Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 40, Umeå socken, Västerbotten, 1997

UMARK 46 Arkeologisk rapport Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå universitet Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 40, Umeå socken, Västerbotten, 1997 Johnny Harju 2007

Bild på omslaget: Den vid inventeringen benämnda gravanläggning 1 sedd från öster. Foto: Johnny Harju, juli 2007. 1

2

Innehållsförteckning Förord 4 1. Sammanfattning 5 2. Inledning 6 3. Syfte och målsättning 6 4. Bakgrund 7 5. Topografi och områdesbeskrivning 9 5.1 Röbäcksområdet 9 5.2 Fornlämningsbilden i Röbäcksområdet 9 5.3 Fornlämningslokalen Raä 40 10 6. Metoder 13 6.1 Fältarbetet 13 6.2 Efterbearbetningen 13 7. Resultat 15 7.1 Resultat av utgrävningen 15 7.2 Resultat av provtagningarna 16 8. Tolkning och diskussion 17 9. Referenser 19 9.1 Publicerade 19 9.2 Opublicerade 19 9.3 Internet 19 9.4 Korrespondens 19 Tekniska och administrativa uppgifter 20 Bilagor 1. Översiktsritning över fornlämningslokalen 2. Planritningar anläggning 1 - Röset 3. Planritningar anläggning 2 - Altaret 4. Planritningar anläggning 3 - Graven 5. Fotolistor svartvit film Rapportserien 3

Förord Denna rapport är ett resultat av en rapportskuld som den då kallade Institutionen för arkeologi vid Umeå universitet hade till Länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta innebär att rapporten är författad i efterhand och därför kan man inte garantera att allt material och alla uppgifter har framkommit om den arkeologiska undersökningen. Uppgifterna kan i något fall vara andrahandsuppgifter då material saknas. Dock har det gjorts försök att sammanställa en rapport av det material och uppgifter som fanns att tillgå vid tillfället med hjälp av personer inblandade i undersökningen. Man bör även ha i åtanke att rapporten baseras på det som framkom till dags dato för den arkeologiska undersökningen. Det kan förekomma uppgifter som behandlar undersökningar gjorda på samma plats men efterkommande år. Dessa uppgifter har inte behandlats utan tiden har frusits vid tiden för den arkeologiska undersökningen. 4

1. Sammanfattning Institutionen för arkeologi vid Umeå universitet har bedrivit olika projekt rörande bebyggelsen i mellersta och norra Norrlands kustland under brons- och järnålder. Undersökningarna av Raä 40 och Raä 76, Röbäck, Umeå socken, ingår i projektet Ekonomi och bebyggelse i Västerbottens kustland under bronsålder och förromersk järnålder och bedrevs som en seminarieundersökning av AB-studenter under ledning av Lars Forsberg. Inom projektet vill man bland annat se hur olika typer av gravanläggningar förhåller sig till den forna strandlinjen. Fornlämningarna kring Röbäck är koncentrerade till två områden, Lidbergets norrsida samt området kring Hägnberget och Tomasberget. Majoriteten av dessa är belägna på nivåer mellan 30 50 meter över nuvarande havsnivå. På en två km 2 stor yta inom det sistnämnda området finns en diger samling gravanläggningar. Man har funnit tre gravfält med sammanlagt två rösen och fjorton stensättningar och utöver dessa finns även sju andra rösen och sju stensättningar. Vid den arkeologiska undersökningen av Raä 40 undersöktes tre av fornlämningslokalens anläggningar varav två framkom vid undersökningen. De undersökta anläggningarna benämndes Röset, Altaret och Graven. Vid undersökningen påträffades inga föremål i någon av anläggningarna men kol- och jordprover togs från Röset och Graven. Dessvärre skickades inte kolproven för datering och inte heller jordproven analyserades vilket kunde ha givit vidare information om anläggningarna. Att datera gravanläggningar genom redan fynddaterade och kategoriserade fornlämningar av rösekaraktär tillsammans med höjdförhållanden är möjlig. Detta kan ge en ungefärlig ålder på anläggningen och kan tillsammans med landhöjningskurvor avslöja om anläggningarna har varit strandbundna. Anläggningarna vid Raä 40 dokumenterades genom planritningar och fotografier. Ritningarna som upprättades ger inte ett entydigt svar på konstruktionsdetaljer och fotografierna som togs vartefter anläggningarnas sten- och jordlager blottlades har förkommit vilket ställer till problem i tolkningsfrågan huruvida dessa gravanläggningar är av den kategorin som har varit strandbundna. 5

2. Inledning Institutionen för arkeologi vid Umeå universitet har under ett antal år arbetat genom olika projekt med problem rörande bebyggelsen i mellersta och norra Norrlands kustland under bronsoch järnålder. Detta års seminarieundersökning ingår i projektet Ekonomi och bebyggelse i Västerbottens kustland under bronsålder och förromersk järnålder. Under föregående års arkeologiska undersökningar inom projektet så har man bland annat undersökt kokgropar, en stensättning och två fornlämningsliknande formationer inom Röbäcksfältet (Andersson 1994a, Andersson 1994b). Resultaten från dessa undersökningar har bedömts som att en uppföljning med fler arkeologiska undersökningar av anläggningarna i denna fornlämningsmiljö skulle kunna genera värdefull kunskap till forskningsprogrammet. Årets undersökningar som ägde rum 12 maj 6 juni berörde gravanläggningar i två fornlämningslokaler, Raä 40 och Raä 76, i Röbäck, Umeå socken. Det stora studentantalet möjliggjorde därför att flera anläggningar kunde undersökas inom ramarna för forskningsprojektet. 3. Syfte och målsättning Den arkeologiska undersökningens syfte är att i samband med seminariegrävningen ge studenterna kunskap i arkeologisk utgrävningsteknik samtidigt som man utför exploateringsundersökningar samt grävningar för forskningsprojektet Ekonomi och bebyggelse i Västerbottens kustland under bronsålder och förromersk järnålder. Inom projektet vill man bland annat se hur olika typer av gravanläggningar förhåller sig till den forntida strandlinjen. Målsättningen för undersökningen är att finna mer omfattande material som kan avgöra huruvida vissa typer av gravanläggningar behöver följa strandlinjen slaviskt. Ett antal rösen har tidigare undersökt och daterats men nivåbestämningar och dateringar har inte alltid överensstämt vid dessa undersökningar. 6

