Skolinspektionen Ystads kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ystads kommun
2 (8) Tillsyn i Ystads kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Ystads kommun under hösttermin 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 läsåret 2014/2015 som har uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är 93 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2014/2015 är som högst 16,7 respektive14,8 poäng (modersmål respektive idrott och hälsa) och som lägst 10,8 respektive 13,0 poäng (svenska som andraspråk respektive teknik). Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen flickor är 16,1 poäng (musik) och som lägst 13,8 poäng (matematik och teknik). Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen pojkar är 18,3 respektive 14,7 poäng (modersmål respektive idrott och hälsa) och som lägst 8,0 respektive 12,2 poäng (svenska som andraspråk respektive teknik). Med undantag för modersmål har gruppen flickor högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen jämfört med gruppen pojkar. Årskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under perioden läsåren 2010/2011 till 2014/2015 varierar mellan som högst 91 procent (2013) och som lägst 83 procent (2011). För läsåret 2014/2015 är andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen 88 procent. Det genomsnittliga meritvärdet (för 16 ämnen) under perioden läsåren 2010/2011 till 2014/2015 varierar mellan som högst 227 poäng (2015) och som lägst 208 poäng (2011). Det indikerar en stigande trend från det lägsta värdet sett över tid. Från och med läsåret 2014/2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet på 17 ämnen mot tidigare 16 ämnen. Det innebär att en jämförelse med värden från föregående år inte är möjlig. Det genomsnittliga meritvärdet (för 17 ämnen) för läsåret 2014/2015 är 236 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2014/2015 för gruppen flickor är 250 poäng (17 ämnen) och för gruppen pojkar 223 poäng.
3 (8) Denna skillnad mellan flickors och pojkars resultat är relativt konstant sett över tid. Det genomsnittliga meritvärdet (för 17 ämnen) sett efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå för läsåret 2014/2015 för gruppen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning är 219 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det genomsnittliga meritvärdet 249 poäng. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) under perioden läsåren 2010/2011 till 2014/2015 varierar mellan som högst 96 procent (2013) och som lägst 93 procent (2011). För läsåret 2014/2015 är andelen behöriga elever 93 procent. Ingen tydlig trend kan ses då värdena ligger relativt sett jämnt över tid. Andelen flickor läsåret 2014/2015 som är behöriga till gymnasieskolan är 93 procent och andelen behöriga pojkar är 94 procent. Andelen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning som är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 är 89 procent. Samtliga elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Ingen brist konstaterad 1 Senaste datum för redovisning 1 kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det bedömningsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut.
4 (8) Skolinspektionens beslut Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom de bedömningsområden som granskats. Skolinspektionen avslutar härmed tillsynen av Ystads kommun. Bedömningsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna.
5 (8) Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Peter Sääw Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Ystads kommun
Bilaga 6(8) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.
Bilaga 7 (8) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Ystads kommun Ystads kommun har cirka 30000 invånare och är en Skånes sydligaste kommuner med gräns till Skurups, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamns kommun. Kommunen består av centralorten Ystad samt tätorterna Glemmingebro (förskoleenhet och fritidshem), Hedeskoga (förskoleenhet och grundskoleenhet), Köpingebro (förskoleenhet och grundskoleenhet), Nybrostrand (förskoleenhet), Svarte (förskoleenhet och grundskoleenhet), Sövestad (förskoleenhet och grundskoleenhet), Löderup (förskoleenhet). Kommunen har i egen regi 13 förskoleenheter och tillgång till pedagogisk omsorg och en dygnet runt förskoleenhet. Därutöver finns 13 förskoleenheter med enskild huvudman. Kommunen har elva fritidshem samt pedagogisk omsorg för barn 1-13 år i form av dygnet-runt-verksamhet. Kommunen har 12 grundskolor varav en F-2, två F-3, två 4-6, fem F-6, en F-9 och en 7-9. Dessutom har kommunen en Mottagningsskola för nyanlända elever. Kommunen har en grundsärskola förlagd till två skolor Edvinshemsskolan årskurs 1-6, Änga/Västervångskolan årkurs 7-9 - med inriktning grundsärskola och träningsskola. Kommunen har en gymnasieskola sedan den 1 januari 2016 då tidigare Sydskånska gymnasieförbundet (med gymnasieförbund som huvudman) blev Ystad Gymnasium. Ystad Gymnasium är organiserat i fem områden och två skolor. Ystad Gymnasium erbjuder programmen: Barn- och fritidsprogrammet (BF) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Naturbruksprogrammet (NB) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) samt VO-lärling. Ekonomiprogrammet (EK) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Teknikprogrammet (TE)
Bilaga 8 (8) Estetiska programmet (ESMUS) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hantverksprogrammet HV) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Introduktionsprogrammen (IM IMPRO, IMPRE, IMYRK, IMSPR och IMIND) Kommunen har en gymnasiesärskola inom Ystad Gymnasium som erbjuder individuella programmet och nationella programmet. Inom det nationella programmet erbjuder gymnasiesärskolan följande program: Administration och godshantering Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Skog, mark och djur (profil: Trädgård) Fastighet, anläggning och byggnation (profil: Fastighetsskötsel) Inom det individuella programmet erbjuder skolan följande ämnesområden: Estetisk verksamhet Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Individ och samhälle Språk och kommunikation Kommunen genomför vuxenutbildning via Forum Ystad. I egen regi erbjuds svenskundervisning för invandrare (Sfi), vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Genom avtal med entreprenör kompletteras utbildning på gymnasienivå.