Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se
Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata för respektive kvartal i syfte att beskriva den senaste utvecklingen och aktuella trender. Samtliga rapporter kan laddas ner från www.svenskhandel.se. Råndata samlas in från Svensk Handels medlemmar, ur polisens öppna informationskanaler samt ur mediaarkiv. Under perioden 2013-01-01 till 2013-06-31 har Svensk Handel samlat in uppgifter från 268 rån, vilket är drygt 66 % av det totala antal butiksrån som rapporterats via Brå. Statistik från Brå Under första halvåret 2013 rapporterades 404 butiksrån in till Brå. Detta innebär en uppgång med nära 10 % (9.78%) jämfört med samma period 2012. Butiksrån utan skjutvapen har ökat med 6.4 % sedan 2012. Rån med skjutvapen har ökat med hela 17 %. Det ökade användandet av skjutvapen är oroväckande. Andelen skjutvapen var dock som lägst under juni månad vilket möjligtvis indikerar att polisens vapenamnesti, som pågick mellan 1 mars och 31 maj 2013 och resulterade i över 15 000 inlämnande vapen, haft en viss effekt på antalet tillgängliga skjutvapen. Det är dock helt klart att den mycket stora mängd butiksrån som utförs med hjälp av skjutvapen visar på att kriminella individer har allt för lätt att skaffa vapen på den illegala marknaden. Tillgången är stor och konsekvenserna om man blir upptäckt med ett skarpladdat vapen är inte tillräckligt avskräckande. Vapenamnestin var ett bra försök att begränsa antalet vapen, men fick förmodligen störst effekt bland i övrigt laglydiga medborgare som av något skäl, exempelvis arv, råkat ha något gammalt vapen i sin besittning. För att rå på det stora problemet, illegala insmugglade och stulna vapen på drift i kriminella kretsar, krävs nu särskilda krafttag. Inflödet av illegala vapen över gränserna måste begränsas och rättsväsendet måste intensifiera arbetet med att beslagta illegala vapen och döma brukarna till avskräckande straff. Ökningen av butiksrån på nära 10 % mot 2012 innebär ett trendbrott då vi sedan 2009 sett ett sjunkande antal butiksrån för varje år. Vanligtvis brukar de tre storstadsregionerna spegla rikets utveckling på ett bra sätt, men såväl Stockholms som Västra Götalands län visar en svag nedgång i antal rån. Skåne har däremot en ökning på drygt 29 %. Andra län som visar en kraftig ökning är Gävleborg (+400%), Kalmar (+400%), Östergötland (+225%), Jönköping (+120%), Kronoberg (+100%), Norrbotten (+100%) och Västernorrland (+100%). Den mycket kraftiga uppgången av butiksrån i juni (en ökning på drygt 66 % mot juni 2012) är extra oroväckande men för begränsad i tid för att vi ska kunna dra några säkra slutsatser.
Uppgången i butiksrån sticker ut i ett samhälle där tillgreppsbrotten i övrigt minskar. Under samma period har bankrånen i princip varit oförändrade, personrånen minskat med 19,5 % och värdetransportrånen halverats, från 38 stycken till 16 stycken det första halvåret 2013. Sett till en längre period är antalet rån under det första kvartalet något under genomsnittet jämfört med de senaste 13 åren. 2013 halvårsresultat ligger något under antalet rån för samma period år 2000. Vi kan trots den senaste kraftiga uppgången i antalet rån med skjutvapen glädja oss åt att utvecklingen de senaste åren har gått åt rätt håll, med en svag minskning totalt sett räknat på åren 2000-2013. Bild 1. Butiksrån Q1 + Q2 år 2000 2013 (BRÅ) 600 500 558 400 300 420 328 375 435 438 444 393 388 456 427 372 368 404 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Butiksrån Med skjutvapen Utan skjutvapen Linjär (Butiksrån) Linjär (Med skjutvapen) Linjär (Utan skjutvapen)
