Luftföroreningar i Nordöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter, okt 2001-jan 2002

Luftföroreningar i Nordöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter, okt 2001-jan 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 129 29 augusti 2002

Förord Rapporten Luftföroreningar i Nordöstra korridoren mätningar och beräkningar av kväveoxidhalten oktober 2001-januari 2002 har tagits fram av Erica Steen, Göteborgs Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram. I rapporten beskrivs mätningar utefter riksväg 45 i huvudsak i Lilla Edets och Ales kommun, några mätpunkter har dock varit placerade i Göteborgs kommun. Mätningarna är en uppföljning av tidigare mätningar från 1996 och 1997, detta genom att man i de flesta fall valt samma mätpunkter. Mätningar har gjorts med både en mobil mätvagn samt med passiva provtagare. Dessutom har vissa beräkningar utförts för att få en bild över hur luftföroreningshalten i de aktuella kommunerna ser ut. För att beräkningen ska stämma så bra som möjligt har emissionsdatabasen uppdaterats. Syftet med mätningarna och beräkningar har varit att ta reda på om miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2 och för partiklar kommer att överskridas i Lilla Edets och i Ales kommun. 2

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Bakgrund... 5 Miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål... 5 Hälso- och miljöeffekter av luftföroreningar... 6 Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NO x... 7 Tidigare mätningar... 8 Projektbeskrivning... 8 3. Metoder och instrument... 9 Val av mätplatser... 9 Passiv mätning av NO 2 och NO med diffusionsprovtagare... 9 Passiv mätning av VOC med Tenax rör... 9 Kontinuerliga mätningar med den mobila mätvagnen... 9 Beräknade halter av NO 2 och VOC... 10 Emissionsinventering... 10 Meteorologi... 10 4. Resultat... 12 Mobila mätvagnen...12 Diffusionsprovtagare...15 Diffusionsmätningar samt beräkningar per tätort... 18 5. Slutsatser och diskussion... 36 3

1. Sammanfattning Miljöförvaltningen har fått i uppdrag att mäta och beräkna luftföroreningshalter på de platser i Lilla Edets och Ales kommun där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10). Genom de två kommunerna går riksväg 45. Mätningarna har i huvudsak varit koncentrerade runt denna väg. Mätningar av kväveoxid (NO) och kväveoxider/kvävedioxid (NO x /NO 2 ) har skett med passiva provtagare (diffussionsprovtagare) under tiden17 oktober 2001 till 14 november 2001, på 24 platser längs riksväg 45. Dessa platser är valda så att en del ligger i direkt närhet till vägen, en del inne i bostadsområden och några mäter bakgrundshalten. Dessutom har passiva provtagare för att mäta VOC varit utplacerade på fem platser utmed riksväg 45, under tiden 17/10-2001 till 7/11-2001. Ett förslag på en MKN för bensen har antagits och kommer snart. Bensen är det VOC ämne som studerats i den här rapporten. Med den mobila mätvagnen vilken var placerad vid Bohus station, från den 4/10-2001 till den 18/1-2002, har mätning av luftföroreningar skett kontinuerligt. De parametrar som mäts och som studeras i rapporten är kvävedioxid (NO 2 ), kolmonoxid (CO) och partiklar (PM10). I Lilla Edet och Ale varierade medelvärdet för NO 2 från diffusionsprovtagningen under mätperioden mellan 6 µg/m 3 vid Valeberget i Surte till 29,5 µg/m 3 vid Göteborg. Bensenhalten varierade mellan 0,6 µg/m 3 vid Nödinge till 2 µg/m 3 vid Lilla Edet. Dessa mätningar tyder på att MKN kommer att klaras. Mätningarna vid Bohus station visar att MKN klaras. För att få en uppfattning om vilken nivå årsmedelvärdet i Bohus ligger på har det gjorts en jämförelse med mätningar från Femmanhusets tak. Det har även skett en beräkning över NO 2 -halterna i det aktuella området. Beräkningen har validerats med hjälp av mätningarna. Beräkningarna redovisas både i form av års-, dygns- och timmedelhalter för NO 2, detta för att få en bild av hur NO 2 -halterna fördelar sig i det aktuella området. Beräkningarna utfördes i Miljöförvaltningens Enviman system. Simuleringarna visar att det är störst risk att MKN överskrids då det gäller dygnsmedelvärdena. De områden utefter riksväg 45 där det finns risk för ett överskridande av främst dygnsmedelvärdena för NO 2 är från Gullbergsmotet upp till Lärjeholmsvägen samt vid Agnesbergsmotet. Dessutom vid Bohus station, Nödinge och vid Lilla Edets bruk. Det övre tröskelvärdet för NO 2 överskrids på ett fåtal ställen. På de flesta ställen i direkt närhet till riksväg 45 ligger halterna mellan övre och nedre tröskelvärdena. Då avståndet till riksväg 45 växer ligger halterna under nedre tröskelvärdena. 4

2. Bakgrund Miljökvalitetsnormer och miljömål. Den 1 januari 1999 infördes en MKN i Sverige för svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ) och bly. Normerna gäller i gatunivå. Det har under år 2001 även införts en MKN för partiklar (PM10). Dessutom har Naturvårdverket föreslagit att en MKN ska införas för kolmonoxid (CO) och bensen i utomhusluften. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande till skillnad från miljömålen. Kvävedioxid MKN för NO 2 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (98 percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m 3. Timmedelvärdena får inte överskridas mer än 175 gånger per år (98 percentil) (tabell 1). Tabell 1: MKN för NO 2. MKN för NO 2 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timme 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 år Får ej överskridas Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för NO 2 både då det gäller tim-,dygn- och årsmedelvärden (tabell 2). Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskelvärdena finns instruktioner om hur, med mätningar och/eller beräkningar, NO 2 -halterna i luft bör kontrolleras. Tabell 2: Tröskelvärdena för NO 2. Kvävedioxider, NO 2 Norm för timmedelvärde Övre tröskel Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m 3 luft årsmedelvärde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m 3 luft Bensen På grund av hälsoriskerna har EU antagit ett direktiv (EEG/nov. 2000) rörande införandet av ett gränsvärde för bensen och en metod för att utvärdera koncentrationerna. Högsta tillåtna halt skall vara 5 µg/m 3, som årsmedelvärde, med en toleransmarginal på 5 µg/m 3. Toleransmarginalen skall från och med 1 januari 2003 gradvis sänkas för att vara nere i noll den 1 januari 2010. Naturvårdsverket har föreslagit att Sverige skall införa en MKN för bensen i utomhusluft, som skall vara uppfylld 1 januari 2010. Förslaget utreds och nivån är ännu inte fastställd. 5

