2007-02-20 Dnr 2006/1800 2007:2 Säsongsarbetslöshet Omfattning och kostnader en förstudie
Denna rapport har utarbetats inom IAF av Esat Aydin, Rikard Jeneskog, Stefan Lejerdahl och Eva Nordström. Ansvarig chef är Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 2
3
Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Syfte... 9 Frågor... 9 Avgränsning och urval... 9 Metod och genomförande... 10 Definition av säsongsarbete... 11 Begränsning av rätten till ersättning vid säsongsarbetslöshet... 11 Domstolarnas resonemang gällande säsongsarbete... 12 IAF:s operativa definition av säsongsarbetslöshet... 13 Redovisning av resultat... 15 Säsongsarbetslösa fördelat på län... 15 Säsongsarbetslösa fördelat på sökt yrkeskategori och kön... 17 Säsongsarbetslösa fördelat på arbetslöshetskassa... 18 Säsongsarbetslösa fördelat på kön och ålder... 19 Säsongsarbetslösa fördelat på utbildningsnivå... 20 Andel säsongsarbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa som uppbär ersättning... 21 Hur mycket betalas ut i arbetslöshetsersättning till de säsongsarbetslösa?... 22 Reflektioner och förslag på vidare studier... 23 Källförteckning... 25 Regelverk... 25 Förarbeten och utredningar... 25 Övrigt... 25 BILAGA 1... 26 Kriterier för uttag ur A-stat... 26 BILAGA 2... 27 Förteckning över aktuella yrken för säsongsarbetslösa... 27 4
5
Sammanfattning Beroende på säsongsbetonade växlingar inom vissa branscher finns behov av att anställa personal tidsbegränsat under en viss säsong. Många säsongsanställda, kanske särskilt ungdomar, går med tiden över till andra arbeten. Andra har under övrig tid av året annan sysselsättning i varierande grad. En del fortsätter dock att vara kvar i den här formen av anställning och hamnar då i regelbundet återkommande arbetslöshet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Då detta i vissa fall pågår under flera år kan det uppfattas som ett indirekt stöd för branscher som av olika skäl inte erbjuder sysselsättning året om. Försäkringen blir då också en regelbunden inkomstutfyllnad för den enskilde och fungerar därmed inte som en omställningsförsäkring. Domstolarna har i ett antal domar tolkat att säsongsarbete är att betrakta som kontinuerligt om det bedrivits under minst tre säsonger. Utifrån domstolarnas resonemang har IAF valt att som säsongsarbetslösa betrakta arbetssökande som har varit arbetslösa och uppburit arbetslöshetsersättning minst 65 ersättningsdagar per år under tre år i följd. Syftet med denna studie är att identifiera yrkeskategorier eller branscher som kan kategoriseras som typiskt säsongsbetonade, samt att redovisa aktuella siffror för den faktiska andelen säsongsarbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa. Förstudien behandlar säsongsarbetslöshet under perioden 2003-2006. IAF konstaterar att antalet säsongsarbetslösa enligt ovanstående definition under nämnda år var 6066 personer. De som arbetar sommarsäsong (5561 personer) är betydligt fler än de som arbetar vintersäsong (505 personer). Av de säsongsarbetslösa är 23 procent kvinnor och 77 procent män. Studien visar också att säsongsarbetslösheten per tusen ersättningstagare är högst i de norra länen. Den största andelen av de säsongsarbetslösa, 28 procent, tillhör Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa, medan 20 procent tillhör SEKO:s arbetslöshetskassa och 11 procent är medlemmar i Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa. 6
IAF kan vidare konstatera att 67 procent av de säsongsarbetslösa söker arbete inom följande branscher: jordbruk, trädgård och skogsbruk gruv-, bygg- och anläggningsarbete transport- och maskinförararbete. En närmare granskning av de mest sökta yrkena inom den definierade gruppen stöder detta faktum ytterligare, eftersom ett flertal av yrkena ifråga faller inom dessa branscher. Drygt 51 procent av de säsongsarbetslösa har gymnasial utbildning och knappt nio procent har eftergymnasial utbildning. Relationen ålder och utbildningsnivå visar att andelen med förgymnasial utbildning ökar ju högre upp i ålderskategorier vi kommer. Utbetald arbetslöshetsersättning för denna grupp uppgick i genomsnitt till 544,7 miljoner kronor per år. Antalet utbetalda ersättningsdagar var i genomsnitt 864 434 dagar per år. För att utreda om arbetsförmedlingen tillämpar de grundläggande villkoren för rätt till ersättning på ett likartat sätt över hela landet, oavsett om den sökande är säsongsarbetslös eller inte, krävs fortsatta studier på området. En viktig aspekt är även frågan om det eventuella behovet av en lagstadgad definition av säsongsarbetslöshet samt föreskrift som reglerar villkoren för arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet. Fortsatta studier behövs även mot bakgrund av de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som trädde ikraft den 1 januari 2007. Dessa förändringar kommer med stor sannolikhet att påverka situationen för de säsongsarbetslösa, eftersom beräkningen av ersättning i fortsättningen grundas på inkomster under de senaste 12 månaderna. En konsekvens av regeländringarna blir sannolikt att den utbetalade ersättningen till säsongsarbetslösa kommer att minska omgående. I förlängningen kan de nya reglerna även innebära att antal säsongsarbetslösa kommer att minska, detta vid nyprövning av ersättningsrätten på grund av de nya normalarbetstidsreglerna. 7
