MILJÖRAPPORT 2015

2015 2016-03-23 MILJÖRAPPORT 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN... 4 UPPGIFTER OM HUVUDMAN... 4 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning... 4 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten... 4 1.3 Luft... 5 1.4 Vatten... 6 1.5 Avfall... 6 1.6 Externt buller... 6 1.7 Råvaror och kemikalier... 7 2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN... 7 3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER... 8 4 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN... 11 4.1 Kunskapskravet... 11 4.2 Bästa tillgängliga teknik (BAT)... 11 4.3 Lokaliseringsprincipen... 11 4.4 Hushållning med råvaror och energi... 11 4.5 Produktvalsprincipen... 11 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada... 11 5 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET... 12 5.1 Faktisk produktion under året... 12 5.2 Drifttid... 13 5.3 Tillbud, störningar och klagomål... 13 6 EGENKONTROLL... 13 6.1 Besiktningar... 13 6.2 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter... 13 6.3 Miljömål... 14 7 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER... 14 7.1 Råvaruförbrukning... 14 7.2 Förbrukning av vatten... 14 7.3 Förbrukning av kemiska produkter... 14 7.4 Energianvändning... 14 7.5 Bränsleanvändning... 15 8 UTSLÄPP TILL LUFT... 15 8.1 Reningsanläggningar... 16 8.2 Utsläpp av stoft... 16 8.3 Utsläpp av svaveldioxid... 19 8.4 Utsläpp av kväveoxid... 19 8.5 Utsläpp av koldioxid... 20 8.6 Installerad och förbrukad mängd köldmedium... 20 9 UTSLÄPP TILL VATTEN... 21 9.1 Lakvatten... 21 9.2 Läckage till Göta Älv... 23 10 AVFALL... 25 10.1 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar... 25 10.2 Arbetet på Mjölkberget... 26 10.3 Övrigt avfall... 27 10.4 Farligt avfall... 28 10.5 Åtgärder för att minska mängden avfall... 28 11 TRANSPORTER... 29 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 2

12 OMGIVNINGSKONTROLL... 29 12.1 Vattenmossa... 29 12.2 Grundvatten... 30 12.3 Referensdike... 32 12.4 Väggmossa... 34 13 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 35 BILAGOR 1. Situationsplan 2. Reduktionsugn 3. Filteranläggningen 4. Lokalisering 5. Buller 6. Stoftutsläpp 7. Flödesschema 8. Lakvatten 9. Vattenmossa 10. Bergbrunnar 11. Provtagningspunkter 12. Referensdike G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 3

UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Platsnamn: Vargön Alloys Platsnummer: 14 87 11 20 Fastighetsbeteckning: Vargön 2:3, Rånnum 6:41 Postnummer, ort: 468 80 Vargön Besöksadress: Vargön 110 (larm) Kommun: Vänersborg Kontaktperson: Annelie Papadopoulos Huvudbransch: 27.70 Telefon: 0521-27 74 59 E-post: annelie.papadopoulos@vargonalloys.se UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Yildirim Group of Companies (ETI Invest ) VD: Johan Svensson Organisationsnummer: 55 60 17-29 25 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Vargön Alloys ägs sedan februari 2008 av den turkiska koncernen Yildirim Group of Companies (ETI Invest ). Verkställande direktören, Johan Svensson, har det övergripande ansvaret för miljövårdsarbetet och för att miljölagarna följs. Miljöchefen är VD:s ställföreträdare i miljövårdsfrågor och svarar för alla externa kontakter med myndigheter, genomförande av kontrollprogram och långsiktig planering av miljöförbättrande åtgärder. Produktionschefen är ansvarig för att produktionen drivs i överensstämmelse med villkoren i gällande koncessionsbeslut och har ansvar för driften av miljövårdsanläggningarna. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet har bedrivits på området sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912. Vargön Alloys hade under 2015 ca 188 anställda. Avstånd till närmaste bostadsområde är ca 300 m. Naturreservaten vid Halle- och Hunneberg ligger på 3-5 km avstånd, se bilaga 4. En situationsplan över anläggningen redovisas i bilaga 1. Produktion av ferrolegeringar har till betydande del karaktären av energiförädling. Den grundläggande processen innebär att elektrisk energi omvandlas till kemiskt bunden energi i en smältreduktionsprocess. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 4

Tillverkningen sker i fyra elektriska reduktionsugnar som drivs kontinuerligt. Under 2015 har produktion av ferrokrom skett på ugn 9, 10 och 12. Ugn 8, som är anpassad för ferrokiselproduktion har inte använts under 2015. Nedan redovisas de olika ugnarnas produktionskapacitet. Ugnsenhet Produkt Kapacitet Ugnseffekt Ugn 8 Ferrokisel (FeSi) 25 000 t/år 30 MW Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 Högkolat ferrokrom (HC FeCr) Högkolat ferrokrom (HC FeCr) Högkolat ferrokrom (HC FeCr) 25 000 t/år 15 MW 25 000 t/år 15 MW 100 000 t/år 50 MW Samtliga ugnar är utrustade med värmeåtervinningsanläggningar. Ett schematisk bild över en halvsluten reduktionsugn visas i bilaga 2. Återvunnen energi såldes under 2015 till Vänersborgs fjärrvärmenät i form av hetvatten. Slaggen från framställningen av ferrokrom (ca 1,6 ton slagg/ton legering) gjuts ut utomhus i gropar. Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl.a. som makadamersättning. Slaggen är mycket stabil och omfattande lakningsförsök visar att urlakning av metaller från slagg är mycket liten, motsvarande den från alternativa moränmaterial. I brikettverket tillverkas krommalmsbriketter, vilka ingår som råvara vid ferrokromtillverkningen. Brikettverket har en kapacitet på ca 150 000 ton/år. Vid framställning av briketter utnyttjas pulverformig malm som annars inte kan användas i processen. Avsiktning av malmråvarans finandel, med efterföljande brikettering, innebär en avsevärd förbättring av arbetsmiljön och minskar även väsentligt risken för störningar i ugnsdriften. 1.3 Luft Tillverkning av ferrolegeringar i metallurgiska smältugnar genererar stora mängder gas innehållande stoft, som till över 99 % samlas upp i företagets stoftfilter. Alla ugnar är utrustade med moderna stoftavskiljningsanläggningar, bestående av slangfilter. Principschema över filteranläggningarna visas i bilaga 3. Ugnsgaserna kyls i värmeåtervinningsanläggningarna till ca 150 C vilket ger lämpliga driftbetingelser för slangfiltren. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 5

