Riskutredning nytt resecentrum Nyköping Del 1 Riskidentifiering Malmö 2014-10-20 ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Ett samarbete med: Riskutredning nytt resecentrum Nyköping Del 1 verb.docx
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 1 (14) Handläggare Anders Gustafsson Civilingenjör Riskhantering Tel +46 10 505 38 34 anders.k.gustafsson@afconsult.com Uppdragsledare Anders Kers Tel +46 10 505 87 07 Datum 2014-10-20 Uppdragsnummer 588784 Internkontroll Christina Nilsson Civilingenjör Riskhantering och Brandingenjör Tel +46 10 505 73 53 Objekt/Uppdrag Riskutredning - Nytt Resecentrum Nyköping Uppdragsgivare Beställarens referens Trafikverket Elin Bartsch Rapporthistorik Datum Dokumentstatus/Version 2014-07-03 Rapport version A 2014-09-30 Rapport version B
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 2 (14) 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Avgränsningar...3 2 OMRÅDESBESKRIVNING...3 3 RISKIDENTIFIERING...5 3.1 Farligt gods på väg och järnväg...5 3.1.1 Klasser av farligt gods genom Nyköping...7 4 OLYCKSKATALOG... 10 4.1 Olycka med farligt gods... 10 4.1.1 Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1)... 10 4.1.2 Giftig gas (klass 2.3)... 10 4.1.3 Brandfarlig vätska (klass 3)... 10 4.1.4 Ämnen som utvecklas brandfarlig gas vid kontakt med vatten (klass 4.3)... 10 4.1.5 Oxiderande ämne och organiska peroxider (klass 5)... 11 4.1.6 Frätande ämnen (klass 8)... 11 4.1.7 Övriga farliga ämnen (klass 9)... 11 4.2 Mekanisk skada på grund av urspårning... 11 4.3 Brandspridning från buss... 11 5 SAMMANFATTNING... 13 6 REFERENSER... 14
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 3 (14) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna riskutredning är den första inledande delen till det riskutredningsarbete som utförs avseende järnvägsplanen för den nya sträckningen av Nyköpingbanan väster om Nyköpings stationsområde, samt byggnationen av det resecentrum som skall byggas vid Nyköpings stationsområde. Del 1 avser att överskådligt inventera vilka risker som är att beakta i den vidare projekteringen av dels den nya sträcknigen av Nyköpingsbanan, dels detaljplanen för det nya resecentrumet i anslutning till Nyköpings station. Riskutredningen är sammanställd på uppdrag av Trafikverket. 1.2 Avgränsningar De risker som studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) som har sitt ursprung på järnväg eller väg som går genom beskrivna områden enligt avsnitt 2 nedan. Enbart risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada inom detta planområde beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador lokalt på trafikled etc. 2 Områdesbeskrivning Två olika järnvägsbanor är av relevans både detaljplanen och för järnvägsplanen. Dels Nyköpingsbanan (del av södra stambanan) som i huvudsak går från väster till öster, genom Nyköpings resecentrum. Dels TGOJ-banan som i huvudsak går från söder till norr, men i Nyköping går i en riktning från nordväst till sydöst. Utöver dessa järnvägsbanor finns två vägar av intresse. Dels Brunnsgatan som går igenom den delen som är gemensam för järnvägsplanen och detaljplanen. Dels E4 som korsar järnvägsplansområdet väster om Nyköping. Se figur Figur 1 och Figur 2 nedan. Nyköpingsbanan Brunnsgatan E4 TGOJ-banan Figur 1. Området som omfattas av järnvägsplanen (gul markering).
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 4 (14) Brunnsgatan Nyköpingsbanan Ungefärlig position för kommande bussterminal TGOJ-banan Figur 2. Detaljplaneområdet som avser nytt resecentrum Nyköping (röd markering).
