1 Verksamhetsbeskrivning

Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 1 1.1 Organisation... 1 1.2 Verksamhetsområde... 1 1.3 Avloppsvattenrening... 1 1.4 Dimensionering... 1 1.5 Slambehandling... 1 1.6 Kemikaliehantering... 2 1.7 Ledningsnät och bräddning... 2 1.8 Nyanslutningar... 2 1.9 Nederbörd... 2 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön... 2 1.11 Luft och klimat... 2 1.12 Buller... 3 2 Gällande föreskrifter och beslut... 4 2.1 Tillståndsbeslut... 4 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet... 4 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken... 5 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter... 5 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse... 5 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket... 5 2.4 Kontrollprogram... 5 2.5 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna... 6 2.5.1 Kunskapskravet... 6 2.5.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3... 6 2.5.2.1 Natur, mark och vattenmiljö... 6 2.5.3 Lokaliseringsprincipen 4... 6 2.5.4 Hushållning med råvaror och energi 5... 6 2.5.5 Produktvalsprincipen 6... 6 2.5.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8... 6 3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året... 7 3.1 Produktion... 7 3.2 Bränsleförbrukning... 7 3.3 Råvaror och kemiska ämnen... 7 3.4 Avfall... 7 3.5 Driftstörningar av betydelse... 7 3.6 Reningseffekt och tillgänglighet... 7 3.7 Uppfyllande villkor... 8 3.8 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 8 3.9 Förändring av verksamheten sedan förra året... 8 3.10 Utsläppskontroll... 8 3.11 Statusklassning för recipient... 8 3.12 Utsläppspunkt... 9 3.13 Utförda åtgärder under året... 9 Bilaga 1: Anslutning och belastning... 10 Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten... 11 Bilaga 2B: Inkommande vatten... 12 Bilaga 3: Bräddning... 13 Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten... 15 Bilaga 5: Slam... 16 Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning... 19 Bilaga 7: Villkorsuppföljning... 20 Bilaga 8: Beräkningar... 21 Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde... 22

Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2013 Anläggningens (platsens) namn samt koordinater (Sweref 99 TM): Tärnsjö Reningsverk, N 6670699,1 E 606685,2 Anläggningens (plats-) nummer: 0331-50-0013 Kommun: Heby 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation VA-verksamheten sorterar under enheten VA- och Avfall och för denna enhet är Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor ansvarig. Ytterst ansvarig för VA-verksamheten är dock kommunfullmäktige. Reningsverket är bemannat vardagar mellan 07:00-16:00, övrig tid beredskap. 1.2 Verksamhetsområde Anslutna orter är Tärnsjö. Karta över verksamhetsområdet finns i bilaga 9. 1.3 Avloppsvattenrening Reningsmetoder: Mekanisk rening med roterande silar. Utjämningsbassäng för industriellt avloppsvatten (Tärnsjö Ånggarveri). Rens transporteras till avfallsstation och sedan vidare till förbränning. Biologisk rening med aktivt slam och mellansedimentering. Överskottsslam tas till slamsilo. Kemisk rening med dosering av Pax XL 100 och sedan slutsedimentering, följt av snabbfiltrering i 3 stycken Dynasandfilter. Det renade vattnet passerar en flödesmätare innan det leds ut i recipienten. (För en mer utförlig processbeskrivning hänvisas till anläggningens driftinstruktion). 1.4 Dimensionering Tabell 1 visar hur avloppsreningsverket i Tärnsjö är dimensionerat. Tabell 1. Dimensionering för avloppsreningsverket i Tärnsjö. Enhet Dimensionering Personekvivalenter (kommunal del) pe 1500 Personekvivalenter (industriell del) pe 10000 Flöde (kommunal del) m 3 /d 840 (max 1680) Flöde (industriell del) m 3 /d 240 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (kommunal del) kg/d 120 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (industriell del) kg/d 400 Fosfor (kommunal del) kg/d 9 1.5 Slambehandling Externslam från hela norra kommundelen grovrensas i ett roterande galler (Huber). Efter utjämning och förtjockning går slammet till slamsilon. Överskottsslam förtjockas och lagras i samma silo. Efter tillsats av 1