Vid full produktion på respektive ugn gäller nedanstående volymer. Gasmängder Ugn 8 90 000 Nm 3 /h Ugn 9 80 000 Nm 3 /h Ugn 10 80 000 Nm 3 /h Ugn 12 260 000 Nm 3 /h Gasreningsanläggningarna är utrustade med instrument av typ Triboflow för kontinuerlig kontroll av filterstatus. Vid filterbortfall kan rökgaserna avledas via direktskorstenar. Vid dessa tillfällen reduceras ugnseffekten enligt villkoren i koncessionsnämndens beslut, se avsnitt 3. Skorstenshöjder i meter över marknivån (+49,65 m): Filterskorsten Direktskorsten Ugn/filter 8 38,0 39,1 Ugn/filter 9 38,0 38,9 Ugn/filter 10/12c 31,8 38,9 Ugn/filter 12 54,0 46,1 Rökgasstoftet från ferrokromtillverkningen deponeras på stoftdeponin vid Mjölkberget. 1.4 Vatten Kylvatten tas från Göta Älv, dit det återförs med en marginell temperaturförhöjning. Processvatten förekommer inte i verksamheten. Regnvatten dräneras till dagvattennätet som mynnar i Göta älv och det sanitära avloppsvattnet avleds till kommunens spillvattennät. Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv. 1.5 Avfall Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(ii)sulfatlösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoft spridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget. Övrigt industriellt avfall sorteras, dels avseende metallskrot o dylikt och dels avseende övrigt avfall. Sorteringen görs i de fraktioner som det finns avsättning för. Avfallet samlas upp inom industriområdet och sänds sedan vidare till utomstående entreprenörer. 1.6 Externt buller Smältverket är beläget mellan Göta Älv och Vargöns samhälle. Närfältsmätningar utfördes under 2015 och resultaten för ljudnivåerna i närområdet finns väl beskrivna i bilaga 4. Företaget arbetar efter handlingsplaner för att minska uppkomsten och spridningen av buller från verksamheten. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 6

1.7 Råvaror och kemikalier Råvaror, huvudsakligen i form av malm, koks och kvartsit förvaras utomhus. Kemikalier förvaras i anslutning till de platser där de används. Oljor förvaras i ett gemensamt större förråd där det även finns Absol samt tätslutande lock till närliggande dagvattenbrunnar. Företaget har ett webbaserat kemikalieregister där samtliga kemikalier som används registreras. Säkerhetsdatabladen för kemikalierna finns tillgängliga på företagets intranät. De uppdateras kontinuerligt. 2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN Gällande beslut för verksamheten i Vargön Beslut nr Datum Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget nr 74/85 85-04-25 nr 40/91 91-03-07 nr 189/78 78-12-21 Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1 nr 13/96 96-01-31 Kontrollprogram enligt 38 a miljöskyddslagen 2411-7415-96 96-09-12 Kontrollprogram för stoftdeponin på Mjölkberget, 555-24721-2003 03-04-10 Beslut om avsteg från kraven i 19-22 förordningen (2001:512) om deponering av avfall M 1406-05 07-01-19 Godkännande av anpassningsplan för Mjölkberget 555-43358-2002 07-08-24 Kontrollprogram för verksamheten 555-6896-2008 12-06-21 Tillståndsbeslut 74/ 85 medger följande produktion: Tillverkning av ferrokrom ferrokisel ferromangan kiselkrom kiselmangan inom ramen för ett effektuttag på högst 125 MW räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Under år 2015 tillverkades ferrolegeringar med ett effektuttag på 52,3 MW räknat som årsmedelvärde. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 7

3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet nr 74/85 85-04-25 Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor nr 40/91 91-03-07 Nr Villkor Kommentar 3 Ugnsgaserna från samtliga ugnar skall genomgå stoftavskiljning i slangfilter. Vid bortfall av filter skall annat slangfilter inkopplas, om så är möjligt. Alla ugnar är försedda med slangfilter. 8 Stofthalten vid besiktning hos ugns- och tappröksgaser som passerat slangfilter får uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr gas som riktvärde och högst 50 mg/m 3 norm torr gas som gränsvärde. Värdena gäller också utsläpp från mal- och sorterverket. 9 Om ett riktvärde överskrids, åligger det bolaget att i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att hindra ett upprepande. Kontinuerlig mätning via Triboflowmätare. Se kapitel 8. Under 2015 har riktvärdet för diffus damning via lanterninerna överskridits vid enstaka tillfällen. Se kapitel 8. 12 Allt sanitärt avloppsvatten från bolagets anläggningar skall ledas till det kommunala avloppsnätet. 13 Kyl- och dagvatten från bolagets anläggningar får efter eventuellt erforderlig, av länsstyrelsen föreskriven rening avledas till Göta Älv. 14 Utöver vad som i koncessionsnämndens beslut 1978-12-21 Nr 189/78 bestäms om hanteringen av restprodukter från bolagets verksamhet åligger det bolaget att i samråd med Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsförvaltning vidta skäliga åtgärder för att motverka luktolägenheter från deponeringsplatserna och förebygga läckage av kromhaltigt lakvatten. Det sanitära avloppsvattnet leds till kommunen. Stickprov på dagvattnet togs under 2009. Kylvattnet är endast indirekt. Avfall sorteras och hanteras enligt gällande krav. Eventuella klagomål registreras i Q-VA. Lakvatten samlas upp i ett lakvattensystem. Se kapitel 5 samt 9. 15 Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att sänka bullernivån i fabrikens omgivning. I samband med ombyggnadsarbeten och utbyte av bulleralstrande utrustning skall särskild hänsyn tas till möjligheten att minska uppkomsten och spridningen av störande buller. 20 Bolaget skall tillämpa sådana rutiner som behövs för att motverka för omgivningen störande damning från utomhusytor där dammande råvaror hanteras. Företaget arbetar kontinuerligt med att minimera uppkomst och spridning av buller. Städprogram tillämpas. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 8

Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget. Nr 189/78 78-12-21 Nr Villkor Kommentar För ferrolegeringsverket skall finnas av länsstyrelsen godkänt kontrollprogram avseende verksamheten. Godkänt av länsstyrelsen 2012-06-21. Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1. nr 13/96 96-01-31 Nr Villkor Kommentar 4 Ugnarna 8, 9 och 10 får vid filterhaveri, eller när slangfilter för ugnsgasen av annan orsak inte kan användas, drivas utan rökgasrening i slangfilter under högst 480 timmar per kalenderår. För ugn 12 är motsvarande tid 300 timmar per kalenderår. Drift som nu har sagts får inte vid samma ugn pågå mer än tre dygn i följd. 6 Vid ugnsdrift med tillämpning av bestämmelserna i punkt 4 skall effektuttaget reduceras på sätt som framgår av följande tabell: Ugn Reducerad effekt vid tillverkning av Ferrokrom Annan legering 8 22 16 9 11 8 10 11 11 12 33 33 7 Tappröken från ugnarna 8, 9, 10 och 12 skall samlas upp och genomgå stoftavskiljning i slangfilter om ej annat framgår av villkor 4. 19 Stoftutsläpp via lanterniner från det gamla (ugn 8, 9 och 10) och det nya (ugn 12) verket får för vartdera verket som riktvärde, beräknat som dygnsmedelvärde, uppgå till högst 1,0 kg/ton producerad legering. Villkoret har innehållits 2015. Se kapitel 8. Enligt ugnsjournalerna har effekten sänkts enligt gällande villkor vid direktspjäll. Tappröken renas m.h.a. slangfilter. Vid enstaka tillfällen har 1,0 kg/ton överskridits för ugn 10. Se kapitel 8. Beslut om avsteg från kraven i 19-22 förordningen (2001:512) om deponering av avfall M 1406-05 07-01-19 Nr Villkor Kommentar Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan samt vad företaget i övrigt uppgett och åtagit sig Konstruktionsarbetet avslutades under sommaren 2012 och har godkänts av länsstyrelsen i beslut daterat 2013-01-14. Deponin är nu i driftsfas. Se kapitel 10. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 9

Godkännande av anpassningsplan för Mjölkberget 555-43358-2002 07-08-24 Nr Villkor Kommentar 1 Deponering får ske till en högsta höjd av + 72 m inklusive sluttäckning under förutsättning att det är geotekniskt möjligt. Följs via kvalitetsplan för ombyggnaden av deponin 2 Den befintliga deponins ovanyta skall mellantäckas med ett avjämningsskikt, tätskikt samt ett dränerande skikt. Slänterna skall sluttäckas. Såväl mellantäckningen som sluttäckningen får medge ett läckage om högst 5 l/m 2 och år samt vara klar senast 2011-07-01. Deponering av stoft skall ske i celler om högst 1 ha. Följs via kvalitetsplan för ombyggnaden av deponin Nr Villkor Kommentar 3 Det ferrokromstoft som fortsättningsvis deponeras skall vara stabiliserat och klara gränsvärdena för deponering på en deponi för icke-farligt avfall enligt 29-30 i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggning för deponering av avfall (NFS 2004:10, deponeringsföreskrifterna). Beträffande torrsubstans för lösta ämnen accepteras högst två ggr gränsvärdet enligt 30 i deponeringsföreskrifterna Provtagningsprogram finns Se kapitel 10 4 Samdeponering av ferrokromstoft och ferrokiselstoft får endast ske om samdeponeringen inte medför några negativa miljöeffekter i jämförelse med deponering av respektive avfallsslag för sig. 5 Lakvattnet skall samlas upp och behandlas under deponins aktiva fas. Under deponins passiva fas skall det ytliga läckaget av lakvatten samlas upp och ledas via ett geologiskt filter eller motsvarande. 6 Deponin skall sluttäckas enligt de krav som anges i förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) avseende en deponi för farligt avfall. Sluttäckningen skall ske etappvis och så snart som möjligt efter avslutad deponering. 7 Nyttiggörande av avfall för sluttäckningsändamål (inkl modellering) får ske först efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Ej aktuellt, då någon ferrokisel inte produceras. Lakvattnet behandlas vid behov. Provtagning av lakvatten sker kontinuerligt. Se kapitel 9 Följs via kvalitetsplan för ombyggnaden av deponin Följs via kvalitetsplan för ombyggnaden av deponin. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 10

4 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet Företaget deltar i ICDA, International Chromium Development Association och den kunskapsuppbyggande verksamhet som sker där. Under 2015 har arbetet varit inriktat på att främja användningen av ferrokromslagg globalt genom olika projekt. Inom den europeiska sammanslutningen för legeringsproducenter, Euroalliages, där Vargön Alloys är en av medlemmarna, pågår arbete med bl.a. EU:s industriemissionsdirektivs BAT-slutsatser. Företaget är medlem i Jernkontorets miljöråd som arbetar med kunskapsuppbyggande verksamhet inom svensk stålindustri. Man deltar också i olika projekt inom JK:s teknikområde för restprodukter. Vargön Alloys samarbetar med högskolor och universitet genom bl.a. examensarbeten och olika projektarbeten. 4.2 Bästa tillgängliga teknik (BAT) Överensstämmelsen med bästa tillgängliga teknik, enl. Non Ferrous Metals BREF från maj 2000, redovisades separat i samband med 2004 års miljörapport enligt kravet i SFS 2004:989. Arbete med att uppdatera det BREF-dokument som anger BAT för Non Ferrous Metals inom ramen för IED-direktivet återupptogs under 2012 men har ej blivit klart under 2015. 4.3 Lokaliseringsprincipen Företaget startade 1912 tillverkningen av legeringar p.g.a. den goda tillgången på energi. Genom företagets lokalisering har leverans av återvunnen energi till det närbelägna pappersbruket och till Vänersborgs kommun möjliggjorts. 4.4 Hushållning med råvaror och energi Leveranserna av återvunnen energi innebär ett effektivt resursutnyttjande som är svårt att åstadkomma vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. 4.5 Produktvalsprincipen Företaget har ett webbaserat system för hantering av säkerhetsdatablad. Detta system kan även leverera listor över de kemikalier som används samt jämföra dessa listor mot de olika listor för kemikaliebedömning som finns. 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada Ett samarbete pågår sedan länge mellan företaget och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 11

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 MILJÖRAPPORT 2015 5 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET Under 2015 har produktionen enbart bestått av ferrokrom och ingen ferrokisel har producerats. Produktionen har därför skett i huvudsak skett med de tre ferrokromugnarna 9, 10 och 12. Fördelning av producerad legeringstyp: Legering, ton Ferrokisel Ferrokrom 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Drift av ugnsenheter under året: Driftdagar/ugn 30 25 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ugn 8 (ferrokisel) ugn 9 (ferrokrom) ugn 10 (ferrokrom) ugn 12 (ferrokrom) 5.1 Faktisk produktion under året Företagets produktion har 2015 omfattat följande: Ferrokisel Ferrokrom Ferrokromslagg från tillverkning av ferrokrom Krommalmsbriketter Hetvatten till det kommunala fjärrvärmenätet 0 ton 87 500 ton 136 500 ton 38 000 ton 124 000 MWh G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 12

