Regeringsbeslut 5 2008-11-06 Fö2008/3305/MIL Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens underlag för inriktningspropositionen 2009 Ärendet Försvarsmakten lämnade en rapport från perspektivstudien i december 2007. Den 29 februari 2008 lämnades myndighetens budgetunderlag för 2009 (Fö2008/638/MIL) och den 15 maj 2008 inkom Försvarsmakten med en komplettering av budgetunderlaget för 2009. Försvarsberedningen lämnade sin säkerhetspolitiska rapport den 4 december 2007 och sin försvarspolitiska rapport den 13 juni 2008. Utgående från bl.a. dessa underlag planerar regeringen att under våren 2009 lägga fram en proposition om inriktningen för försvarets långsiktiga utveckling. För att kunna utforma den kommande propositionen om försvarspolitisk inriktning behöver de av Försvarsmakten redovisade underlagen kompletteras i ett antal avseenden. Regeringens beslut I enlighet med vad som framgår nedan ska Försvarsmakten senast den 30 januari 2009 lämna underlag för regeringens försvarspolitiska proposition. 1. Ekonomiska förutsättningar Försvarsmakten ska redovisa förslag på utveckling av Försvarsmakten utifrån följande ekonomiska nivå. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@defence.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Jakobsgatan 9 08-723 11 89
2 Summa anslag: 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling mm av materiel och anläggningar, 1:5 Forskning och teknikutveckling 2010 (tkr) 2011 (tkr) 2012 (tkr) 2013 (tkr) 2014 (tkr) 38 756 38 864 38 864 38 864 De bärande idéerna för utvecklingen av Försvarsmakten ska vara så utformade att de tål justeringar motsvarande några procent av anslagsnivåerna utan att behöva ändras. 38 864 Försvarsmakten ska utgå från att den årliga omräkningen av anslag görs enligt dagens principer. Försvarsmakten ska utgå från de beräknade belopp, fördelade mellan anslag och anslagsposter som anges i budgetpropositionen för 2009. Försvarsmakten kan föreslå förändringar till fördelning mellan anslagen. Storleken på anslaget för fredsfrämjande förbandsinsatser ska dock medge insatser på en nivå som minst motsvarar den som möjliggörs av anslagsnivån för år 2009 enligt budgetpropositionen för 2009. Försvarsmakten ska i underlaget lämna förslag på fördelning mellan anslag och anslagsposter för år 2014. 2. Uppgifter för militära försvaret och krav på operativ förmåga I sin planering ska Försvarsmakten utgå från följande mål och uppgifter för det militära försvaret: Målet för det militära försvaret ska vara att självt och tillsammans med andra, inom och utom landet, aktivt värna våra grundläggande värden och intressen genom att: förebygga och hantera konflikter och krig; säkerställa landets suveränitet och skydda samhället och dess funktionalitet. Förmågan till väpnad strid utgör bevekelsegrunden för att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar oavsett om det ska användas utanför eller på vårt eget territorium. Försvarsmakten ska bidra till de övergripande målen för vår säkerhet och till målen för försvaret genom att tillsammans med andra, lösa följande uppgifter: 1. Försvara Sverige och upprätthålla våra grundläggande värden och intressen. Detta sker genom insatser globalt, i Europa, i närområdet och på vårt eget territorium;
2. Upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och 3. Med befintliga förmågor och resurser kunna bidra till samhällsskydd och beredskap samt kunna bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. Utgångspunkten är att användbarheten här och nu är ett grundkrav och att alla förband i insatsorganisationen ska vara tillgängliga i närtid. Försvarsmakten ska i underlaget ge förslag på insatsorganisationens utveckling utifrån dagens krav på operativ förmåga, enligt RB08, med följande skillnader: Separationen i tid mellan operativ förmåga 1 och 2 är borttagen. Operativ förmåga 1 och 2 (RB08) utgör grund för dimensionering av Försvarsmakten. Krav på operativ förmåga 3 ska tolkas som att Försvarsmakten ska ha en struktur och nödvändiga förutsättningar