Remissammanställning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna (TSFS 2009:73) råd om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remissinstans Synpunkt Kommentar Länsstyrelsen i Kalmar Avstår från att lämna synpunkter. län (handling 59) Länsstyrelsen i Västerbottens län Ej inkommit med synpunkter. Skellefteå kommun Ej inkommit med synpunkter. Mora kommun Ej inkommit med synpunkter. Nacka kommun Ej inkommit med synpunkter. Västerviks kommun Ej inkommit med synpunkter. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar Personskadeförbundet RTP Ej inkommit med synpunkter. Ej inkommit med synpunkter. Neuroförbundet Vidhåller att en samlad översyn av transporter för De allmänna råden kan inte vidga förordningens Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge Besöksadress Jussi Björlings väg 19, Borlänge Telefon 0771-503 503 Lena Martell Telefax 0243-23 66 77 www.transportstyrelsen.se vag@transportstyrelsen.se Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik lena.martell@transportstyrelsen.se 010-495 57 27
Datum Dnr/Beteckning 2 (19) (handling 41-42) Östersunds kommun (handling 43) personer med nedsatt funktionsförmåga behövs. En sådan översyn måste utgå från att resan har ett syfte, vilket leder till att resenären kan behöva ha varor, bagage, hjälpmedel med mera med sig. Översynen måste självfallet omfatta även parkeringsmöjligheter. Aktuellt förslag tillgodoser inte förbundets medlemmars parkeringsbehov bättre än vad förordningstexten gör. Förbundet avstyrker därför förslaget till föreskrifter och allmänna råd i de delar som gäller förutsättningar för P-tillstånd. Bilägger tidigare synpunkter. Miljö- och samhällsnämnden bedömer att den föreslagna ändringen av det allmänna rådet är positivt i det avseendet att det förtydligas och följer rekvisiten i TrF. Det är även positivt att TS aktualiserar och ser över rådet i sin helhet så att kommunerna får stöd i sin tillämpning och handläggning för att fatta självständiga och väl grundade beslut. Det är viktigt att se till hela individen och göra en helhetsbedömning av personen som söker ett parkeringstillstånd. Personer som hamnar precis utanför lagstiftningen kan även de ha ett stort behov av att underlätta tillgängligheten vid specifika reglering. Ingen åtgärd utifrån synpunkterna.
Datum Dnr/Beteckning 3 (19) Anders Löfgren, Södertälje (handling 44) tillfällen. Man har ersatt förflytta sig till fots till att enbart skriva förflytta sig. Därmed finns en uppenbar risk att alla rörelsehindrade med rullstol av något slag som, såvitt jag förstår med viss automatik får P- tillstånd idag inte med säkerhet får det i framtiden, vilket skulle vara katastrofalt för många. Vissa kommuner som använder fusket med och missbruket av P-tillstånd som ett skäl till att bli mer restriktiv med tillståndsprövningen i fortsättningen även kommer att införa körprov med rullstol på samma sätt som man infört gångprov. Det saknas en skrivning om förmågan att med sitt rörelsehinder och sina hjälpmedel kunna ta sig i och ur fordonet. Det är mycket anmärkningsvärt att TS varken känner till eller anpassar sina regler och rekommendationer till det som ligger bakom utformningen av P- platserna för rörelsehindrade (hänvisar till Boverket). Av nämnda skäl måste därför en skrivning som reglerar behovet av att kunna öppna dörren helt finnas med. Samordningen och samsynen mellan olika De allmänna råden är en rekommendation om utgångspunkten för en individuell helhetsbedömning. Det är inte tänkt att de allmänna råden ska inskränka eller utesluta någon speciell grupp. De allmänna råden kan inte vidga förordningens reglering. Utifrån detta inget behov av åtgärd i de allmänna råden.
