SVENSK STANDARD SS-EN 933-1:2012

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN 933-1:2012 Fastställd/Approved: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning Tests for geometrical properties of aggregates Part 1: Determination of particle size distribution Sieving method

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Europastandarden EN 933-1:2012 gäller som svensk standard. Standarden fastställdes som SS-EN 933-1:2012 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger EN 933-1:2012 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. Denna standard ersätter SS-EN 933-1, utgåva 1 samt SS-EN 933-1/A1:2005, utgåva 1. The European Standard EN 933-1:2012 has the status of a Swedish Standard. The standard was approved and published as SS-EN 933-1:2012 in English. This document contains a Swedish language version of EN 933-1:2012. The two versions are valid in parallel. This standard supersedes the Swedish Standard SS-EN 933-1, edition 1 and SS-EN 933-1/A1:2005, edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Denna standard är framtagen av kommittén för Ballast, SIS/TK 187 Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4 Innehållsförteckning Sida Förord Omfattning Normativa referenser Termer och definitioner Princip Utrustning Beredning av analysprov Provningsförfarande Tvättning Siktning Vägning Beräkning och angivande av resultat Beräkningar Resultatens tillförlitlighet Precision Provningsrapport Obligatoriska uppgifter Frivilliga uppgifter... 9 Bilaga A (normativ) Alternativ provningsmetod för samtagen ballast med D 31,5 mm A.1 Princip A.2 Utrustning A.3 Provningsförfarande A.4 Beräkning och angivande av resultat Bilaga B (normativ) Provningsmetod för ballast, ej lämplig att torka i torkskåp Bilaga C (informativ) Exempel på provningsblankett Bilaga D (informativ) Grafisk presentation av resultat Litteraturförteckning

5 Förord Detta dokument (EN 933-1:2012) har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC154 Aggregates. Sekretariatet hålls av BSI. Denna europastandard ska ges status som nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast juli Motstridande nationella standarder ska upphävas senast juli Det kan finnas delar i detta dokument som kan vara föremål för patenträttigheter. CEN [och/eller CENELEC] är inte ansvariga för att identifiera enstaka eller samtliga sådana patenträttigheter. Detta dokument ersätter EN 933-1:1997. EN 933 Tests for geometrical properties of aggregates, består av följande delar: Part 1: Determination of particle size distribution Sieving method; Part 2: Determination of particle size distribution Test sieves, nominal size of apertures; Part 3: Determination of particle shape Flakiness index; Part 4: Determination of particle shape Shape index; Part 5: Determination of percentage of crushed and broken surfaces in coarse aggregate particles; Part 6: Assessment of surface characteristics Flow coefficient of aggregates; Part 7: Determination of shell content Percentage of shells for coarse aggregates; Part 8: Assessment of fines Sand equivalent test; Part 9: Assessment of fines Methylene blue test; Part 10: Assessment of fines Grading of filler aggregates (air jet sieving); Part 11: Classification test for the constituents of coarse recycled aggregate. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike. 3

