PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

Relevanta dokument
SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Innehållsförteckning:

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Test av ditt Brunnsvatten

Förklaringar till analysresultatet

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Om dricksvattenkvalitet

Schysst vatten i kranen?

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

SVENSK VATTENANALYS AB

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Vattenkvalitet i Dannäs

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Gränsvärden och parametervärden

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Analyser av dialys och dricksvatten

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Förklaring till analysresultat för dricksvatten

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Bekemnin gsmedel '2,6- Diklorbenz Aktinomyc ph. 1,1,2- Triklorete n. VD Rådhuset ,2 <1 <1 < 0.01 < ,03 6 < 0.

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Dricksvattnet i Kärda

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Livsmedelsverkets författningssamling

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Så här kan du ta vattenprov på ditt eget brunnsvatten:

Provtagning av dricksvatten 2011

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Vattenverk i Askersund kommun

Dricksvattnet, senaste provtagning

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Grundvatten i Botkyrka kommun

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Gränsvärden och kommentarer till enskild vattentäkt.

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Analysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Ackrediteringens omfattning

Transkript:

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS AROSEKEN EGNA HEM 22 november 2010 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G. N R. : 556748-8746 B A N K G I R O : 2 4 4-3414 E - P O S T : I N F O @ M I L P R O J. S E W E B B : W W W. M I L P R O J. S E

22 november 2010 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 4 REFERENSER... 4 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Karta: lokalisering av brunnar Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten Analysprotokoll 2(4)

22 november 2010 1 BAKGRUND Miljö- och projekteringsbyrån har på uppdrag av Aroseken Egna Hem utfört provtagning av enskilda brunnar inför exploatering enligt ny detaljplan för Barkarö-Gotö i Västerås kommun. Provtagning har utförts med syfte att kontrollera vattnets kvalité före exploatering. 2 GENOMFÖRANDE Samtliga fastighetsägare kontaktades via telefon och brev innan provtagningen skulle ske. Provtagning utfördes den 28 oktober 2010 av ackrediterad provtagare. Provtagningen omfattade brunnar på fastigheterna Barkaröby 8:16 (brunn 5 i Bilaga 1) och Gotö 1:1 (brunn 1, 2 och 3 i Bilaga 1). Brunnen på Gotö 3:2 (brunn 4 i Bilaga 1) provtogs ej i samråd med fastighetsägaren då vattnet ej hade omsatts inför provtagningstillfället vilket sannolikt skulle leda till missvisande resultat samt att det endast brukas som trädgårdsbevattning. 3 RESULTAT Tabell 1 nedan sammanfattar resultatet översiktligt. Parametrarna inom parentes visar vilka halter som är avvikande. Bedömningen utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17), se Bilaga 2. Detaljerade analysprotokoll återfinns i Bilaga 3, Mikrobiologiska parametrar visar kvalitén ur ett hälsomässigt perspektiv, exempelvis om vattnet är förorenat av avloppsvatten eller ytvatten. Kemiska och fysikaliska parametrar visar kvalitén ur ett tekniskt och estetiskt perspektiv, ex. om vattnet är frätande, om det kan bli problem med vattenledningar och beredare, fläcka ner kläder vid tvätt eller vara hälsofarligt. Tabell 1. Översiktligt resultat av vattnets kvalité i de olika brunnarna. Brunnsnr. (Bilaga 1) Brunn Mikrobiologiska parametrar Kemiska och fysikaliska parametrar 1 Gotö 1:1 (A) Tjänligt Tjänligt med (flourid, kalium, mangan, natrium, uran) 2 Gotö 1:1 (B) Tjänligt med (E.coli, koliforma bakterier) 3 Gotö 1:1 (C) Otjänligt (koliforma bakterier) 5 Barkaröby 8:16 Otjänligt (koliforma bakterier) Tjänligt med (turbiditet, järn, hårdhet, uran) Tjänligt med (turbiditet, färg, fosfat, kalium) Tjänligt med (turbiditet, uran). Rapport nr Djup till vattenyta från rörkant 10316338 - - 10316340 - - 10316346 3,53 m 5,88 m Djup brunnsbotten från rörkant 10316344 1,68 m 4,37 m 3(4)

22 november 2010 Beroende på vad vattnet ska användas till ställs olika krav. Utav de provtagna brunnarna används en för djurhållning och övriga brunnar till trädgårdsbevattning vilket föranleder lägre krav på vattnets kvalité än om avsikten hade varit dricksvatten för människor. En vanlig orsak till problem med vattenkvalitén är mikrobiologisk tillväxt vilket kan påvisas i fyra av de fem brunnarna. Kemiska ämnen som uran, fluorid och mangan kan också påverka vattenkvaliteten. Dessa har påvisats i samtliga brunnar. I många fall finns det möjlighet att åtgärda problem som har uppstått, exempelvis genom att förbättra brunnens konstruktion eller att installera filter. Vattnets kvalité kan dock variera över tiden, beroende på förbrukning och årstid. 4 REFERENSER Socialstyrelsen Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten 4(4)