Datum Dnr/Beteckning 4 (19) myndigheter (kommuner, länsstyrelser, TS och Boverket) är klart bristfälligt. Regelverket måste vara klart och entydigt och så omfattande som krävs. För att reducera antalet ärenden att handlägga föreslås att man slopar den begränsade giltighetstiden för de som tveklöst har ett rörelsehinder som är permanent eller möjligen förvärras med åren. Piteå kommun (handling 45) Länsstyrelsen i Västmanlands län (handling 46) I 3 kap. 1 första meningen bör det stå hur tillståndet ska placeras i fordonet. Ser inte att det räcker med att de ska vara väl synligt, det bör också framgå klart att det är sidan med tillståndets giltighetstiden/koder inte sidan med personens foto som ska synas utifrån fordonet. Om det inte framgår så har kontrollanterna svårt att stå på sig om det kortet är giltigt eller ej. Den föreslagna utformningen av de allmänna råden riskerar att inte till fullo klargöra de tillämpningsproblem som belysts och att praxis i tillståndsgivningen även framgent riskerar att bli alltför snäv. Länsstyrelsens mening är att det i berört avseende finns fog för den kritik som framförts från brukarhåll gällande att tillämpningen vid sökande som passagerare har kommit att bli alltför snäv och att det torde finnas situationer då sökanden regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet Ingen ändring har remitterats här. Förslaget tas med till nästa föreskriftsarbete. Det finns generella bestämmelser i 11 kap. 9 trafikförordningen om stannande och parkering för fordon när det används vid transport av sjuka eller rörelsehindrade. Rekvisiten i 13 kap. 8 torde avse situationer eller behov utöver det som är generellt reglerat.
Datum Dnr/Beteckning 5 (19) men då sökanden ändå (utan överhängande risk för fara eller skada) kan invänta föraren en kortare stund vid målpunkten. De av länsstyrelsen tidigare lämnade synpunkterna beträffande de allmänna råden till rekvisitet rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet kvarstår således. Vad gäller de föreslagna allmänna råden avseende rekvisitet väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand har länsstyrelsen inga kvarstående synpunkter. Länsstyrelsen ser positivt på att formuleringen förflytta sig till fots tas bort. DHR (handling 47) Sverige har ratificerat konventionen, CRPD, det är alla myndigheters skyldighet att fullfölja de åtaganden som det medför. Vi saknar en sådan analys i de allmänna råden. Syftet med rådet är att främja en enhetlig rättstillämpning, det ska vara ett stöd för kommunerna så att bedömningarna blir så likvärdiga som möjligt. Det syftet är inte uppfyllt i och med det allmänna rådet varför det ännu en gång bör återremitteras. Att upphäva det allmänna rådet är inget reellt alternativ. De allmänna råden handlar om trafikförordningens reglering och kan inte gå utöver eller ändra trafikförordningens lydelse. Transportstyrelsen har ingen anledning att ifrågasätta om regeringens reglering i trafikförordningen är förenlig med internationell rätt. Allmänna råd är rekommendationer och måste utformas utifrån en avvägning där olika intressen står mot varandra. Allmänna råd har till syfte att ge vägledning till beslutsfattarna, i detta fall i första hand kommunerna. Allmänna råd kan aldrig vara så exakta att de anger att en specifik grupp av funktionshinder. De allmänna råden kan heller aldrig lägga till
Datum Dnr/Beteckning 6 (19) Remissens alternativ två gör ingen ändring i formuleringen för den som söker tillstånd utan att själv kunna köra bilen. Vi hyser därför fortsatt samma farhågor gällande den alltför hårda bedömning som utvecklats under senare år. Samtliga funktionshinders påverkan skulle kunna omfatta personer med nedsättning av armfunktionerna. Men tillägget med eventuella hjälpmedel riskerar omkullkasta den möjligheten då personer med enbart nedsatta armfunktioner sällan använder hjälpmedel för förflyttning utöver bilen. Rullstolsanvändare har, oavsett hur långt det är möjligt att rulla, alltid behov av de särskilt breda parkeringsplatserna avsedda för personer med parkeringstillstånd. Oron för att ändrade tolkningar ska skapa nya