Partiklar (PM10) För PM10 finns en MKN som innebär att dygnsmedelvärdet den 31 december 2004 högst ska vara 50 µg/m 3 under ett dygn, detta värde får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil). Dessutom får inte årsmedelvärdet vara över 40 µg/m 3. Det finns också en övre och en undre utvärderingströskel (tabell 3). Tröskelvärdena talar om på vilket sätt, med mätningar och/eller beräkningar, partikelhalterna i luft vidare bör kontrolleras. Tabell 3: Tröskelvärdena för PM10. Norm för dygns- Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) medel- Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 µg/m 3 luft mer än 7 gånger värde per kalenderår (98-percentil) Norm för Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 µg/m 3 luft årsmedelvärde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 µg/m 3 luft Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid omfattas inte av någon MKN, men det finns ett ramdirektiv inom EG. I ett dotterdirektiv (2000/96/EG) till detta ramdirektivet är gränsvärden för bland annat kolmonoxid satta. Detta direktiv ska vara infört i svensk lagstiftning senast den 13 december 2002. Kravet ligger på 10 mg/m 3 som 98-percentil av 8 timmarsmedelvärden. Det finns också ett riktvärde för kolmonoxid på 6 mg/m 3, som 8 timmars glidande medelvärde. Ett förslag från Naturvårdsverket är att införa en MKN med samma nivå som riktvärdet. Riktvärdet bör inte överskridas mer än 88 timmar per vinterhalvår. Hälso- och miljöeffekter av luftföroreningar Hälsoriskerna med luftföroreningar är främst ett tätortsproblem, eftersom den största källan generellt sätt är trafiken. Kväveoxider (NO x) NO x utgörs av NO och NO 2. NO är en färglös luktfri gas. NO 2 är gulbrun och har en irriterande lukt. Största delen av NO 2 härstammar från trafiken. Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. NO x bildas vid all förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NO x består den största delen av NO men även en viss del NO 2. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO 2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog är utgångsprodukten NO x. Det är framför allt NO 2 som är hälsofarliga. Gasen kan bl a leda till vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO 2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO 2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO 2 kan öka astma reaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. Bensen Bensen är ett aromatiskt kolväte som är cancerogent. Ämnet frigörs till luften vid hantering och förbränning av petroleumprodukter. Rök från vedeldning och tobaksrök innehåller också höga halter av bensen. Förhöjda halter kan framförallt uppmätas i städer och intill stora trafikleder. Bensen kan ge upphov till genetiska skador, leukemi och andra cancersjukdomar. 6

PM10 Partiklarna kan antingen vara primära (mekaniska) eller sekundära (kemiska). De primära bildas vid förbränning men kan också uppstå av t ex uppvirvlat damm, små sotflagor, pollen. Hur stora utsläppen av primära partiklar är och hur utsläppen fördelar sig mellan olika källor är inte helt klarlagt. En preliminär utredning pekar ut småskalig vedeldning och dieselmotorer som de viktigaste källorna, men resultatet är osäkert. De sekundära partiklarna bildas i luften och består framförallt av sulfat- och nitratsalter som bildas från svaveldioxid respektive kväveoxider. De sekundära partiklarna är små och kan hålla sig svävande i luften under lång tid. Ett stort antal olika studier från USA och Europa visar att när halten små partiklar i luften stiger ökar dödligheten i luftvägs- samt hjärt- och kärlsjukdomar och fler söker sjukhusvård för bronkit och astma. Troligen skapar och förvärrar partiklarna inflammationer i luftvägarna. De allra minsta partiklarna anses vara skadligast. Det beror främst på att de vid inandning kan följa med långt ner i lungorna. Partiklarnas form och kemiska sammansättning, antas också ha betydelse för farligheten. Kolmonoxid (CO). CO bildas vid förbränning när tillförseln av luft är otillräcklig. Utsläppen av CO i tätortsmiljö kommer nästan uteslutande från biltrafiken. CO är en lukt och färglös gas och är i första hand ett problem i starkt trafikerade gatumiljöer, tunnlar och i parkeringsgarage mm. CO förekommer också i stora mängder i cigarettrök. CO absorberas av det röda färgämnet hemoglobin i blodet. Därmed minskar blodets syretransporterande förmåga. Det är framför allt hjärtat och centrala nervsystemet som utsätts för skador. På grund av att syrebrist uppstår kan också foster skadas av ämnet. Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NO x NO x bildas som tidigare nämnts vid all slags förbränning. Dels kommer kväve från kväveföreningar i bränslet och dels från luftens kväve. Kväveoxidbildningen påverkas starkt av förbränningsförhållandena. Bildningen gynnas av hög temperatur, en annan faktor som också påverkar är syrgashalten i själva lågan. NO x -utsläppen består som ovan nämnts till största delen av NO. I atmosfären sker sen en oxidation av NO till NO 2 enligt flera mekanismer t ex direkt oxidation med syre (O 2 ) (1) eller direkt reaktion med ozon (O 3 ) (2). 2NO+O 2 2NO 2 (1) NO+O 3 NO 2 +O 2 (2) Oxidationen sker till största delen med hjälp av hydroxylradikaler (i dagsljus) och via omvandling till NO 3 (3) och N 2 O 5 (främst i mörker) (4). NO 2 oxideras sedan vidare till salpetersyra (HNO 3 ) (5). NO 2 +O 3 NO 3 +O 2 (3) NO 3 + NO 2 N 2 O 5 (4) N 2 O 5 +H 2 O 2HNO 3 (5) Salpetersyran kan på samma sätt som svavelsyran verka försurande. Kväveföreningarna kan transporteras långa sträckor, detta beror t ex på att kväveoxiderna måste omvandlas till i första hand salpetersyra för att kunna deponeras. Detta tar tid och innebär att depositionen av kväveoxider i första hand sker på långt avstånd från källan. 7