4. Bakgrund Landområdet för Hägnberget och Tomasberget (sydväst om nuvarande Röbäck) hade vid tiden för bronsåldern blivit tillgängligt för människorna i området genom den fortgående landhöjningen. Det låglänta slättlandet öster om bergen skulle länge vara under vatten. Vid omkring ca 500 e Kr skulle platsen för Röbäcks by ha rest sig ur havet och omkring 1000-talet skulle ett större landområde finnas i norr mellan nuvarande Röbäck och Böle. Vid 1500-talets början har slätten rest sig så att vattenlinjen går ca 900 m sydost om nuvarande landsvägen över slätten (Löfgren et al 1983:6f). Röbäck nämns för första gången i skriftliga källor år 1443 då Olof i Röbäck ingick i en tolvmannanämnd som befanns sig i tinget i Umeå socken (Löfgren et al 1983:6; Röbäck förr 1986:3). Dombrevet är dock inte bevarat i sitt original (Röbäck förr 1986:3). Äldsta bevarade originalhandlingen där Röbäck nämns är Håknäsbrevet från 1494 (Röbäck förr 1986:3). I Gustav Vasas jordebok från 1543 omnämns om 23 bönder bosatta i Röbäck vilket även är samma antal 1571. Detta innebar att Röbäck var den största byn i Umeå socken vid den tiden (Löfgren et al 1983:7). Röbäck har haft ett gynnsamt läge ur kommunikationssynpunkt med bl a sin närhet till sockenkyrkan på Backen. Den första kyrkan byggdes där i början på 1300-talet. Stigarna från de omgivande byarna inåt landet sammanföll och möttes i Röbäck för att fortsätta norrut till kyrkan som ligger några kilometer bort. Genom byn går också kommunikationsleden mot norr och söder, kustlandsvägen, som tillkom under 1600-talet. Den kom att följa de redan befintliga vägarna och stigarna (Löfgren et al 1983:7). Sjöledes hade man tidigt en livlig handel längs Bottenviken, Bottenhavet och Östersjökusten. Uppgifter från 1500-talets mitt talar om resor till Torneå, Österbotten och Stockholm för handelsutbyte (Löfgren et al 1983:7, 10). Backens kyrka byggdes mellan 1501 1508. Man byggde den i skalmursteknik, vilket innebar att en yttre och inre mur byggdes med ett mellanrum som fylldes med sten (http://student.educ.umu.se/~belbon99/historia.html). Enligt en tradition plockades sten till ett kyrkobygge i Umeå från bland annat långrösena i de så kallade Röbäcksfältet (Umeå stad, Raä 39) eventuellt har långröse (Raä 74) också blivit plundrat på material då endast en bottenplatta återstår (Anesäter 1967:18f). Bönder från Röbäck var med och byggde kyrkan på Backen varför det är troligt att sten av utsorterad storlek forslades vintertid från bland annat terrängen väster och sydväst om Röbäck tack vare den korta distansen. Terrängen kring Röbäck hyser många rösen och stensättningar med lättillgänglig sten vilket bönderna säkerligen visste om. Därför kan dessa ha fått släppa till material till bygget vilket kan ha gjort att rösen och stensättningar har försvunnit helt eller delvis (Anesäter 1967:18f). Nils Johan Ekdahl, prästvigd men med starka antikvariska intressen, företog sig resor till Norrland under åren 1827 1830 tillsammans med sin ritare O Olsson. Ekdahl beskriver bygderna han färdas genom, främst kyrkorna och fornlämningarna men ett idogt insamlande samt inköpande av artefakter och verk. Han nedtecknade en stor mängd kopior av förekommande originaldokument. Hänvisningar till Ekdahls resor ses i inventeringsunderlagen för mången fornlämningslokal i Umebygden, även rörande fornlämningar i Röbäck. Ferdinand Laestadius har under 1910-talet inventerat i Umeåtrakten och undersökt fornlämningar, speciellt gravanläggningar, från Holmsund till Sävar. Om han har undersökt något i det så kallade Röbäcksfältet är okänt för tillfället. 7

År 1967 presenterade Stig Anesäter en tvåbetygsuppsats benämnd Kuströsen i Umeåområdet. Under åren 1963-1966 hade han undersökt och beskrivit de olika rösen som finns representerade i trakten kring Umeå stad däribland de olika rösetyperna i det så kallade Röbäcksfältet. Anesäter upptäckte några nya rösen/stensättningar i området i samband med sina undersökningar av de redan kända lämningarna. Under åren 1993 och 1994 genomfördes seminariegrävningar av arkeologistudenter vid Umeå universitet som ett led i grundutbildningens B-kurs. Undersökningarna som båda åren berörde Raä 77, utfördes under ledning av Berit Andersson. Dessa undersökningar ingick i ett projekt som behandlar bronsålder i Västerbottens kustland. Första året undersökte man tre kokgropar vilka hade påträffats år 1991 under en inventerings- och karteringskurs för A-kursstudenter. Under det andra året undersöktes ytterligare en kokgrop, en stensättning samt några fornlämningsliknande förhöjningar inom gravfältet. Figur 1. Översiktskarta över Umeå med omnejd. Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/1284. 8