svårigheter har eskalerat sedan TS besvarat förfrågningar från privatpersoner kring hur behovet av särskilt bred parkeringsplats påverkar rätten till tillstånd och besvarat att det inte ingår i TS bedömningspreferenser då frågan tillhör Boverket. Dessutom saknas en skrivning om förmågan att kunna ta sig i och ur bilen. TS har uttryckt att detta inte är ett skäl för att bevilja tillstånd. Detta är helt ytterligare rekvisit som inte finns i trafikförordningen. Det är inte tänkt att de allmänna råden ska inskränka eller utesluta någon speciell grupp. Transportstyrelsen har valt att utfärda allmänna råd. Dessa utgör rekommendationer och är inte bindande. Transportstyrelsen har inte bemyndigande att föreskriva om annat än utformning och användning. För den som inte själv kan köra bil finns andra möjligheter för föraren att köra till en plats nära målpunkten och släppa av passageraren där. Enligt 11 kapitlet 9 7 punkten trafikförordningen (1998:1276) är det möjligt att, med vissa undantag, stanna eller parkera ett fordon som används för transport av sjuka eller rörelsehindrade personer, trots att det enligt lokal trafikföreskrift gäller förbud mot att stanna och parkera. Observera att undantaget gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Exempelvis innebär författningen att vid transport av rörelsehindrad så behövs inget parkeringstillstånd för rörelsehindrade när man tillfälligt parkerar på en parkeringsplats för rörelsehindrade, sedan hjälper den rörelsehindrade till målpunkten och därefter flyttar
Datum Dnr/Beteckning 7 (19) ologiskt. bilen till en annan parkeringsplats. Från DHRs sida utgår vi från den självklara principen att en person med nedsatt rörelseförmåga som använder rullstol för förflyttning oavsett typ ingår i personkretsen för rätt till parkeringstillstånd. VILL verkligen TS förenkla processen kring ansökningsförfarandet och öppna upp för ändrade bedömningsgrunder för ovan nämnda grupper? Vi kan inte med bästa vilja i världen se att de föreslagna ändringarna kommer ge kommunerna stöd att i ökad utsträckning bevilja de vi menar missgynnats av de senaste årens utveckling av praxis. Orimligt att TS både tolkar förordningen och därmed sätter reglerna och sedan som högsta överklagningsinstans avgör överklagandena. Det gör hela överklagningsrätten fullständigt tandlös. Det är helt oacceptabelt och obegripligt och vi ställer oss mycket undrande till detta uppenbara motstånd mot att ge vissa medborgare möjligheter och förutsättningar som förenklar tillvaron. Därför upprepar vi vår mening att detta förslag till allmänt råd bör återremitteras.
Datum Dnr/Beteckning 8 (19) Föreningen för de neurosedynskadade (FfdN) (handling 48) SKL (handling 51) Föreningen välkomnar det nya förslaget. Föreningen har hopp om att våra medlemmar med omfattande armskador inte längre ska behöva få avslag på sina ansökningar med irrelevanta motiveringar gällande gångförmåga. Om den nya lydelsen leder till att personer med armskador lättare kan få tillstånd återstår att se men den nya lydelsen är ett steg i rätt riktning. Föreningen har inget att invända mot den föreslagna ändringen. SKL ser positivt på TS arbete med att förtydliga föreskrifter och allmänna råd om P-tillstånd. Det nya rådet är bättre och tydligare än den skrivelse som tidigare skickats på remiss. Samtidigt finns en oro över att den nya skrivelsen kan medföra att det blir svårare för den sökande att beviljas parkeringstillstånd. Detta kan dock vägas upp av tredje styckets nya formulering. SKL ställer sig frågande till den bedömningen att antalet ansökningar inte förväntas öka. Frågan bör utredas närmare. Ett fåtal reserverade platser kan ligga närmast ingången till en inrättning. Att komplettera med flera Inget behov av åtgärd. Uppgifter om antalet ansökningar grundar sig på uppgift från SKL. Transportstyrelsen bedömer att antalet ansökningar är relativt konstant oberoende av de allmänna rådens utformning. Transportstyrelsen anser inte att det finns anledning att fortsätta utreda frågan. Frågan om behov av register utreds inte av Transportstyrelsen. Transportstyrelsen äger inte frågan.
