Börringe kyrka - utvändig renovering

2005:92 Börringe kyrka - utvändig renovering Antikvarisk kontroll 2005 Cecilia Pantzar Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Rapport 2005:92 Börringe kyrka - utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2005 Börringe socken Svedala kommun Skåne län Cecilia Pantzar

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:92 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Kyrkan sedd från sydväst efter renovering. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Administrativa uppgifter 6 Utförda åtgärder 7 Fasader 7 Tak 7 Minnessten 11 Gravsten 12 Invändigt 12 Avvikelser från arbetshandlingar 13 Iakttagelser under renoveringen 14 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 15 Övriga handlingar med relevans för ärendet 17

Svedala kommun ligger i sydvästra Skåne.

Sammanfattning av utförda åtgärder Samtliga tak justerades. Rötskador i taklag reparerades. Undertakens nedre del belades med ny papp. Skadade plåtdetaljer förnyades. Plåt och avvattning målades. Fasaderna rengjordes genom högtryckstvätt, putslagades och avfärgades. Inskriptionen på stentavlan över huvudentrén förgylldes. Byggnadshistorik med relevans för ärendet Börringe kyrka uppfördes efter ritningar av Olof Tempelman, 1783-87. Initiativtagare och byggherre var Joachim Beck-Friis, ägare av Börringe kloster. Kyrkan består av ett långsträckt skepp som i väster avslutas med en smalare tornöverbyggnad. Fasaderna är putsade och vitkalkade med listverk och gråmålade rusticerande hörnkedjor. Tornets ursprungliga svängda huv ersattes av dagens raka takfall på 1870-talet. Ritningar från 1782 återger en kyrka som på flera punkter avviker från dagens utformning. Takfallet är lägre, fönsternas placering på en annan nivå, fasaderna saknar markerade hörnkedjor och långhusets södra sida har två portar. Iakttagelser under årets renovering visar att ritningsunderlaget inte blivit förverkligat på alla punkter. Exempelvis tycks de rusticerade hörnkedjorna vara ursprungliga. Förhållandet mellan ritning och verklighet bör studeras närmare vid framtida åtgärder i kyrkan. Kyrkan genomgick en utvändig renovering under 1980-talet. Fasaderna rengjordes genom blästring och befriades i stort sett från all färg. Underliggande puts var i gott skick och bestod av ett rödfärgat hydrauliskt bruk som tolkades vara ursprungligt med kyrkan. Exteriören avfärgades med kc-färg. Undantaget hörnkedjor och listverk som målades med silikatfärg på grund av att den efterfrågade ljusgrå kulören inte gick att uppbringa i kc-färg. Den valda grå kulören hade iakttagits på hörnkedjorna och tolkats vara dekorens ursprungliga färgsättning. Vid den senaste utvändiga renoveringen 1995 målades fasaderna åter med kc-färg och dekoren med silikatfärg. 5

Administrativa uppgifter Kyrka Börringe Socken Börringe Kommun Svedala Byggherre Svedala församling Arbetshandlingar Niclas Hansson, Ramböll Sverige AB, 2004-11-18 Länsstyrelsens beslut 2005-02-03, dnr 433-46799-04 Byggledare Niclas Hansson, Ramböll Sverige AB Entreprenör Sösdala Kyrkoreparationer Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne genom Cecilia Pantzar Kyrkoantkv. Ersättning - Nej Kyrkobyggnadsbidrag - Nej Slutbesiktning 2005-09-07 Kyrkan från sydöst, okänt år. Lägg märke till hur hörn och listverk är mörkare respektive ljusare än fasaderna i övrigt (Foto hämtat från Raa kulturmiljöbild). 6