Inledning Behovet av arbetskraft inom olika yrkesgrenar tenderar att variera under ett verksamhetsår. Arbetsgivarna bemöter dessa i allmänhet säsongsbetonade växlingar på olika sätt. Ett sätt är att anställa personal tidsbegränsat, till exempel för en viss säsong. Denna anställningsform är betecknad som säsongsanställning. 1 En del säsongsanställda går med tiden över till andra typer av arbeten. Vissa fortsätter dock att vara kvar i den här formen av anställningar och hamnar då i regelbundet återkommande arbetslöshet och får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. I vissa fall kan detta pågå i flera år, vilket har lett till att försäkringen kan fungera som ett indirekt stöd för branscher som av olika skäl inte vill eller kan erbjuda sysselsättning på helår. I och med detta har frågan om huruvida säsongsarbetslösa ska ha rätt till ersättning eller inte blivit ett återkommande inslag i diskussioner om arbetslöshetsförsäkringen. 2 Dessa diskussioner har sitt ursprung i frågan om vad som är den egentliga avsikten med arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen är inte avsedd att vara en yrkesförsäkring. Det är inte heller tänkt att försäkringen ska användas som inkomstutfyllnad vid kortare anställningsuppehåll. Försäkringen är konstruerad på så sätt att den i samband med ofrivillig arbetslöshet ska ge en begränsad ekonomisk kompensation för att underlätta omställning till ett nytt arbete. Svårigheterna i sammanhanget beror närmast på grundvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen där det står att arbetslöshet som infaller mellan perioder av anställningar ska vara ofrivillig för att den drabbade ska kunna få ersättning. En tolkning av detta villkor vid regelbundet återkommande arbetslöshet har i några fall tillämpats av domstolar. Konsekvensen av domstolarnas tillämpning har blivit att personer som regelbundet blir arbetslösa 1 Malmberg, Jonas; Inkomst- eller anställningstrygghet? Vad prioritera vid tillfälliga variationer i arbetskraftens storlek?. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 9, nr 3-4, hösten/vintern 2003. Sid, 184ff. 2 Lundgren, Bo och Henriksson, Mona: Rätt till arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet. (Näringsdepartementet N2003/5655/A). 8
mellan anställningar 3 inte ska betraktas som ofrivilligt arbetslösa. De har av den anledningen inte heller rätt till arbetslöshetsersättning. 4 Syfte Syftet med denna studie är att identifiera yrkeskategorier eller branscher som, med utgångspunkt från utbetald arbetslöshetsersättning, kan kategoriseras som typiskt säsongsbetonade samt att ta fram aktuella data för den faktiska andelen säsongsarbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa. Frågor För att kunna nå det formulerade syftet ska följande frågor vara vägledande för studien: 1. Hur ska säsongsarbetslöshet definieras? 2. Finns det yrken eller branscher där anställningsformerna i regel innebär en typ av arbetslöshet som faller inom den aktuella definitionen? 3. Hur stor är andelen säsongsarbetslösa som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i förhållande till det totala antalet arbetslösa som uppbär ersättning? 4. Hur mycket utbetalas i arbetslöshetsersättning till säsongsarbetslösa? Avgränsning och urval Förstudien är avgränsad till att undersöka säsongsarbetslöshet under perioden från april 2003 till augusti 2006. Urvalet av det kvantitativa materialet har varit okomplicerat då vi använt oss av samtliga säsongsarbetslösa som föll inom definitionen. De variabler vi begränsat oss till att identifiera är kön, ålder, utbildning, län, tillhörighet till arbetslöshetskassa, yrke/bransch samt utbetald arbetslöshetsersättning. 3 Av domstolarnas resonemang framgår det inte om de avsedda anställningarna ska vara hos en och samma arbetsgivare eller inte. Däremot är dessa domar tydliga i kravet gällande kontinuitet. Detta skulle kunna tolkas som att kravet på kontinuitet även avser arbetsgivare. 4 Lundgren och Henriksson; (N2003/5655/A). 9