Datum Dnr/Beteckning 9 (19) reserverade platser räcker därför inte som åtgärd eftersom avståndet till målpunkten blir för långt. Det kan därför finnas en risk att fler tillstånd ger en ökad konkurrens om befintliga platser som i sin tur innebär att vissa slag av rörelsehinder nedprioriteras. SKL kan understödja TS i spridning av information kring den eventuella förändringen. Många fördelar finns med ett nationellt register i statlig regi. En lösning kan vara att uppgifterna hanteras av TS. SKL har påbörjat ett arbete med en parkeringshandbok. Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) (handling 52) Att upphäva de allmänna råden är inget reellt alternativ. För att underlätta tillämpningen av de nya allmänna råden krävs dock att det tydligt framgår hur det avses i 13 kap. 8 TrF ska tillämpas. Konsekvensutredningen svårt att bedöma konsekvenserna eftersom det inte tydligt framgår vilka personer som ändringen ämnar ta sikte på. IfA efterfrågar större tydlighet kring nedanstående omständigheter. Det måste i de allmänna råden vara tydligt att Allmänna råd kan aldrig vara så exakta att de anger att en specifik grupp av funktionshinder utgör de rekvisit som anges i trafikförordningen. De allmänna råden kan heller aldrig lägga till ytterligare rekvisit som inte finns i trafikförordningen. Det är inte tänkt att de allmänna råden ska inskränka eller utesluta någon speciell grupp.
Datum Dnr/Beteckning 10 (19) personer som använder rullstol ska kunna beviljas parkeringstillstånd. Det måste i det allmänna rådet vara tydligt att personer som inte själva kör bilen, men har behov av assistans för att förflytta sig, ska kunna beviljas parkeringstillstånd. Myndigheten för delaktighet (handling 53) Uppsala kommun (handling 54) Tillstyrker förslag till föreskrift men föreslår att begreppet personer med nedsatt funktionsförmåga används istället för begreppet rörelsehindrade. Det är bra att det inte är av avgörande betydelse på vilket sätt en person förflyttar sig eftersom fler funktionshinder än det tidigare beskrivna till fots kan beröras av tillstånden. Det är också bra att inte fokusera på grupper utan istället inrikta sig på den enskilde individens förutsättningar. Det behövs tydliga och användbara föreskrifter och allmänna råd som handläggaren kan ta stöd av i sitt arbete. Kommunen anser därför att föreskriften ska innehålla allmänna råd. Rådet kan dock till viss del uppfattas som otydligt. Synpunkter på andra stycket. Bedömningen av Begreppen i de allmänna råden bör stämma överens med trafikförordningen. Ingen åtgärd. I samtliga funktionshinder kan ingå både ett och flera funktionshinder. Register är inte en fråga för Transportstyrelsen. Utbildningar är inte en fråga för Transportstyrelsen. Utseendet på parkeringstillstånd inom EU är reglerat
Datum Dnr/Beteckning 11 (19) väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig med eventuella hjälpmedel. Stycket bör förtydligas så det framgår att det är ett eller flera funktionshinder som medför ett rörelsehinder. Det för att förtydliga för handläggaren och den enskilde att det är rörelsehindret som är avgörande för om ett tillstånd kan utfärdas. genom rådets rekommendation (98/376/EG). TS bör hålla utbildningar om innebörden av formuleringarna i förordningen och föreskriften. Kommunen anser att det ska upprättas ett nationellt register över alla tillstånd i Sverige. Kommunen anser också att TS ska verka för att utseendet på tillstånden ska vara lika i samtliga länder som är anslutna till EU. Länsstyrelsen i Skåne län (handling 55) Länsstyrelsen i Stockholms län (handling 56) Inget att erinra mot förslaget. Första stycket i förslaget. Oförändrat och kommer därför inte att förbättra tillämpningen. Den för ärendets avgörande helt bestämmande frågan om sökanden klarar av att sitta och vänta ensam vid målpunkten lämnas helt obesvarad i läkarintyget, vilket med anledning av förslagets tredje stycke, Att ta fram blanketter för läkarintyg är inte Transportstyrelsens uppgift. Allmänna råd kan aldrig vara så exakta att de anger att en specifik grupp av funktionshinder utgör de rekvisit som anges i trafikförordningen.