polymer avvattnas allt slam i en slamavvattnare. Slutprodukten transporteras till VAFAB:s anläggning i Isätra för kompostering. 1.6 Kemikaliehantering Fällningskemikalie, Pax XL 100. Leverans med tankbil och förvaras i en 25 m 3 glasfibertank. Kemikalien doseras med doseringspump. Polymer, Eko Pam DW 3402 levereras i 125 kg fat. Skumdämpare, Bevaloid 1725 levereras i 210 kg fat. Kemikalien doseras med dospump och minimalt vid behov. Nutriox, för bekämpning av svavelväte (H 2S). Levereras med tankbil. Kemikalien doseras med doseringspump. 1.7 Ledningsnät och bräddning En karta över ledningsnätet finns i bilaga 9 och information om bräddning från reningsverk, ledningsnät samt pumpstationer finns i bilaga 3. 1.8 Nyanslutningar Inga nyanslutningar under 2013. 1.9 Nederbörd Konventionell nederbördsmätare finns placerad vid reningsverket. 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön Från Tärnsjö avloppsreningsverk släpps mekaniskt, biologiskt och kemiskt behandlat avloppsvatten ut via en liten bäck till Gäddsjöbäcken och sedan vidare till recipienten Nordmyrasjön. Nordmyrasjön avvattnas av Dalälven som i sin tur mynnar i Bottenhavet och tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Avloppsvattnet behandlas för att minska utsläppen av föroreningar som kan orsaka övergödning, igenväxning, syrebrist och andra negativa miljöeffekter i recipienten. Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Det är utsläpp av renat, delbehandlat och bräddat avloppsvatten av fosfor, organiskt material (mäts som BOD 7) och kväve som i huvudsak kan påverka vattenmiljön i Nordmyrasjön. Fosfor stimulerar algtillväxt medan BOD 7 och kvävefraktionen ammonium förbrukar syre i Nordmyrasjön. Ammonium övergår till viss del till ammoniak som kan utgöra risker för många fiskarter och vissa bottenlevande organismer då gifteffekter kan förekomma. Mängden ammoniak beror bland annat på ph-värde och vattentemperatur. För att övervaka tillståndet i Nordmyrasjön utförs årlig recipientkontroll, vilken utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m. 2013. Som restprodukt vid avloppsreningsverket produceras avloppsslam. Under året har totalt 678 ton slam producerats med en genomsnittlig TS-halt på 17,4 %, vilket genererar 118 ton TS. Det avvattnade slammet har komposterats av VAFAB vid deras anläggning i Isätra. 1.11 Luft och klimat Luktproblem förekommer i ringa omfattning. 2

1.12 Buller Inga bullerkällor av större betydelse finns vid reningsverket. 3

2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillståndsbeslut Koncessionsnämnen för miljöskydd lämnade 1984-11-13 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt påkopplad industri i Tärnsjö efter behandling i Tärnsjö avloppsreningsverk. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om 11500 personekvivalenter (pe), motsvarande 0,81 ton BOD 7/dygn. 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet 1. 1. Avloppsvattnet från Tärnsjö samhälle och Tärnsjö ånggarveri skall renas i ett utbyggt reningsverk i enlighet med angivet förslag till K-Konsult. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift och vara intrimmat senast den 1 april 1990. Utbyggnaden (inklusive föreslaget sandfilter) skall ske i samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Reningsverket drivs i enlighet med instruktionerna. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får efter den 1 april 1996 inte överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medeltal per kalenderår. Om halterna överstiger samma värden som medeltal per kalendermånad skall kommunen vidta åtgärder så att värdena kan hållas. Kommentar: Årsmedel 7,1 mg BOD 7/l 0,19 mg P tot/l 3. Klorering av behandlat avloppsvatten skall ske i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämnden anvisningar (villkor 3 i beslut 98/77). Kommentar: Möjlighet till klorering finns. 4. Om luktstörningar från avloppsledningen från garveriet fortsätter, skall kommunen och bolaget gemensamt och i samråd med länsstyrelsen vidta erforderliga åtgärder för att eliminera lukten (villkor 4 i beslut 98/77). Kommentar: Inga luktstörningar förekommer. 5. Kommunen skall successivt förbättra ledningsnätet och/eller vidtaga andra åtgärder för att minska utsläppet av ofullständigt renat avloppsvatten. En plan för detta arbete skall redovisas för länsstyrelsen (villkor 5 i beslut 98/77). Kommentar: Inga bräddningar har skett på ledningsnätet under 2013 och andelen tillskottsvatten är mycket låg. 6. Upplagsplatsen vid Gäddsjö mosse skall inhägnas på sätt som länsstyrelsen bestämmer. Deponering på Gäddsjö mosse får inte äga rum efter den 31 mars 1990. Föreskrifter om slutbehandling av området efter det att deponeringen där upphört skall utfördas av länsstyrelsen. Kommentar: Ingen deponering sker på Gäddsjö mosse och platsen är inhägnad. 7. Slam från reningsverket skall omhändertas eller deponeras på sätt miljö- och hälsa föreskriver. Kommentar: Slamhanteringen är godkänd av miljö- och byggförvaltningen. 8. Kommunen skall i den mån och inom den tid som länsstyrelsen bestämmer lämna förslag till komplettering av kontrollprogrammet till länsstyrelsen. 4