5.2 Drifttid Produktionen sker normalt i kontinuerlig 3-skiftsdrift med fem skiftlag. Ugnarna stoppas endast för revision eller akuta reparationer. Driftstid, h/år 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Ugn 8 Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 5.3 Tillbud, störningar och klagomål Efter att ugn 10 startades efter ett revisionsstopp har klagomål på rök från verket inkommit till Vargön Alloys. Denna rök kom från utsläpp via direktskorsten. Se avsnitt 8.2. Direktutsläpp förbi filter. Efter ett långstopp eller vid t.ex. ett elektrodbrott, behöver rökgaserna komma upp i en viss temperatur innan de leds in i filtersystemet. Detta för att inte förstöra filtren. Företaget bemötte inkomna klagomål genom att kontakta uppgiftlämnarna och ge en förklaring till vad som orsakat röken och att rutiner, enligt gällande tillstånd, följs. 6 EGENKONTROLL Verksamheten kontrolleras, med vissa förändringar beroende på den begränsade produktionen, i huvudsak enligt gällande kontrollprogram, som godkändes av länsstyrelsen i juni 2012. Programmet är integrerat i miljöledningssystemet. 6.1 Besiktningar LRQA genomförde under 2015 två uppföljande revisioner av verksamhetssystemet som bygger på kvalitetsstandarden ISO 9 001 och miljöledningsstandarden ISO 14 001. Gällande certifikat är samordnade så att ett gemensamt certifikat nu gäller till den 30 april 2016 enligt båda standarderna. IVL har under året kontrollerat utsläpp av stoft från spärrfilter i mal- och sorterverk. 6.2 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter Registrering av legeringar och slagg EU:s kemikalieförordning REACH genomfördes 2010. Arbetet med registreringen enligt REACH skedde i ett internationellt konsortium tillsammans med producenter och importörer av legeringar. Arbete pågår för att bredda användningen av ferrokromslaggen. Vargön deltar bl.a. i ett forskningsprojekt, tillsammans med Jernkontoret och asfaltsentreprenörer, kring användning av slagg som ballast i asfalt. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 13

6.3 Miljömål Företaget är sedan den 3 februari 2000 certifierat enligt ISO 14 001:2004. Som en del av miljöledningssystemet (Q-VA) arbetar företaget med handlingsplaner kopplade till miljömål för bl.a. damning, buller och slagganvändning. 7 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 7.1 Råvaruförbrukning Krommalm, huvudsakligen från Turkiet Kvartsit Kalksten, bauxit el. aluminiumkälla Koks, huvudsakligen från Colombia, Ukraina och USA Elektrodmassa 243 000 ton 15 000 ton 1 900 ton 48 000 ton 2 200 ton 7.2 Förbrukning av vatten Förbrukningen av kommunalt vatten var 37 177 m³ under 2015. Användningen av kylvatten från Göta Älv var 2015 ca 15 660 000 m³ vatten. Vattnet går i ett helt slutet system och återförs till älven utan annan påverkan än en något förhöjd temperatur. 7.3 Förbrukning av kemiska produkter Med utgångspunkt från vårt kemikalieregister kan konstateras att vår förbrukning av kemiska produkter är begränsad. Förbrukning av kemiska produkter förbrukade i mängder överstigande 100 kg: Lösningsmedel Färger Oljor Fetter Eldfasta material Järn(II)sulfat-hydrat Saltsyra 34 % Natronlut Skalsand Al.cement Lera, Hymod Doseringsmedel (aminer) för pannsystem 1,2 m3 0,11 m3 5,9 m3 0,55 ton 909 ton 445 ton 20,4 ton 21,4 ton 144 ton 4,5 ton 451 ton 0,39 ton 7.4 Energianvändning De metallurgiska processerna är mycket elintensiva. En inte oväsentlig mängd elenergi används också för drift av hjälputrustning, huvudsakligen filterfläktar. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 14

Elenergiförbrukning under 2015: Ugn 8 Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 Motorkraft, belysning och övr. Total elförbrukning 0 MWh 115 093 MWh 96 385 MWh 180 422 MWh 29 591 MWh 421 491 MWh Alla ugnar är utrustade med energiåtervinningsanläggningar. Energiåtervinningen vid företaget innebär att normalt ca 85-90 % av Vänersborgs fjärrvärmebehov kan täckas. Leveranserna av återvunnen energi innebär fortfarande ett effektivt resursutnyttjande vilket normalt inte sker vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. Återvinning av energi är dessutom mycket väsentlig för företagets ekonomi och ett ständigt arbete pågår för att öka den återvunna mängden och hitta nya kunder. Under 2015 levererade Vargön Alloys följande mängder energi: 124 229 MWh hetvatten till VF Tyvärr tvingades vi samtidigt dumpa 26 889 MWh bl.a. på grund av att produktion och behov inte alltid överensstämmer. 7.5 Bränsleanvändning Företaget förbrukar inga fasta bränslen. Den koks som förbrukas används som reduktionsmedel i den metallurgiska processen. Förbrukning av olja och gasol uppgick 2015 till: Eldningsolja Diesel, varav 11 m 3 EcoPar, (transportmaskiner m.m.) Gasol (torkning av skänkar) 0 m3 227 m3 101 ton 8 UTSLÄPP TILL LUFT Varje filteranläggning är utrustad med nödvändiga instrument för driftkontroll t.ex. temperatur- och tryckskrivare för rökgasen. All gasreningsutrustning övervakas kontinuerligt av skiftgående personal som journalför verksamheten. Inom miljöledningssystemet finns rutiner för: a) Skötsel av kontrollinstrument för filterstatus, "Triboflow" b) Periodisk internmätning av diffus damning c) Kontroll av mät- och provningsutrustning d) Rutiner för kontaktande av myndigheter vid onormala driftförhållanden e) Renhållning av verksområdet (städprogram) G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 15

8.1 Reningsanläggningar Filterslangar byts planenligt vid revisionsstoppen, varför slangskador mycket sällan uppträder under drifttiden. Under 2015 har byten av filterslangar skett för filter 9 och 10. 8.2 Utsläpp av stoft Bildning av stoft Ursprunget för större delen av det stoft som produceras är de metallurgiska processerna i ugnarna. I reduktionsprocessen bildas olika metalloxider som, beroende på vikt, antingen hamnar i slaggen eller i stoftet. Nedan visas den mängd stoft som produceras i ugnarna varav större delen avskiljs och deponeras och endast en lite del släpps till luft. Under 2015 uppfångades 6 100 ton stoft som deponerats. Ton 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 101 86 88 77 102 91 83 88 112 24 46 71 15 41 48 66 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total mängd stoft Deponerad mängd stoft Totalt utsläppt mängd En sammanställning av stoftutsläppen under 2015 redovisas i bilaga 5. Utsläpp via stoftfilter Kontinuerlig mätning av utsläpp genom filter utförs med hjälp av instrument av typ Triboflow. De kalibreras mot manuella stoftmätningar som genomförs av IVL vartannat år (senaste externa kalibreringen gjordes i september 2014). Triboflowmätare är installerade i skorstenen för filtren vid ugnarna 8 och 9, i skorstenen för filtret vid ugn 10 och 12 C samt i skorstenen för ugn 12:s båda filter. Utsläppt mängd stoft via filter beräknas utifrån avläsning och beräkning av medelvärden på Triboflowmätarna. Avläsning sker med 2 timmars intervall och antecknas i driftjournaler för respektive anläggning av skiftgående filterskötare. Medelvärdet för triboflowmätarna under 2015: Ugn 8 - mg/m 3 Ugn 9 0,5 mg/m 3 Ugn 10 1,3 mg/m 3 Ugn 12 1,9 mg/m 3 Under 2015 beräknas 6,2 ton stoft ha släppts ut via filtren och då i huvudsak från ferrokromproduktion. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 16

Direktutsläpp förbi filter Vid start av ugnar eller vid haverier måste ibland rökgaserna släppas förbi filtren för att de inte skall förstöras av exempelvis för höga temperaturer. Tiden med öppen direktskorsten samt den reducerade effekten, på vilken ugnarna skall köras vid dessa tillfällen regleras i villkor. Ton 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tiden med öppen direktskorsten med reducerad effekt utan rökgasrening var under 2015 totalt 419 timmar, vid 19 tillfällen. Se fördelningen nedan. Driftstimmar Driftstid (h) med öppen skorsten timmar antal Ugn 8 0 0 0 Ugn 9 7 998 86,9 7 Ugn 10 6 834 144,4 11 Ugn 12 5 346 188,0 1 Totalt 20 178 419 19 Beräkning av stoftmängd vid direktutsläpp sker på basis av producerad mängd stoft per MWh förbrukad energi med hänsyn tagen till reducerat effektuttag. Detta är en beräkningsmetod som fungerar vid avbrott under pågående drift medan beräkningen stämmer sämre vid start av en kall ugn efter ett längre stopp. Diffus damning Den diffusa damningen beräknas enligt en modell som IVL tog fram 1987. Denna metod används även något förenklad vid interna mätningar av diffus damning och i de månatliga rapporterna till tillsynsmyndigheten. Emissionsmätningar har genomförts mer än två-tre gånger per år i enlighet med kontrollprogrammet med besiktning och mätning vartannat år av opartisk kontrollant. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 17

kg/ton legering Gamla verket Ugn 12 Riktvärde Mål 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Det beräknade årliga stoftutsläppet från diffus damning är ca 60 ton. Det totala stoftutsläppet 2015 beräknas till ca 66 ton. Nedan redovisas totala stoftutsläppet 2000-2015 fördelat mellan ferrokisel och ferrokrom. Stoftutsläpp, ton Från ferrokiselproduktion Från ferrokromproduktion 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 18

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 MILJÖRAPPORT 2015 8.3 Utsläpp av svaveldioxid Nedanstående diagram visar energianvändningen och utsläppen av svaveldioxid under de senaste åren. Energiförbr. MWh energi svaveldioxid 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 SO2 ton/år 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Svavelutsläpp med rökgaser under 2015 har beräknats till max 48 ton SO 2. Att det blir lägre utsläpp 2015 än t.ex. 2012 beror på att det inte har producerats någon ferrokisel. Ferrokisel binder mycket lite svavel i legeringen. Dessutom är ferrokiselproduktionen en slaggfri process, varför inget svavel kan bindas i slagg. Således binds svavel i ferrokrom och ferrokromslagg. Förekomsten av svavel är förorsakad av de råmaterial som används såsom: koks (ca 0,6 % S) malmer (ca 0,02 % S) Under 2015 innehöll de råvaror som användes ca 350 ton svavel. De olika material som lämnade ugnen (legeringar, stoft och slagg) innehöll ca 325 ton svavel. Skillnaden mellan ingående och utgående svavelmängd antas återfinnas i rökgaserna. 8.4 Utsläpp av kväveoxid Utsläppen av kväveoxider bedöms med hänsyn till respektive ugns drifttid och produktionsmängd vara ca 31 ton. Utsläppsminskningen från 2012 beror på att ferrokrom och inte ferrokisel producerats. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 19

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 MILJÖRAPPORT 2015 Energiförbr. MWh energi NOx 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 NOx, ton/år 300 250 200 150 100 50 0 8.5 Utsläpp av koldioxid Kol tillförs processen i form av koks och i någon mån som elektrodmassa. Kol tillförs för reduktion av krom- och järnoxider i malmen. Vid processen bildad CO oxideras i ugnens övre del. Oxidationsprocessen genererar värmeenergi som sedan tas till vara i ång- och hetvattenpannor. En schematisk bild av material- och energiflödena inom företaget visas i bilaga 6. Bilden visar även emissioner från processen inklusive emissionen av CO 2 som under 2015 beräknades till 129 100 ton. 8.6 Installerad och förbrukad mängd köldmedium Kontroll av kyl- och värmepumpanläggningar har utförts av Caverion Sverige, med cert. nr: C113. HCFC HFC Installerad mängd, kg 0 47 Påfylld mängd under 2015, kg 0 0 Omhändertagen mängd 0 0 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 20

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 MILJÖRAPPORT 2015 9 UTSLÄPP TILL VATTEN 9.1 Lakvatten Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny, betydligt mindre, damm i en del av den gamla lakvattendammen. Omkring 11 800 m 3 lakvatten har pumpats ur lakvattendammen under 2015. m3 / år 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lakvattenrening Det finns möjlighet att pumpa lakvattnet till en reningsanläggning där vattnet renas genom tillsats av järnsulfat i syfte att reducera krom(vi) till krom(iii). Utfälld krom(iii) bildar en krom(iii)hydroxid som är svårlöslig vid aktuellt ph (~8,5). Fällningen filtreras bort med ett sandfilter. Det behandlade lakvattnet avleds det till Göta Älv. Omkring 2 m 3 vatten kan behandlas per timme då anläggningen är i drift. Under stora delar av 2015 har Innehållet av krom, såväl sexvärt som totalhalt, varit mycket lågt i vatten som leds från deponi till vattenbehandlingsanläggning, men trots det har allt lakvatten renats i vattenbehandlingsanläggning, istället för att pumpas till Göta älv. I följande diagram redovisas resultatet av månadsprovtagningen av kromhalten i lakvatten från deponin sedan 1975. Cr tot, mg/l 100 10 1 0,1 0,01 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 21

Nedan redovisas ph, konduktivitet samt halten krom(vi) i det lakvatten som lämnat deponin via lakvattenbehandlingsanläggning 2015. Obehandlat lakvatten samt lakvatten behandlat med Fe(II) lösning. Driftsprov, ph Obehandlat Behandlat 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 Driftsprov, Konduktivitet, μs/cm Obehandlat Behandlat 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 22

Driftsprov, Cr (VI), mg/l Obehandlat Behandlat 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Under december 2015 har ett antal driftsprov visat på höga halter av Cr (VI) i det lakvatten som lämnat deponin, p.g.a. problem med utmatningen i stoftsilosystemet vid Gamla verket. Detta medförde en felaktig dosering av järn(ii)sulfat till rullbilen, i vilken stoft kromatreduceras innan det läggs på Mjölkbergets deponi. Även för lakvatten som behandlats i reningsanläggningen visade ett antal driftsprov på höga halter av Cr (VI). Befintliga rutiner skärptes upp och nivåerna gick tillbaka till det normala. Det flödesviktade månadsprovet för december låg under riktvärdet på 1,0 mg/l Cr. Totalt 1,2 kg krom beräknas ha släppts ut via lakvattnet till Göta Älv under 2015. Övriga analyser av lakvattnet redovisas i bilaga 7. 9.2 Läckage till Göta Älv Läckage av vatten från slaggroparna till Göta Älv kontrolleras genom provtagning i två borrhål. Sedan ett antal år tillbaka har man slutat att släcka slaggen med vatten, vilket inneburit att flödet ut i älven minskat kraftigt. Cr, mg/l Slaggrop U12 N Slaggrop U12 S 10 1 0,1 0,01 0,001 0,0001 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 23

ph Slaggrop U12 N Slaggrop U12 S 9 8 7 6 5 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Konduktivitet, μs/cm Slaggrop U12 N Slaggrop U12 S 100 000 10 000 1 000 100 10 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Borrhålens lokalisering framgår av nedanstående skiss. Slaggrop S Slaggrop G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 24

MgO SiO2 Cr2O3 FeO Al2O3 SO3 C K2O ZnO Na2O CaO MnO TiO2 MILJÖRAPPORT 2015 Vatten från anrikningsanläggning (ATOLL) Vatten från den våtanrikningsanläggning som används för att avskilja metall från slagg har analyserats avseende innehåll av krom. Cr, mg/l 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vattnets återanvänds kontinuerligt i anläggningen, en del följer dock med det separerade materialet. Det slam som avskiljs består huvudsakligen av slagg och återförs till slagghanteringen. Halterna bedöms som låga. 10 AVFALL 10.1 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar Stoft från ferrolegeringstillverkningen deponeras på vår egen deponi, enligt Miljödomstolens beslut från den 19 januari 2007. Totalt deponerad stoftmängd under 2015 från tillverkning var ca 6 100 ton. Under 2015 har endast stoft från ferrokromproduktion deponerats. I nedanstående tabeller redovisas innehåll samt resultat av laktester på det stoft som deponerats under 2015. Analysresultat av totalhalter(%) medelvärde av fyra stycken kvartalsprov: % 100 10 1 0,1 0,01 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 25

As Ba Cd Cr Cr(VI) Cu Hg Mo Ni Se Sb Zn Pb Sulfat Klorid TS MILJÖRAPPORT 2015 Analys av lösliga ämnen vid L/S=10 (mg/kg): mg/kg 2007 100000 10000 1000 100 10 1 0,1 0,01 0,001 0,0001 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Gränsvärden enligt 30 i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggning för deponering av avfall * (NFS 2004:10) As Se Ba Cd Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Sulfat Zn TS*) 2 0,5 100 1 10 50 0,2 10 10 10 0,7 20 000 50 120 000 *) dubbla värdet enligt länsstyrelsens beslut, ersätter sulfatvärdet En jämförelse med Naturvårdsverkets gränsvärden för deponering på en deponi för icke farligt avfall enligt 30 i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) visar att reningstekniken som används klarar att minska den vattenlösliga kromen till mindre än 10 mg/kg, vilket motsvarar en reningseffektivitet av ca 99,9%. Urlakningen av metaller från rökgasstoftet är låg för As, Ba, Cd, Cu, Hg, Mo, Ni, Pb och Sb, medan Se är något över gränsvärdet 0,5 mg/kg. Halten sulfat är fortfarande högre än riktvärdet men ersätts av TShalten som länsstyrelsens i sitt beslut angett till dubbla värdet enligt ovan. 10.2 Arbetet på Mjölkberget Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart. Länsstyrelsen har godkänt genomförda sluttäcknings- och mellantäckningsarbeten. Nu pågår arbetet med den fortsatta driften av deponin. Sprinklersystem har skaffats för att kunna sprinkla järn(ii)-lösning. Brunnar fyllda med kalksten har byggts vid dräneringsrör från ovan tätskikt för att om nödvändigt kunna användas som en ph-buffert om järn(ii)sulfatlösning skulle behövas användas på deponin för att minska urlakning av krom. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 26

10.3 Övrigt avfall Industriavfallet delas upp i fraktionerna brännbart, wellpapp och mjukplast, dessutom sorteras skrot och gummi. Även kontors- och tidningspapper sorteras ut. Mängderna redovisas i nedanstående tabell. Avfallskod Artikelbenämning Artnr Dekl nr Kvant. Enhet Beh. Kod. Transportör 191210 Brännbart Verksamhetsavfall, 3905 780 Kg R1 Otab i Uddevalla Utsort. Brännbart Verksamhetsavfall, 3905 1 120 Kg R1 Otab i Uddevalla Utsort. Brännbart Verksamhetsavfall, 3905 19 140 Kg R1 Otab i Uddevalla Utsort. SUMMA ENHET 21 040 Kg 200199 Gummiavfall, Industrigummi 3639 9 300 Kg R1 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 9 300 Kg Mottagare SR Uddevalla Uddevalla Energi RagnSells Heljestorp 120199 Industriavfall för sort. 3906 960 Kg R4 Otab i Uddevalla Komplext skrot för fragm 1875 93 380 Kg R4 Otab i Uddevalla Smide Gasskärning 1833 73 870 Kg R4 Otab i Uddevalla Smide Sax 1832 7 700 Kg R4 Smide Sax 1832 7 940 Kg R4 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 183 850 Kg 200301 Industriavfall för sort. 3906 4 400 Kg R4 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 4 400 Kg 170604 Isolering, för deponi 3663 500 Kg D1 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 500 Kg 200138 Trä, sekunda 3602 106 700 Kg R1 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 106 700 Kg 160214 El-Avfall Osanerat 1902 2 580 Kg R4 Otab i Uddevalla Elmotorer små 766 6 920 Kg R4 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 9 500 Kg RagnSells Heljestorp SR Uddevalla 200140 Mn Leg. Stålskrot 612 1612 27 780 Kg R4 Mn Leg. Stålskrot 612 1612 17 760 Kg R4 Otab i Uddevalla Oleg Stålskrot 11 1011 326 080 Kg R4 Oleg Stålskrot 11 1011 39 930 Kg R4 Otab i Uddevalla Aluminiumbronsskrot 660 4 031 Kg R4 Otab i Uddevalla Blandkabelskrot 765 1 920 Kg R4 Otab i Uddevalla Cu-Skrot, Elektrolyt 710 2 536 Kg R4 Otab i Uddevalla Mässing, Lätt 611 416 Kg R4 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 420 453 Kg 200101 Kontorspapper 3431 1 230 Kg R3 Otab i Uddevalla Wellpapp, löst, 1.05 3846 3 150 Kg R3 Otab i Uddevalla SUMMA ENHET 4 380 Kg SR Uddevalla G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 27

10.4 Farligt avfall Farligt avfall från verksamheten 2015. Avfallskod Artikelbenämning Artnr Dekl nr Kvant. Enhet Beh. Kod. Transportör 150202 Absorbenter, trasor & filterdukar 3732 2 275 Kg R1 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 2 275 Kg 160504 Aerosoler 3931 30 Kg D10 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 30 Kg 120109 Emulsioner 3525 352 Kg D8 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 352 Kg 200127 Färg- lack-, limburkar, Lösningsmedelbaserat / blandat 3743 57 Kg R1 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 57 Kg 150110 Hydraulslang 3781 112 Kg R4 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 112 Kg 160108 Kvicksilverhaltigt avfall 3507 X005068 1 Kg D15 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 1 Kg 200121 Lysrör 3701 58 Kg R4 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 58 Kg 130502 Oljeavskiljaravfall, bottensats 3674 1 180 Kg R3 Vänersborgs Tank- & Miljö Oljeavskiljaravfall, bottensats 3674 1 760 Kg R3 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 2 940 Kg 160107 Oljefilter 3702 485 Kg R1 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 485 Kg 160506 Småkemikalier, Sorterade 3520 257 Kg D10 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 257 Kg 130208 Spillolja 3958 6 940 Kg R9 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 6 940 Kg 160215 Övriga lampor < 60 cm 3715 37 Kg R4 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 37 Kg 160601 Blybatterier 452 X001257 740 Kg R4 Vänersborgs Tank- & Miljö SUMMA ENHET 740 Kg Mottagare Ragn-Sells 10.5 Åtgärder för att minska mängden avfall Genom miljöcertifieringen pågår ett ständigt arbete med att minimera avfallets mängd och farlighet. Mängderna beror dock till stor del på produktionens omfattning och på hur omfattande revisionsarbete som görs på ugnarna. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 28

11 TRANSPORTER Malm- och kokstransporterna sker med båt till Uddevalla. Laststorleken ligger på 15-30 000 ton för malm och 5-12 000 ton för koks. Från Uddevalla transporteras råmaterialet med bil till Vargön. Kvartsit transporteras från Råsjö till Vargön med bil. Producerade metallegeringar transporteras inom Sverige med bil direkt till kund. Till kunder i Europa transporteras materialet till Vänersborg för vidare transport med båt till kontinenten eller England alternativt direkt med bil från Vargön till kund. Till kunder utanför Europa transporterar vi materialet antingen med båt från Vänersborg eller i container från Göteborg. Till Vänersborg hamn transporteras materialet med lastbil för att vidare transport med båt. Containrar körs med dragbil till Göteborgs hamn och därifrån med båt. Slagg transporteras direkt med lastbil till förbrukningsstället. 12 OMGIVNINGSKONTROLL Företaget är medlem i Göta älvs vattenvårdsförbund. Förbundet tar kontinuerligt vattenprover vid datoriserade mätpunkter utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar så att vattenintag snabbt kan stängas. Därutöver finns ett stort antal provtagningspunkter i Göta älvs biflöden. Varje år låter förbundet dessutom utföra olika biologiska och kemisk fysikaliska specialundersökningar. Företaget deltar även i luftvårdsförbundet Luft i Västs verksamhet som främst omfattar övervakning av luftkvaliteten i området genom modellberäkningar och mätningar. 12.1 Vattenmossa Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån) norr om deponin görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2015 registrerades en mycket hög halt av krom. Av övriga metaller (kvicksilver, bly, koppar, kadmium, nickel, zink, kobolt och arsenik) uppmättes genomgående låga halter. Se bilaga 8. Nedanstående diagram visar att kromhalten har sjunkit sedan 2001, som ett resultat av förbättringsarbete på deponin, samt att allt rökgasstoft kromatreduceras innan deponering. Naturvårdsverkets gränsvärden för bedömning av metaller i vattenmossa är markerade i diagrammet (Mkt hög halt --, Hög halt --, Måttligt hög halt --, Låg halt --, Nationellt bakgrundsvärde --). G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 29