Tidigare mätningar Mätningar av NO 2 har tidigare skett med diffusionsprovtagare på 17 platser i Lilla Edets kommun under perioden 17 mars till 24 mars 1997. På tre av dessa platser har mätning med passiva provtagare skett under den aktuella mätperioden, 17 oktober till 14 november 2001. Inom Ale kommun genomfördes en mätkampanj med diffusionsprovtagare på 24 platser, under perioden 29 april till 6 maj 1996. På 11 av dessa platser har mätningen upprepats. Då mätningarna endast upprepats två gånger går det inte att se någon trend i mätserien. Projektbeskrivning Kommunerna Lilla Edet och Ale ingår i Göteborgsregionens luftvårdsprogram. De har gett Miljöförvaltningen i Göteborg i uppdrag att genomföra mätningar av luftföroreningar i dessa två kommuner för att undersöka om MKN klaras för NO 2. De mest utsatta områdena är de som ligger i närhet av riksväg 45, vilken genomkorsar de två kommunerna. Mätningar har skett med passiva provtagare samt med en mobil mätvagn. Dessutom har simuleringar skett för att få en bild av hur luftförorenings situationerna i kommunerna ser ut. 8

3. Metoder och instrument Val av mätplatser De i projektet beräknade halterna av NO 2 har jämförts med parallellt uppmätta halter vid fasta stationer. De stationer som används i analysen är främst Göteborgs stads mätning i taknivå vid station Femman i Östra Nordstan i centrala Göteborg. Provtagningsplatserna för kampanjmätningar med passiva provtagare har valts så att de uppmätta föroreningshalterna i respektive kommun eller kommundel ska representera: En hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata En hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata Ett bostadsområde med lokaltrafik Ett grönområde Mätplatserna ska väljas så att de representerar den högsta exponering som befolkningen i allmänhet utsätts för. Om stora grupper i befolkningen utsätts för låga eller måttliga halter av luftföroreningar under längre tid kan det ge större totala medicinska effekter än då ett fåtal personer exponeras för höga halter under korta uppehållstider. Mätplatserna har också främst valts så att mätpunkterna i tidigare mätningar upprepas. Passiv mätning av NO 2 och NO med diffusionsprovtagare Passiv mätning av NO 2 och NO har skett genom anrikning av provet på ett impregnerat filter. Provet analyseras i en gaskromatograf (GC) som möjliggör mätning av flera vanliga ämnen som ingår i den förorenade stadsluften. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att luft med känd konstant hastighet diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten (diffusionsprovtagare). Luftföroreningen reagerar med impregneringen, vilken är specifik för varje provtaget ämne, och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium. Passiv mätning av VOC med Tenax rör Toluen, bensen och ett stort antal VOC kan provtas genom anrikning i så kallade Tenax rör. Passiva provtagare för VOC har använts i mätningen (provtagning + analys). Principen är den samma som för NO 2 och NO, men med den skillnaden att tenaxen fungerar som en fälla för föroreningen, som sedan termiskt drivs ur adsorbenten med efterföljande analys i en GC. De mest lättflyktiga VOC adsorberas ej på tenax. Analysmetoden begränsar sen vilka VOC man kan mäta samtidigt. Samtliga analyser gjordes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. VOC halten motsvaras här av de nio ämnen som institutet kan bestämma halten av (kända diffussionskonstanter och tillräcklig upplösning på GC:n.), det vill säga bensen, toluen, butylacetat, etylbensen, oktan, m+p-xylen, o-xylen och nonan. Kontinuerliga mätningar med den mobila mätvagnen De ämnen som mätts med den mobila mätvagnen under perioden är NO 2, CO och PM10. Det instrument som använts för mätning av NO 2,(NO x -NO) är ett kemiluminicensinstrument, Tecan 700 AL. Mätning av CO sker genom NDIR (icke-dispersiv IR) teknik, Unor 6N, så kallad IR-absorption. Partiklar mäts genom filtrering av luften med ett aktivt insug, TEOM Series 1400a Monitor. Alla mätningar med mobila vagnen ger ett timmedelvärde som utdata. 9

Emissionsinventering De källor som finns upptagna i emissionsdata basen och som tillhör de aktuella kommunerna har gåtts igenom och uppdaterats med de värden som funnits tillgängliga. Dessutom har väglänkarna inom mätområdet uppdaterats både gällande sträckning, emissionsutsläpp, fordonsfördelning och fordonsmängd. För att få en uppfattning över hur stor bakgrundshalt som Göteborg bidrar med har även en simulering över endast Göteborg skett, denna redovisas dock inte i detta arbete utan ligger endast som underlag. Meteorologi Väderförhållanden under perioden 4/10 2001-18/1 2002 Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed koncentrationer. Den enskilt viktigaste meterologiska parametern som i stor utsträckning avgör nivån av luftföroreningar är vindhastigheten. Mätningarna i Bohus har pågått från den 4/10 2001-18/1 år 2002. Den meteorologiska datan har tagits från Väderstationen Lejonet då det gäller temperatur, vindhastighet, vindriktning, nederbörd och solinstrålning. Det har dock varit ett avbrott mellan den 17/12-19/12 då inga mätvärden fanns tillgängliga. Från Femmanhusets tak har mätvärden för lufttryck och luftfuktighet fåtts. En kort sammanfattning av vädersituationen under mätperioden följer. Den högsta temperaturen under mätperioden uppmättes den 15/10 och var +16.6 o C, kallast var det den 31/12 då temperaturen var 18.4 o C. Medeltemperaturen under perioden var +4 o C. Dygnsmedelvärdet för temperaturen har under mätperioden varierat mellan ca +14 o C till -15 o C. Totalt under mätperioden kom det ca 200 mm regn. Vindhastigheten har under perioden varierat mellan 9 m/s till nästan helt vindstilla. Beräknade halter av NO 2 och VOC Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den begränsade mätserien och de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftföroreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i Enviman, Göteborgs miljöförvaltnings datorprogram som används vid simuleringar för att se hur luftsituationen ser ut idag och även få en prognos för framtiden. Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste 5 årens väderdata (1996-2001). Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I simuleringarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom beräkningsområdet tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför beräkningsområdet. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Årligen uppdateras dock de större punktutsläppen och riksvägarna i hela regionen. Arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdaterades år 2000. Vid bristfällig EDB finns det möjlighet att kompensera simuleringarna. Det görs genom att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns kontinuerligt uppmätta koncentrationer av NO. En fullständig anpassning mot alla mätpunkter låter sig sällan göras. Inför mätningarna och beräkningarna i detta arbete har databasen för år 2000 uppdaterats beträffande utsläppen från företag i Lilla Edets, Ale och från en del företag 10