Kommentar: Kontrollprogrammet reviderades under 2013. 9. Vid oenighet i fråga som avhandlats i villkoren 1,4,6 och 7 skall tvisten hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Inga oenigheter gällande nämnda villkor har förekommit. 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken Bygg- och miljö i Sala-Heby kommuner. 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport (4 7) ska en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att efterleva Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1992:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 samt NFS 2002:28 göras. Av dessa är det endast de två första som berör avloppsreningsverksamhet och kommentarer till dessa föreskrifter presenteras nedan. 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet (se avsnitt 2.5), som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll Enligt kontrollprogrammet provtas och analyseras följande parametrar regelbundet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd samt producerad mängs slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7), totalfosfor (tot-p) samt totalkväve (tot-n) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras kemisk syreförbrukning (COD) samt ammoniumkväve (NH 4-N) i utgående och bräddat avloppsvatten. Slamegenskaper; Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, glödrest, ph samt kalkverkan (CaO). Slamkvalitet; Totalfosfor (tot-p), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (mg), kjeldahlkväve (omräknas till totalkväve, tot-n), ammoniumkväve (NH 4-N), bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), Kvicksilver (Hg), Nickel (Ni), silver (Ag) samt zink (Zn). Organiska föreningar; 4-nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB, 7 st) samt polyaromatiska kolväten (PAH, 6 st). Inkommande vatten analyseras genom ett dygnsprov per månad, utgående vatten analyseras genom två dygnsprov per månad och bräddat vatten analyseras då bräddning förekommer. Analys av slam görs två gånger per år genom samlingsprov (av veckoprov). Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas inför varje nytt år. 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Avloppsslam från Tärnsjö avloppsreningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1997. 2.4 Kontrollprogram Kontrollprogrammet reviderades under 2013. 5

2.5 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna 2.5.1 Kunskapskravet Kommunen har egen erfarenhet av den aktuella verksamheten och har även tagit del av andra kommuners erfarenhet när det gäller motsvarande verksamheter. Kommunen uppdaterar sig kontinuerligt inom områdena VA-teknik, ändrade metoder, krav och miljökonsekvenser. 2.5.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Tekniken som används vid reningsverket beskrivs i stycket Avloppsvattenrening (1.3). 2.5.2.1 Natur, mark och vattenmiljö Utsläpp har skett till mottagande recipient som är Nordmyrasjön och recipientkontroll utförs, sedan 2013-01-01, av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 2.5.3 Lokaliseringsprincipen 4 Vid val av lämplig lokalisering har hänsyn tagits till de störningar som verksamheten kan medföra för omgivningen. Närboende störs inte av avloppsreningsverket, tack vare skogen som omger anläggningen. 2.5.4 Hushållning med råvaror och energi 5 Syftet med verksamheten är att rena avloppsvatten bl.a från organiskt material och fosfor. Slammet från Tärnsjö reningsverk transporteras idag till VAFAB där det komposteras och används som täckmassor och återställningsmaterial på avfallsupplaget. Det utreds dock om det går att hitta en mer kretsloppsanpassad lösning för avloppsslammet. Under 2013 har en energiutredning gjorts för att hitta vilka delar av verksamheten som drar mest energi, vilket visade sig vara ventilation och uppvärmning. En ny slamavvattnare och nya båsmaskiner installerades i början av 2013, vilket har lett till en minskad energiförbrukning under året. Nyckeltalet för energiförbrukning per ansluten låg under 2013 på 107 kwh/pe, detta är det lägsta nyckeltalet bland kommunens fyra större reningsverk. 2.5.5 Produktvalsprincipen 6 De kemiska produkter som används i verksamheten är valda med produktvalsprincipen i åtanke för att medföra minsta möjliga risk för miljön kombinerat med största möjliga miljövinst för verksamheten. 2.5.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 Kommunen har ansvaret att åtgärda de skador eller olägenheter som eventuellt skulle uppstå till följd av verksamheten. Under 2013 har därför en förstudie gjorts för att undersöka historiska utsläpp av krom från reningsverket och den tidigare garveriverksamheten. 6

