta vikt (Mmin) ska vara enligt Tabell till SS-EN 9-, där följande formel ges: Mmin = (D/0) 0, kg, där D = övre kornstorleksgräns i mm. Torka provet vid (0 ± 5) C och väg analysprovet (=M0). 7 Provning 7. Framsiktning av provfraktioner [7.] Dela upp analysprovet i provfraktioner (di-di) enligt SS-EN 9- med stansade siktar mellan mm och 00 mm från siktserien med kornstorlekskvoten Di/di =,5 á,8. [MG] Siktningen ska ske i 0 min med en skakapparat som har godtagbar prestanda. ANM Enligt SS-EN 9- kan siktningen anses avslutad, om vikten hos det kvarliggande materialet på varje sikt minskar med högst,0 % under minuts siktning. [7.] Ta bort och väg material som passerat mm-sikten. Ta bort och väg material som ligger kvar på 00 mm-sikten. Väg kvarliggande material på varje mellanliggande sikt (= Ri). Summera deras vikter M (= ΣRi). 7. Spaltsiktning [7.] Sikta varje provfraktion (di-di) på en spaltsikt med spaltbredden Di/. Siktningen ska säkerställa att fullständig uppdelning uppnås. [MG] Siktningen ska ske (i 5-0 min) med en skakapparat som har godtagbar prestanda. Väg den del av varje provfraktion som passerat resp spaltsikt (= mi). Summera deras vikter M = Σmi. 8 Beräkning och angivande av resultat [8] Beräkna analysprovets flisighetsindex, FI, med en decimal ur formeln FI = 00M/M [8] Beräkna flisighetsindex för en provfraktion, FIi, med en decimal ur formeln FIi = 00mi/Ri [MG] Beräkna för en kort sortering (D/d=,) den dominerande provfraktionens andel av analysprovet vikt i procent.

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) 9 Rapport 9. Obligatoriska uppgifter [9.] Rapportera följande: Hänvisning till SS-EN 9-; Provningslaboratorium; Provningsdatum För laboratorieprovet: identifiering; mottagningsdatum och provtagningsdatum; Analysprovets flisighetsindex, FI, avrundat till närmaste heltal. [MG] Rapportera även ev avvikelser, t ex om manuellt förfarande använts för framsiktningen av provfraktionerna och/eller för spaltsiktningen; 9. Frivilliga uppgifter vid korta sorteringar (D/d =,): - flisighetsindex för den dominerande provfraktionen; - den dominerande provfraktionens andel av analysprovets vikt i procent. [MG] Ytterligare uppgifter kan vid behov rapporteras. Exempel ges i standarden. Bilaga B Precision [Bilaga B] Den europeiska ringanalysen 99 med tre undersökta FI-nivåer (0, 0 och 50) gav följande samband för reproducerbarheten: R =,0 + 0,FI. [MG] VTIs ringanalys 005 med 0 deltagande laboratorier gav R-värden på ca för FI = 7 á 8. Repeterbarheten var överraskande hög eller nästan i nivå med reproducerbarheten.

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Tillämpningsexempel [MG] Förutsättningar Flisighetsindex för ett laboratorieprov av en flisig sortering /8 mm ska bestämmas. Laboratorieprovet väger ca 5 kg. 6 Provberedning Analysprovets vikt ska vara minst (8/0) = 0,6 kg. Laboratorieprovet delas ned till ett analysprov med vikten, M0 = 99, g enligt SS-EN 9-. 7 Provning 7. Framsiktning av provfraktioner Analysprovet delas upp enligt SS-EN 9- (inkl tvättning och torrsiktning) på följande sats av 00 mm-siktar: mm, 5 mm, 6, mm, 8 mm, 0 mm och,5 mm. Se tabellen nedan, där även rekommenderad största kvarliggande mängd enligt SS-EN 9- redovisas. Fraktionen 0- mm, som väger,6 g, har tagits bort. 7. Spaltsiktning Varje provfraktion (di-di) siktas över spaltsikten Di/ med resultat enligt nedanstående tabell. 7. Framsiktning av provfraktioner 7. Spaltsiktning Sikt Kvarliggande mängd (g) Provfraktion Spaltsikt Vägd (=R i) Rek största (d i-d i) D i/,5 0 00 Passerat material (= m i) FI i = 00(m i/r i) 0, 00 0-,5 6, 0 0 8 8, 000 8-0 5,9 6,9 6, 5, 900 6,-8 9, 6,8 5 5,5 800 5-6,,5 89, 5,8,0 700-5,5,, S:a M=895, M = 9,7 Kontroll: 00(99, 895,,6)/99, = -00(-0,6)/99, = 0,06 < %. 8 Beräkning och angivande av resultat Analysprovets flisighetsindex (= 00M/M) = 00 9,7/895, = 5,7 6 5

Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Tillämpningsexempel [MG] Förutsättningar Flisighetsindex för ett laboratorieprov av sorteringen 8/ mm ska bestämmas. Laboratorieprovet väger ca 5 kg. Sorteringen är kort med D/d = /8 =,8,. 6 Provberedning Analysprovets vikt ska vara minst (/0) =, kg. Laboratorieprovet delas ned till ett analysprov med vikten, M0 = 96 g enligt SS-EN 9-. 7 Provning 7. Framsiktning av provfraktioner Analysprovet delas upp enligt SS-EN 9- (inkl tvättning och torrsiktning) på följande sats av 00 mm-siktar: mm, 5mm, 6, mm, 8 mm, 0 mm,,5 mm och 6 mm. Se nedanstående tabell. 7. Spaltsiktning Varje provfraktion (di-di) siktas över spaltsikten Di/ med resultat enligt nedan. 5 7. Framsiktning av provfraktioner 7. Spaltsiktning Sikt Kvarliggande mängd (g) Vägd (=R i) Rek största 6 0 00 Provfraktion (d i-d i) Spaltsikt D i/ Passerat material (= m i) FI i = 00(m i/r i),5 0 00,5-6 8 0 0 0 55 00 0-,5 6, 6,0 8 859 000 8-0 5 6 8,9 6, 8 900 6,-8 5 8, 5 800 5-6,,5 5 5,6 0 700-5,5 0 0 S:a M=96 M = 08 8 Beräkning och angivande av resultat Analysprovets flisighetsindex (= 00M/M) = 00 08/96 = 0,6. Flisighetsindex för dominerande provfraktion: Dominerande provfraktion är (8-0) mm med flisighetsindex FI(8-0) = 00 6/859 = 8,9 9. Den dominerande provfraktionens andel av analysprovets vikt = 00 859/96 = 57, 57 %. Rapport Rapportera - att flisighetsindex för sorteringen 8/ mm är ; - att flisighetsindex för sorteringens dominerande provfraktion (8-0) mm är 9; - att den dominerande provfraktionen utgör 57 % av analysprovets vikt. 6