Metod och genomförande Studien angriper frågeställningarna med en kvantitativ metodansats. Den kvantitativa delen inbegriper utdrag samt behandling av datamaterial från IAF:s databas A- stat 5 samt uppgifter från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). De data som använts i form av statistik gällande säsongsarbetslöshet ger information om antalet sökande som faller inom definitionen samt variabler som framgår under rubriken avgränsning och urval. Ett delmål för förstudien är att belysa antalet säsongsarbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Av det skälet behandlar rapporten säsongsarbetslösa som en enhetlig grupp. Av tekniska skäl har vi dock vid uttag av statistiska data varit tvungna att skilja på antalet säsongsarbetslösa genom en fördelning på sommarrespektive vintersäsong. 5 A-stat innehåller uppgifter om bland annat ersättningstagare, utbetald ersättning och antal ersättningsdagar. 10
Definition av säsongsarbete Arbetslöshetsförsäkringens bedömning av rätten till ersättning skiljer sig åt avseende deltids-, tim- respektive säsongsanställda. Ersättningsrätt som baserar sig på deltids- eller timanställning har så långt det går att utläsa av olika förarbeten till lagstiftningen sällan lett till några större svårigheter i försäkringshänseende. Detta kan möjligen bero på att anställningsformerna ifråga är relativt okomplicerade att definiera och därtill mycket vanligare än renodlade säsongsanställningar. Det är därmed enklare att ta ställning till eventuell ersättningsrätt för deltids- och timanställda. Betydligt mera problematisk är frågan om arbetslöshetsersättning till säsongsanställda, ett problem som i grunden har att göra med försäkringens syn på säsongsanställning som företeelse och vilka arbetstagare som är att betrakta som säsongsanställda. Begränsning av rätten till ersättning vid säsongsarbetslöshet De villkor som gäller för rätt till arbetslöshetsersättning framgår av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den grundläggande förutsättningen för rätt till ersättning från försäkringen är att den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. Detta kräver att den enskilde aktivt söker arbete och är beredd att exempelvis pendla, flytta eller omskola sig. Det får i princip inte finnas något hinder att ta ett erbjudet lämpligt arbete. Samtidigt framgår det av lagen att i den mån det finns särskilda skäl därtill får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. 6 Någon närmare förklaring till uttrycket årligen regelbundet förekommande ger inte lagtexten. En sådan förklaring saknas även i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Inte heller i förordningen konstateras det mer än att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har rätt att om det finns särskilda skäl, meddela föreskrifter om att rätten till ersättning kan begränsas för sådana arbetstagare som 6 Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 42. 11
huvudsakligen är sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. 7 Domstolarnas resonemang gällande säsongsarbete Av lag (1982:80) om anställningsskydd framgår det att anställningsavtal i regel ska gälla tillsvidare. Det är dock tillåtet med tidsbegränsade anställningar för en viss säsong, det vill säga säsongsanställning, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet. 8 En tillbakablick på förarbeten i denna fråga ger vid handen att det med säsongsarbete avsågs arbete vilket på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara anledningar inte kan bedrivas under viss del av året (proposition 1973:129). 9 I ett antal avgöranden som berör rätten till arbetslöshetsersättning för personer med säsongsanställning har domstolarna använt begreppen ofrivilligt arbetslös och kontinuerligt säsongsarbete. Av domstolarnas tillämpning samt av förarbetenas tolkning av nu gällande regler följer att personer med tillsvidareanställningar som är beroende av säsongsvariationer inte har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. I försäkringshänseende är inställningen till dessa personer i själva verket den att det är de själva som har valt denna anställningsform. Därmed kan de inte betraktas som ofrivilligt arbetslösa mellan de säsongsvisa anställningarna. Det är för övrigt tillräckligt med endast en garanti eller ett erbjudande om fortsatt arbete på samma arbetsplats under påföljande säsong för att detta ska likställas med anställning tillsvidare. Går det däremot att påvisa att anställningen ifråga inte är tillsvidare, eller att det inte är aktuellt med några löften om fortsatt anställning, kan arbetstagaren ha rätt till ersättning när den säsongsförlagda visstidsanställningen har upphört. 10 Formuleringen kontinuerligt har å sin sida kommit att få en specifik innebörd som resultatet av en del avgöranden vid vissa länsrätter. Dessa har närmare bestämt gett 7 Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, 29. 8 Lag (1982:80) om anställningsskydd, 5. 9 Malmberg; hösten/vintern 2003. 10 SOU 1996:150; En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Slutbetänkande av Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOM. Sid. 180f. SOU 1997:27; DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning. Sid. 106. 12
uttryck för uppfattningen att kontinuerlig säsongsanställning är ett hinder för utbetalning av ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. I ett antal domar har länsrätterna emellertid godtagit att arbete hos samma arbetsgivare under enbart två säsonger inte kan anses vara kontinuerligt säsongsarbete. 11 Sålunda lyser en mer detaljerad definition av vad som är att avse med kontinuerligt säsongsarbete fortfarande med sin frånvaro. Den slutsats som de aktuella förarbetena likväl drar av dessa avgöranden är inte enbart att kontinuerligt säsongsarbete inte ska ge rätt till arbetslöshetsersättning. I avsaknad av en mera detaljerad definition tolkar förarbetena utslagen av de aktuella domarna på så sätt att säsongsarbete som bedrivits i mer än två säsonger ska betraktas som kontinuerligt. I Regeringsrättens dom från den 12 november 2003 (målnr.664-02) behandlas AMS överklagande gällande säsongsbetonat arbete. Regeringsrätten anför att den som blivit arbetslös efter ett säsongsbetonat arbete och uppfyller kraven enligt 9 lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) har rätt till arbetslöshetsersättning under förutsättning att han inte endast är att betrakta som tjänstledig eller åtnjuter annan ledighet från en tillsvidareanställning. Trots Regeringsrättens dom gör IAF emellertid bedömningen att definitionen av säsongsarbetslöshet alltjämt är att betrakta som oklart. Eventuella försök till avgränsningar besväras även av att begreppet ofrivillig arbetslöshet blir relevant vid diskussioner om många olika yrkeskategorier. Framförallt inom den offentliga sektorn berörs ett flertal yrken, med vårdsektorn som ett av de främsta områdena. Liknande problem återkommer t ex för yrken inom den så kallade turistnäringen, med anställda inom hotell- och restaurang, handel etc. Dessa är verksamheter som präglas av återkommande tidsbegränsade anställningar med ofrivillig arbetslöshet mellan anställningarna. 12 IAF:s operativa definition av säsongsarbetslöshet I denna förstudie använder sig IAF av en definition av begreppet säsongsarbetslöshet som är begränsad till att följa återkommande mönster i arbetslöshet som uppträder under ett längre tidsperspektiv. Det innebär med andra ord att förstudien kommer att, med stöd i det 11 SOU 1996 :150. Sid. 181. 12 Lundgren och Henriksson; (N2003/5655/A). 13
som avses med kontinuerligt av domstolarna, definiera säsongsarbetslöshet enligt följande: arbetssökande som har varit arbetslösa och fått arbetslöshetsersättning minst 65 dagar per år under minst tre år i följd. 13 Vid framtagandet av statistiska uppgifter ur databasen A-stat har vi av tekniska skäl varit tvungna att använda en sommar- och en vinterdefinition för säsongsarbetslöshet. Nedan redogörs för de kriterier som skall uppfyllas för att falla inom respektive definition. Definitionen för vintersäsongsarbetslös innebär i detta sammanhang att den sökande ska ha uppburit arbetslösersättning minst 65 dagar under perioden 1 april till och med 31 december. Därefter ska han/hon inte ha uppburit ersättning mellan den 1 januari och 31 mars. Dessa kriterier ska ha upprepats under minst tre år i följd. Enligt samma resonemang innebär definition för sommarsäsongsarbetslöshet att den sökande ska ha uppburit arbetslösersättning minst 65 dagar under perioden 1 september till och med 31 maj. Därefter ska han/hon inte ha uppburit ersättning mellan den 1 juni och 31 augusti. Dessa kriterier skall ha upprepats under minst tre år i följd. 14 13 Vi har valt att gå på s.k. kassakortsveckor för att komma fram till antalet utbetalda ersättningsdagar. Detta innebär i praktiken att de berörda arbetssökande ska ha varit arbetslösa och uppburit ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i minst 13 veckor samt arbetat mellan 12 och 39 veckor per år under tre år i följd. Begränsningen är gjord med tanken att i möjligaste mån utesluta grupper som endast arbetar under studieuppehåll och alltså inte faller inom vår definition av säsongsarbetslösa. 14 För närmare uppgifter se Bilaga 1. 14