6 1 Omfattning Denna europastandard beskriver referensmetoden, som används vid typprovning och i händelse av tvist för bestämning av kornstorleksfördelningen hos ballast. Metoden är baserad på tvättning och torrsiktning. För andra ändamål, i synnerhet vid kontroll av tillverkningskontroll, kan andra metoder användas, förutsatt att ett lämpligt arbetssamband med referensmetoden har fastställts. Den gäller för all ballast med övre kornstorlekgräns upp till 90 mm, inklusive lättballast men exklusive filler. ANM. 1 Bestämning av kornstorleksfördelningen hos filler anges i EN Assessment of fines Grading of filler aggregates (air jet sieving). ANM. 2 Torrsiktning utan tvättning kan användas för ballast som är fri från hopfogade korn. 2 Normativa referenser Normativa referenser Följande dokument är nödvändiga för tillämpningen av detta dokument. För daterade referenser gäller endast den utgåva som anges. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av det dokument som hänvisats till (inklusive eventuella ändringar). EN 932-2, Tests for general properties of aggregates Part 2: Methods for reducing laboratory samples EN 932-5, Tests for general properties of aggregates Part 5: Common equipment and calibration EN 933-2, Tests for geometrical properties of aggregates Part 2: Determination of particle size distribution Test sieves, nominal size of apertures ISO , Test sieves Technical requirements and testing Part 1: Test sieves of metal wire cloth ISO , Test sieves Technical requirements and testing Part 2: Test sieves of perforated metal plate 3 Termer och definitioner För detta dokument gäller följande termer och definitioner. 3.1 ballast kornformigt material som används vid byggande, och som kan vara naturligt, industriellt framställt eller återvunnet 3.2 analysprov prov som i sin helhet används vid en enstaka provning 3.3 konstant vikt vikt, som bestäms genom successiva vägningar utförda med minst en timmes mellanrum, och som inte skiljer sig åt med mer än 0,1 % ANM. I många fall kan konstant vikt uppnås efter det att ett analysprov torkats under en förutbestämd period i ett torkskåp i enlighet med 5.3 vid (110 ± 5) C. För särskilda provtyper och provstorlekar kan provningslaboratorier beroende på det använda torkskåpets kapacitet bestämma den tid som krävs för att uppnå konstant vikt. 4

7 4 Princip Provningen består i att ett material med hjälp av en siktsats delas upp i flera kornfraktioner med minskandestorlek. Siktarnas öppningsstorlek och antal väljs med hänsyn till provets art och den noggrannhet som krävs. Metoden tvättning och torrsiktning är den metod som godkänts. När tvättning kan förändra de fysikaliska egenskaperna hos lättballast, ska torrsiktning användas, och förfarandet som beskrivs i 7.1 ska inte tillämpas. Vikten hos de kvarliggande kornen på de olika siktarna relateras till materialets ursprungliga vikt. Passerande mängd i vikt-% vid varje sikt redovisas i numerisk form, och när så krävs i grafisk form (se bilaga D). 5 Utrustning Om inget annat anges, ska all utrustning överensstämma med de allmänna kraven i EN Siktar, med öppningar enligt EN och som uppfyller kraven i ISO och ISO Tättslutande kärl och lock för siktarna. 5.3 Torkskåp, som kan hålla temperaturen (110 ± 5) C, eller annan lämplig utrustning för torkning av ballasten, om den inte förorsakar sönderdelning av korn. 5.4 Tvättutrustning. 5.5 Vågar, med noggrannheten 0,1 % av analysprovets vikt. 5.6 Brickor, borstar. 5.7 Skakmaskin, (valfri). 6 Beredning av analysprov Prov ska neddelas i enlighet med EN 932 2, så att det antal analysprov som krävs erhålls. ANM. Det kan bli nödvändigt att före neddelningen fukta prov som innehåller en betydande mängd finmaterial, så att risken för separation och förlust av finmaterial minimeras. Storleken hos varje analysprov ska vara enligt tabell 1. 5