3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 3.1 Produktion Under året har 71286 m 3 avloppsvatten renats vid anläggningen. Mer detaljerad information kring belastning och flöden finns i bilaga 1. 3.2 Bränsleförbrukning El används för uppvärmning, drift av pumpar, sil, m.m. Förbrukningen under 2013 var 376 MWh (bilaga 6). 3.3 Råvaror och kemiska ämnen I tabell 2 redovisas de kemiska produkter och ämnen som använts vid avloppsreningsverket i Tärnsjö. De kemiska produkterna redovisas även i bilaga 6. Tabell 2. Förteckning över använda kemiska produkter och ämnen. Produkt Sammansättning Användning Utsläpp till Miljöinformation Använd mängd (ton) Kemira 16 Pax XL 100 Aluminiumhydroxiklorid Kemisk fällning Vatten/ slam Eko Pam Polyakrylamid Slamavvattning Slam/ Feralco 4,1 DW 3402 rejekt Nutriox Bekämpning av 13,4 svavelväte Bewaloid Skumdämpning 0,04 1725 Smörjolja Petroleumprodukter Underhåll 0,01 Fett Petroleumprodukter Underhåll 0,01 3.4 Avfall Totalt 678 ton avvattnat slam, med en genomsnittlig TS-halt på 17,4 %, har körts till VAFAB s anläggning i Isätra för kompostering. Totalt 6,4 ton grovrens inkom till reningsverket under året och togs om hand som hushållssopor. Uppgifter om grovrens redovisas även i bilaga 6. 3.5 Driftstörningar av betydelse Utsläpp av biodiesel till reningsverket från Sala Heby Energi den 2013-02-11. Störde den biologiska reningen på den kommunala delen, problem kvarstod hela februari. Biodieseln togs om hand av Siggbo Åkeri. Dock klarades reningskravet vid verket. 3.6 Reningseffekt och tillgänglighet Totalfosfor 98 % BOD 7 99 % 7

Totalkväve 56 % Tillgänglighet 100 % Detaljer kring halterna i inkommande och utgående vatten återfinns i bilaga 2 och uppgifter om totala utsläpp från reningsverket återfinns i bilaga 4. 3.7 Uppfyllande villkor Gällande villkor för resthalterna av totalfosfor och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridits. Kunskap finns om gällande lagstiftning och förordningar. 3.8 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Genom tillsats av Nutriox har förekomsten av svavelväte (H 2S) minskat, vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö. Installation av nya blåsmaskiner har gett en bättre arbetsmiljö genom minde buller. Periodisk besiktning av lyftanordningar. 3.9 Förändring av verksamheten sedan förra året Inga. 3.10 Utsläppskontroll Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande under året. Provtagnings- och provhanteringskedjan har kvalitetssäkrats tillsammans med laboratorierna SLU och Eurofins. 3.11 Statusklassning för recipient Ammoniumhalten i Nordmyrasjön har under året varierat mellan 11 och 319 mg/l för ytvatten och mellan 10 och 2215 mg/l för bottenvatten. Totalfosforn har varierat mellan 24 och 76 för ytvatten och mellan 19 och 77 mg/l för bottenvatten. Höga toppar tyder på påverkan från avlopp. Nordmyrasjöns ekologiska status är måttlig, kemisk status (exkl. kvicksilver) är god och kemisk status (inkl. kvicksilver) är uppnår ej god. Enligt riskbedömningen finns en risk att god ekologisk status inte uppnås till 2015 samt att god ekologisk och kemisk status inte uppnås till 2021. Informationen är hämtad från http://www.viss.lansstyrelsen.se/ och gäller för följande del av Nordmyrasjön: Den utslagsgivande faktorn för den ekologiska statusen är parametern näringsämnen, mätt som fosfor. Klassningen är i huvudsak en expertbedömning eftersom ett referensvärde inte kunnat beräknas. Klorofyll A klassas också till måttlig status, vilket stödjer klassningen av näringsämnen. Även övergödning är ett miljöproblem i Nordmyrasjön. Bedömningen för den kemiska statusklassningen (inkl. kvicksilver) har god tillförlitlighet och grundas på att kvicksilverhalten i fisk anses överskrida gränsvärdet för biota på 20 μg/kg (EG:s ramdirektiv för vatten 8