5. Topografi och områdesbeskrivning Landskapet längs med Umeälvens dalgång visar på de olika förlopp efter glaciala, postglaciala och fluviala processer vilka har skapat en mångskiftande topografi. Terrängen bjuder på många andra olika geologiska bildningar som drumliner, terrasser, långsträckta moränåsar, kullar, isälvssedimenteringar, hav- och sjösedimenteringar, meanderlopp med mera. Nedre delen av Umeälvens dalgång ligger är beläget på den så kallade kustslätten vilket gör att den har varit exponerat mot det öppna havet innan landhöjningen skapade barriärer i form av skärgård. Detta har medfört en tydlig inverkan på bergens utseende med bland annat renspolade toppar och ursvallningszoner i form av klapperstensfält ligger som band runtom bergen. Landskapet har även områden där olika fraktioner av material har avsatts beroende av vilken typ av sedimentering som skett. När det gäller vegetationen så domineras landskapet av barrskog, dock med stora inslag av lövskogsområden. Betydande delar av landskapet har påverkats av det moderna skogsbruket, bebyggelse och av jordbruket. 5.1 Röbäcksområdet Landskapet kännetecknas av den stora slätt som breder ut sig på den södra/västra sidan av Umeälven, Röbäcksslätten. Denna slätt är en fortsättning av den slätt som har sin början från Tavelsjöns södra ände och fortsätter över Hissjö och senare Kåddisheden samt Västerslätt ner till Österfjärden. Den västra delen av området får betecknas som bergigt kuperat med en platå mellan Röbäcksliden och Skravelsjöberget. Söder om Röbäcks samhälle är landskapet kulligt. Byn Röbäck är belägen drygt 3,5 km SV om Umeå centrum (se figur 1) och skiljs åt från staden tack vare denna slätt. Omfattande jordbruk i olika former bedrivs fortfarande på slätten även om bebyggelse har fått växa fram i form av stadsdelen Böleäng. Slättens nedre del har också sitt värde som rastplats för den stora mängd flyttfåglar som stannar upp här. 5.2 Fornlämningsbilden i Röbäcksområdet Kring Röbäck så kan man se två områden där fornlämningarna är koncentrerade. Det ena området är Lidbergets norra sida i anslutning till Umeälven. Där har man funnit inom 1 x 0,5 km stort område tre boplatser, fyra boplatsgropar och fyra fångstgropar. På motstående sida av älven har man funnit en boplats samt lösfynd av bl a nätsänke och eldslagningsflinta. Alla lämningar är funna på 30 metersnivån och högre. Det andra området är beläget söder till sydväst om Röbäcks samhälle (se figur 2). Inom en yta, 2 x 1 km, finns denna koncentration av fornlämningar. Här finner man en diger samling av gravanläggningar. Utöver tre gravfält med sammanlagt två rösen och 14 stensättningar så har man funnit sju rösen, sju konstaterade stensättningar samt två stensättningsliknande anläggningar utspridda inom området. Övriga anläggningar omfattar två härdar, sex boplatsgropar, en boplats samt ett boplatsområde. Dessutom har fyra obestämbara anläggningar och ett lösfynd påträffats, en eldslagningssten. Samtliga anläggningar förutom en samt lösfyndet påträffades på 30 metersnivån och uppåt. 9

Figur 2. Röbäcksområdet. Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/1284. 5.3 Fornlämningslokalen Raä 40 Kring fornlämningslokalen Raä 40 finns många registrerade fornlämningar. Merparten av dessa är gravanläggningar. Fornlämningslokalen Raä 40 är registrerat som ett 40 x 20 m stort gravfält orienterat i V-Ö där gravfältet är beläget på en östsluttning 20 m NNV om en kulturstig. Växtligheten på platsen utgörs av gles tallskog med bärrisvegetation på moränmark. Enligt den utförda inventeringen i augusti 1982 på platsen för lokalen, så finns det fyra gravanläggningar i form av två rösen och två eventuella stensättningar, dessutom finns ytterligare en möjlig fornlämning på platsen. Ett av gravanläggningarna, ett röse, ligger lite åtskilt från de tre övriga anläggningarna som är grupperade tillsammans i sydväst. Avståndet mellan dem uppgår dock bara till 5 m. Där emellan finns även den möjliga fornlämningen (se figur 3, 4 och 6). Anläggningarna är belägna på en platå som sträcker sig ut likt en udde utöver den omgivande terrängen. Platån reser sig uppemot 5 m över terrängen. Den första gravanläggningen, ett röse (se omslaget), har en diameter på 11 m och mäter 1,5 m i höjd. I röset mitt finns en grop, något oregelbunden i formen, 0,5 1 m bred, 2 m lång samt 0,5 1 m djup. Gropen sträcker sig i V-Ö riktning. Röset är dessutom urplockat i Ö där sten ligger utslängt. 10

Den andra gravanläggningen är belägen 5 m SV om det första. Även detta är ett röse men mindre i storlek. Diametern uppgår till 5 m och höjden är 0,5 m. Även detta röse har en grop i mitten, 1 m i diameter och 0,2 m djup. Röset är kraftigt utraserat med sten utslängt runtom. Figur 3. På den övre platån till vänster är gravanläggning 2 belägen och på den nedre platån till höger skymtar den möjliga fornlämningen som vid den arkeologiska undersökningen benämndes Röset. Foto: Johnny Harju, juli 2007. Gravanläggning nummer tre är belägen i direkt anslutning i NV till föregående anläggning. Denna anläggning kan vara en rösebotten likväl som en stensättning då även runt denna finns utslängd sten. Botten är rund, mäter 8 m i diameter och höjden är endast 0,1 m. Anläggningen har en stenfyllning bestående av 0,1 0,4 m stora stenar. I anläggningens NÖ del växer en stor tall. Anläggning fyra ligger i direkt anslutning i NV till föregående anläggning. Även denna kan vara både en rösebotten och stensättning. Formen är oregelbundet rund och mäter 5 m i diameter. Höjden är som i föregående anläggning 0,1 m. Likt de andra anläggningarna så ligger stenar utslängt runtom. 11

Figur 4. Anläggningarna som framkom vid inventering 1982. Som underlag utgör ritningen från undersökningen 1997 12