Utförda åtgärder Fasader Fasaderna rengjordes genom högtryckstvätt. Smärre putslagningar utfördes. Skadad puts bestod främst av senare lagningar. Enstaka partier med ursprunglig rödfärgad puts avlägsnades. Putslagningar utfördes med hydrauliskt kalkbruk, jurakalk. Fasaderna avfärgades åter med kc-färg. Samtliga delar genomgick två strykningar förutom långhusets nordsida, som var i så god kondition att en strykning var tillräcklig. Tornspirans överdel gavs däremot tre strykningar med tanke på dess utsatta position. Hörnkedjor, listverk och portalomfattningar målades återigen med silikatfärg. Rusticeringens kulör valdes med utgångspunkt från äldre färgspår av en ljusgrå nyans, NCS S1005-R80B, vilket innebar att hörnkedjorna blev något ljusare än tidigare. Västentré under och efter putslagning och målning. Tak Långhusets tegeltak var i gott skick. Undertaken av stickspån reparerades lokalt på ett flertal ställen och enstaka läkt byttes ut. Taklaget var endast rötskadat i anslutning till tornets östmur. I nord byttes den västligaste stickbjälken ut och anslutande sparre lagades nedtill. Skadebilden var snarlik på motsvarande ställe i söder, där byttes stickbjälke, stödben och sparrens nedre del. Anslutande nedre hanband var rötskadat in mot sparren. Lagningen av hanbandet ansågs vid besiktningen vara alltför svag och som alternativ till att byta ut hela virkesdelen utfördes en 7

förstärkning med tre järnband av klämfunktion. Samtliga nya delar utfördes i bilad återanvänd fur. Skarvar halvades och infästes med dymlingar. Torntakets taklag var i fullgott skick och lämnades helt utan åtgärder. Tegeltaken säkrades med spik. I särskilt utsatta områden nära tornet och nära gaveln i öster spikades samtliga pannor. Övriga ytor spikades diagonalt. Befintlig plåtanslutning mellan tegeltaket och tornets västfasad byttes ut på grund av dålig passform och konstaterat läckage. Den vita fabriksmålade järnplåten ersattes av galvad inskottsplåt under tegeltaket och utanpåliggande blyplåt som lades med anpassning till varje enskild takpanna. Blyplåt lämpar sig bättre vid denna typ av plåtarbete och stämmer färgmässigt väl överens med övriga gråmålade plåtdetaljer. Den utbytta plåten var bristfällig både till kvalitet och tekniskt utförande. Tv. Äldre plåtanslutning mot tornet på långhusets sydsida. Th. Ny anslutning av bly på motsvarande ställe i nord. 8

Långhusets nordvästra hörn före och efter lagning av takstol och undertak. Stickbjälke närmast mur utbytt samt anslutande sparre. Långhusets sydvästra hörn före respektive efter lagning. Stödben, stickbjälke och anslutande sparre utbytta till höger. 9

Samma hörn som ovan. Sparre före och efter lagning. Järnbanden är en förstärkning av en undermåligt utförd lagning. Tornets plåttak, plåtluckor och krönkors var i gott skick och erfordrade endast målning. Vid målning av plåten användes Protect rostskydd och täckfärg av fabrikat Alcro. Både tak och luckor målades i samma granitgrå kulör som tidigare och korset målades återigen svart. Plåtlisterna på tornets västfasad vitmålades precis som tidigare. Plåtavtäckningen över huvudentrèns rusticering målades grå istället för vit. Kulörbytet innebar att plåten blev mindre påtaglig i förhållande till den anslutande grå rusticeringen. Plåten utgör ett senare tillägg av funktionell art som inte varit avsedd att synas. Färgspår visade därtill att den ursprungligen varit gråmålad. Avvattning och anslutande plåtdetaljer gråmålades åter i samma kulör som torntaket. 10

Tv. Befintlig fotränna och avvattning i långhusets nordvästra hörn före målning. Th. Fotränna och anslutning till undertak av stickspån på långhusets sydsida. Plåtens ålder är ej belagd. Tv. Tornhuvens skivtäckning efter punktvis falstätning och målning. Th. Tornlucka efter målning. Minnessten Stenhuggare Mats Johansson, Dalby Stenhuggeri åtgärdade skador på minnesstenen över västentrén. Kalkstenen rengjordes och enstaka mindre bortfall ilagades. Inskriptionen förgylldes på nytt. 11