2008/105/EG samt 2013/39/EU), vilket gäller för samtliga vattenförekomster i Sverige. Mätdata för övriga av vattendirektivets prioriterade ämnen saknas och underlaget behöver kompletteras med avseende på detta. 3.12 Utsläppspunkt Renast spillvatten från avloppsverket i Tärnsjö släpps ut i en bäck som mynnar i Nordmyrasjön, som står i förbindelse med Andersboviken, en del av Dalälven. Koordinaterna för utsläppspunkten är N6671783, E 1561617 Området består uteslutande av skogs och myrmark. Karaktäristiskt för området är påverkan från Dalälven som vid hög vattenföring, framför allt under vårmånaderna, översvämmar delar av området. 3.13 Utförda åtgärder under året Tillsyn av miljöinspektör. En ny slamavvattnare har installerats. Nya blåsmaskiner har installerats. Två stycken slampumpar har byts ut. 9

Bilaga 1: Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) Heby Tärnsjö 1250 Medel Max Max gvb Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten 2863 5088 4105 (70 g/person, dygn) (Beräkningar i bilaga 8) - därav från industri (pe) 1998 - därav externbelastning (uppskattad antal pe) 0 - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (m 3 ) 3220 - slam från industri 0 - slam från andra avloppsreningsverk ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) Haga (m 3 ) 39 Huddunge (m 3 ) 20 Runhällen (m 3 ) 187 Förbehandling: mekanisk, biologisk, kemisk fällning. 1500 pe (kommunal del) 10000 pe (industriell del) För turistort (antal pe) 0 - Högsäsong 0 - Lågsäsong Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 8,1 Medelflöde (m 3 /d) 195 Maximalt flöde (m 3 /d) 648 Minimalt flöde (m 3 /d) 84 Årsflöde (m 3 /år) 71286 Debiterat flöde (m 3 /år) 91749 Tillskottsvatten* (m 3 /år) -20463** Tillskottsvattnets andel av det totala flödet - (%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 8,1 Medelflöde (m 3 /d) 195 Maximalt flöde (m 3 /d) 648 Minimalt flöde (m 3 /d) 84 Årsflöde (m 3 /år) 71286 Dimensionerande flöde 35 (kommunal del) Q dim (m 3 /h) 10 (industriell del) *Tillskottsvatten = Behandlad volym vatten - Debiterad volym vatten **Varför det inkommande flödet till avloppsreningsverket är mindre än det debiterade är oklart. Statistik visar dock att så varit fallet åtminstone de senaste 11 åren.

Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten Metod för beräkning av medelvärde, halt och mängd finns bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl bidrag Typ av och antal prov (maxdygn) bidrag från rejekt från rejekt (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 734 201 1163 283 73 Dp 12 st/11 st CODCr TOC P-tot 12 3,1 33 8,2 1,1 Dp 12 st/11 st N-tot 80 22 124 27 8,0 Dp 12 st /2 st NH4-N Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej X Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 7,1 1,9 25 12 0,69 99 Dp, 24 st CODCr 71 19 110 120 6,9 Dp, 24 st TOC Dp, 24 st P-tot 0,19 0,07 0,48 0,56 0,03 98 Dp, 24 st N-tot 51 15 65 89 5,4 38 Dp, 24 st NH 4-N 43 11 63 81 4,2 Dp, 24 st SS Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Provtagning har ej utförts. Hg Vi bedömer att det Cd inte finns den typ av Pb industrier som bidrar Cu till att metaller finns i Zn avloppsvattnet. Cr Ni Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al Mängd (kg/år) Fe Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. Typ av och antal prov (dp, vp, annat) 11

Bilaga 2B: Inkommande vatten Utsläppskontroll för den kommunala delen samt Tärnsjö garveri. Tärnsjö kommunalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 323 61 890 150 22 Dp 12 st CODCr TOC P-tot 11 2,1 41 7,2 0,75 Dp 12 st N-tot 63 12 81 12 4,3 Dp 12 st NH4-N Tärnsjö garveri För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 1896 140 2200 206 51 Dp 11 st CODCr TOC P-tot 13 1,0 18 1,3 0,37 Dp 11 st N-tot 127 24 250 32 8,7 Dp 2 st NH4-N Tärnsjö totalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 734 201 1163 283 73 Dp 12 st/11 st CODCr TOC P-tot 12 3,1 33 8,2 1,1 Dp 12 st/11 st N-tot 124 17 150 38 13 Dp 12 st /2 st NH4-N 12