Datum Dnr/Beteckning 12 (19) första meningen, innebär att den sökande som inte själv kör motorfordon nära nog alltid ska ges tillfälle att komplettera utredningen. Detta kommer troligtvis att leda till förlängda handläggningstider. (Problemet kan lösas genom att en ny blankett för läkarintyg kommer till bruk, där läkarna får besvara frågan: Klarar sökanden att ensam sittandes invänta föraren vid målpunkten medan denne/denna parkerar fordonet? Om inte, av vilka skäl.) Inga behov av åtgärder i författningsförslaget. Andra stycket i förslaget. Skälet till att till fots tas bort är att detta uttryck inneburit en otillåten inskränkning i förhållande till den överordnade trafikförordningen, som använder sig av på egen hand. I och med att förslaget inte på något sätt klargör huruvida de mest svårbedömda grupperna av funktionshindrade ska kunna få tillstånd, kommer förslaget inte att underlätta tillämpningen. Tredje stycket i förslaget. Första meningen om komplettering av utredningen är lovvärd. Detta kommer att innebära en förlängning av handläggningstiderna. Andra meningen välkomnar länsstyrelsen då den
Datum Dnr/Beteckning 13 (19) föreslagna utvidgningen överensstämmer med länsstyrelsens yttrande i samband med TS tidigare remiss. Göteborgs kommun (handling 57) Välkomnar förändringar som leder till att handläggningen och bedömningen av tillstånden blir så lika som möjligt i hela landet och att rättsäkerheten kan upprätthållas. Önskvärt att handläggningen och utfärdandet av tillstånden underlättas och effektiviseras genom - Att tillstånden utfärdas restriktivt - Att det finns en aktuell handbok och gemensamma blanketter - Att tillstånden går att kontrollera så de nyttjas på korrekt sätt. De nya föreskrifterna är fortfarande svårtolkade och det blir ännu svårare än idag att bedöma vilka personer som ska beviljas tillstånd. Stor risk att bedömningarna kommer göras olika av olika handläggare i landet. Otydligt vilka ska definieras som funktionshindrade. Idag bedöms t ex en rullstolsburen förare som helt självklar ägare av ett tillstånd men med de nya Allmänna råd kan aldrig vara så exakta att de anger att en specifik grupp av funktionshinder utgör de rekvisit som anges i trafikförordningen. De allmänna råden kan heller aldrig lägga till ytterligare rekvisit som inte finns i trafikförordningen. Det är inte tänkt att de allmänna råden ska inskränka eller utesluta någon speciell grupp. Handböcker, blanketter och kontroll är inte Transportstyrelsens uppdrag. Transportstyrelsen publicerar vägledande beslut på Transportstyrelsens hemsida.