Statistik från Svensk Handel Varje kvartal publicerar Svensk Handel en rånrapport som syftar till att belysa den senaste utvecklingen kring butiksrån. För att få en mer omfattande bild över rånsituationen i Sverige hänvisas även till Svensk Handels rapport Butiksrån 2012 som baseras på tolv månaders insamlad rånstatistik. Nedan följer ett antal reflektioner kring senaste halvårsstatistiken. Bild 2. Drabbade branscher Q1 + Q2 2013 Videobutik 3% Apotek 3% Bensinstation 5% Övrigt 11% Livsmedel 30% Elektronik 5% Mode 6% Tobak/spel 6% Kiosk 9% Servicebutik 10% Guldsmed 12% Livsmedel står, precis som tidigare, för en stor del av de inrapporterade rånen. Även guldsmeder, kiosker, servicebutiker och tobakshandlare drabbas av många butiksrån. Bakom dessa dyker nu ett antal branscher upp som traditionellt anses vara lågriskbranscher (mode, elektronik och apotek). Under övrigt återfinns bland annat leksaksbutiker, byggvaruhus, Zoo- och antikaffärer. Trots några undantag stärker statistiken tesen att butiksrån i huvudsak drabbar ett fåtal riskbranscher i kommuner med hög brottslighet i övrigt. Guldsmedsrån Antalet guldsmedsrån är relativt oförändrat från föregående år. Vi har dock fortsatt historiskt höga siffror när det gäller guldsmedsrån, sedan 2004 har antalet guldsmedsrån ökat med 440 %. Andelen guldsmedsrån där personalen skadats fysiskt har under 2013 varit nära dubbelt så hög som vid butiksrån i övrigt. I drygt 20 % av fallen har fysisk skada inrap-
porterats. De mycket spektakulära rån, några med dödlig utgång, som inträffat under året har diskuterats i rånrapporten för Q1 2013. De huvudsakliga orsakerna till att guldsmedsrånen ökat under de senaste åren anses vara det höga guldpriset, bristen på alternativa rånobjekt, möjligheten att enkelt smälta ner och omsätta guldet till kontanter, samt synen på guldsmedsrån som ett accepterat brott i kriminella kretsar. När guldpriset nu sjunker är det möjligt att den kraftiga ökning av guldsmedsrån vi konstaterat tidigare eventuellt börjar plana ut. Guldsmeder är dock fortfarande den bransch som löper högst risk för rån i handeln och mycket arbete kvarstår innan rånen kan landa på en acceptabel nivå. Rån mot lågriskbranscher En bidragande orsak till ökningen av butiksrån första halvåret 2013 jämfört med samma period 2012 är en ökning av rån mot branscher som traditionellt anses vara förskonade från butiksrån. I elektronikbutiker, där rånbytet i huvudsak varit senare modeller av mobiltelefoner och surfplattor, har antalet rån ökat med ca 600 %. Modebutiker, kläder och skor, redovisar en ökning på ca 275 %. Även apotek har drabbats hårt och kan nämnas trots att en del av ökningen berördes redan i rapporten för Q1 2013. Totalt har dessa tre branscher stått för nästan hela uppgången i antalet rån under första halvåret 2013. Slutsatser Ökningen av antalet butiksrån är oroväckande, men samtidigt ett tecken på att de åtgärder som traditionellt rånutsatta butiker vidtar verkligen fungerar. Ökningen verkar nämligen kunna härledas till branscher som tidigare varit relativt förskonade från rån vilket tyder på att gärningspersonerna nu söker sig nya jaktmarker. För de nu utsatta branscherna gäller att säkerställa att grundläggande säkerhetsåtgärder är vidtagna, exempelvis deponering av dagskassor, låga växelkassor, kameraövervakning m.m. Intresset för mobiltelefoner och surfplattor som rånbyte går tvärt emot allmänhetens uppfattning om att denna typ av elektronik är värdelös för en gärningsperson då den enkelt kan spärras från leverantören. Om detta vore fallet skulle produkterna inte stjälas. Produkterna är helt klart begärliga och ett ökat antal rån och inbrott styrker detta. Branschen vidtar just nu ett stort antal åtgärder för att komma till rätta med dessa angrepp och det bör kunna medföra ett minskat antal angrepp framöver.