Bilaga 3: Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 3 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 4 Med behandling 0 Utan behandling 0 Summa 0 Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l)(maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Bilaga 3 fortsätter på nästa sida Ja X Nej Ja X Nej Ja Nej X 13

Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Total volym (m 3 /år) 0 Volym p.g.a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Volym p.g.a hydraulisk överbelastning 0 (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt (se nedan) (ggr/år) (tim) (m 3 /år) (drifthaveri el. Kontrollmetod Recipient Frekvens Antal timmar Volym Orsak överbelastning) PST Garveriet 2a PST Södra 2d PST Grällsbo 2d PST Tärn 2d PST Söråsbo 2d Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 14

Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten Utsläpp från reningsverket, inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 7 0,69 COD 6,9 P-tot 0,03 N-tot 5,4 NH4-N 4,2 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni 15

Bilaga 5: Slam Årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,11 0,12 0,01 Samlingsprov 2 ggr/år Cd 0,31 0,32 0,04 Samlingsprov 2 ggr/år Pb 9,1 9,8 1,1 Samlingsprov 2 ggr/år Cu 335 380 40 Samlingsprov 2 ggr/år Zn 355 360 42 Samlingsprov 2 ggr/år Cr 11 11 1,3 Samlingsprov 2 ggr/år Ni 9,5 10 1,1 Samlingsprov 2 ggr/år Ag 0,8 0,99 0,09 Samlingsprov 2 ggr/år N-tot 53105 56209 6267 Samlingsprov 2 ggr/år P-tot 11200 13000 1322 Samlingsprov 2 ggr/år P-HCl 97 97 11 Samlingsprov, 1 g/år P-Al 1800 1800 212 Samlingsprov, 1 g/år As 0,96 0,96 0,11 Samlingsprov, 1 g/år Au 0,16 0,16 0,02 Samlingsprov, 1 g/år B 25 25 3,0 Samlingsprov, 1 g/år Ba 97 97 11 Samlingsprov, 1 g/år Be 0,6 0,6 0,07 Samlingsprov, 1 g/år Bi 1,4 1,4 0,17 Samlingsprov, 1 g/år Ce 5,6 5,6 0,66 Samlingsprov, 1 g/år Co 2,5 2,5 0,30 Samlingsprov, 1 g/år Cs 0,15 0,15 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Dy 0,37 0,37 0,04 Samlingsprov, 1 g/år Er 0,21 0,21 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Eu 0,082 0,082 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Ga 5,2 5,2 0,61 Samlingsprov, 1 g/år Gd 0,52 0,52 0,06 Samlingsprov, 1 g/år Ge 1,1 1,1 0,13 Samlingsprov, 1 g/år Hf 0,33 0,33 0,04 Samlingsprov, 1 g/år Ho 0,071 0,071 0,01 Samlingsprov, 1 g/år In 0,11 0,11 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Ir 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år La 5,5 5,5 0,65 Samlingsprov, 1 g/år Li 5,0 5,0 0,59 Samlingsprov, 1 g/år Lu 0,03 0,03 0,004 Samlingsprov, 1 g/år Mn 0,0068 0,0068 0,001 Samlingsprov, 1 g/år Mo 3,3 3,3 0,39 Samlingsprov, 1 g/år Nb 1,1 1,1 0,13 Samlingsprov, 1 g/år Nd 2,6 2,6 0,31 Samlingsprov, 1 g/år Pd 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Pr 0,7 0,7 0,08 Samlingsprov, 1 g/år Pt 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Rb 6,5 6,5 0,77 Samlingsprov, 1 g/år Re 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Rh 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Ru 0,099 0,099 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Sb 2,0 2,0 0,24 Samlingsprov, 1 g/år Sc 1,1 1,1 0,13 Samlingsprov, 1 g/år Se 0,99 0,99 0,12 Samlingsprov, 1 g/år 16