8 Tabell 1 Minsta storlek hos analysprov Övre kornstorleksgräns D Vikt för ballast Volym för lättballast mm kg (liter) ,1 16 2,6 1,7 8 0,6 0,8 4 0,2 0,3 ANM. 1 För ballast med övre kornstorleksgräns under 90 mm, kan analysprovets minsta vikt interpoleras ur viktangivelserna i tabell 1 med hjälp av formeln: M = (D/10) 2 där M = analysprovets minsta vikt i kg; D = övre kornstorleksgräns i mm. ANM. 2 Provningsmetodens precision kan reduceras, om analysprovets storlek är mindre än värdet i tabell 1. I sådant fall bör analysprovets storlek anges i provningsrapporten (9.2). ANM.3 För ballast med korndensitet större än 3,00 Mg/m 3 (se EN ) bör en lämplig korrektionsfaktor, baserad på korndensitetskvoten, tillämpas på analysprovens viktangivelser i tabell 1, så att ungefär samma volym erhålls för dessa analysprov som för analysproven för ballast med normal korndensitet. ANM. 4 För lättballast, i enlighet med EN 13055, använd volymkolumnen för val av lämplig minsta storlek för analysproven. Volymerna för andra kornstorlekar kan interpoleras. Neddelningen ska ge ett analysprov vars storlek överstiger det minsta tillåtna värdet, men som inte är lika med ett exakt förutbestämt värde. Torka analysprovet till konstant vikt genom upphettning vid en temperatur på (110 ± 5) C. Låt svalna, väg och registrera vikten som M1. För vissa ballasttyper leder torkning vid 110 C till att kornen fogas samman så pass mycket att det hindrar separation av enskilda korn under efterföljande tvättnings- och/eller siktningsförfaranden. För sådan ballast ska förfarandet i bilaga B följas. För samtagen ballast där D är lika med 31,5 mm eller större kan förfarandet i bilaga A följas. 7 Provningsförfarande 7.1 Tvättning Placera analysprovet i en behållare och tillsätt så pass mycket vatten att analysprovet täcks. ANM. 1 En lagringstid på 24 timmar under vatten underlättar upplösningen av klumpar. Dispergeringsmedel kan användas. Skaka provet så pass kraftigt att en fullständig separation och uppslamning av finmaterialet erhålls. Vät båda sidor av en 0,063 mm-sikt, som är avsedd enbart för denna typ av provning, och sätt en skyddssikt (t.ex. 1 mm eller 2 mm) ovanpå denna. Placera siktarna så att uppslamningen som 6

9 passerar sikten kan rinna ut i avloppet eller, när så krävs, samlas upp i ett lämpligt kärl. Häll behållarens innehåll över den översta sikten. Fortsätt tvättningen tills vattnet som passerar 0,063 mmsikten är klart. ANM 2. Det är viktigt att förhindra överbelastning, översvämning eller skador på 0,063 mm-sikten eller skyddssikten. För viss ballast kan det vara nödvändigt att hälla enbart det uppslammade finmaterialet från behållaren på den skyddade 0,063 mm-sikten, fortsätta att tvätta den grova återstoden i behållaren, och sedan hälla det uppslammade finmaterialet på skyddssikten tills vattnet, som passerar 0,063 mm-sikten, är klart. Torka den kvarliggande återstoden på 0,063 mm-sikten och skyddssikten vid (110 ± 5) C till konstant vikt. Låt svalna, väg och registrera vikten som M Siktning Häll ner det tvättade och torkade materialet (eller direkt det torkade provet) i siktsatsen. Siktsatsen består av ett antal siktar, som sitter ihop och är ordnade så att deras öppningsstorlekar minskar från toppen till botten, samt bottenskål och lock. ANM 1. I praktiken har det visat sig att tvättning inte behöver innebära att allt finmaterial avlägsnas. Det är därför nödvändigt att ta med en 0,063 mm-sikt i siktsatsen. Skaka siktsatsen, manuellt eller mekaniskt. Ta sedan bort en sikt i taget och börja med den som har den största öppningsstorleken. Skaka varje sikt manuellt och se till att inget material går förlorat, t.ex. med hjälp av en bottenskål och ett lock. ANM.2 Effektiviteten hos den mekaniska siktningen påverkas av ballasttypen, siktningstiden, belastningen på sikten och skakningsrörelsens parametrar såsom amplitud och frekvens. Den mekaniska siktningstiden bör sålunda väljas med omsorg. För över allt material som passerat varje sikt till nästa sikt i siktsatsen, innan förfarandet med denna sikt fortsätter. Undvik överbelastning av siktarna. ANM. 3 För att undvika överbelastning av siktarna bör vikten hos kvarliggande material med normal korndensitet i slutet av siktningsförfarandet på varje sikt (uttryckt i gram) inte överstiga: där A d 200 A d är siktens yta, i kvadratmillimeter är siktens öppningsstorlek, i millimeter Om överbelastning sker, ska ett av följande förfaranden användas: a) Dela upp fraktionen i mindre delar och sikta dessa var för sig. b) Dela upp den del av provet som passerat den närmast större sikten med hjälp av en neddelare eller genom kvartering. Fortsätt siktningsanalysen av den neddelade delen av analysprovet och ta vederbörlig hänsyn till neddelningarna vid efterföljande beräkningar. Siktningsprocessen ska anses vara avslutad när ytterligare siktning leder till att det kvarliggande materialets vikt på varje sikt inte förändras med mer än 1 vikt-%. ANM. 4 Beroende på ballastens egenskaper kan siktningsprocessen anses vara avslutad när ytterligare siktning i 1 minut inte förändrar det kvarliggande materialets vikt med mer 1,0 %. ANM. 5 För lättballast bör inte mer än ett lager av korn ligga kvar på varje sikt i slutet av siktningsförfarandet. 7