från Göteborgs kommun. Dessutom har trafikmängderna i de berörda kommunerna uppdaterats. Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Enviman har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (Airmod). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på beräkningspunkterna i simuleringsprogrammet. Den här typen av spridningsberäkning tar inte hänsyn till gasernas kemi utan de betraktas som inerta. Simuleringsprogrammet räknar ut NO x -halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO 2 och NO x utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NO x halter är andelen NO 2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NO x. Resultaten av simuleringarna kan presenteras som medelvärden eller percentiler av beräknade timvärden. Tidigare mätningar och beräkningar visar att MKN för NO 2 mätt som dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir svårare att klara dygnsnormen (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid än vad det blir att klara normen för år (40 µg/m 3 ) och timvärdet (90 µg/m 3 ). 11

4. Resultat Mätningar har skett med passiva provtagare under två tvåveckors perioder från den 17 oktober till den 14 november år 2001 vid 24 stycken mätpunkter. Mätningar har dessutom gjorts med en mobil mätvagn från den 5 oktober år 2001 till den 17 januari år 2002. Den mobila mätvagnen var placerad vid Bohus station. Dessutom har det skett simuleringar över tätorterna utefter riksväg 45 Mobila mätvagnen NO 2 Den mobila mätvagnen var placerad vid Bohus station under tiden 5 oktober år 2001 till den 17 januari år 2002. Mätplatsen utgörs av ett hårt trafikerat men välventilerat vägområde. I närheten av mätplatsen ligger Eka Nobel, järnvägsspår samt Jordfallsbron. Luftföroreningarna utgörs till största delen av trafikavgaser. Väderförhållandena var varierande under mätperioden och kan antas motsvara ett medel över året. Medelvärdet för NO 2 under mätperioden låg på ca 32 µg/m 3 (tabell 4). Uppmätta värden redovisas som timmedelvärde (figur1) och dygnsmedelvärde (figur 2). Dessutom visas medeldygnsprofilen (figur 3). De uppmätta halterna visar på att MKN klaras. Tabell 4: Mätvärden från mobila vagnen vid Bohus station samt från Femmanhuset. Kvävedioxid, NO 2 (µg/m ) Bohus Femman Får överskridas högst Årsmedelvärde 26.9 Periodmedelvärd 31.5 30.4 Högsta dygnsmedelvärde under 69.9 104.6 Högsta timmedelvärde under 123.4 260.6 98%-il dygn under 63.4 92.1 98%-il timme under 80.4 108.5 Antal dygn>60 under 3 6 7ggr/år Antal timmar >90 under 26 88 175 ggr/år µg/m 3 NO 2 vid Bohusstation 5/10-17/01 2002 140 120 NO2 Bohus [µg/m3] M K N tim m e för NO 2 100 80 60 40 20 0 01-okt 21-okt 10-nov 30-nov 20-dec 09-jan 29-jan Figur 1:Timmedelvärde för NO 2 vid Bohus. 12

µg/m 3 80 70 60 50 40 30 20 10 Dygnsmedelvärde för NO 2 vid Bohusstation 5/10-17/1 2002 NO2 Bohus [µg/m3] MKN - dygn för NO2 0 04 - okt 18 - okt 01 - nov 15 - nov 29- nov 13 - dec 27 - dec 10-jan Figur 2: Dygnsmedelvärde för NO 2 vid Bohus. µg/m 3 45. 40. 35. 30. 25. 20. 15. 10. 5.0 0.0 Medeldygnsprofil för NO 2 vid Bohusstation NO2 Bohus [ / 3] 01:00 05:00 09:00 13:00 17:00 21:00 Figur 3: Medeldygnsprofil för NO 2 vid Bohus. Vid Bohus station visar de uppmätta halterna att det kommer att vara svårast att klara dygnsnormen för NO 2. Redan under de tre månader som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 3 gånger (får endast överskridas 7 gånger per år). Däremot är risken liten att MKN för timmar och år överskrids. Mätvärdena för NO 2 från den mobila mätvagnen i Bohus överskrider den nedre utvärderingströskeln för tim- och dygnsmedelvärden, detta innebär att vidare uppföljning ska ske genom en kombination av mätning och beräkning. Det vill säga mätningar behöver inte ske överallt utan kan kombineras med beräkningar.. Det finns även risk för att den övre utvärderingströskeln överskrids under ett helt år, detta har dock ej skett under den aktuella mätperioden. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning. Vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser går det bra med beräkningar. PM10 PM10 mättes på samma plats som NO 2. De uppmätta halterna visar på att MKN klaras (tabell 5). Eftersom väderförhållandena varit varierande under mätperioden, ger medelvärdet för perioden en ungefärlig bild över hur stor risken är för att MKN för år överskrids (tabell 5). Tabell 5: Uppmätta värden för partiklar vid Bohus station samt mätvärden från Femman. Partiklar, PM10 (µg/m 3 ) Bohus Femman Får överskridas högst Årsmedelvärde 20.6 Periodmedelvärde 15.8 18.0 Högsta dygnsmedelvärde under mätperioden 50.6 47.7 90 percentil dygn under mätperioden 23.8 25.6 Antal dygn >50 under mätperioden 1 0 35 ggr/år MKN för PM10 vid Bohus station överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde. Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det nedre tröskelvärdet. Det övre tröskelvärdet överskrids dock tre gånger, detta under en tremånaders period (figur 4). Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 18 µg/m 3 och vid Bohus station 16 µg/m 3. Då periodmedelvärdena överstiger det översta tröskelvärdet för 13