Forts. bilaga 5 Sm 0,44 0,44 0,05 Samlingsprov, 1 g/år Sn 3,3 3,3 0,39 Samlingsprov, 1 g/år Sr 110 110 13 Samlingsprov, 1 g/år Ta 0,07 0,07 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Tb 0,064 0,064 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Te 0,50 0,50 0,06 Samlingsprov, 1 g/år Th 0,71 0,71 0,08 Samlingsprov, 1 g/år Ti 0,053 0,053 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Tl 0,05 0,05 0,01 Samlingsprov, 1 g/år Tm 0,029 0,029 0,003 Samlingsprov, 1 g/år U 5,3 5,3 0,63 Samlingsprov, 1 g/år V 18 18 2,1 Samlingsprov, 1 g/år W 1,0 1,0 0,12 Samlingsprov, 1 g/år Y 2,5 2,5 0,30 Samlingsprov, 1 g/år Yb 0,19 0,19 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Zr 14 14 1,7 Samlingsprov, 1 g/år Toluen PCB, summa (7 st) -* -* -* Samlingsprov 2 ggr/år PAH, summa (6 st) 0,19 0,21 0,02 Samlingsprov 2 ggr/år Nonylfenol 4,1 5,5 0,48 Samlingsprov 2 ggr/år Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Bifoga analysprotokoll över samtliga analyser. Redovisa om det är stickprov eller samlingsprov. Slammängder Producerad mängd 678 (ton/år) Mängd TS totalt 118 (ton TS/år) TS-halt (%) 17,4 Volym (m 3 /år) Mängd (ton TS/år) TS-halt (%) Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 0 0 0 Externslammängd till slambehandling 0 0 0 från enskilda avloppsanläggningar 3220 32 1 - från andra reningsverk 246 3,7 ca 1,5 - från andra verksamheter, t ex slam från fiskberedningsindustri 0 0 0 * Analys av PCB ej möjlig p.g.a. klorparaffininnehåll, enligt vårt laboratorium Eurofins. 17

Forts. bilaga 5 Lagrat slam Volym (m³) Mängd (ton TS) Årets början 0 0 Årets slut 0 0 Lagrets kapacitet 0 0 Rötning Behandling Ja Nej X Mängd (ton TS/år) Kompostering Ja X Nej 118 Vassbäddar el. liknande Ja Nej X Annat Ja Nej X Ja Nej Sluthantering Åkermark Ja Nej X Energigröda Ja Nej X Energiskog Ja Nej X Täckning deponi Ja X Nej 118 Övrig markanvändning Ja Nej X Deponering Ja Nej X Till annat reningsverk Ja Nej X om ja vilket: Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: Annat 18

Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd (kg) Slutbehandling Rens 190801 6400 Förbränning Sand 190802 Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Pax XL 100 16,2 Slambehandling Eko Pam DW 3402 4,1 Skumdämpning Bewaloid 1725 0,04 Luktbekämpning Nutriox 13,4 Tillförsel av tungmetaller genom dosering av fällningskemikalier As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sb Se Zi Tillförd mängd* (g) <32 <0,65 <1,6 16 6,5 <0,05 4,8 <3,2 <1,6 <8,1 15 Tillförd mängd* (mg/kg TS) <0,27 <0,01 <0,01 0,14 0,05 <0,0004 0,04 <0,03 <0,01 <0,07 0,12 Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) 376 Nyckeltal energiförbrukning (kwh/pe) 107 Bränsletyp Fjärrvärme (MWh/år) 0 Gasproduktion Ja Nej X Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning annat: Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja X Nej *Tillförd mängd är beräknad utifrån uppgifter i produktinformationen för fällningskemikalien. 19

Bilaga 7: Villkorsuppföljning (För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.) Årsmedelvärden Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,19 7,1 P-tot BOD N-tot NH4-N Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Månadsmedelvärden Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 20

Bilaga 8: Beräkningar Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten görs enligt nedan. Då det förekommit halter angivna som <X mg/l har halva den angivna halten använts i beräkningarna. Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, d.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägda enligt följande formel: (ekvation 1) C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen (ekvation 2) (ekvation 3) R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: BOD 7 = Dygnsmedelvärdet för BOD 7(kg/d) Maximal genomsnittlig veckobelastning vb = veckobelastning Q = uppmätt flöde för dygn n (m 3 /d) C = uppmätt koncentration för dygn n (mg/l) n = 1,2,,7 (ekvation 4) (ekvation 5) (ekvation 6) (ekvation 7) 21

Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde 22