10 7.3 Vägning Väg materialet som ligger kvar på den sikt som har den största öppningsstorleken, och registrera dess vikt som R1. Gör på samma sätt med den närmast underliggande sikten och registrera vikten som R2. Fortsätt på samma sätt med alla siktarna i siktsatsen, så att vikten för de olika mängderna av kvarliggande material erhålls, och registrera dessa vikter som R3, R4, Ri, Rn. Väg siktat material som eventuellt samlats upp i bottenskålen, och registrera dess vikt som P. 8 Beräkning och angivande av resultat 8.1 Beräkningar Registrera de olika vikterna i ett siktningsprotokoll. Ett exempel på blankett återfinns i bilaga C. Beräkna vikten hos kvarliggande material på varje sikt i procent av den ursprungliga torrvikten M1. Beräkna passerande mängd i procent av den ursprungliga torrvikten vid varje sikt utom vid 0,063 mmsikten. Beräkna passerande mängd vid 0,063 mm-sikten f i vikt-% enligt följande ekvation: f = ( M M ) 1 2 M1 + P 100 där M1 är analysprovets torrvikt, i kilogram M2 är torrvikten hos kvarliggande material på 0,063 mm-sikten och skyddssikten (7.1), i kilogram P är vikten hos siktat material, som samlats upp i bottenskålen, i kilogram För torrsiktning 100 P f = M1 8.2 Resultatens tillförlitlighet Om summan av vikterna Ri och P skiljer sig mer än 1 % från vikten M2, ska provningen upprepas. 8.3 Precision Följande precisionsvärden har hämtats från dokumentet The proposed CEN method for the determination of the particle size distribution of aggregates. Sieve test on sand. Results of the 1996/7 Cross-Testing Experiment från European Project No Repeterbarheten r1 och reproducerbarheten R1 har bestämts utifrån två upprepade försök utförda på vardera av tre fina ballastfraktioner, en 0 0,4 mm-fraktion och två 0 2 mm-fraktioner vid 17 laboratorier i nio europeiska länder. Varje laboratorium har berett (med hjälp av neddelningsapparat) och undan för undan provat två olika provvikter, 200 g och 30 g. 8

11 För varje sikt i grundserien med storlek mellan 0,063 mm och 4 mm kan följande precisionsvärden anges: där r1 = 0,042 {X (100,0 X)} R1 = 0,086 {X (100,0 X)} X är medelvärdet av passerande mängd i vikt-% vid vederbörande sikt. Det ska framhållas att precisionen är starkt beroende av belastningen på de enskilda siktarna, där överbelastade siktar leder till försämrad precisionsdata och lätt belastade siktar leder till bättre precisionsdata. 9 Provningsrapport 9.1 Obligatoriska uppgifter Provningsrapporten ska innehålla följande information: a) hänvisning till denna Europastandard b) identifikation av provet c) identifikation av laboratoriet d) datum då provet togs emot e) analysmetod (tvättning och/eller torrsiktning); f) passerande mängd vid varje sikt i procent av analysprovets vikt, avrundad till närmaste decimal för 0,063 mm-sikten och till närmaste heltal för övriga siktar. 9.2 Frivilliga uppgifter Provningsrapporten kan innehålla följande information: a) namn och plats för provets ursprung b) beskrivning av materialet och metod för neddelning av provet c) grafisk presentation av resultaten (se bilaga D) d) provtagningsintyg e) analysprovets storlek f) provningsdatum 9