6. Metoder 6.1 Fältarbetet Det primära i undersökningen av fornlämningslokalen bestod av att upprätta ett koordinatsystem med fixpunkt för de återkommande mätningarna med avvägningsinstrument. Därefter påbörjades planläggningen av fornlämningslokalen med dess anläggningar. I samband med den arkeologiska undersökningen framkom två anläggningar som inte redovisades vid inventeringen 1982 (se kap 5.3 samt jämför figur 4 och 5). Förutom dessa två så valdes även den så kallade möjliga fornlämningen till de fortsatta undersökningarna. De tre anläggningarna namngavs enligt följande; anläggning 1 - Röset, anläggning 2 - Altaret och anläggning 3 - Graven. Alla anläggningarna på Raä 40 avritades på en översiktsritning varvid även avvägningsresultaten infördes på ritningen ( Se bilaga 1). Anläggningarna som skulle genomgå undersökning fotograferades innan avtorvningen tog vid. Förfarandet vid de fortsatta undersökningarna av de enskilda anläggningarna efter den gjorda avtorvningen får beskrivas enligt följande. Efter det att man har avtorvat, avlägsnat ett sten- eller jordlager så utfördes en fältdokumentation i form av att anläggningen planritades, fotograferades samt avvägdes. Eventuella fynd dokumenterades genom att dessa avvägdes och mättes in för att sedan fyndkategoriseras och journalföras. Emellanåt togs också antingen kol- eller jordprover där man fann det lämpligt ur undersökningssynpunkt. När man i det här fallet nådde fast berg efter borttagande av respektive sten- och jordlager innebar det naturligtvis att den sista dokumenteringen gjordes. Slutliga uppgiften var att återställa anläggningarna i så nära ursprungligt skick som det var möjligt. 6.2 Efterbearbetning Efterbearbetningen bestod av att framkalla film, renrita ritningar och digitalisera dessa, bearbeta tagna prover och eventuellt vidarebefordra dessa för analys samt upprätta tabeller över gjorda fynd. 13

Figur 5. Anläggningarna som undersöktes i samband med de arkeologiska undersökningarna 1997. Noterbart är att anläggning 2 Altaret inte finns upptagen vid 1982 års inventering och att anläggning 3 Graven är en del av den vid inventeringen benämnda gravanläggning 3. 14

7. Resultat 7.1 Resultat av utgrävningen Anläggning 1 Röset (Se ritningar, bilaga 2.1 2.4) Anläggningen har en oregelbunden oval form och mäter 4,5 x 2 m med höjden 0,3 m. Röset består av en stenpackning med 0,1 0,4 m stora stenar, dessutom kan en kantkedja urskiljas. För övrigt är röset något utrasat i S. Anläggningen är beläget på en klipphäll mellan två större rösen (se figur 6 nedan). Figur 6. Anläggning 1 Röset, i bildens mitt. I bakgrunden syns gravanläggning 1 och i förgrunden till vänster skymtar gravanläggning 2. Foto: Johnny Harju, juli 2007. Efter avlägsnandet av två stenlager ur anläggningen kunde två kolprover tas i ett förmodligen blottlagt jordtäcke. Efter avlägsnandet av det första jordlagret i rösets S del fann man ett fynd av kvarts vid kantkedjan. Detta fynd avfärdades dock som ett naturligt inslag i jordtäcket (Lars Forsberg sic 2007-05-29). I botten av röset fanns en jordfyllning, 0,1 0,2 m, som var svart och mörkbrun i färgen. Ytterligare ett kolprov, de tredje, togs i närheten av kvartsfyndet. Vid avlägsnandet av jordlagret tog man även jordprover, antalet okänt. Anläggning 2 Altaret (Se ritningar, bilaga 3.1 3.2) Det så kallade Altaret är en oval anläggning som mäter 3 x 1,5 m. Anläggningens högsta höjd är 0,7 m. I anläggningens SSÖ del finns ett klippblock, 1,3 x 0,7 m med en tjocklek av 0,6 m. Detta klippblock stöttas i dess NÖ del av en 0, 4 m stor stödsten. Detta gör att klippblocket är höjt 0,2 m över marken. Anläggning 2 Altaret är beläget ÖSÖ om anläggning 1 Röset. Inga fynd gjordes och inte heller togs det några prover från anläggningen då sten och jord avlägsnades. 15

Anläggning 3 Graven (Se ritningar, bilaga 4.1 4.4) Graven beskrivs som en oregelbunden oval anläggning, 3,5 x 2 m i V Ö riktning där höjden varierar mellan 0,1 0,3 m. En kantkedja kan skönjas i anläggningens V del. Anläggningen har två flata täckhällar, 1,02 x 0,64 m med en tjocklek av 0,20 m respektive 1,09 x 0,34 m samt har en tjocklek av 0,21 m. De övriga stenarna i anläggningen har storleken 0,05 0,4 m. Den ena hällen är belägen Ö om kantkedjan och den andra ligger 0,5 m Ö om den föregående. Graven anses vara något oregelbunden och utspridd, speciellt i den Ö delen. Anläggning 3 Graven är belägen ca 4 m VNV om anläggning 1 Röset. S om anläggning 3 ligger ett större röse (se figur 7 nedan). Ett kolprov togs efter det att anläggningen avtorvats. Ytterligare kolprov togs då täckhällarna och stenarna därunder avlägsnats samt när jordlagret avlägsnades. Ett fynd av ben görs vid avlägsnandet av jordlagret. Detta fynd är dock så söndervittrat att det faller sönder vid tillvaratagandet (Lars Forsberg sic 2007-05-29). Jorden som påträffas under täckhällen är ljusbrun med inslag av svart och rött. Jordtäcket har inslag av sten, 0,05 0,15 m stora. Figur 7. I förgrunden något till vänster ses den undersökta anläggningen Graven som ansluter till gravanläggning 2. I bildens mitt till vänster syns Röset. Foto: Johnny Harju, juli 2007. 7.2 Resultat av provtagningarna De jordprov som togs under utgrävningen av anläggningarna genomgick ingen analys utan lämnades ogjorda. Kolproven mötte också samma negativa resultat då dessa inte beviljades medel för 14 C-datering. 16

8. Tolkning och diskussion Den arkeologiska undersökningen av Raä 40 grundar sig på hur olika typer av gravanläggningar förhåller sig till den forntida strandlinjen. Ett antal rösen har tidigare undersökt och daterats men nivåbestämningar och dateringar har inte alltid överensstämt vid dessa undersökningar. Tre anläggningar undersöktes på fornlämningslokalen Raä 40; Röset, Altaret och Graven. Röset är en anläggning som är belägen/placerad mellan två rösen. Altaret är en fristående anläggning medan Graven får ses som en del av den anläggning som benämndes som nummer tre vid inventeringen 1982. Gemensamt för de tre anläggningarna är att storleksmässigt är de mindre eller rentav betydligt mindre än de övriga anläggningarna i fornlämningslokalen. De undersökta anläggningarnas storlek och placering ger därför ett intryck av att vara sekundärt anlagda. Ett av tillvägagångssätten att datera gravanläggningarna är 14 C-datering av organiska fynd eller en typologibestämning av föremål. Vid undersökningarna av de tre gravanläggningar vid Raä 40 fann man dock inga föremål som kunde dateras via typologi eller 14 C-datering, däremot fann man kol i två av anläggningarna som skulle kunna dateras. Dessvärre så medgavs inga medel att datera kolproven. Det finns emellertid andra fornlämningslokaler på Hägnberget i Röbäck kring Raä 40. Majoriteten av dessa, ett tjugotal, finns på nivåerna 30 50 meter över nuvarande havsnivå. Hur de förhåller sig till varandra i tid är inte utrett än då bara fornlämningslokalen Raä 77 har undersökts i området. Denna lokal är belägen ca 600 m NNÖ om de undersökta anläggningarna vid Raä 40. Vid de undersökningar som påbörjades 1993 utgrävdes tre kokgropar vid Raä 77. Alla tre var belägna på nivån 29 meter över havet, vilket är 7 10 m lägre än Raä 40. De 14 C-dateringar som man fick vid utgrävningen av kokgroparna 1993 spänner mellan 794 386 BC (Andersson 1994a). Vid undersökningarna efterkommande år undersöktes ytterligare en kokgrop vid Raä 77, nu på nivån 33 m ö h. Denna anläggning 14 C-daterades till 786 410 BC (ST. 14191). Man undersökte även två fornlämningsliknande anläggningar och en stensättning vid samma lokal och dessa låg 35, 37 respektive 37 m ö h. Endast stensättningen 14 C-daterades vilket gav resultatet 156 BC 56 AD (UA-10139). Denna datering motsvarar en havsnivån omkring 18 20 m medan en strandbunden anläggning på nivån 35 m ö h motsvarar en datering omkring 1600 BC enligt strandförskjutningskurvan för Umeåområdet. Därför kan det vara svårt att knyta an de undersökta anläggningarna vid Raä 40 till Raä 77 kronologiskt om man saknar 14 C-dateringar. Detta gör att det också blir betydligt svårare att sätta de undersökta anläggningarna i ett kontextuellt sammanhang gentemot de övriga fornlämningarna i kustområdet. Att datera gravanläggningar genom redan fynddaterade och kategoriserade fornlämningar av rösekaraktär tillsammans med höjdförhållanden är möjlig. Denna metod använde bland annat Evert Baudou när han undersökte kuströsen i Ångermanland 1957-62 (Baudou 1968). För att kunna kategorisera de anläggningar som undersöktes vid Raä 40 finns en viss problematik. Man har visserligen ritat och beskrivit anläggningarna innan avtorvning och under undersökningens gång samt nämnt vissa konstruktionskaraktärer som kantkedja i både Röset och Graven och om sten- och jordlager, men ett viktigt dokumentationsmaterial saknas, fotografier. Anläggningarna fotograferades under hela undersökningsprocessen men fotografierna har förkommit vid ett senare tillfälle. Anläggningar har förvisso ritats av i plan men inte i profil. 17

Detta ger inte en helhetsbild av hur anläggningarna såg ut från början och hur dessa såg ut vartefter sten- och jordlager avlägsnades. Röset - dvs anläggning 1, får antas vara en stensättning, eventuellt röseliknande, då man tar anläggningens storlek och höjd i anspråk. Altaret - anläggning 2, och dess funktion som anläggning är svår att tolka enbart ur ritningarna. Graven anläggning 3, har karaktären av att vara en sekundär anlagd gravanläggning som inkorporerats i den primära gravanläggningen. Det finns två täckhällar men inga skönjbara kistor på ritningarna. De två rösena, benämnda som anläggning ett och två vid inventeringen 1982, får antas vara strandbundna vid tiden för anläggandet då tidigare forskning bekräftat kategorins existerande vid tiden för nivån 35 m ö h vilket ger en datering till äldre bronsålder enligt strandförskjutningskurvan för Umeåområdet (Segerström och Renberg 1982:22). De två övriga anläggningarna, benämnda tre och fyra vid 1982 års inventering, är inte bekräftade som stensättningar utan kan antas vara rösebottnar. De får därför antas vara samtida som ovannämnda anläggningar då de storleksmässigt överensstämmer mer med dessa anläggningar. Röset, Altaret och Graven antas vara yngre än de fyra ovannämnda anläggningarna men ingen säker datering gällande period kan antas då anläggningarna inte kan kategoriseras utifrån den dokumentation som är gjord. De undersökta anläggningarnas anläggande har även de med säkerhet varit strandbundna då platsens dåvarande läge mot älvmynningen/havet inbjuder till exponering, detta förmodligen i avsikt att visa territorieberättigande/markägande. Platån med sina upptill fem meter höga och branta sidor medger en långvarig exponeringstid innan den övrigt flacka terrängen pga landhöjningen får en snabb strandförskjutning. Därmed förlorar platsen för gravanläggningarna sin förmodade status i området. 18

9. Referenser 9.1 Publicerade Baudou, Evert 1968. Forntida bebyggelse i Ångermanlands kustland. Arkeologiska undersökningar av ångermanländska kuströsen. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning XVII1968. Örnsköldsvik. Löfgren, Maria; Sundin, Bo och Wikström, Eva samt Huggert, Anders och Spång, Lars-Göran 1983. Röbäck och Täfteå: Inventering och bevarandeförslag 1982. UTAB, Umeå. ISSN 0280-3313. Segerström, Ulf och Renberg, Ingemar 1982. Varviga sjösediment avslöjar den forntida landhöjningens förlopp. Landhöjning och kustbygdförändring volym 1. Nordiskt symposium 2-4 juni 1982, Högskolan i Luleå, SGU, Luleå kommun, sid 17-24. 9.2 Opublicerade Andersson, Berit 1994a. Rapport över arkeologisk undersökning av tre kokgropar i anslutning till Raä 77, Röbäck 14:8 III, Umeå sn, Umeå kn, Västerbottens län. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. Andersson, Berit 1994b. Rapport över arkeologisk undersökning av 1 kokgrop i anslutning till Raä 77 samt 1 stensättning Raä 77, Röbäck 14:8 III, Umeå sn, Umeå kn, Västerbottens län. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. Anesäter, Stig 1967. Kuströsen i Umeåområdet. En jämförande studie mellan rösen i Västerbotten och rösen i Halland, Bohuslän, Dalsland, Värmland och Uppland med särskild uppmärksamhet riktad mot eventuella överensstämmelser i utseende, storlek och läge. Tvåbetygsuppsats i nordisk och jämförande fornkunskap. Umeå Röbäck förr och nalta nu: Rapport från hembygdsforskning i Röbäck 1981-1986 (1986). Röbäcks hembygdsförening. 9.3 Internet Umeå landsförsamling http://student.educ.umu.se/~belbon99/historia.html 2006-12-18 9.4 Korrespondens Forsberg, Lars. E-post 2007-05-29 19

Tekniska och administrativa uppgifter Tillståndsgivare Länsstyrelsen Västerbottens län Diarienummer 220-4934/1997 Uppdragsgivare och undersökande institution Län Landskap Socken Institutionen för arkeologi, Umeå universitet Västerbottens län Västerbotten Umeå stad Fastighet Röbäck 15:12 Kartblad 20K 6d NV Platsens koordinater X:7083985-7084006 Y:1715657-1715701 Fornlämningsnummer Raä 40 Fornlämningsobjekt Tidpunkt för uppdragets genomförande Medverkande personal och arbetsledare Utfört arkeologiskt uppdrag Beslutsgrund för det arkeologiska uppdraget Röse 1997-05-24-1997-06-03 Lars Forsberg (undersökningsledare) och AB-studenter Seminariegrävning kombinerat med exploaterings- och forskningsundersökning Ett mer omfattande undersökt material behövs för forskningsprojektet "Ekonomi och bebyggelse i Västerbottens kustland under bronsålder och förromersk järnålder" för att kunna avgöra huruvida vissa gravanläggningar slaviskt följer strandlinjen. Detta görs för att nivåbestämningar och 14 C-dateringar inte alltid överensstämmer vid tidigare gjorda undersökningar. Förvaring av fyndmaterial och dokumentationshandlingar Dokumentationen förvaras på Institutionen för Arkeologi och Samiska studier vid Umeå universitet. 20

Bilaga 5:1 Fotolista - Svartvit film 1 Raä 40, Umeå socken Fyndnr Fotobeskrivning (motiv, plats etc) Fotoriktning 1 "Altaret", före ingreppet Mot S 2 "Altaret", före ingreppet Mot V 3 "Altaret", före ingreppet Mot N 4 "Altaret", före ingreppet Mot Ö 5 "Altaret", anläggningens norra del, före ingreppet Ovanifrån 6 Detaljfoto av "Altarets" nordöstra del, före ingreppet - 7 Detaljfoto av "Altarets" östra del, före ingreppet - 8 Detaljfoto av "Altarets" nordvästra del, före ingreppet - 9 Röset, översiktsbild Mot N 10 Röset, översiktsbild Mot Ö 11 Röset, översiktsbild Mot S 12 Röset, översiktsbild Mot SV 13 Röset, efter avtorvning Mot N 14 Röset, efter avtorvning Mot N 15 Grav, översiktsbild Mot N 16 Grav, översiktsbild Mot Ö 17 Grav, översiktsbild Mot SÖ 18 Grav, översiktsbild Mot V 19 "Altaret", efter avtorvning Mot SV 20 "Altaret", efter avtorvning Mot Ö 21 "Altaret", efter avtorvning Mot NV 22 "Altaret", efter avtorvning Mot SÖ 23 Röset, översiktsbild, efter borttagandet av första stenlagret Från fototorn 24 Röset, översiktsbild, efter borttagandet av första stenlagret Mot Ö 25 Röset, översiktsbild, efter borttagandet av första stenlagret Mot S 26 Röset, översiktsbild, efter borttagandet av första stenlagret Mot SV 27 Röset, översiktsbild, efter borttagandet av första stenlagret Mot N 28 "Altaret", efter borttagandet av första stenlagret Mot Ö 29 "Altaret", efter borttagandet av första stenlagret Mot N 30 "Altaret", efter borttagandet av första stenlagret Mot V 31 "Altaret", efter borttagandet av första stenlagret Mot S 32 "Altaret", detaljbild Mot SÖ 33 "Altaret", detaljbild Mot NV 34 Grav, översiktsbild, efter avtorvning Mot SV 35 Grav, översiktsbild, efter avtorvning Mot V 36 Grav, översiktsbild, efter avtorvning Mot N 37 Grav, översiktsbild, efter avtorvning Mot Ö

Bilaga 5:2 Fotolista - Svartvit film 2 Raä 40; Umeå socken Bildnr Fotobeskrivning (motiv, plats etc) Fotoriktning 1 Grav, översiktsbild, efter avlyftning av täckhäll Mot V 2 Grav, översiktsbild, efter avlyftning av täckhäll Mot Ö 3 Grav, översiktsbild, efter avlyftning av täckhäll Mot N 4 Grav, översiktsbild, efter avlyftning av täckhäll Mot S 5 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av andra stenlagret Mot SV 6 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av andra stenlagret Mot NV 7 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av andra stenlagret Mot NÖ 8 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av andra stenlagret Mot Ö 9 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av andra stenlagret Mot S 10 Graven, översiktsbild efter borttagandet av första jordlagret Mot S 11 Graven, översiktsbild efter borttagandet av första jordlagret Mot Ö 12 Graven, översiktsbild efter borttagandet av första jordlagret Mot N 13 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av jordlagret Mot Ö 14 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av jordlagret Mot N 15 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av jordlagret Mot SÖ 16 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av jordlagret Mot S 17 Anläggning 1, översiktsbild efter borttagandet av jordlagret Från träd i S 18 Översiktsbild Mot N 19 Översiktsbild Mot Ö 20 Anläggning 2 färdigundersökt, översiktsbild Mot SÖ 21 Anläggning 2 färdigundersökt, översiktsbild Mot NV 22 Anläggning 2 färdigundersökt, detaljbild Mot NV 23 Anläggning 2 färdigundersökt, detaljbild Mot NÖ 24 Anläggning 2 i restaurerat skick 25 Anläggning 3, efter borttagandet av sista jordlagret Mot N

Bilaga 5:3 Fotolista - Svartvit film 3 Raä 40, Umeå socken Bildnr Fotobeskrivning (motiv, plats etc) Fotoriktning 1 Anläggning 3 efter borttagandet av sista jordlagret Mot N 2 Anläggning 3 efter borttagandet av sista jordlagret Mot Ö 3 Anläggning 3 efter borttagandet av sista jordlagret Mot S 4 Anläggning 3 efter borttagandet av sista jordlagret Mot V 5 Anläggning 3 efter borttagandet av sista jordlagret Mot V 6 Anläggning 1 efter borttagandet av kantkedjan Mot NO 7 Anläggning 1 efter borttagandet av kantkedjan Mot N 8 Anläggning 1 efter borttagandet av kantkedjan Mot Ö 9 Anläggning 1 efter borttagandet av kantkedjan Mot S 10 Anläggning 1 efter borttagandet av kantkedjan Mot S 11 Anläggning 3 efter restaurering Mot S 12 Anläggning 3 efter restaurering Mot Ö 13 Anläggning 3 efter restaurering Mot N 14 Anläggning 3 efter restaurering Mot V 15 Anläggning 1 efter restaurering Mot Ö 16 Anläggning 1 efter restaurering Mot N 17 Anläggning 1 efter restaurering Mot V

Tidigare utgivna rapporter i UMARK-serien 1. Erik Norberg. Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 249, Karl-Gustav sn, Norrbotten. Anläggning 6 hyddbotten och anläggning 7 boplatsgrop. Umeå 1995. 2. Erik Norberg. Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 249, Karl-Gustav sn, Norrbotten. Anläggning 5, hyddbotten. Umeå 1996 3. Per-Erik Egebäck. Rapport över arkeologisk undersökning, Pörnullbacken, Vörå sn, Österbotten. Osteologisk rapport: Barbro Hårding. Arkeobotanisk rapport: Karin Viklund. Umeå 1996. 4. Anna-Karin Lindqvist med bidrag av Per H. Ramqvist och Barbro Hårding. Gallsätter. Arkeologisk undersökning av fornl. komplex Raä 7, Skog sn, Ångermanland 1994-1995. Umeå, 1996. ( OBS Utvidgad färgedition finns också att beställa på CD, för Mac eller PC) 5. Joakim Goldhahn. Röse och stensättning vid Yttertavle 1:41, Umeå sn, Västerbotten. Umeå 1997. 6. Björn Oscarsson. Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 172, Nysätra sn, Strandfors 2:14, 1:16, Västerbottens län. Umeå 1997. 7. Åsa Lundberg och Tarja Ylinen. Rapport över arkeologisk undersökning av boplats Raä 510, Västerdal 1:1, Flurkmark, Umeå sn, Västerbotten. Umeå 1997. 8. Cecilia Hällström. Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 152 och 150, Hög sn, Gävleborgs län. Umeå 1997. 9. Cecilia Hällström. Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 127, Jättendal sn, Gävleborgs län. Umeå 1997. 10. Per-Erik Egebäck. Rapport över arkeologisk undersökning, Pörnullbacken, Vörå sn, Österbotten. Umeå 1997. 11. David Loeffler. Arkeologisk undersökning av Grodan, Vuollerim, Raä 1292, Jokkmokks sn, Lappland, 1987. Umeå 1998. 12. David Loeffler. Arkeologisk undersökning av Norpan 1 (J106E), Vuollerim, Raä 1292, Jokkmokks sn, Lappland, 1983 och 1987. Umeå 1998. 13. David Loeffler. Arkeologisk undersökning av Norpan 2 (J106A), Vuollerim, Raä 1292, Jokkmokks sn, Lappland, 1983-1987. Del 1-8. Umeå 1998. 14. Per H. Ramqvist. Den äldre bebyggelsekontinuiteten i Ångermanland. Rapport från ett arkeologiskt projekt omfattande undersökningar på Raä nr 1 och 2 i Arnäs sn, Raä 32 i Själevad sn samt fyra fosfatkarteringar i Själevad och Arnäs socknar. Umeå 1999. 15. Christina Westlin. (Red) Arkeologisk undersökning av Pörnullbacken, Vörå, Österbotten, Finland. Del 1-2. Umeå 1999. 16. Carina Olson. Osteologisk rapport över brända ben från Hedningahällan, Raä 68, Enånger socken, Hälsingland. 1999. 17. Lennart Klang. Arkeologiska utgrävningar i Fattenborg, Töre socken, Västerbottens landskap, Norrbottens län. 1996. Delundersökning av boplatsvallar och boplatsgropar. Raä 318, 341 och 408. Umeå 2000. 18. David Loeffler. Arkeologisk undersökning av Bäckishällorna Oravais, Kimo Finland 1999. Umeå 2000. 19. Anna-Karin Lindqvist. "Banafjäll, raä 304 i Grundsunda socken, Ångermanland. Bilaga: Geofysiska mätmetoder tillämpade i ett arkeologiskt sammanhang". Umeå 2000. 20. Christina Westlin (red). Arkeologisk undersökning av Pörnullbacken, Vörå sn, Österbotten, Finland. 1999. Del 1-2. Umeå 2000. 21. Thomas Larsson & Lillian Rathje. "Arkeologisk undersökning av stensättningar, skärvstenshögar och kokgrop i Skäran, Nysätra socken (RAÄ 10 & 240), Västerbottens län". Umeå 2001. 22. Erik Norberg och Leif Jonsson (osteologisk rapport). Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning Raä. 249 Karl-Gustavs sn. 1997. Umeå 2001. 23. Noel D. Broadbent och Johan Olofsson. Archaeological Investigations of the S. A. Andrée Site, White Island, Svalbard 1998 and 2000. Umeå 2002. 24. Anders Huggert och Nina Karlsson. Rapport över arkeologisk delundersökning av härdområdet fornlämning nr 173 samt markkemisk kartering av härdgruppen fornlämning 47, Holmträsk 1:20, Degerfors sn, Vindelns kn, Västerbottens län. 2001. Umeå 2002. 25. Alf Björck. Arktiska pilbågar. Katalog över Christian Pfaffs pilbågesamling. Umeå 2003. 26. Alf Björck. Pilar och pilspetsar från Västgrönland. Katalog över Christian Pfaffs pilbågesamling. Umeå 2003. 27. Helena Andersson, Roger Engelmark & Johan Linderholm. Miljöarkeologisk undersökning av Fattenborg, Raä 341, 405:2 samt 318, Töre sn, Norrbottens län. Umeå 2003. 28. Erik Norberg. Rapport arkeologisk forskningsundersökning av en senneolitisk boplatsvall RAÄ 264 Karl Gustav sn, Norrbotten 2002. Umeå 2003. Osteologisk rapport av Anders Fandén.

29. Lillian Rathje. Provundersökning av fornlämning Raä 508 i Böle 3:4, Lövånger socken, Västerbottens län. Umeå 2003. 30. Lillian Rathje. Arkeologisk undersökning av stensättningar och kokgrop i Skäran, Nysätra socken, Västerbottens län. Umeå 2003. 31. Birgitta Fossum och Nina Karlsson. Rapport arkeologisk forskningsundersökning av samiska härdar och boplatser vid RAÄ 1453, 738, 739, 300 och 737, Gråträsk, Piteå sn, Lappland 2002. Umeå 2003. 32. Birgitta Fossum och Nina Karlsson. Rapport arkeologisk forskningsundersökning vid samiskt viste RAÄ 300 från yngre metalltid - tidig medeltid, Gråträsk, Piteå sn, Lappland 2002. Osteologisk rapport av Leif Johnsson. Umeå 2003. 33. Sara Hjalmarsson. Arkeologisk och miljöarkeologisk undersökning av skärvstenshög Raä 94:6, Ullevi 5:1, Gåsinge- Dillnäs sn., Södermanland, samt undersökning av provschakt i områdets åkermark. En del i forsknings- och metodutvecklingsprojektet Hällbilder, språk och miljö. Umeå 2003. 34. Oili Räihälä. Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning Huhtalehto Raä 221 Hietaniemi sn. Norrbotten 1997. Umeå 2003. 35. CD studenter, ht 2003 & Kristina Josephson Hesse (Red.). Arkeologisk rapport. RAÄ 16 Mariehem Umeå sn. Västerbotten 2003. Umeå 2004. 36. Britta Lindgren. HÄLLBILDER I NORR. Forskningsläget i Jämtlands- Västerbottens- och Västernorrlands län. Umeå 2004. 37. CD studenter, ht 2004, Britta Lindgren & Johan Olofsson (redaktörer). Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 158, Ådals-Liden sn, Ångermanland. Umeå 2004. 38. Britta Lindgren. Rapport över arkeologisk undersökning av markyta framför hällmålningslokal, RAÄ 160, Ramsele sn, Ångermanland, 2001. Umeå 2005. 39. Daniel Eriksson. Rapport över undersökning av fångstgrop RAÄ 16, Högberget I, Ramsele sn, Ångermanland, 2002. Umeå 2005. 40. Peter Holmblad. Rapport över arkeologisk undersökning av Högberget III, Ramsele sn, Ångermanland, 2003. Umeå 2005. 41. Anna-Karin Lindqvist. Arkeologiska undersökningar i Själevad socken. Stensättning Raä 92 i Gene samt boplatserna Raä 219 och 155 i Vågsnäs, norra Ångermanland. Umeå 2005. 42. Radoslaw Grabowski. Arkeologisk kursundersökning av RAÄ 158 Ådals-Lidens sn. 2005. Umeå 2005. 43. CD studenter, ht 2005, Thomas Larsson & Johan Olofsson (redaktörer). Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 158, Ådals-Liden sn, Ångermanland. Umeå 2006. 44. Roger Engelmark & Johnny Harju. Rapport över arkeologisk förundersökning av Raä 183, Ramsele sn, Ångermanland, 2005. Umeå 2007. 45. Johnny Harju. Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 202 samt del av Raä 206, Sävar sn, Västerbotten, 1992. Umeå 2007. ISSN 1401-5986