årsmedelvärden, vilket är på 14 µg/m 3 är det stor risk att även årsmedelvärdet överstiger det här värdet. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. µg/m 60 50 Dygnsmedelvärde för PM10 vid Bohus 5/10- PM10 Bohus [µg/m3] MKN dygn för PM10 Övre utvärderingströskel Undre utvärderingströskel 40 30 20 10 0 05-19- 02-16- 30-14- 28-11- Figur 4: Dygnsmedelvärde för PM10 vid Bohus, MKN samt övre och undre tröskelvärdena för dygn. CO Mätningarna vid Bohus station visar att halten CO under mätperioden ligger långt under det angivna riktvärdet (figur 5 och tabell 6). Både gräns- och riktvärde klaras utan problem. Tabell 6: Mätvärden för CO vid Bohus station samt från Femman. Kolmonoxid, CO (mg/m 3 ) Bohus Femman Får överskridas högst Årsmedelvärde Periodmedelvärde 0.4 0.4 Högsta dygnsmedelvärde under mätperioden 1.3 2.0 Högsta 8-timmarsmedelvärde under mätperioden 4.2 3.3 Högsta timmedelvärde under mätperioden 5.9 5.5 98%-il 8-timmar under mätperioden 1.3 1.5 Antal 8-timmars medelvärde >6 under mätperioden 0 0 88tim/vinterhalvår 14

mg/m3 7 CO, 8-timmars medelvärde vid Bohus 5/10-17/01 2002 Riktvärde 8 timmarsmedelvärde CO Bohus [mg/m3] 6 5 4 3 2 1 0 01-okt 21-okt 10-nov 30-nov 20-dec 09-jan Figur 5: Uppmätta CO-halter vid Bohus station. Diffusionsprovtagare Jämförelse med tidigare mätningar med diffusionsprovtagare På 14 platser har tidigare mätningar upprepats. Mätvärdena under 2001 är i de flesta punkter lägre än under de tidigare mätperioderna (figur 6) det går dock ej att dra några slutsatser om en trend i mätserierna. För att kunna säga hur trenden ser ut krävs att mätningarna upprepats fler gånger µg/m 3 30 25 20 15 10 5 0 Surte - Alekärrsvägen Jämförelse mellan tidigare mätningar och mätningar 2001 Surte - Valeberget/ Bohus Centrum Nödinge bostadsområde/ Nol Nol Trastvägen Månadsmedel mätning 2001 Mätvärden från mätning 1996 &1997 Alafors Älvängen Älvängen Hövägen Älvängen Bakgrund Alvhem Lödöse Lilla Edet Lilla Edet Busstation Figur 6: Jämförelse med tidigare mätningar med diffusionsprovtagare i det aktuella området. Diffusionsmätningar 2001 Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. Totalt har diffusionsprovtagare varit placerade vid 24 punkter längs riksväg 45, från Gullbergsmotet, vid Tingstadstunneln mitt i Göteborg, upp till Lilla Edet 15

(figur 7). Under den första mätperioden försvann diffusionsprovtagarna på tre ställen. Vid en av dessa mätplatser var det endast NO-provtagare som försvann, vid övriga var det både NO och NO 2. Dessutom var provtagarna på ytterligare en mätplats nedrivna. De hittades dock men resultatet är inte tillförlitligt då provtagarna blivit våta. Under den andra perioden försvann provtagarna vid två mätplatser samt den ena hälften av ett dubbelprov. Mätvärdena har under den första mätperioden legat lite lägre än under den andra perioden (figur 8). Figur 7: Karta över det aktuella området längs riksväg 45. 16

µg/m 3 35 30 25 20 15 10 5 0 Tingstad NO 2 värden från diffusionsprovtagare utefter RV45, 17/10-14/11-01 Lärje Elieberg Lilla Stekens Väg Surte Centrum Surte - Alekärrsvägen Surte - Valeberget/ Bohus Station Bohus Centrum Nödinge bostadsområde/ Nol Nol Trastvägen Alafors NO2period1 µg/m3. STP NO2period2 µg/m3. STP Älvängen Älvängen Hövägen Älvängen Bakgrund Alvhem Lödöse Göta Lilla Edet Lilla Edet Busstation Lilla Edet Fridhem Figur 8: De uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna under mätperiod 1 och 2. Den högsta halten har uppmätts vid Gullbergsmotet där inga bostäder finns i direkt närhet till mätpunkten. De platser där höga halter uppmätts och som samtidigt ligger i närheten av bostäder är vid Lärje, Lilla Stekens väg, vid Bohus och Surte samt vid Lilla Edet Storgatan- Borgaråsvägen. Mätningarna med diffusionsprovtagare visar att risken för att MKN för år på 40 µg/m 3 överskrids är liten (figur 9). Det nedre tröskelvärde på 26 µg/m 3 överskreds inte heller mer än i mätpunkten vid Tingstad. En jämförelse mellan de uppmätta värdena och de beräknade behandlas senare i rapporten. VOC provtagare har varit utplacerade vid sex av de 24 mätpunkterna under två mätperioder på 14 respektive 7 dygn. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31 och den andra perioden 2001-10-31 till 2001-11-07. Under den första perioden kan upptaget ha varit ofullständigt pg a den längre tiden. 17