Redovisning av resultat Antal säsongsarbetslösa enligt IAF:s definition uppgår till 6066 personer under den aktuella undersökningsperioden. I detta sammanhang är det samtidigt intressant att påpeka att en klar majoritet (5561 personer) av dessa arbetar sommarsäsong. Förklaringen till detta kan vara att det under sommarsäsongen finns ett bredare utbud av arbete inom många yrkeskategorier. Ytterligare en orsak som kan ha betydelse för den stora skillnaden är att sommarsäsongen är längre än vintersäsongen i stora delar av landet. Säsongsarbetslösa fördelat på län I tabellen nedan framgår den geografiska tillhörigheten för de säsongsarbetslösa. Tabell 1: Andel och antal säsongsarbetslösa fördelat på län, 2003-2006. Antal Andel Län (%) av Kvinna Man Total riket Stockholm 83 223 306 5 Uppsala 25 116 141 2 Södermanland 59 127 186 3 Östergötland 64 225 289 5 Jönköping 26 122 148 2 Kronoberg 17 40 57 1 Kalmar 35 144 179 3 Gotland 15 40 55 1 Blekinge 36 74 110 2 Skåne 179 420 599 10 Halland 70 135 205 3 Västra Götaland 145 609 754 12 Värmland 91 241 332 6 Örebro 58 264 322 5 Västmanland 54 152 206 3 Dalarna 139 309 448 7 Gävleborg 109 338 447 7 Västernorrland 86 279 365 6 Jämtland 34 214 248 4 Västerbotten 35 256 291 5 Norrbotten 57 321 378 6 Riket 1417 4649 6066 100 15
En närmare granskning av uppgifterna i tabellen visar att den största andelen, med 12 respektive 10 procent av det totala antalet säsongsarbetslösa, återfinns i Västra Götaland och Skåne. Därefter följer Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, som var och en står för en andel på sex procent eller mer av det totala antalet säsongsarbetslösa. Länen skiljer sig befolkningsmässigt. För att kunna göra en relevant jämförelse har vi valt att relatera antalet säsongsarbetslösa i varje län till det totala antalet ersättningstagare i respektive län. I bilden nedan framgår följaktligen antal säsongsarbetslösa per 1000 ersättningstagare fördelat på län. Bild 1: Antal säsongsarbetslösa per 1 000 ersättningstagare fördelat på län, 2003-2006. Den mörkare färgen på kartan innebär en högre andel säsongsarbetslösa jämfört med de ljusare färgerna. Där 16
framgår tydligt att det är betydligt vanligare bland ersättningstagare i de norra länen att vara säsongsarbetslös. Antalet säsongsarbetslösa per 1 000 ersättningstagare i de norra delarna av landet ligger närmare bestämt mellan 14,8 till 21,8. Detta ska jämföras med de vita områdena på kartan, det vill säga de södra delarna av landet (med undantag av Halland). Med ett antal per 1 000 ersättningstagare som ligger mellan 3,3 till 9,4 har dessa regioner det lägsta antalet säsongsarbetslösa i relation till det totala antalet ersättningstagare. Säsongsarbetslösa fördelat på sökt yrkeskategori och kön Yrkeskategorierna som redovisas i tabellen nedan bygger på Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesklassificering (AMSYK). Tabellen återger yrken som de arbetssökande, vilka omfattas av definitionen för säsongsarbetslös, uppger sig söka arbete inom. 15 Det bör noteras att en arbetssökande person hos arbetsförmedlingen kan ange upp till fyra yrken/yrkesområden som han/hon söker arbete inom. Detta förklarar avvikelserna i siffrorna avseende antalskolumnen i tabellen. Tabell 2: Förekomst av sökta yrken (AMSYK), antal och andel fördelat på yrke, 2003-2006. Yrke Kvinnor Män Totalt Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Parkarbetare 663 20,0 1209 12,6 1872 14,5 Anläggningsarbetare 7 0,2 1234 12,9 1241 9,6 Trädgårdsarbetare 384 11,6 293 3,1 677 5,2 Lagerarbetare 60 1,8 428 4,5 488 3,8 Maskinförare 1 0,0 409 4,3 410 3,2 Försäljare, fackh. 219 6,6 180 1,9 399 3,1 Lastbilsförare 3 0,1 394 4,1 397 3,1 Vaktmästare 18 0,5 369 3,8 387 3,0 Fastighetsskötare 13 0,4 350 3,6 363 2,8 Skogsarbetare 6 0,2 331 3,4 337 2,6 Övriga yrken 16 1946 58,6 4399 45,8 6345 49,1 Totalt 3320 100 9596 100 12916 100 15 Här bör det noteras att det faktum att en sökande hos arbetsförmedlingen uppger att han/hon söker arbete inom en viss yrkeskategori inte nödvändigtvis innebär att han/hon endast söker arbete inom nämnda yrke. 16 För förteckning över dessa yrken se bilaga 2. 17
IAF kan konstatera att 67 procent av de säsongsarbetslösa söker arbete inom följande branscher: jordbruk, trädgård och skogsbruk gruv-, bygg- och anläggningsarbete transport- och maskinförararbete. En närmare granskning av de mest sökta yrkena stöder detta faktum ytterligare, eftersom ett flertal av dessa faller inom ovanstående branscher. Med en andel på ca 24 procent är park- och anläggningsarbete de vanligaste sökta yrkena bland säsongsarbetslösa. Av tabellen framgår vidare att de vanligaste sökta yrkena för säsongsarbetslösa kvinnor är park- och trädgårdsarbete. Motsvarande sökta yrken för männen är anläggnings- och parkarbete. Säsongsarbetslösa fördelat på arbetslöshetskassa I tabellen nedan presenteras andel säsongsarbetslösa fördelat per arbetslöshetskassa. Tabell 3: Antal och andel säsongsarbetslösa fördelat på arbetslöshetskassa, 2003-2006. Antal Andel Kvinnor Män Totalt totalt (%) Kommunalarbetarnas 722 966 1688 28 SEKO:s 37 1214 1251 20 Byggnadsarbetarnas 8 639 647 11 IF Metalls 60 310 370 6 Skogs- och träfackets 53 286 339 5 Alfa 63 187 250 4 Hotell- och restauranganställdas 106 123 229 4 HTF:s 84 78 162 3 Handelsanställdas 65 94 159 3 Målarnas 1 129 130 2 Transportarbetarnas 8 110 118 2 SIF:s 49 63 112 2 Övriga 17 161 450 611 10 Total 1417 4649 6066 100 17 I kategorin övriga ingår 24 resterande arbetslöshetskassor. Yrkesfiskare, som har särskilda regler i arbetslöshetsförsäkringen enligt IAF:s föreskrift IAFFS 2005:4, ingår inte i denna studie. 18
Av tabellen framgår att den största andelen av de säsongsarbetslösa, det vill säga 28 procent, tillhör Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa. Därefter följer SEKO:s och Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassor, med en andel på 20 respektive 11 procent av de säsongsarbetslösa. Som framgår av tabell 2 ovan är de vanligaste säsongsbetonade yrkena park-, anläggnings- och trädgårdsarbete. Den höga andelen säsongsarbetslösa som tillhör Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa förklaras av det faktum att såväl park- som trädgårdsarbetare tillhör denna kassa. SEKO:s stora andel i detta sammanhang förklaras av att en stor del av anläggningsarbetarna tillhör kassan ifråga. Bland dem som tillhör Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa återfinns samtidigt allt från anläggningsarbetare till maskin- och lastbilsförare. Intressant att notera är det förhållandet att de sökta yrkena till stor del sammanfaller med de faktiska yrken som de säsongsarbetslösa är verksamma inom. I teorin skulle det ju kunna vara så att säsongsarbetslösa är verksamma inom yrkesområden som de inte uppger sig vilja arbeta med. Det vill säga att situationen på arbetsmarknaden skulle göra att säsongsarbetarna var hänvisade till att arbeta med dessa säsongsbetonade yrken. Uppgifterna ovan tyder på att så inte är fallet. Säsongsarbetslösa fördelat på kön och ålder Tabellen nedan visar att en klar majoritet, ca 77 procent, av de säsongsarbetslösa är män. Tabell 4: Antal och andel säsongsarbetslösa fördelat på ålder och kön. 2003-2006 Antal Åldersgrupp Andel totalt Total Kvinnor Män (%) 20-24 år 34 161 195 3 25-29 år 116 494 610 10 30-34 år 108 451 559 9 35-39 år 144 534 678 11 40-44 år 188 558 746 12 45-49 år 194 528 722 12 50-54 år 169 559 728 12 55-59 år 222 662 884 15 60- år 242 702 944 16 Total 1417 4649 6066 100 19
Andelen kvinnor i gruppen säsongsarbetslösa hamnar däremot på ca 23 procent. Samtidigt kan vi konstatera att säsongsarbetslöshet är betydligt vanligare i de äldre åldersgrupperna. Detta gäller för såväl kvinnor som män. En stor del, närmare bestämt 43 procent, av de säsongsarbetslösa tillhör nämligen ålderskategorierna 50 år och uppåt. Anmärkningsvärt är att kategorin 60 år och uppåt, med sina 16 procent, utgör den största enskilda gruppen. De yngre ålderskategorierna, 20-34 år, utgör endast 22 procent av det totala antalet säsongsarbetslösa. Säsongsarbetslösa fördelat på utbildningsnivå Sambandet mellan låg utbildning och kontinuerligt säsongsarbete framgår tydligt av uppgifterna i tabellen nedan. Den absoluta majoriteten, 91 procent av de säsongsarbetslösa, har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Av dessa är det dessutom så att närmare 44 procent endast har förgymnasial utbildning. Tabell 5: Antal och andel säsongsarbetslösa fördelat på utbildningsnivå, 2003-2006. Utbildningsnivå Totalt Antal Andel (%) Förgymnasial 2416 40 Gymnasial 3112 51 Eftergymnasial 536 9 Uppgift saknas 2 0 Totalt 6066 100 Den enskilt största andelen av de säsongsarbetslösa, 51 procent, har gymnasial utbildning, medan endast 9 procent har eftergymnasial utbildning. Inriktningen på den eftergymnasiala utbildningen saknar vi närmare uppgifter om. De aktuella studierna kan omfatta såväl traditionella akademiska utbildningar såsom praktiska yrkesinriktade utbildningar. Relationen ålder och utbildningsnivå visar att de äldsta ålderskategorierna också är de som har den lägsta utbildningsnivån. Tabellen nedan visar tydligt hur andelen med förgymnasialutbildning ökar ju högre upp i ålderskategorier vi kommer. 20