Datum Dnr/Beteckning 14 (19) föreskrifterna kanske han/hon inte ska beviljas tillstånd längre. Innan ev ändring i föreskrifterna träder i kraft måste vissa grundläggande principer klargöras så kommunens handläggare kan arbeta på ett likvärdigt sätt. Hur ska följande bedömas - Väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand - Med ev hjälpmedel - Rullstolsburen förare med specialanpassad bil Läkarintygen kan kännas tveksamma som underlag - Många kunder träffar sällan samma läkare två gånger, vilket gör att intyget skrivs utifrån journalanteckningar eller på uppgifter lämnade från den sökande själv - Läkaren försöker hjälpa patienten - I oseriösa kretsar förekommer att läkaren skriver mot betalning och det finns de som blivit utsatta för hot - Ett läkarintyg är lätt att förfalska För att säkerställa att bedömningen blir så lika som
Datum Dnr/Beteckning 15 (19) möjligt i hela landet måste diskussionen om centraliserad handläggning fortsätta. Läkarintygen bör göras hos särskilt utsedda, för ändamålet kunniga läkare och sjukgymnaster utan anknytning till kunden. Mycket stort värde att se över om det finns något annat sätt att göra bedömningen av tillståndet än på läkarintyg. Den ekonomiska förmånen av att inneha ett tillstånd är så stor att det påverkar hanteringen markant. Vi har upptäckt fler egentillverkade tillstånd. Det är av största vikt att kontrollsystem och övriga åtgärder för att komma åt fusk, bedrägeri och missbruk snarast utreds och införs. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (handling 58) Ingen erinran gällande de redaktionella ändringarna. Förslaget är tydligare och stämmer bättre överens med trafikförordningens lydelse. Anser att ytterligare vägledning i det allmänna rådet skulle kunna förenkla vid bedömningarna, men å andra sidan är det TS uppgift att ge vägledning i praxis. Inget behov av åtgärd. Malmö kommun Förslaget ger inget stöd för att underlätta Kommunen hänvisar till tidigare lämnade synpunkter.
Datum Dnr/Beteckning 16 (19) (handling 60) handläggningen vad gäller bedömning av tillståndsgivning. Konsekvensen riskerar snarare att bli en mer svårhanterlig handläggning. Håller fast vid de synpunkter som lämnades tidigare. Det vidare begreppet på egen hand innebär att gränsdragningen för tillståndsberättigade blir mer svårhanterlig än tidigare och skapar en viss utvidgning av tillståndsberättigade. En utvidgad krets innebär ett ökat antal ansökningar, som direkt påverkar handläggningstider samt ökar arbetsbelastningen hos kommunerna med ökade kostnader som följd. Råden tillför inte någonting utöver vad som redan anges i TrF. En utökning av kretsen innebär också att det kan uppstå ett större behov samt efterfrågan av fler reserverade parkeringsplatser för rörelsehindrade. Möjligheten till en nationell instans bör ses över för att på så vis skapa en mer objektiv bedömning. De tidigare allmänna råden har skapat en bedömningsgrund som underlättat för kommunerna i sin tillståndsgivning. Då råden ändras eller hävs Några sådana har inte kommit in. Allmänna råd är rekommendationer och måste utformas utifrån en avvägning där olika intressen står mot varandra. Allmänna råd har till syfte att ge vägledning till beslutsfattarna, i detta fall i första hand kommunerna. Allmänna råd kan aldrig vara så exakta att de anger att en specifik grupp av funktionshinder utgör de rekvisit som anges i trafikförordningen. De allmänna råden kan heller aldrig lägga till ytterligare rekvisit som inte finns i trafikförordningen. Att justera och definiera trafikförordningens rekvisit ankommer på regeringen. Instansordningen bestäms i lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor och en eventuell ändring är en fråga för riksdagen.
Datum Dnr/Beteckning 17 (19) skapas en bredare och mer osäker bedömning där rättssäkerheten åsidosätts. Förslaget bör istället vara att justera och definiera i styrande lagstiftning för att på så vis kunna prioritera specifika grupper med behov. Hässleholms kommun (handling 62) Stockholms kommun (handling 63) Förordar föreslagna alternativ 2, att det får följande lydelse: Bedömningen av väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig med hjälpmedel, eventuellt utan hjälpmedel. Föreslår att en gemensam ansökningsblankett upprättas i syfte att uppnå en enhetligare tillämpning av reglerna för såväl sökande som tillståndsbeviljande instans. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade: handbok för alla berörda uppdateras och kompletteras med allmänna råd till läkare vid utfärdande av läkarintyg. Nya lydelsen av det allmänna rådet är bra och förordar att de allmänna råden bör finnas kvar enligt den nya lydelsen. Instämmer i att det enbart är ett råd. De allmänna råden är dock viktiga för att främja en Ingen åtgärd i de allmänna råden. Förslaget har ingen annan betydelse. Blanketter och handböcker är inte en fråga för Transportstyrelsen. Frågor om nationellt register och centralisering av handläggningen är inte Transportstyrelsens fråga. Utseendet på parkeringstillstånd inom EU är reglerat genom rådets rekommendation (98/376/EG).
Datum Dnr/Beteckning 18 (19) enhetlig rättstillämpning av TrF och ett bra hjälpmedel för handläggarna vid beslutsfattande. Vill lyfta frågorna om ett nationellt register, fortsatt diskussion kring en centralisering av handläggningen och att rekommendationen om enhetlig gemenskapsmodell för P-tillstånden blir tvingande. Inget att invända mot övriga redaktionella ändringar. Sammanfattande kommentarer med anledning av inkomna synpunkter Några remissinstanser har framfört bland annat farhågor om att de nya föreslagna allmänna råden utestänger rörelsehindrade som förflyttar sig med rullstol, eftersom vissa som sitter i rullstol eventuellt kan förflytta sig väldigt långt. Det är dock inte tänkt att de allmänna råden ska inskränka eller utesluta någon speciell grupp. Det är flera förhållanden som bör tas hänsyn till vid bedömningen av vad som ska utgöra väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. Gångsträckan är förvisso en viktig omständighet men den är inte självständigt avgörande. Det måste vara en bedömning av samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig. Utöver gångsträckan bör också förhållanden såsom hur mödosamt det är för den sökande att förflytta sig, tiden det tar att förflytta sig, smärtproblematiken, behovet av pauser, användningen och hjälpen av hjälpmedel med mera också beaktas och ingå i bedömningen. Syftet med bestämmelsen är och bör förbli att underlätta för de rörelsehindrade personer som har allra svårast att ta sig från fordonet och till sin målpunkt. En remissinstans uttrycker att remissen inte gör någon ändring i formuleringen för den som söker tillstånd utan att själv kunna köra bilen och de hyser därför fortsatt samma farhågor gällande den alltför hårda bedömning som utvecklats under senare år. Remissinstansen utgår vidare från den självklara principen att en person med nedsatt rörelseförmåga som använder rullstol för förflyttning oavsett typ ingår i personkretsen för rätt till parkeringstillstånd.
Datum Dnr/Beteckning 19 (19) Vi vill sprida informationen om att för den som inte själv kan köra bil finns andra möjligheter för föraren att köra till en plats nära målpunkten och släppa av passageraren där. Enligt 11 kapitlet 9 7 punkten trafikförordningen (1998:1276) är det möjligt att, med vissa undantag, stanna eller parkera ett fordon som används för transport av sjuka eller rörelsehindrade personer, trots att det enligt lokal trafikföreskrift gäller förbud mot att stanna och parkera. Observera dock att undantaget gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Exempelvis innebär författningen att vid transport av rörelsehindrad så behövs inget parkeringstillstånd för rörelsehindrade när man tillfälligt parkerar på en parkeringsplats för rörelsehindrade, sedan hjälper den rörelsehindrade till målpunkten och därefter flyttar bilen till en annan parkeringsplats. Några remissinstanser har därutöver lämnat synpunkter på och förslag rörande frågor som Transportstyrelsen inte rår över, till exempel handböcker, blanketter, nationellt register och instansordningen. För övrigt kan återigen nämnas att det inte är lämpligt att Transportstyrelsen utfärdar handböcker. Transportstyrelsen bör istället påverka rättstillämpningen genom allmänna råd och beslut i överklagningsärenden.