Gravsten I samband med demonteringen av byggnadsställningarna skadades en av kyrkogårdens äldsta gravstenar. Den liggande stenen är belägen innanför kyrkogårdens västliga grind just norr om grusgången. Gravstenen är från 1700-talets slut och utförd i kalksten. Skadorna består av ett flertal nya sprickor samt uppsplittrade stenpartier. Reparation kommer att utföras under vinterhalvåret av Dalby Stenhuggeri. Först därefter beslutas huruvida stenen kan återbördas till kyrkogården eller om dess status kräver invändig förvaring i fortsättningen. Vapenhuset i väster innehåller sedan tidigare ett flertal gravstenar av äldre typ. Bakom huvudporten i söder finns en fri väggyta som kan upplåtas åt stenen, om så är nödvändigt. Innan slutgiltig ställning tas till inflyttning av stenen är det av intresse att utreda den nuvarande placeringens ursprung. En eventuell originalplacering med så lång kontinuitet är ovanlig och i detta perspektiv kan placeringen väga tyngre än det långsiktiga skyddet av stenmaterialet. Gravsten före och efter skada. Diagonala sprickor framträder tydligt till höger. Invändigt I samband med reparationer i taklaget upptäcktes rötskador i långhusvindens västliga brädgolv. Vid kontroll under brädgolvet framkom även skador i långhusets västligaste bjälke. Bjälklaget över långhuset löper i nordsydlig riktning mellan långhusets yttermurar. På undersidan ansluter långhusets innertak som består av reveterad puts på spräckpanel. På ovansidan är facken mellan bjälkarna belagda med ospontad panel, fyllning av grus samt slutligen avtäckta med brädgolv. Brädgolvet är numera dolt under glasfiberisolering. I kyrkorummet kan ögat skönja innertakets nedbuktande siluett. Den långa spännvidden för bjälkarna i kombination med den tunga grusfyllningen har med 12

tiden lett till sättningar i innertaket. Innertaket uppvisar än så länge endast mindre sprickor. Den lokala skadan över läktaren säkrades temporärt genom anordnande av stödstolpar mellan läktargolv och innertak. Stolparna kamouflerades genom målning. Slutlig reparation planeras i anslutning till en framtida invändig restaurering. Stödpelare på läktare i nord- och sydväst. Avvikelser från arbetshandlingar - Fotplåt och avvattning lämnades orörd. - Åskledarfästen byttes inte ut. - Minnesstenens inskription förgylldes. - Putsnedtagning blev 15 m 2 istället för beräknade 50 m 2. - Invändigt på läktaren monterades temporära stödstolpar för hängande innertak. 13