Cr, mg/kg 1 000 100 10 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 12.2 Grundvatten Bergbrunnarna För att kontrollera grundvattensituationen under ombyggnaden av deponin har provtagning skett i bergbrunnarna. Denna provtagning också genomförts under 2015. Samtliga analysresultat visas i bilaga 9. Provtagningspunkternas läge framgår av kartskissen i bilaga 10. Cr, mg/l Bb0101 Bb0102 Bb0103 0,1 0,01 0,001 0,0001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ph Bb0101 Bb0102 Bb0103 9,0 8,0 7,0 6,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 30

Konduktivitet, μs/cm Bb0101 Bb0102 Bb0103 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Provtagningen visar att kromhalten är fortsatt låg i grundvattnet. Möjliga orsaker till den sänkning som framgår av diagrammet är förutom ett minskat läckage från deponin även en förbättrad provtagning så att kontaminering av proverna undviks. Jordbrunnarna Två jordbrunnar kontrolleras också regelbundet. Inte heller där kan krom påvisas i högre koncentrationer. Variationen i halterna beror mer på förändrade detektionsgränser än på förändrade halter i grundvattnet. En trend visar på en mindre påverkan från deponin, då konduktiviteten i provpunkt öster om deponi minskar. Cr, mg/l Deponi S Deponi Ö 0,1 0,01 0,001 0,0001 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ph Deponi S Deponi Ö 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 31

Konduktivitet, μs/cm Deponi S Deponi Ö 1 000 800 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 12.3 Referensdike En sammanställning av provtagningen i referensdike: Cr, mg/l 10 1 0,1 0,01 Ingående Utgående 0,001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ph Ingående Utgående 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 32

Konduktivitet, μs/cm Ingående Utgående 10 000 1 000 100 10 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Som ett resultat av ombyggnationen och förbättrad konstruktion av deponin har kromhalten visat på en tydlig trend till minskning. De senaste åren visar dock på en svagt ökande trend. Övriga analysresultat från referensdiket visas i bilaga 12. Vattenprov har tagits vid deponins dräneringsrör för att kontrollera läckage. Från dräneringsrör ovan tätskikt, har krom läckt ut med medelvärden på omkring 3 mg Cr/l. Orsaken till detta har utretts under 2015 tillsammans med SGI, Statens geologiska institut. Arbetet bestod i att bl.a. genom en ökad provtagning i fler provtagningspunkter identifiera vad som orsakar läckaget. Resultatet samt presentation av fortsatt arbete 2016 presenterades för tillsynsmyndigheten i oktober 2015. I december 2015 hade nivån sjunkit till ca 1 mg Cr/l. Se tabell nedan. Ovan tätskikt, provpunkt FR1: Datum ph Kond. µs/cm Cr, mg/l 2013-03-27 8,4 610 3,2 2013-06-19 7,0 820 2,3 2013-09-26 8,2 480 3,3 2013-10-24 7,9 270 2,9 2014-03-13 8,1 9 400 0,9 2014-04-26 7,2 780 5,5 2014-09-25 7,8 290 3,1 2014-11-27 8,2 2 100 2,8 2015-03-19 8,1 620 2,1 2015-06-10 7,9 630 5,3 2015-09-23 7,6 2 600 4,2 2015-12-03 8,2 2 900 0,9 Ovan tätskikt, provpunkt FR2: 2013-10-24 8,4 530 7,2 2014-03-13 8,3 610 1,0 2014-11-27 8,3 660 1,8 2015-06-10 7,7 910 7,1 2015-09-23 8,0 740 3,5 2015-12-03 8,3 600 1,1 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 33

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 MILJÖRAPPORT 2015 För att kontrollera recipienten av lakvatten från ovan tätskikt har vattenprov tagits i våtmark efter utlopp. Det går att påvisa ett visst kromläckage till våtmarken, se analysresultat i tabell nedan. Utlopp från våtmark: Datum Cr, mg/l 2013-06-27 0,015 2013-06-27 0,01 2013-10-24 0,01 2013-03-29 0,01 2014-09-25 0,01 2014-11-27 0,02 2015-03-19 0,01 2015-06-10 0,01 2015-09-23 0,04 2015-12-03 0,015 12.4 Väggmossa I november 2015 plockades väggmossa på fem olika lokaler runt Vargön. Analysmetoden som används är den som används i de rikstäckande mätningarna av metaller i mossa. Analys av mossan utfördes efter uppslutning i mikrovågsugn med HNO 3 /H 2 O 2 av ALS Scandinavia, som är ett ackrediterat laboratorium. Under tidigare år har tillväxten för treårsskott analyserats, vilket innebär att resultaten är ett medelvärde av de tre senaste årens påverkan. 2015, liksom 2014, har även ettårsskott analyserats. Resultaten för årsskotten visas längst till höger i diagrammen för dessa år. Nordkroken Gubbelyckan Fiskodlingen Hunneberg Onsjö Cr, mg/kg 2 000 1 500 1 000 500 0 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 34

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 MILJÖRAPPORT 2015 Nordkroken Gubbelyckan Fiskodlingen Hunneberg Onsjö Cr, mg/kg 200 150 100 50 0 13 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDER- SÖKNINGAR Behandlingen av rökgasstoft med järnsulfat för att minska mängden löslig krom som tillförs deponin, fungerar bra. Mycket små mängder krom läcker från det behandlade rökgasstoftet. Dock ser vi att dräneringsrör från ovan tätskikt visar på ett läckage av krom, vilket innebär att fler undersökningar för att klarlägga orsakerna måste ske samt att metod för att ta hand om det krom som läcker ut måste tas fram. Detta arbete påbörjades 2015 tillsammans med SGI och kommer att fortsätta under 2016. Under 2015 mottogs, vid tre tillfällen, klagomål på mycket rök från verket. Denna rök härrörde från utsläpp av rökgaser via direktspjäll. En förklaring gavs till uppgiftslämnarna som också erbjöds att besöka företaget för att få en inblick i verksamheten. Mätresultat från den diffusa damningen visar att vi periodvis har svårt att ha marginaler till 1,0 kg/ton legering. Arbetet med att minska diffus damning kommer därför att fortsättas för att minska damningen till 0,7 kg/ton. Resultat från mätning av metaller i mossa visar inte på några förhöjda nivåer från fallande stoft. Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att Vargön Alloys under 2015 huvudsakligen har innehållit villkoren som uppställts i gällande tillståndsbeslut. Vargön 2016-03-23 VARGÖN ALLOYS Johan Svensson Verkställande direktör G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2015\MILJÖRAPPORT VA - 2015.docx 35