Bilaga 2. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Grund för : (h) = hälsomässig (e) = estetisk (t) = teknisk Om inte annat anges, gäller bedömningen när en halt är lika med eller högre än angivet riktvärde. Om inte annat anges, avses prov taget i samband med normal användning och omsättning av vattnet. Mikrobiologiska parametrar Parameter Enhet Tjänligt med Escherichia coli (E. coli) Koliforma bakterier Mikroorganismer vid 22 C Antal per 100 ml Antal per 100 ml Antal per ml Kemiska och fysikaliska parametrar Parameter Alkalinitet Aluminium Ammonium Antimon Arsenik Otjänligt Kommentar Påvisade (h) 10 (h) Indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer. 50 (h) 500 (h) Kan indikera både fekal och annan förorening som kan innebära hälsorisk. 1000 (h) Indikerar sådan förorening från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung. Enhet Tjänligt med HCO 3 Al NH 4 Sb As Otjänligt Kommentar Halt över 60 HCO 3 minskar risken för korrosionsangrepp i distributionsanläggningen. 0,50 (t) Kan i grundvatten indikera aluminiumutlösning från marken på grund av surt vatten (ph < 5,5). Kan medföra slambildning i distributionsanläggningen. 0,5 (t) Kan indikera påverkan från avlopp eller liknande. Förekommer främst vid syrefattiga förhållanden. Risk för nitritbildning, särskilt i filter och långa ledningsnät. 1,5 (h, t) Risk för kraftig nitritbildning och lukt. 5 (h) Kan indikera förorening från industri, deponi eller rötslam. Antimon kan också tillföras vattnet från material i va-installationer. 10 (h) Kan indikera påverkan från föroreningskälla. I bergborrade brunnar är dock orsaken oftast naturlig (sulfidmineral). Ev. risk för kroniska M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G. N R. : 556748-8746 B A N K G I R O : 2 4 4-3414 E - P O S T : I N F O @ M I L P R O J. S E W E B B : W W W. M I L P R O J. SE

15 november 2010 Bekämpningsmedel, enskilda Bekämpningsmedel, totalhalt Bly Cyanid hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid tillämpas riktvärdet 0,030. Med bekämpningsmedel (pesticider) avses organiska ämnen som används som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, slembekämpningsmedel, tillväxtreglerande medel och liknande produkter samt relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen. 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Pb CN 10 (h) Orsaken är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Kan också vara en indikation på påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag, särskilt hos små barn. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 50 (h) Riktvärdet avser totalhalt cyanid. Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. 20dyl. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Fluorid F 1,3 (h) Risk för tandemaljfläckar (fluoros). Se även övriga kommentarer om fluorid. 6,0 (h) Risk för fluorinlagring i benvävnad (osteofluoros). Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Vid bedömning av fluoridhalter bör dessutom följande information angående kariesskydd, fluorosrisk och vattenkonsumtion alltid ges: < 0,8: Dricksvattnet ger ett begränsat kariesskydd. 0,8 1,2: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. 1,3 1,5: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under 1/2 års ålder. 1,6 4,0: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 1/2 års ålder. 4,1 5,9: Dricksvattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 1/2 år. Fosfat 0,6 Kan indikera påverkan från avlopp, gödsling 2(5)

15 november 2010 Färg Järn Kadmium Kalcium Kalium Kemisk oxygenförbrukning COD Mn Klor, total aktiv Klorid PO Pt Fe Cd Ca K O 2 Cl 2 Cl och andra föroreningskällor. Kan även ha naturligt geologiskt betingat ursprung. 30 (e) Färgen kan iakttas med blotta ögat. Vattnet innehåller troligen järn eller humus. Orsaken till onormala förändringar bör alltid undersökas. 0,50 (e, t) Medför utfällningar, missfärgning och smak. Kan medföra dålig lukt. Risk för skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. I vissa vatten kan olägenheterna uppstå såväl vid lägre som högre halter än vad riktvärdet anger. 1,0 (h) Förekommer i grundvattnet i några områden med sedimentär berggrund. Kan orsakas av korrosion av kadmiumhaltiga material i fastighetsinstallationer, särskilt om vattnet är surt (ph < 5). 5,0 (h) Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 100 (t) Mellan 20 och 60 minskar korrosionsrisken i distributionsanläggningen. Olägenheter som vid hårdhet, vid svärda halter se parametern total hårdhet. 12 Kan i brunnsvatten indikera påverkan från förorening. Kan även ha naturligt geologiskt betingat ursprung. 8 (e) Vattnet innehåller organiskt material som kan ge lukt, smak och färg. Indikerar påverkan av ytligt markvatten. I en distributionsanläggning kan desinfektionseffekten försämras och mikrobiologisk tillväxt gynnas. 0,4 (e) Risk för lukt och smak av klor. Förekommer vid desinfektion med klor. 100 (t) Kan påskynda korrosionsangrepp. Halt som överstiger 50 Cl kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten. 300 (e, t) Risk för smakförändringar. Konduktivitet ms/m Är ett mått på vattnets totala salthalt. Höga värden (> 70 ms/m) kan indikera höga kloridvärden. Koppar Cu 0,20 (e, t) Orsakat av korrosion på kopparledningar. Risk för missfärgning av sanitetsgods och hår (vid hårtvätt). 2,0 (h, e, t) Ev. risk för diarréer, särskilt hos känsliga småbarn. Estetiska och tekniska olägenheter som ovan. Vattnet (kallvatten) bör spolas någon minut innan det används till dryck och matlagning, särskilt vid beredning av barnmat, efter längre tids stillestånd samt vid nya 3(5)