Iakttagelser under renoveringen Vid genomgång av de rusticerade fasaddetaljerna i hörn och omkring portaler konstaterades ett brett spektra av tidigare nyanser. Antalet färgskikt varierade mellan de olika delarna och merparten tog stor skada i samband med blästringen vid föregående renovering på 1980-talet. På sydvästra hörnkedjan fanns emellertid några av de äldsta färgskikten bevarade. Från äldsta till yngsta enligt följande: 1 - Ursprunglig rödfärgad puts. 2 - Vit kalkfärg i flera skikt, svagt gulaktig. 3 - Ljusgrå kalkfärg med blå ton, koboltblått pigment, S1005-R90B. Troligtvis ursprunglig kulör. Andra hörnkedjor har flera grå nyanser utöver dessa som tycks vara samstämmiga med äldre grå nyanser på avvattningen. 4 - Ljusgrå färg med gröngul ton, S1005-G-50Y. Anpassad efter den grönaktiga kulör som på torntak och avvattning avfärgats med de senaste två gångerna. Sannolikt tillkommen på 1900- talet. 5 - Gråblå, mellanmörk med röd ton, S2005-R80B (Silikatfärg, senaste ommålningen). I samband med årets renovering utfördes en ockulär analys av det rödfärgade putsbruket. Putsen består av ett naturcementbruk vars röda kulör är en del av brukets sammansättning och inte ett tillsatt pigment. Putsbruk av detta slag har trots färgen inte med säkerhet varit tänkta för exponering (Muntligen Niclas Hansson, Ramböll). Vid en kommande renovering är en mer noggrann analys av bruket att rekommendera, då mer omfattande lagningar bör följa det ursprungliga brukets sammansättning bättre. Den rödfärgade fasadputsen har tolkats vara kyrkans originalputs. Samma röda puts förekommer även på hörnkedjor och listverk. Detta innebär att dagens fasadutsmyckning sannolikt är ursprunglig och att de ritningar som finns bevarade från 1700-talet, med en kyrka utan markerade hörn, inte stämmer. Tornets numera vitmålade plåtdetaljer har tidigare varit avfärgade med ett flertal olika grå nyanser. Övergången till vit avfärgning utfördes sannolikt vid den föregående renoveringen. En återgång till den grå färgen skulle innebära att plåtdetaljerna återfår en mer framträdande roll i fasaden. Eftersom dessa fasadlister är sekundära och inte tänkta att pryda kyrkan från början beslutades att den vita kulören bibehölls. Däremot byttes färgen på den dropplist som sitter ovanför västportalens rusticering. Även den visade spår efter ursprunglig grå kulör och med anledning av att denna list faktiskt löper ner över den gråfärgade omfattningen var en grå kulör motiverad. På så vis inkräktar inte dropplisten på portalomfattningen i samma utsträckning. 14

Tv. Röd puts på hörnkedja framträder under gråblå avfärgning.th. Minnessten efter åtgärd. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetet har utförts enligt upprättade handlingar och med god hänsyn till kyrkans kulturhistoriska värden. Med utgångspunkt från de iakttagelser som gjorts när det gäller kulörer på tak, avvattning och hörnkedjor kan det vara lämpligt att vid nästkommande renovering ta ett helhetsgrepp för avfärgning av plåt och rusticering. Dessa tycks ha varit samstämmiga kulörmässigt så länge avvattning och fotplåtar har funnits på kyrkan. Nuvarande färgställning tillkom vid en restaurering under 1980-talet. Årets färgsättning planerades med utgångspunkt i befintliga kulörer. Hörnkedjorna utfördes emellertid något ljusare i enlighet med de färgspår som konstaterades vara de äldsta. 15

Långhusets södra fasad efter renovering. Kyrkan från nordöst efter renovering. 16

Tv. Kyrkan från väst efter renovering. Th. Kyrkans östparti sett från söder efter renovering. Övriga handlingar med relevans för ärendet Byggmötesprotokoll 1, 2005-04-29 Byggmötesprotokoll 2, 2005-05-13 Förbesiktningsprotokoll, 2005-06-15 Byggmötesprotokoll 3, 2005-06-28 Byggmötesprotokoll 4, 2005-08-12 Förbesiktningsprotokoll 2, 2005-08-12 Byggmötesprotokoll 5, 2005-08-26 Byggmötesprotokoll 6, 2005-09-07 Utlåtande över slutbesiktning, 2005-09-07 17

18

19

Regionmuseets rapportserie 2004 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 35. S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004 38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 40. E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, 2002-2003 41. Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, 2000 42. Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, 1998 43. Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, 2004 44. Skanörs kyrka invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 45. Västra Hoby kyrka utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, 2004 46. Västra Hoby kyrka inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, 2004 47. Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, 2005 48. Hovs kyrka fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 49. Breddning av Långebergavägen, Välluvs sn, FU, Jan Kockum, 2005 50. Brandstad kyrkogård, Brandstad sn, FU, Jan Kockum, 2005 51. Bredbandsdragning genom Rinkaby, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 2005 52. Källstorps kyrkogård, Källstorps sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 53. E22 Kristianstad - Fjälkinge, AU 2, Tyra Ericson, 2002 54. Medeltida stadslämningar vid Åhus torg, Åhus sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1988 55. Aristofanes 4 en stenåldersboplats, Vä sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1996 56. Kv Jungfrun 4 i Simrishamn, Simrishamn, UN, Tony Björk & Jan Kockum, 1990 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