för att under överskådlig tid kunna möta en försämrad säkerhetspolitisk situation. Detta förutsätter en situation där ytterligare medel tillförs efter successiva beslut av riksdag och regering för utökning av antalet soldater, officerare och materiel. Härvid ska Försvarsmakten i underlaget särskilt beakta följande Förmågan att stödja och genomföra insatser med markoperativ tyngdpunkt är prioriterad, detta inkluderar även förmåga att kunna uppträda gemensamt (joint). Försvarsmakten ska hålla relevanta delar av flyg- och sjöstridskrafterna tillgängliga för insatser och snabbinsatsberedskap. Försvarsmakten ska över tiden kunna hålla cirka 2000 personer insatta internationellt och nationellt Försvarsmakten ska över tiden kunna göra snabba evakuerings- och förstärkningsinsatser med upp till 300 personer. Försvarsmakten ska periodvis kunna hålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppkoncept, där svensk del av konceptet utgörs av högst 1600 personer. Det ska finnas kompetens och förmåga att leda och genomföra insatser på brigadstridsgruppsnivå. Ovanstående förmågor ska kunna öka genom samverkan med andra myndigheter och länder. 3. Insatsorganisation Omställningen ska genomföras i den takt som är möjlig inom anslagens ram. Försvarsmakten ska redovisa förslag på utformning av insatsorganisationen på ca fem års sikt (2014). Utvecklingen ska återspegla den inriktning Försvarsberedningen redogör för i sin rapport. Av redovisningen ska framgå hur insatsorganisationen i stort föreslås utvecklas där grunden för markstridskrafterna ska utgöras av mer permanenta bataljonsstridsgrupper. Antal förband ska redovisas för viktigare förbandstyper. 3
4 Förslagen ska utgå från att det i insatsorganisationen ska ingå stående förband, kontraktsförband med tjänstgöringsskyldighet och ett hemvärn som utvecklas till nationella skyddsstyrkor. Stående förband, kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor ska vara fullt bemannade och utrustade och ska ha en beredskapstid för insatser som väsentligt understiger ett år. Antalet typförband ska begränsas jämfört med dagens insatsorganisation. Markstridskrafterna bör till huvuddelen bestå av lättare förband och organiseras mer modulärt. Förband kan därvid utformas så att de kan ges en ökad förmåga genom tillförsel av delar av andra förband. Amfibieförband ska kunna verka tillsammans med och vid behov ingå i förband ur markstridskrafterna vid operationer på land. Materiel som medger att förbanden får en större operativ flexibilitet, t.ex. alternativa fordonstyper kan förekomma, dock utan att detta leder till väsentliga kostnadsökningar. Avseende utvecklingen för olika förbandstyper och system ska Försvarsberedningens rapport Försvar i användning (Ds 2008:48) avsnitt 3.4.6 utgöra en inriktning. Av redovisningen ska framgå hur de olika stridskrafterna föreslås utvecklas, vilka förmågor de kommer att ha, vilka viktigare materielsystem som bör tillföras, modifieras eller avvecklas. Här kan tidsperspektivet vara längre än fem år. Av redovisningen ska framgå vilka egenskaper de olika förbandskategorierna (stående, kontrakt mm) föreslås få. Antalet anställda och kontrakterade av olika kategorier ska redovisas. Till förslaget på utformning av insatsorganisation ska Försvarsmakten redovisa några kostnadsuppskattade tilläggs- och reduceringsalternativ för de olika stridskrafterna. De förändringar av förmåga som blir en följd av alternativen ska beskrivas. Försvarsmakten ska redovisa en sammanfattande bedömning av vilken specifik förmåga som den föreslagna insatsorganisationen kommer att få. Av särskilt intresse är bedömning av kapaciteter till insatser nationellt och internationellt, såväl uthålliga insatser som omfattningen på den snabbinsatsförmåga som motsvarar EU:s snabbinsatskoncept som periodvis ska upprätthållas. En eventuell insats kan tillåtas få inverkan på övriga insatser men målsättningen bör vara att vårt deltagande i EU:s stridsgrupper inte ska reducera vårt kontinuerliga bidrag till mer långvariga insatser.
Försvarsmakten ska även lämna en preliminär bedömning av hur lång tid förbanden kommer att befinna sig i de olika delarna av insatscykeln; insatser, återhämtning, utbildning och insatsberedskap. 5 4. Personalförsörjning Vid utarbetandet av förslag på Försvarsmaktens och därmed insatsorganisationens utveckling ska en utgångspunkt vara att personalförsörjningen för alla personalkategorier i stående förband, kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor vilar på rekrytering. Ingen pliktpersonal ska finnas kvar i insatsorganisationen. Pliktlagen bör inte utnyttjas för uttagning till grundutbildning. I sin planering bör Försvarsmakten ha följande utgångspunkter för personalen i de olika förbandskategorierna: Soldater och sjömän i de stående förbanden bör kunna ha betydligt längre tidsbegränsade anställningar än vad som är fallet idag. För att kunna rekrytera olika grupper av unga människor kan det emellertid vara nödvändigt att ha kontraktsanställningar som löper under olika långa perioder. Personalen i kontraktsförbanden ska ha tjänstgöringsskyldighet vid övningsverksamhet och vid insatser nationellt och internationellt. Tjänstgöringsskyldigheten kan innebära regelbunden repetitionstjänstgöring och minst två insatser om sex månader under kontraktsperioden. Dagens system med grundutbildning av hela insatsförband och därmed omsättning av hela förband i insatsorganisationen vid ett tillfälle utgår. I stället bör personalomsättningen i huvudsak ske individvis. All personal i de nationella skyddsstyrkorna ska vara frivillig med tjänstgöringsskyldighet ett visst antal dagar per år. Försvarsmakten ska vidare redovisa de personalförsörjningskonsekvenser som uppstår till följd av det underlag som myndigheten lämnar i övrigt. Redovisningen ska avse förhållandena år 2014 samt när huvuddelen av de organisationsförändringar som föreslås slutförts och effekterna slagit igenom. En mindre del av markstridskrafterna ska bemannas med heltidsanställda soldater. Exempel på frågor som ska besvaras är: behovet av personal i de olika personalkategorierna totalt och specifikt i insatsorganisationen. Av redovisningen ska även framgå vilka faktorer som är dimensionerande för de olika personalkategorierna, behovet av nyrekrytering respektive avveckling för de olika personalkategorierna, tidsförhållandena för personalreduktionen, en bedömning av hur snart olika personalkategorier har nått önskvärt antal, personalutgifter för de olika personalkategorierna, utvecklingen i fråga om avvecklingsutgifter, avvecklingsåtgärder,
6 bedömda riskfaktorer och utvecklingen för reservofficerssystemet. 5. Materielförsörjning och Logistik De principer för materielanskaffning som Försvarsberedningen redogör för i sin rapport Försvar i användning, avsnitt 5.3.4, ska ligga till grund för planeringen. För att skapa en effektiv process för såväl materielanskaffning som vidmakthållande, underhåll m.m. ska Försvarsmakten utgå från att det skapas en sammanhållen materiel- och logistikprocess. Verksamheten ska effektiviseras och antalet ingående aktörer, såväl inom Försvarsmakten som inom övriga försvarsmyndigheter, ska reduceras. Den samlade verksamheten ska i väsentligt större utsträckning än idag vila på privata aktörer. Av underlaget ska framgå vilka övergripande ekonomiska konsekvenser av denna förändring som Försvarsmakten lagt till grund för sin planering. Möjligheterna till internationellt samarbete bör beaktas. 6. Grundorganisationen Med utgångspunkt i kraven på operativ förmåga, förslaget på insatsorganisationens utformning, redovisade personal- och materielförsörjningsförslag ska Försvarsmakten lämna förslag om en fortsatt utveckling och effektivisering i grundorganisationen. Följande ska ligga till grund för Försvarsmaktens förslag: Med hänsyn till bl.a. det ökade fokuset på insatser ska den nuvarande åtskillnaden mellan insatsorganisation och grundorganisation omprövas. Försvarsmakten ska redovisa föroch nackdelar med en förändring som innebär att insatsförbanden ska ansvara för all verksamhet vid hemmabasen (garnisonen) vilket bl.a. innefattar utbildning, underhåll och upprätthållande av nödvändig infrastruktur och där en chef har operativt och ekonomiskt ansvar både för förbandet och garnisonen. Detta innebär inte att verksamheten måste utföras av insatsförbandets personal. De insatsförband som tillsammans kan utgöra komponenterna i framtida, mer permanenta, bataljonsstridsgrupper bör i möjligaste mån lokaliseras till samma hemmabas (garnison). Försvarsmakten ska därför redovisa en bedömning av i vilken utsträckning det är effektivt ur såväl ekonomiskt som verksamhetsperspektiv att komponenter ur funktionsförbanden (t.ex. dagens artilleri, ingenjör, luftvärn) samlokaliseras med en manöverbataljon (t.ex. dagens mekaniserad bataljon och amfibiebataljon). Syftet med detta är att skapa
7 förutsättningar för mera permanent sammansatta och väl samövade bataljonsstridsgrupper En försvarsmaktsgemensam inledande grundläggande soldatutbildning, fristående från insatsorganisationen, bildas och koncentreras till, alternativt roteras mellan, ett fåtal platser (garnisoner). Försvarsmakten ska redovisa sin syn i frågan. Försvarsmaktens förslag enligt principerna ovan ska innefatta följande: Utifrån en övergripande dimensionering ska behovet av tjänstgöringsplatser vid hemmabaserna (garnisonerna) för insatsorganisationens personal redovisas. En uppskattning av ekonomiska konsekvenser inom givna anslagsramar av förslagen avseende: o beräknade hyresbesparingar för etablissemang/områden som lämnas samt en bedömning av utvecklingen av den sammanlagda hyreskostnaden, o behov av nyinvesteringar, garnisons- eller ortsvis, o beräknade omlokaliserings- och avvecklingskostnader när verksamhet flyttas till en annan ort eller annan plats, samt o tidsmässigt utfall för de angivna komponenterna. 7. Myndighetsstruktur I den mån förslaget på utveckling av Försvarsmakten inklusive insatsorganisationen leder till förändrade behov av stöd från övriga försvarsmyndigheter jämfört med vad som redovisats i det kompletterande budgetunderlaget för 2009 och den fördjupade perspektivstudieredovisningen den 16 juni 2008 ska detta redovisas. Redovisningen behöver inte omfatta de frågor som övervägs av utredningen om totalförsvarsplikten (Fö 2008:01). Försvarsmakten ska kontinuerligt informera berörda myndigheter om det pågående arbetet. Berörda myndigheter ska ges möjlighet att skriftligen redovisa sin syn på Försvarsmaktens förslag. Myndigheternas synpunkter ska bifogas Försvarsmaktens samlade underlag till regeringen Försvarsmakten ska redovisa förslag till, och konsekvenser av, att övriga ledningsoch stödverksamheter, inklusive Högkvarteret, reduceras för att stå i proportion till den nya insatsorganisationen. I möjligaste mån ska denna verksamhet samlokaliseras med insatsförbanden. Försvarsmakten ska också lämna en bedömning av förutsättningarna för att slå ihop de taktiska staberna till en gemensam stab.
8 8. Övrigt En strävan ska vara ett fördjupat bilateralt och multilateralt samarbete där särskild tonvikt ska läggas vid nordiskt samarbete. Inledningsvis ska det fokusera på att åstadkomma ökad rationalitet inom utbildning, övning, förbandsproduktion och övrig stödverksamhet, samt att skapa förutsättningar för operativ samverkan. Viktigare samarbetsområden, effekter och ekonomiska konsekvenser som läggs till grund för planeringen ska redovisas. Försvarsmakten ska redovisa sin syn på vilka lagar och förordningar som bör förändras. Av redovisningen ska framgå vilka delar av underlaget som Försvarsmakten bedömer som osäkra. På regeringens vägnar Sten Tolgfors Sven Holmberg Kopia till Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet/SP Finansdepartementet/BA, ESA Försvarsdepartementet/EC, EPS, SI, SSK, SALP, SUND Arbetsmarknadsdepartementet/ARM Arbetsgivarverket Försvarets materielverk Försvarshögskolan Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk Försvarets radioanstalt SEKO Facket för service och kommunikation SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation c/o Sveriges Ingenjörer Officersförbundet Försvarsförbundet Fackförbundet ST Sveriges reservofficersförbund