15 november 2010 Krom Kvicksilver Cr Hg installationer. 50 (h) Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Kroniska hälsoeffekter är inte kända, men kan inte uteslutas. Riktvärdets syfte är att begränsa dricksvattnets bidrag till totalintaget av krom. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 1,0 (h) Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Ev. risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Lukt Tydlig (e) Svag lukt indikerar påverkan. Normalt görs bedömningen efter undersökning vid 20 C, men kan på förekommen anledning (t.ex. klagomål) göras vid 50 C. Magnesium Mangan Natrium Nickel Nitrat Nitrit Mg Mn Na Ni NO 3 NO 2 Tydlig (h) Mycket stark (e) Bedömningen görs när främmande lukt indikerar att vattnet är så förorenat att det inte bör användas som dricksvatten. Bedömningen görs när lukten gör vattnet uppenbart motbjudande. 30 (e) Risk för smakförändringar. 0,30 (e, t) Kan i vattenledningar bilda utfällningar, som när de lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Risk för skador på textilier vid tvätt. 100 (t) Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten. Kan även orsakas genom avhärdning genom jonbyte med natrium. 200 (e, t) Risk för smakförändringar. 20 (h) Kan förekomma naturligt i surt grundvatten. Kan även indikera att råvattnet förorenats av industrier. 20 (t) Indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. 50 (h, t) Följande information bör alltid ges: Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). 0,1 (h, t) Kan indikera påverkan från förorening. Kan bildas genom ammoniumoxidation i filter och ledningsnät. Kan finnas i djupa brunnar vid syrebrist i vattnet. Följande information bör alltid ges: Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av viss risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). 0,50 (h) Ökad risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 4(5)

15 november 2010 ph (vätejonkoncentrationen) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) < 6,5 Låga ph-värden medför risk för korrosion på ledningar som kan leda till ökade metallhalter i dricksvatten. Kan indikera påverkan av ytvatten eller ytligt grundvatten. ph-värdet bör ligga inom intervallet 6,5 9,0. 10,5 (h) Troligen orsakat av överdosering av alkaliskt medel eller utlösning av kalk från cementbelagda ledningar. Risk för skador på ögon och slemhinnor. Vattnet kan inte användas som dricksvatten. 0,10 (h) Riktvärdet bör tillämpas på summan av halterna av följande ämnen: benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso- (ghi)-perylen och indeno-(1,2,3-cd)-pyren. Radon Bq/l > 1000 (h) Selen Se Risk för hälsoeffekter. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Störst risk för hälsoeffekter vid inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga halter i bostadsluften. I en enskild fastighet kan halten minskas genom kraftig luftning i radonavskiljare eller med andra metoder. För att undvika höjningar av radonhalten inomhus måste avgående gas ledas bort från bostaden. 10 (h) Halter över riktvärdet kan finnas naturligt i vattnet. Smak Tydlig (e) Avvikande smak kan indikera påverkan. Beträffande undersökningstemperatur, se kommentar till parametern lukt. Sulfat Total hårdhet (beräknad) SO 4 Tydlig (h) Mycket stark (e) Bedömningen görs när främmande smak indikerar att vattnet är så förorenat att det inte bör användas som dricksvatten. Bedömningen görs när smaken gör vattnet uppenbart motbjudande. 100 (t) Kan påskynda korrosionsangrepp. 250 (h, e, t) Risk för smakförändringar. Kan ge övergående diarré hos känsliga barn. dh 15 (t) Bildas av kalcium- och magnesiumjoner. Risk för utfällningar i ledningar, kärl och fastighetsinstallationer, särskilt vid uppvärmning. Skador på textilier vid tvätt. Turbiditet FNU 3 Är ett mått på vattnets grumlighet. Orsaken till onormala förändringar bör alltid undersökas. Indikerar påverkan på ytvatten. Uran U 15 (h) Kan förekomma naturligt i grundvatten. 5(5)