Tabell 6: De säsongsarbetslösas utbildningsnivå fördelat på ålder. Utbildning Ålder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Uppgift saknas Totalt Andel (%) 20-24 23 170 2 195 3 25-29 66 485 59 610 10 30-34 75 401 83 559 9 35-39 160 443 75 678 11 40-44 231 434 80 2 1 748 12 45-49 272 380 68 720 12 50-54 362 309 58 729 12 55-59 536 285 60 1 1 883 15 60-691 205 48 944 16 Totalt 2419 3112 533 3 2 6066 100 För gruppen med gymnasial utbildning är situationen närmast den omvända. I de yngre ålderskategorierna, 20-34 år, finns det en tydlig variation vad gäller andelen med utbildning på gymnasienivå. Samtidigt framgår det av tabellen att andelen med gymnasieutbildning, från 35 år och uppåt, minskar ju högre upp i ålderskategorierna vi kommer. I fråga om gruppen med eftergymnasial utbildning ser fördelningen för ålderskategorierna relativt jämn ut, dock med undantag för den yngsta ålderskategorin. Andel säsongsarbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa som uppbär ersättning Avslutningsvis är det av stort intresse att få en uppfattning om de säsongsarbetslösas andel av samtliga arbetslösa som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Av det skälet har vi här jämfört antalet säsongsarbetslösa individer som uppburit ersättning under perioden 2003 2006 med det totala antalet arbetslösa med arbetslöshetsersättning under år 2005. Valet av jämförelseperiod har styrts av målsättningen att få så aktuella uppgifter som möjligt. Mot bakgrund av att antalet som får arbetslöshetsersättning varierar över tid, medan antalet säsongsarbetslösa enligt den definition IAF använder var konstant under den undersökta perioden, har vi valt år 2005 som jämförelseår. Under perioden 2003 2006 uppgick antalet säsongsarbetslösa personer till 6066. Under 2005 var det sammanlagt 610 000 personer som någon gång fick 21
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Detta betyder att endast en procent av dem som fick arbetslöshetsersättning faller inom kategorin säsongsarbetslösa. Hur mycket betalas ut i arbetslöshetsersättning till de säsongsarbetslösa? Vi har konstaterat att antalet säsongsarbetslösa var 6066 personer och att de utgjorde en procent av dem som fick arbetslöshetsersättning under 2005. Vidare konstateras att summan av utbetald ersättning för denna grupp uppgick till i genomsnitt 544,7 miljoner kronor per år. Antalet ersättningsdagar var i genomsnitt 864 434 dagar per år. Under den period förstudien behandlar, det vill säga en treårsperiod, rör det sig om utbetald ersättning på cirka 1,6 miljarder kronor. 22
Reflektioner och förslag till vidare studier Studien visar att en procent av de arbetssökande som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är säsongsarbetslösa. Frågan om huruvida arbetslöshetsförsäkringen används som omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring blir relevant i och med det faktum att detta anställningsförfarande upprepas från säsong till säsong. Den grundläggande förutsättningen för rätt till arbetslöshetsersättning är bland annat att den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. Därutöver ska den arbetssökande aktivt söka arbete, medverka till att upprätta en individuell handlingsplan och ta ett erbjudet lämpligt arbete. Det är arbetsförmedlingen som kontrollerar om den arbetssökande uppfyller villkoren för rätt till ersättning eller inte. Mot denna bakgrund krävs det fortsatta studier för att utreda om de säsongsarbetslösa behandlas på samma sätt som övriga arbetssökande av arbetsförmedlingen. De aktörer som är relevanta att införskaffa kunskap från är handläggare vid arbetsförmedlingen, eftersom det är dessa som har kontakt med säsongsarbetslösa, samt företag som frekvent använder sig av säsongsarbetare. Det kan även vara av intresse att kontakta arbetslöshetskassor samt fackförbund med medlemmar som är säsongsarbetare. En viktig aspekt är också huruvida det behövs en lagstadgad definition av säsongsarbetslös/säsongsarbete samt föreskrift som reglerar förhållandet om ersättning vid säsongsarbetslöshet. Det är även viktigt att notera att de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som trädde ikraft den 1 januari 2007 kommer att påverka situationen för de säsongsarbetslösa. Detta eftersom beräkningen av arbetslöshetsersättning numera ska grundas på inkomster under de senaste 12 månaderna. En konsekvens av dessa regeländringar blir sannolikt att den utbetalade ersättningen till gruppen säsongsarbetslösa kommer att minska ganska omgående. I förlängningen kan de nya reglerna även innebära att antalet säsongsarbetslösa kommer att minska, detta vid nyprövning av ersättningsrätten på grund av de nya normalarbetstidsreglerna. 23
Säsongsarbetslösa eller säsongsarbetare, såsom denna grupp definieras i förstudien, verkar finnas inom en rad olika yrken. Intressant att notera är det förhållandet att ett flertal av dessa yrken är av den karaktären att de även kan förekomma i form av anställningar året runt. Detta kan ses som anmärkningsvärt eftersom yrken som traditionellt ansetts vara säsongsbetonade har varit sådana yrken som inte kunnat utövas på grund av klimatfaktorer vissa perioder under året. 24