µg/m 3 2.5 2 Bensen i Lilla Edet och Ale kommun 1:a mätperioden 2:a mätperioden 1.5 1 0.5 0 Tingstad 1 Bohus Station 8 Nödinge 12 Lilla Edet Storgatan 22 Lilla E det 23 Figur 9: De uppmätta halterna av bensen utefter riksväg 45 under mätperiod 1 och 2. Mätvärdena under de båda perioderna ligger klart under EU-direktivet (EEG/nov. 2000) för bensenhalten på 5 µg/m 3 som årsmedelvärde i utomhusluft. Även Naturvårdsverkets förslag på en MKN för bensen ligger högre än samtliga mätvärden under mätperioden. Risken för att bensenhalten utefter riksväg 45 från Tingstad till Lilla Edet kommer att överskrida en eventuell MKN är liten. Diffusionsmätningar samt beräkningar per tätort Det gjordes en simulering med det aktuella vädret för samma tidsperiod som mätperioden med diffusionsprovtagarna, denna simulering validerades med hjälp av de uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna. Då simuleringsområdena endast bestod av ett litet område runt respektive tätort beräknades en bakgrundshalt. Bakgrunds halten antogs vara uppdelad i långväga transport, vilket uppskattades till ca 3 µg/m 3, samt i en bakgrundshalt från bland annat Göteborg vilken uppskattades ligga mellan 2-5 µg/m 3, denna bakgrund varierar beroende på avståndet till Göteborg. Efter detta gjordes simuleringar över ett genomsnittsår. Då det saknas mätningar som sträcker sig över en så lång period som ett år görs antagandet att bakgrunds halten i dessa simuleringar är lika stor som för simuleringarna över samma tidsperiod som diffusionsprovtagarnas mätperiod. Genom dessa antaganden och uppskattningar fås en bild över luftföroreningshalterna i tätorterna utefter riksväg 45. Nordöstra Göteborg Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. Inom detta område har mätningar med diffusionsprovtagare skett på sex mätplatser, bilder på fyra av mätplatserna visas i figur 10. Mätvärden från Femmanstationen redovisas också. Diffusionsprovtagarna har varit placerade vid de vita pilarna. 18

Figur 10: Mätplatser i Nordöstra Göteborg Tingstad, Gullbergsmotet Lärjeholmsvägen Eliebergsvägen-Älvåsbacken, Agnesberg Lilla Stekens väg, Agnesberg De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 7. Dubbelproverna ger viss möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen. Dubbelprovtagningen visar att det är små avvikelser mellan de enskilda proverna. Tabell 7: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Mätvärden Mätvärden 2 Medel Dubbel 1:a perioden 2:a perioden 1 Mätstationen vid Femman 28.5 (ej diffusionsprovtagare) 2 Tingstad, Gullbergsmotet D 28 30 29 29 29 3 Stadskrivaregatan E 23 29 26 4 Partihallarna E 22 29 25.5 5 Lärjeholmsvägen E 16 22 19 6 Eliebergsvägen- E 11 15 13 Älvåsbacken, Agnesberg 7 Lilla Stekens väg, Agnesberg E 18 22 20 Den högst uppmätta halten är vid Tingstad, denna mätpunkt ligger dock ej i närheten av bostäder. Stadskrivargatan och Partihallarna ligger i ett område utan bostäder men med 19

mycket företag. De tre återstående punkterna ligger nära bostäder, men mätningarna visar att risken för att MKN överskrids där är liten. Det har gjorts en simulering över den tidsperiod som mätningen med diffusionsprovtagarna ägde rum. Denna simulering valideras med hjälp av diffusionsprovtagarna. Dessa tidssimuleringar ger en bild över hur simuleringarna stämmer överens med verkligheten samt ger en bild av hur stor bakgrundshalten är i det aktuella området. Dessutom sker en simulering över genomsnittsåret baserad på 10 års väderdata. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 8. Tabell 8: De uppmätta och simulerade medelvärden i Nordöstra Göteborg för tidsperioden 17/10-14/11 samt värden från simuleringen för ett genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 1 Femman 28.5 33 28 2 Tingstad, Gullbergsmotet 29 37 34 3 Stadsskrivaregatan 26 22 18 4 Partihallarna 25.5 24 19 5 Lärjeholmsvägen 19 19 15 6 Eliebergsvägen- 13 13 10 Älvåsbacken, Agnesberg 7 Lilla Stekens väg, Agnesberg 20 16 15 Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår, medel mellan åren 1996 till 2001, över Nordöstra Göteborg visar att MKN överskrids i huvudsak i de områden som ligger i närheten av Tingstadstunneln samt utefter E6:an (figur 11). Dessa områden ligger inte bland bostäder utan vid trafikpunkter. Mätplatserna är markerade i simuleringsbilderna med hjälp av siffror. Beräkningarna över samma tidsperiod som diffusionsprovtagarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta värdena, samt att den aktuella mätperioden och det aktuella vädret är en bra uppskattning av halterna ett medelår. Det kommer att vara svårast att klara MKN för dygn, vilken överskrids bl a utefter riksväg 45 (figur 11). Det är viktigt att simuleringen ger en bild över hur luftföroreningshalterna varierar i området. 20

Figur 11: Simuleringar över Nordöstra Göteborg Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/m 3. NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m 3. NO 2, 98 percentil av timmedelvärden, µg/m 3. 21

Bohus och Surte Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. Mätning har skett på sex mätplatser i Bohus och Surte (figur 13-14). En av mätplatserna, Skolvägen i Bohus, har varit utsatt för skadegörelse under båda mätperioderna. Figur 12: Mätplatser i Bohus och Surte. Valeberget, Surte Alekärrsvägen, Surte Göteborgsvägen, Bohus Bohus Station De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 9. Tabell 9: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Mätvärden Mätvärden Medel Dubbel 1:a perioden 2:a perioden 8 Valeberget, Surte E 6 6 6 9 Alekärrsvägen, Surte E 10 14 12 10 Surte centrum E 15 19 17 11 Skolvägen, Bohus E Saknas Saknas 12 Göteborgsvägen, Bohus E 16 21 18.5 13 Bohus station D 19 18 18.5 18 19 18.5 22

Mätningarna i Surte har skett direkt vid vägen, inne i bostadsområdet samt i ett grönområde. Mätningarna visar att NO 2 -halterna sjunker då avståndet till riksväg 45 ökar och att bakgrundshalten ligger på 6 µg/m 3. De uppmätta halterna visar även på att risken för överskridande av MKN i Surte är liten. Den högsta halten uppmättes vid Surte centrum. Mätningarna i Bohus har skett vid den mobila mätvagnen som var placerad vid Bohus station, direkt vid riksväg 45 vid Bohus centrum och inne i bostadsområdet. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN i Bohus också är liten. Den högsta halten uppmättes vid Bohus centrum. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 10. Tabell 10: De uppmätta och simulerade medelvärden i Bohus och Surte för tidsperioden 17/10-14/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår visas. Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för Beräknat års medelvärde tidsperioden 8 Valeberget, Surte 6 7 6 9 Alekärrsvägen, 12 11 9 Surte 10 Surte centrum 17 19 16 11 Skolvägen, Bohus Saknas 14 12 12 Göteborgsvägen, 18.5 22 20 Bohus 13 Bohus station 18.5 21 20 Beräkningar i Enviman visar på att MKN för år och tim-medelvärdena inte överskrids i vare sig Bohus eller Surte (figur 13). MKN för dygnsmedelvärdena är svårast att klara, det finns risk för att den kommer att överskridas i Bohus. Det nedre och även övre gränsvärde överskrids på en del platser (figur 13). 23

Figur 13: Simuleringar över Bohus och Surte. Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/m 3. NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m 3. NO 2, 98 procentil av timmedelvärden, µg/m 3 24

Nol, Nödinge och Alafors Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. I Nol, Nödinge och Alafors har mätning med diffusionsprovtagare skett på fem mätplatser (figur 14). Figur 14: Mätplatser i Nol, Nödinge och Alafors. Mellangårdens förskola, Nödinge Nödinge centrum Trastvägen, Nol Parkvägen- Alevägen, Nol Busshållplats vid 45:an, Alafors De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 11. 25

Tabell 11: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Mätvärden Mätvärden 2 Medel Dubbel 1:a perioden 2:a perioden 14 Mellangårdens förskola, D 9 8 8.5 Nödinge 8 9 8.5 15 Nödinge centrum E 15.5 15.5 16 Trastvägen, Nol E 11 11 11 17 Parkvägen-Alevägen, E 17 18 17.5 Nol 18 Busshållplats vid 45.an, Alafors E 16 17 16.5 Mätningarna i Nödinge har skett vid Nödinge centrum i direkt närhet till riksväg 45 och vid Mellangårdens förskola inne i bostadsområdet. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten. Den högsta halten uppmättes vid Nödinge centrum. Mätningarna i Nol har skett vid riksväg 45 samt inne i bostadsområdet. Mätningen i Alafors skedde vid en busshållplats precis vid riksväg 45. De uppmätta halterna visar även i dessa områden på att risken för överskridande av MKN är liten. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 12. Tabell 12: De uppmätta och simulerade medelvärden i Nol och Nödinge för tidsperioden 17/10-14/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt Beräknat Beräknat års medelvärde medelvärde för medelvärde tidsperioden 14 Mellangårdens förskola, 8.5 8 8 Nödinge 15 Nödinge centrum 15.5 19 18 16 Trastvägen, Nol 11 9 9 17 Parkvägen-Alevägen, Nol 17.5 20 21 18 Busshållplats vid 45:an, Alafors 16.5 20 19 Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår över Nol, Nödinge och Alafors visar också på att MKN för år och timmedelvärden inte överskrids. Svårast att klara är MKN för dygnsmedelvärden, vilken överskrids på vissa platser utefter riksväg 45 genom Nödinge, Nol och Alafors (figur 15). Beräkningarna över samma tidsperiod som diffusionsprovtagarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta mätvärdena. 26

Figur 15: Simuleringar över Nol, Nödinge, och Alafors. Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/m 3. NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m 3. NO 2, 98 percentil av timmedelvärden, µg/m 3. 27

Älvängen Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. Tre mätplatser (figur16) ligger inom detta området. Figur 16: Mätplatser i Älvängen. Toråsvägen, Älvängen Banmästarns väg, Älvängen Änggatan, Älvängen De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 13. Tabell 13: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Mätvärden Mätvärden 2 Medel Dubbel 1:a perioden 2:a perioden 19 Toråsvägen, Älvängen E 7 7 7 20 Banmästarns väg, E 9 9 9 Älvängen 21 Änggatan, Älvängen E 13 15 14 Mätningarna i Älvängen har skett vid bostäder i närheten av riksväg 45, vid bostäder på ett lite större avstånd från vägen samt i ytterligare ett bostadsområde för att få en uppfattning om 28

bakgrundshalten. Halterna sjunker tydligt med avståndet till riksväg 45. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 14. Tabell 14: över de uppmätta och simulerade medelvärden för tidsperioden 17/10-14/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt Beräknat Beräknat års medelvärde medelvärde för medelvärde tidsperioden 19 Toråsvägen, Älvängen 7 6 9 20 Banmästarens väg, 9 8 11 Älvängen 21 Änggatan, Älvängen 14 14 16 MKN för år- dygns och timmedelvärden klaras (figur 17). Simuleringarna visar att det är svårast att klara MKN för dygnsmedelvärden. Dessa värden har inte överskridits någonstans i Älvängen. Figur 17: Simuleringar över Älvängen. Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/m 3. NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m 3. NO 2, 98 procentil av timmedelvärden, µg/m 3 29

Alvhem Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. En mätplats (figur 18) ligger i Alvhem. Figur 18: Mätplatsen i Alvhem. Adolf Fredriks väg, Alvhem De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 15. Tabell 15: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Dubbel Mätvärden 1:a Mätvärden 2 2:a perioden Medel 19 Adolf Fredriks väg, Alvhem perioden E 11.7 11.9 11.8 Mätpunkten med diffusionsprovtagaren är placerad i direkt närhet till riksväg 45. Med hjälp av mätvärdet från diffussionsprovtagaren, är en rimlig uppskattning att MKN klaras både för år-, dygn- och timmedelvärde. Det har inte gjorts några simuleringar över Alvhem då det genom mätningen uppskattades inte föreligga någon risk för att MKN skulle överskridas. 30

Lödöse Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. En mätplats (figur 19) ligger i Lödöse. Figur 19: Mätplatsen i Lödöse. Norregårdsvägen, Lödöse De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 16. Tabell 16: Mätplatsens namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Dubbel Mätvärden 1:a Mätvärden 2 2:a perioden Medel 20 Norregårdsvägen, Lödöse perioden D 15 16 15.5 15 16 15.5 Mätningarna i Lödöse har skett vid bostäder i närheten av riksväg 45. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 17. Tabell 17: De uppmätta och simulerade medelvärden i Lödöse för tidsperioden 17/10-14/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt Beräknat Beräknat års medelvärde medelvärde för medelvärde tidsperioden 20 Norregårdsvägen, Lödöse 15.5 15 13 Simuleringarna visar att varken MKN för år-dygn eller timmedelvärden överskridas i Lödöse (figur 20). 31

Figur 20:simuleringar över Lödöse. Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/ m 3. NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m 3. NO 2, 98 procentil av timmedelvärden, µg/ m 3 32

Göta och Lilla Edet Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 2001-10-17 till 2001-10-31, andra perioden var 2001-10-31 till 2001-11-14. Fyra mätplatser (figur 21) ligger inom detta område. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 18. Figur 21: Mätplatser i Göta och i Lilla Edet. Skeppningsgatan, Göta Lilla Edets busstation Mårten Torsgatan, Lilla Edet Storgatan-Borgaråsvägen, Lilla Edet De uppmätta NO 2 värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 18. Tabell 18: Mätplatsernas namn, om det är enkel eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr Namn Enkel/ Dubbel Mätvärden 1:a perioden Mätvärden 2 Medel 2:a perioden 21 Skeppningsgatan, Göta E 9 12 10.5 22 Lilla Edets busstation D 11 14 12.5 11 13 12 23 Mårten Torsgatan, Lilla Edet D 16 20 18 20 24 Storgatan-Borgaråsvägen, Lilla Edet E saknas saknas 33

Mätningarna har skett i direkt anslutning till riksväg 45 vid Mårten Torsgatan, vid Lilla Edets busstation samt mitt i ett villaområde i centrala Lilla Edet. I Göta har mätningen skett i närheten av riksväg 45, vid fabriker och några bostäder. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 19. Tabell 19: De uppmätta och simulerade medelvärden i Lilla Edet för tidsperioden 17/10-14/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt Beräknat Beräknat års medelvärde medelvärde för medelvärde tidsperioden 21 Skeppningsgatan, Göta 10.5 11 10 22 Lilla Edets busstation 12.5 12 12 23 Mårten Torsgatan, Lilla 18 17 15 Edet 24 Storgatan- Borgaråsvägen, Lilla Edet saknas 10 9 Simuleringarna har visat att halterna i Lilla Edet inte överskrider MKN förutom då det gäller dygn- och timmedelvärden i direkt närhet av Lilla Edets bruk (figur 22). Figur 22: Simuleringar över Göta och Lilla Edet. Simulering över tidsperioden 17/10-14/11 2001, µg/m 3. Årsmedelvärde, för NO 2 halter, µg/ m 3. 34

NO 2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/ m 3. NO 2, 98 procentil av timmedelvärden, µg/ m 3. 35

5. Slutsatser och diskussion NO 2 De uppmätta halterna vid den mobila vagnen vid Bohus station visar att det kommer att vara svårast att klara dygnsnormen för NO 2. Redan under de tre månader som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 3 gånger (får endast överskridas 7 gånger per år). Däremot är risken liten att MKN för timmar och år överskrids. Mätvärdena för NO 2 från den mobila mätvagnen i Bohus överskrider den nedre utvärderingströskeln för tim- och dygnsmedelvärden, detta innebär att vidare uppföljning ska ske genom en kombination av mätning och beräkning. Det finns även risk för att den övre utvärderingströskeln överskrids under ett helt år, detta har dock ej skett under den aktuella mätperioden. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning. Mätningarna av NO 2 med diffusionsprovtagare visar att risken för att MKN för år på 40 µg/m 3 överskrids är liten. Det nedre tröskelvärde på 26 µg/m 3 överskreds inte heller mer än i mätpunkten vid Tingstad. Beräkningarna av NO 2 i Enviman för ett genomsnittsår över Nordöstra Göteborg visar att MKN överskrids i huvudsak i de områden som ligger i närheten av Tingstadstunneln samt utefter E6:an. Dessa områden ligger inte bland bostäder utan vid trafikpunkter. Det kommer att vara svårast att klara MKN för dygn, vilken överskrids bl a utefter riksväg 45. Simuleringsprogrammet räknar ut NO x -halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO 2 och NO x utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NO x halter är andelen NO 2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NO x. Det sambandet som använts är uträknat med hjälp av mätvärden från Femmanstationen. Denna station är dock belägen mitt i stan och det är inte säkert att samma samband stämmer lika väl i ytterområden. I områdena från Bohus till Lilla Edet visar beräkningar i Enviman att MKN för NO 2 för år och tim-medelvärdena inte överskrids. MKN för dygnsmedelvärdena är svårast att klara, det finns risk för att den kommer att överskridas i Bohus, Nödinge och vid Lilla Edets bruk. Tidigare undersökningar som gjorts vid Miljöförvaltningen i Göteborg visar på att halterna år 2006 kommer ha sjunkit, detta innebär att det sannolikt inte kommer vara något problem att klara MKN utefter riksväg 45 år 2006. PM10 MKN för PM10 vid Bohus station överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde. Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det nedre tröskelvärdet. Det övre tröskelvärdet överskrids dock tre gånger, detta under en tremånaders period (figur 4). Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 18 µg/m 3 och vid Bohus station 16 µg/m 3. Då periodmedelvärdena överstiger det översta tröskelvärdet, vilket är på 14 µg/m 3 är det stor risk att även årsmedelvärdet överstiger det här värdet. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. CO Mätningarna vid Bohus station visar att halten CO under mätperioden ligger långt under det angivna riktvärdet. Både gräns- och riktvärde klaras utan problem. 36