Klass RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 5 (14) 3 Riskidentifiering Den huvudsakliga riskkällan i aktuella områden bedöms vara farligt gods som transporteras på både väg och järnväg den direkta mekaniska skada som kan uppstå på oskyddade människor och i byggnader vid avkörning/urspårning. Utöver detta finns också en viss risk för brandspridning från bussar vid bussterminalen. 3.1 Farligt gods på väg och järnväg Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan [1]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transportema ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods ej ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID-systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 2 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Alla dessa klasser transporteras dock inte på alla sträckor, varför transportflödena för aktuella leder i Nyköping analyseras i avsnitt 3.1.1. Tabell 1. Klasser farligt gods, med godsexempel och grov konsekvensbeskrivning utifrån ett worst case perspektiv [2] [3]. Ämneskategori Godsexempel Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa vid olycka 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Tryckpåverkan (primärt) och brännskador (sekundärt). Stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus. Utomhus i regel genom direkta bränn- eller tryckskador. Inomhus är riskavstånden i regel ännu något större pga. risken för fortskridande ras eller kollaps. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden på uppemot 700 m radie.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 6 (14) 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, självantändande ämnen och Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Kiseljärn (metallpulver) karbid, vit fosfor etc. Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. Klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter och för klass 2.3 vid ogynnsamma topografi- och väderförhållanden mycket längre än så. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter för allvarliga brännskador. Rökgaser kan dock spridas över betydligt större område men leder i allmänhet inte till allvarliga skador. Topografi och underlagsmaterial exempelvis diken/sluttningar och makadam/asfalt gör stor skillnad för utbredningen av en eventuell pöl. Brand kan eventuellt också leda till dominoeffekter på farligt gods vagnar av annat slag. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan på grund av ämnenas fasta form. Klass 4.3 (Ämnen som utvecklas brandfarlig gas vid kontakt med vatten) kan få större konsekvensområden men kräver då först tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk och efterföljande antändning av brandgaser för att ge allvarlig konsekvens. Mängden brandfarlig gas som bildas står i proportion till tillgången på vatten. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller då organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor kan nå uppemot 150 m och för personskador inomhus kan avståndet var ännu längre på grund av fortskridande ras.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 7 (14) 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. I huvudsak medicinska preparat. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumkaliumhydroxid (lut) etc. 9 Övriga farliga ämnen och föremål Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Miljöfarliga ämnen. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet av olyckan. Utsläpp av radioaktivt ämne som beroende på strålningsdos både kan ge akuta skador och långsiktiga kroniska problem. Konsekvenserna begränsas dock till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till själva olycksområdet [4]. Personskador kan dock uppkomma på längre avstånd. Konsekvenser begränsade till närområdet. 3.1.1 Klasser av farligt gods genom Nyköping Brunnsgatan Brunnsgatan är idag inte rekommenderad led för farligt gods, och har inte heller fri höjd i passagen under järnvägen [5]. Arbete pågår med att undersöka om det i nuvarande projektering går att ändra detta så Brunnsgatan får fri höjd. Inga planer finns dock på att leda tung trafik denna väg trots detta [6]. Inga framtida transporter av farligt gods bedöms därför vara troliga. Detta medför att Brunnsgatan inte bedöms som en huvudsaklig riskkälla för varken farligt gods eller avåkning av tunga fordon. E4 E4 som korsar järnvägsplansområdet är en rekommenderad primär led för farligt gods. I princip alla klasser farligt gods, med endast något undantag transporteras på denna sträcka [7]. E4:an passerar dock järnvägsplanområdet planskilt (på bro) där planområdet är smalt, vilket dels gör att sannolikheten att en olycka sker med farligt gods precis vid den sträckan är låg dels bedöms en sådan olycka få begränsade konsekvenser för personer inom planområdet för de flesta farligt gods klasser. Utsläpp av giftig tung gas är dock undantaget då ett sådant utsläpp med olyckliga vindförhållanden kan leda till allvarliga personskador framförallt utomhus i ett stort område. Nyköpingsbanan Det transporteras idag farligt gods på Nyköpingsbanan och kommer också göra det i framtiden. Trafikverket skriver också att godstrafiken allmänt kan öka på Nyköpingsbanan när Ostlänken avlastar dessa befintliga spår från persontrafik i så fall talar för en viss ökning av även farligt gods transporterna [10]. Den information som identifierats om flödena av farligt gods på nyköpingsbanan är det som mättes upp av dåvarande Räddningsverket i sin kartläggning 2006 [7]. Denna sammanfattas i Tabell 2 nedan:
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 8 (14) Tabell 2. Transporterad mängd på Nyköpingsbanan enligt trafikverkets kartläggning i september 2006 [7]. Klass Transporterad mängd på Nyköpingsbanan i september 2006 (ton) 1-2.1 0-5200 2.2 20-110 2.3-3 0-8700 4.1-4.2-4.3-5.1 0-2300 5.2 50-90 6.1-8 0-3400 9 0-1900 TGOJ banan Längs TGOJ banan genom Nyköping är framförallt SSAB i Oxelösund och Oxelösunds hamn de stora transportörerna och enligt Sörmlandskustens räddningstjänst de verksamheter som bör vara de huvudsakliga transportörerna av farligt gods trafiken på den aktuella sträckan [11]. Vid kontakt med Oxelösunds hamn angavs att mycket små mängder farligt gods transporteras till eller från hamnen förutom tjockolja som klassas som övrigt farligt gods (klass 9) [12]. Tjockoljan klassas dock som farligt gods utifrån dess miljöfarlighet och är mycket svår att antända. Värt att notera var dock att det relativt nyligen börjat transporteras ett litet antal containrar med ammoniumnitrat (Klass 1) via hamnen, men dessa transporteras i dagsläget i huvudsak på väg [12]. Någon faktiskt statistik för detta eller andra farligt gods klasser/ämnen i transporter till och från hamnen fanns dock inte tillgängliga. Vid kontakt med SSAB framgick att det transporteras karbid (klass 4.3) och gasol (klass 2.1) till Oxelösund [13]. Enligt deras transportör transporteras också tjock eldningsolja från Oxelösund på sträckan, vilket stämmer väl med information angiven från Oxelösunds hamn. Detta stämmer väl överens med data från SRV s kartläggning 2006. Denna sammanfattas i Tabell 3 nedan.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 9 (14) Tabell 3. Transporterad mängd på TGOJ-banan enligt Trafikverkets kartläggning i september 2006 [7]. Klass Transporterad mängd på TGOJ-banan i september 2006 (ton) 1-2.1 0-5200 2.2-2.3-3 - 4.1-4.2-4.3 40-490 5.1-5.2-6.1-8 - 9 7700-9700
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 10 (14) 4 Olyckskatalog Nedan beskrivs översiktligt förväntade konsekvenser av de olyckstyper som utifrån ovan nämnda resonemang och data bedöms som viktigast att ta i beaktning i det fortsatta projekteringsarbetet. Utom risken för gasspridning vid olycka på E4:an är det olyckor med sitt ursprung på de båda järnvägsbanorna som bedöms utgöra störst risk för aktuella områden. 4.1 Olycka med farligt gods 4.1.1 Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Viss mängd kondenserad brandfarlig gas transporteras i dagsläget både på Nyköpingsbanan och på TGOJ-banan. Den vanligast transporterade brandfarliga gasen är gasol, och detta är också vad som är bekräftat för TGOJ-banan. Det är också troligt att en stor del av transporterna av klassen på Nyköpingsbanan består av gasol. En olycka med en godsvagn innehållande gasol kan i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser framförallt för personer utomhus på avstånd upp till 200 meter från den skadade godsvagnen. 4.1.2 Giftig gas (klass 2.3) På E4:an transporteras viss mängd giftig gas. Skulle en olycka med en tankbil innehållande exempelvis klor eller svaveldioxid ske skulle giftiga gaser kunna spridas i ett mycket stort område. Vid olyckliga vindförhållanden skulle ett sådant område kunna innefatta Nyköpings centrala delar. Att sträckan där E4:an korsar ungefär vinkelrätt mot järnvägsplansområdet minskar risken för området. De potentiellt stora spridningsområdena (över 500 m) vid läckage av tung gas gör dock att en olycka kan ske både före och efter själva sträckan där E4:an korsar planområdet och ändå utgöra en risk för området. 4.1.3 Brandfarlig vätska (klass 3) Viss mängd brandfarlig vätska transporteras på Nyköpingsbanan. Brandfarlig vätska klassificeras i underklasser efter antändningstemperatur där exempel på brandfarlig vätska klass I är bensin och etanol. Båda dessa är extremt lättantändliga och brinner med hög intensitet. Dieselolja och eldningsolja är däremot exempel på brandfarlig vätska klass III och är till skillnad från bensin och etanol svårantändliga vid normal utomhustemperatur utan behöver först värmas upp (flampunkt > 55ºC). Klass III vätskor bedöms därför inte antända vid ett eventuellt utsläpp. Konservativt brukar det generellt antas att en olycka får konsekvenser motsvarande den för brandfarlig vätska klass I. En stor pöl sådan som antänds kan ge allvarliga skador på grund av värmstrålning upp till 30 meter från strålningens centrum för oskyddade personer. Det finns också risk för brandspridning till byggnader inom detta avstånd. Studier har dock visat på en dramatiskt minskad effektutveckling i pölbranden om denna sker i ett lager av makadam vilket gör att det faktiska konsekvensområdet vid en olycka på järnväg kan förväntas vara något mindre [14]. 4.1.4 Ämnen som utvecklas brandfarlig gas vid kontakt med vatten (klass 4.3) Viss mängd ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten (klass 4.3) transporteras på TGOJ-banan. Konsekvensen av ett utsläpp bedöms dock som relativt liten då godset vid en olycka på aktuell sträcka inte bör kunna komma i kontakt med några större mängder vatten (se Tabell 1).
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 11 (14) 4.1.5 Oxiderande ämne och organiska peroxider (klass 5) Viss mängd oxiderande ämne och organiska peroxider transporteras på Nyköpingsbanan. Sannolikheten för att ett scenario med risk för personskada uppkommer, även om en olycka med klass 5 sker på järnväg är mycket låg. Detta eftersom det i princip behövs en kollision mellan en godsvagn innehållande klass 5 gods och en godsvagn innehållande brännbart organiskt material, exempelvis bensin. Det är dock inte omöjligt och kan då i värsta fall resultera i en kraftig explosion med konsekvensområde på över 100 meter utomhus och betydande tryckuppbyggnad vilket kan skada byggnader och därmed ge allvarliga konsekvenser för personer även på större avstånd vid fortskridande ras. 4.1.6 Frätande ämnen (klass 8) Viss mängd oxiderande ämne transporteras på Nyköpingsbanan. En olycka med godsvagn innehållande frätande ämnen kan ge allvarliga konsekvenser, men utbredningsområdet blir normalt sett mycket lokal och allvarliga skador begränsas till de som vistas nära den skadade godsvagnen [2]. Vid urspårning kan dock en sådan vagn hamna upp till 25 meter från spårmitt [15]. 4.1.7 Övriga farliga ämnen (klass 9) En betydande mängd övriga farliga ämnen transporteras på TGOJ-banan och en viss mängd på Nyköpingsbanan. På TGOJ-banan är det känt att det framförallt är tjockolja som tillhör klass 9 och gör det för sin miljöfarlighet och därför inte utgör någon allvarlig risk för personskador vid olycka. 4.2 Mekanisk skada på grund av urspårning Det är inte enbart en olycka med farligt gods inblandat som kan orsaka skadehändelse. En urspårning av både persontåg eller godståg kan också orsaka direkt skada på oskyddade människor, eller på en byggnad innehållande personer. Träffas en byggnad kan också byggnaden i värsta fall delvis kollapsa vilket ytterligare ökar risken för personer som befinner sig i byggnaden. Det är mycket ovanligt att urspårade vagnar når längre än 25 meter från spårmitt vid en urspårning [15]. Inom detta område finns dock en risk för allvarliga skador, som ökar med minskade avstånd till spårmitt. På grund av att detta inte kräver en olycka med just en farligt gods vagnen bedöms sannolikheten som betydligt högre för olyckor av denna typ. 4.3 Brandspridning från buss Ett relativt stort antal bussar kommer befinna sig i och kring det nya resecentrumet, främst vid den tänkta bussterminalen. Bussbränder får ofta stor medial uppmärksamhet, men tittar man på statistik kan man se att sannolikheten för brand i buss trots allt är relativt låg. MSB rapporterar i snitt 115 bussbränder per år (i yrkestrafik, 2004-2011) vilket kan jämföras med antalet bussar i yrkestrafik 2011 som är 13947 [14] [15]. Av dessa bränder är det endast ca hälften som krävde insats i form av släckning av räddningstjänsten. De övriga hade antingen släckts av busschauffören eller automatiska släcksystem eller så kom larmet med endast rökutveckling. Trots den relativt låga sannolikheten för brand i buss med vidare brandspridning kan det dock vara värt att placera bussangöring med ett visst skyddsavstånd till angränsande fasader. Förslagsvis kan det skyddsavstånd om 8 meter som anges i Boverkets byggregler avseende avstånd mellan byggnader tillämpas. Avståndet är där definierat som det avstånd som ger
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 12 (14) tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan två byggnader utan att ytterligare riskreducerande åtgärder krävs.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 13 (14) 5 Sammanfattning Av de riskkällor som identifierats bedöms de två järnvägssträckningarna genom områdena vara av störst vikt ur riskhänsyn. De specifika olycksrisker som bedöms vara förknippade med störst risk för aktuella områden följer nedan: Olycka med kondenserad brandfarlig gas (Nyköpings- och TGOJ-banan). Kan i värsta fall ge konsekvensområden med allvarligt skadade/döda utomhus upp till 200 meter från källan. Olycka med giftig gas (E4:an). Har relativt låg sannolikhet att påverka aktuella områden vid olycka, men kan i värsta fall ge mycket stora spridningsområden med allvarligt skadade/döda på över 500 meter. Olycka med brandfarlig vätska (Nyköpingsbanan). Kan i värsta fall ge konsekvensområden med allvarligt skadade/döda ca 30 meter från den plats där pölen bildas. Olycka utan farligt gods men med urspårad vagn utanför spårområdet (Nyköpings- och TGOJ-banan). Kan skada/döda oskyddade personer upp till 25 meter från spårmitt. Kan också allvarligt skada nära liggande byggnader och då personer i dessa byggnader. Många nuvarande byggnader ligger inom dessa riskavstånd, och då även det kortaste avståndet som också risker direkt mekanisk skada vid urspårning. De flesta är industribyggnader på 20-25 meter avstånd men andra byggnader är utmärkande i avseende av avstånd till banorna och verksamhetstyp [14]: Railway vandrarhem som endast ligger ca 10 meter från TGOJ banan. Två bostadshus väster om stationsområdet ca 16 respektive 20 meter från Nyköpingsbanan. Stationsbyggnaden vars norra ände är ca 17 m från Nyköpingsbanan och en byggnad av oklar verksamhetstyp öster om stationsområdet ca 12 m från Nyköpingsbanan. Utöver dessa risker har ett antal andra risker för personer i området identifierats men bedöms i detta tidiga skede antingen ha en mildare konsekvens eller lägre sannolikhet än de fyraolyckstyperna som listas ovan. Ytterligare beräkningar på både konsekvensområden och sannolikheter kommer genomföras i del 2 av riskutredningen där också en kvantitativ risknivå kommer fastställas. Utifrån resultat i denna kommer även riskreducerande åtgärder föreslås.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2014-10-20 14 (14) 6 Referenser [1] RID-S 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om farligt gods på järnväg (MSFBFS 2012:7), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012. [2] Fördjupad översiktsplan för sektorn transpoter med farligt gods, Göteborgs stad, Göteborg, 1999. [3] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, Karlstad, 2003. [4] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid trans-port av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och trafikforskningsinstitutet, 1994. [5] NVDB på webb 2012, Trafikverket, [Online]. Available: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket. [Använd 26 06 2014]. [6] Mailkontakt Nyköping Kommun, Christian Udin, 2014. [7] Kartläggning av farligt gods transpoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 2006. [8] Trafikverket, Ostlänken - Trafikverket, Trafikverket, 08 05 2014. [Online]. Available: http://www.trafikverket.se/ostlanken/. [Använd 18 06 2014]. [9] Telefonkontakt Sörmlandskustens räddningstjänst, Daniel Olsson, 2014. [10] Telefonkontakt med Oxelösunds hamn, Ulf Bäckman, 2014. [11] Telefon- och mailkontakt med SSAB, Maria Weibull, 2014. [12] A. Lönnemark, Fire supression and strucute protection for cargo train tunnels: Macadam and HotFoam, i 3rd International Symposium on Safety and Security in Tunnels, Stockholm, 2008. [13] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen,, Banverket, Borlänge, 2001. [14] Eniro kartor, [Online]. Available: http://kartor.eniro.se/. [Använd 03 07 2014].