57. E22 VÄ, Vä sn, UN, Hans Ekerow, 1994-1995 58. Grönby, Gärdslövs och Önnarps kyrkor, Grönby sn, Gärdslövs sn och Önnarps sn, Lotta Eriksson, 2005 59. Omläggning av plåttak, Wähusen, Kristianstad, AK, Mia Junskär, 2005 60. Målning av plåttak på Bålamöllan, Stehag sn, AK, Mia Junskär, 2005 61. Lilla Isie kyrkogårdar, Lilla Isie sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 62. Hemmesdynge kyrkogård, Hemmesdynge sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 63. Fischerska Huset, Simrishamn sn, AF, Mattias Burman och Emelie Petersson, 2005 64. Den skånska livsmedelsindustrin, PJ, Henrik Borg, 2005 65. Barnet i mässingsskrinet - schaktningsövervakning vid Höörs kyrka, Höör sn, FU, Linda Pettersson, 2002 66. Gamlegård & Egeside. Arkeologiska undersökningar 2004-2005, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, 2005 67. Dammbyggen i Vallarum, Fränninge sn, FU, Linda Pettersson, 1999-2000 68. Boplatslämningar vid Örebäcken, stg 1291, Båstad, UN, Linda Pettersson, 1989 69. Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell, Oppmanna sn, AK, Mia Jungskär, 2004-2005 70. Fjälkinge 28:25, vikingatida lämningar, Fjälkinge sn, FU, Helén Lilja, 2004 71. Ny cykelväg i Fjälkinge Fjälkinge 35:105 m fl, Fjälkinge sn, FU, Linda Pettersson, 1991 72. Schaktningsövervakningar i kv. Tyggården museets nya entré, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 73. Graven i Krigarens by, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 1982 74. Markarbeten i centrala Kristianstad, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2000 och 2002 75. Ledningsdragning vid Ringsjön, Fulltofta sn, FU, Linda Pettersson, 2001 76. Härdkoncentration vid Salomonhög, Grevie sn, AU + UN, Linda Pettersson, 1989 77. Borrby kyrka, Borrby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 78. Anläggningsarbeten på borggården på Bäckaskog slott, Kiaby sn, AK, Mia Jungskär 2004-2005 79. Wor fruis have. Arkeologiska undersökningar i Kv Spritan 1994-96, del 1-4, Åhus sn, UN, Karl-Magnus Lenntorp, 1994-96 80. Restaurering av holkbrunnar, Hörröd, Farstorps sn, AK, Helén Lilja, 2005 81. Ledningsdragning vid Heliga Trefaldighetskyrkan, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 och 2004 82. Trelleborgshuset i Krigarens by, Rinkaby sn, UN. Linda Pettersson, 2005 83. Bromölla 11:92 Neolitiska lämningar vid Skräbeån, Ivetofta sn, FU+AU2, Linda Pettersson 2004+2005 84. Kv Lejonet 10 i Simrishamn, Simrishamn, FU och UN, Claes B Pettersson, 1989 85. Bollerups borg åtgärdsplan för utvändig restaurering, Bollerup sn PJ, Cecilia Pantzar och Emelie Petersson, 2005 86. Brydestuan i Finsbo (Finsbo 5:1, utmarker), Östra Karups sn, AK, Mattias Burman, 2005 87. Sporrakulla gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 88. Lokstallet i Brösarp Omläggning av tak, Brösarp sn, AK, Mia Jungskär och Klara Johansson, 2005 89. Reslövs kvarn, Reslövs sn, AK, Henrik Borg, 2005 90. Lönsboda korgfabrik, Örkened sn, BMU. Emelie Petersson, 2005 91. Krapperups slott stapp V, Brunnby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 92. Börringe kyrka, Börringe sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning