IV. FORSKARUTBILDNING Allmänt Forskarutbildningen organiseras från och med 1.1.2012 i Doktorandprogrammet vid Teologiska fakulteten som är fakultetens interna doktorandprogram som hör till Forskarskolan vid Åbo Akademi. Forskarstuderande som har studierätt vid fakulteten kan utöver fakultetens doktorandprogram också tillhöra ett externt doktorandprogram. 1. Antagningskriterier Teologie licentiat- och doktorsexamen Rätt att avlägga teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen äger den som har avlagt högre högskoleexamen i teologi eller en examen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstaterats inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för teologisk forskarutbildning. I regel krävs att den studerande har erhållit minst vitsordet magna cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig forskarutbildning. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier för teologie licentiat- eller doktorsexamen har den som: 1) inom en högre högskoleexamen i teologi i huvudämnet har avlagt de fördjupade studier som krävs för teologie magisterexamen. Om huvudämnet i licentiat- eller doktorsexamen är ett annat än i magisterexamen förutsätter behörighet för inledande av huvudämnesstudier för påbyggnadsexamen avklarade studier i detta ämne till en omfattning av minst 60 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 10 studiepoäng. 2) har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som i det blivande huvudämnet har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 70 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 20 studiepoäng samt därtill teologiska studier i övriga teologiska ämnen till en omfattning av minst 30 studiepoäng. Om de kompletterande studier som krävs överstiger ett års studier (60 sp) är de tidigare studierna inte behörighetsgivande för teologie doktors- eller licentiatexamen. 3) har beredskap till vetenskaplig forskarutbildning i det blivande huvudämnet. Inom sådana teologiska ämnen där förkunskaper t.ex. i klassiska språk är nödvändiga för att avklara forskarstudierna bör dessa förkunskapskrav först uppfyllas.
Filosofie doktorsexamen Filosofie doktorsexamen kan vid teologiska fakulteten avläggas av den som saknar antingen lägre eller högre högskoleexamen eller en femårig högre högskoleexamen på det teologiska utbildningsområdet. Prorektorn utger filosofie doktorsexamen då studeranden tidigare har avlagt teologie doktorsexamen. (Instr. för forskarutb. 46) Rätt att avlägga filosofie doktorsexamen har den som har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som av fakulteten konstaterats inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för forskarutbildning. I regel krävs att den studerande har erhållit minst vitsordet magna cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig forskarutbildning. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier har den som 1) i detta ämne har avklarat studier till en omfattning av minst 60 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 10 studiepoäng 2) har beredskap till vetenskaplig forskarutbildning i det blivande huvudämnet. Ansökan och studieplan Fakultetsrådet beviljar studierätt för forskarutbildning på beredning av studiekansliet. Ansökan ska innehålla ett handlednings- och studieavtal som den forskarstuderande, handledaren och huvudämnets ämnesansvariga undertecknar. I handlednings- och studieavtalet bestäms bland annat huvudämnet i examen, temat för avhandlingen och eventuella övriga studier. Till avtalet bifogas en forskningsplan på 5-8 sidor A4 (minst 12 000 tecken). (Fak.råd 12.10.2011, 7) Forskningsplanen skrivs antingen på svenska eller engelska och kan genomgå plagiatgranskning. Fakultetsrådet konstaterar även huruvida den studerandes tidigare studier utgör en tillräcklig grund för forskarutbildning. 2. Examina I studierna för teologie licentiatexamen bör den studerande uppnå: a. god förtrogenhet med det egna forskningsområdet och dess samhälleliga betydelse, färdighet att på detta område självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder b. förtrogenhet med den historiska utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom de vetenskapsområden som ansluter sig till det egna forskningsområdet c. tillräckliga insikter i vetenskapsteori.
I studierna för teologie eller filosofie doktorsexamen bör den studerande uppnå: d. grundlig förtrogenhet med de ovannämnda områdena samt förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap. Teologie licentiatexamen Teologie licentiatexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. På grundval av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 40 studiepoäng. (Fak.råd 15.10.2013, 5) För avläggande av teologie licentiatexamen ska den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen. Studierna i huvudämnet, i vilka ingår metodskolning och annan forskarutbildning, fastställs i undervisningsplanen. Eventuella biämnesstudier eller andra studier för examen fastställs i den personliga studieplanen. Den studerande ska i sitt huvudämne utarbeta en licentiatavhandling motsvarande 80 studiepoäng. (Fak.råd 15.10.2013, 5) Avhandlingen skrivs på svenska, danska, norska eller engelska. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att något annat språk (t.ex. tyska) får användas i avhandlingen. Fakultetsrådet kan besluta att en licentiatavhandling språkgranskas. Om avhandlingen inte är avfattad på svenska, danska eller norska ska en kort sammanfattning på svenska ingå i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på engelska ska en kort sammanfattning på engelska ingå i avhandlingen. Alla examensarbeten bör genomgå plagiatkontroll. För granskning av licentiatavhandlingen utser prefekten på studiekansliets föredragning två sakgranskare på basis av ämnesansvarigas förslag. Åtminstone den ena av granskarna bör ha sin huvudsakliga verksamhet utanför fakulteten. Granskarna ska avge var sitt eller ett gemensamt skriftligt utlåtande om avhandlingen med förslag till betygssättning. Innan licentiatavhandlingen bedöms ska skribenten ges tillfälle att bemöta sakgranskarnas utlåtande. Teologie doktorsexamen Teologie doktorsexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i teologie magisterexamen. På grundval av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 40 studiepoäng (Fak.råd 15.10.2013, 5), förutsatt att dessa inte ingår i en teologie licentiatexamen. För avläggande av teologie doktorsexamen ska den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen samt fullgöra studier i huvudämnet och övriga studier i den omfattning som framgår av undervisningsplanen och den personliga studieplanen.
I nära anslutning till sitt huvudämne ska den studerande utarbeta en doktorsavhandling (200 studiepoäng eller 120 sp om licentiatexamen föregår doktorsexamen). (Fak.råd 15.10. 2013, 5) Avhandlingen skrivs på svenska, danska, norska eller engelska. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att något annat språk (t.ex. tyska) får användas i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på svenska, danska eller norska ska en kort sammanfattning på svenska ingå i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på engelska ska en kort sammanfattning på engelska ingå i avhandlingen. Doktorsavhandlingar språkgranskas och bör genomgå plagiatgranskning. Manuskriptet till doktorsavhandlingen bör i tre fullständiga, likalydande exemplar inlämnas till studiekansliet. Efter att ha inhämtat skriftligt utlåtande av två av prefekten för ändamålet utsedda granskare ska prefekten avgöra om avhandlingen har sådant vetenskapligt värde att disputationstillstånd kan beviljas. Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation som fakulteten anordnar. Prefekten utser på studiekansliets föredragning kustos och en eller två opponenter samt betygsnämnd på basis av ämnesansvarigas förslag. Opponenten inkommer med ett skriftligt motiverat utlåtande innehållande betygsförslag till studiekansliet. Betygsnämnden ger till studiekansliet ett yttrande om betygsförslaget och motiverar detta om det skiljer sig från opponentens förslag. Innan doktorsavhandlingen bedöms ska disputanden ges tillfälle att bemöta opponentens utlåtande och betygsnämndens yttrande. Avhandlingen och försvaret bedöms av fakultetsrådet med ett gemensamt betyg utgående från opponentens vitsordsförslag, betygsnämndens yttrande och disputandens eventuella bemötande. Då bedömningen har gjorts kan skribenten inom 14 dagar från det att hon/han delgetts beslutet om bedömning begära rättelse hos den prorektor till vars ansvarsområde ämnet hör. Om avhandling och disputation gäller i övrigt vad som för Åbo Akademi är bestämt om vinnande av doktorsgrad. Betygsättning Vid betygsättning av doktorsavhandling och i tillämpliga delar av licentiatavhandling beaktas följande bedömningskriterier: Valet av ämne och forskningsproblem Avhandlingen bör presentera gediget ny kunskap, visa innovativa grepp och den kan också öppna en helt ny forskningsinriktning. Avhandlingen bör vara ändamålsenligt avgränsad. Syfte, problemställning och forskningsfrågor bör formuleras så att de kan besvaras på ett meningsfullt sätt.
Begreppslig klarhet och teoretisk behärskning av ämnet Arbetet ska vara begreppsligt tydligt och författaren bör behärska de bakomliggande teorierna och kunna begreppsliggöra forskningsproblemet. Definitioner och begreppsbildning bör uttryckas klart. Forskningsmetoder Metoderna ska vara väl motiverade och ändamålsenliga med avseende på forskningsproblemet. Ett konsekvent bruk av forskningsmetoder räknas som merit. En djupgående behärskning av och insiktsfullt bruk av forskningsmetoderna räknas till arbetets förtjänster. Material och källkritik Materialet bör vara kvalitativt högtstående och kvantitativt tillräckligt med avseende på forskningsproblemet och forskningsmetoden. Källmaterialet granskas kritiskt och redovisas tillförlitligt genom korrekta citat, referenser och hänvisningar. Presentation av resultaten Forskningsresultaten ska presenteras tydligt och logiskt. Analysen ska vara konsekvent och välgrundad. Resultatredovisningen ska korrespondera med syfte och problemställning. Slutsatser Slutsatserna ska vara systematiska och välgrundade, och de ska härledas ur syftet, forskningsproblemet, materialet och metoden. Arbetet som helhet och språkdräkten Avhandlingen ska vara logiskt disponerad, språkdräkten tydlig och den grafiska framställningen klar. Texten ska vara sammanhängande och logisk, och fokusera på det väsentliga. Argumenteringen ska framskrida på ett logiskt sätt. Författaren ska visa prov på kritiskt tänkande, originalitet och självständighet. Vid bedömningen av doktorsavhandling ingår försvar av avhandlingen under disputationen. (Instr. för forskarutb. 30) Övrigt Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som behandlar samma problemkomplex och som har godkänts för publicering. Ett sammandrag av dessa i vilket forskningsarbetets mål, metoder och resultat framställs bör ingå. Antalet publikationer bör av fakulteten anses tillräckligt. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.