Källförteckning Regelverk Lag (1997:238) om arbetslöshetsersättning Lag (1982:80) om anställningsskydd Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring Förarbeten och utredningar SOU 1996:150; En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Slutbetänkande av Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOM. SOU 1997:27; DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning. Lundgren, Bo och Henriksson, Mona. Rätt till arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet. Näringsdepartementet N2003/5655/A. Övrigt Malmberg, Jonas. Inkomst- eller anställningstrygghet? Vad prioritera vid tillfälliga variationer i arbetskraftens storlek?. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 9, nr 3-4, hösten/vintern 2003. 25
BILAGA 1 Kriterier för uttag ur A-stat För vintersäsongsarbetarna gäller att de ska 1. ha uppburit arbetslöshetsersättning minst 65 dagar under var och en av perioderna 2003-04- 01 2003-12-31 18, 2004-04-01 2004-12-31, 2005-04-01 2005-12-31. Ersättningsdagarna behöver inte infalla i en följd under perioderna; dessa kan vara spridda inom perioden. 2. inte ha uppburit arbetslöshetsersättning överhuvudtaget under perioderna 2004-01-01 2004-03-31 19, 2005-01-01 2005-03-31, 2006-01-01 2006-03-31, dvs. personen har förmodligen arbetat under dessa perioder. För sommarsäsongsarbetarna gäller att de ska 3. ha uppburit arbetslöshetsersättning minst 65 dagar under var och en av perioderna 2003-09- 01 2004-05-31 20, 2004-09-01 2005-05-31, 2005-09-01 2006-05-31. Ersättningsdagarna behöver inte infalla i en följd under perioderna; dessa kan vara spridda inom perioden. 4. inte ha uppburit arbetslöshetsersättning under perioderna 2004-06-01 2004-08-31 21, 2005-06- 01 2005-08-31, 2006-06-01 2006-08-31, dvs. personen har förmodligen arbetat under dessa perioder. Inga personer har identifierats som både sommarsäsongsarbetare och vintersäsongsarbetare. 18 Kassakortsveckorna har använts i scriptet, dvs. v 14 53. 19 Motsvarar kassakortsveckorna 1-13. 20 Motsvarar kassakortsveckorna 36-22. 21 Motsvarar kassakortsveckorna 23-35. 26
BILAGA 2 Förteckning över aktuella yrken för säsongsarbetslösa Yrke Kvinnor Män Totalt Andel Kvinnor Andel Män Parkarbetare 663 1209 1872 35,4% 64,6% Anläggningsarbetare 7 1234 1241 0,6% 99,4% Trädgårdsarbetare 384 293 677 56,7% 43,3% Lagerarbetare 60 428 488 12,3% 87,7% Maskinförare 1 409 410 0,2% 99,8% Försäljare, fackhandel 219 180 399 54,9% 45,1% Lastbilsförare 3 394 397 0,8% 99,2% Vaktmästare 18 369 387 4,7% 95,3% Fastighetsskötare 13 350 363 3,6% 96,4% Skogsarbetare 6 331 337 1,8% 98,2% Lokalvårdare 245 70 315 77,8% 22,2% Diverearbetare, renhållningåtervinning 8 207 215 3,7% 96,3% Restaurangbiträde 129 46 175 73,7% 26,3% Montör, metall-,gummi-och 34 116 150 22,7% 77,3% plastprod Byggnadsmålare 2 143 145 1,4% 98,6% Personbilsförare 12 123 135 8,9% 91,1% Byggnadsträarbetare 0 129 129 0,0% 100,0% Kontorist 108 9 117 92,3% 7,7% Asfaltverksskötare 0 116 116 0,0% 100,0% Trädgårdsanläggare 20 95 115 17,4% 82,6% Grovarbetare, bygg och anläggning 0 112 112 0,0% 100,0% Truckförare 7 105 112 6,3% 93,8% Skördearbetare 23 88 111 20,7% 79,3% Försäljare, dagligvaror 72 35 107 67,3% 32,7% Barnskötare 81 21 102 79,4% 20,6% Kock och kokerska 20 75 95 21,1% 78,9% Receptionist, telefonist 76 5 81 93,8% 6,2% Maskinförare, lantbruk 1 77 78 1,3% 98,7% Personlig assistent 30 45 75 40,0% 60,0% Murare 0 74 74 0,0% 100,0% Stensättare 0 74 74 0,0% 100,0% Vårdbiträde 55 18 73 75,3% 24,7% Säljare 12 60 72 16,7% 83,3% Servitör och servis 31 35 66 47,0% 53,0% Svetsare 1 64 65 1,5% 98,5% Maskinreparatör 2 63 65 3,1% 96,9% Idrottskonsulent 8 55 63 12,7% 87,3% Skolvaktmästare 18 43 61 29,5% 70,5% 27
Yrke Kvinnor Män Totalt Andel Kvinnor Andel Män Verkstadsmekaniker, allround 0 59 59 0,0% 100,0% Skogsmaskinförare 0 54 54 0,0% 100,0% Florist 51 0 51 100,0% 0,0% Maskinsnickare 5 46 51 9,8% 90,2% Bilmekaniker 0 49 49 0,0% 100,0% Takmontör 0 47 47 0,0% 100,0% Sågverksoperatör 0 47 47 0,0% 100,0% Hotellreceptionist 39 8 47 83,0% 17,0% Betongarbetare 0 45 45 0,0% 100,0% Montör, el-och teleutrutning 15 27 42 35,7% 64,3% Ekonomiassistent 26 15 41 63,4% 36,6% Idrottsplatsvaktmästare 1 38 39 2,6% 97,4% Handpaketerare 25 14 39 64,1% 35,9% Bartender 12 26 38 31,6% 68,4% Trädgårdsmästare, odling 20 13 33 60,6% 39,4% Lastbils- och maskinmekaniker 0 32 32 0,0% 100,0% Övriga maskinförare 0 32 32 0,0% 100,0% Guide 9 22 31 29,0% 71,0% Butikskassör 22 9 31 71,0% 29,0% Turistbyråtjänsteman 21 10 31 67,7% 32,3% Banreparatör 0 30 30 0,0% 100,0% Bussförare 4 26 30 13,3% 86,7% Skidliftskötare 7 22 29 24,1% 75,9% Fritidsledare 6 23 29 20,7% 79,3% Biolog 10 16 26 38,5% 61,5% Restaurangchef 14 11 25 56,0% 44,0% Restaurangchef 14 11 25 56,0% 44,0% Kallskänka 19 4 23 82,6% 17,4% Elevassistent 7 15 22 31,8% 68,2% Väktare 0 22 22 0,0% 100,0% Servicetekniker, data 1 21 22 4,5% 95,5% Taxiförare 2 19 21 9,5% 90,5% Brevbärare 8 13 21 38,1% 61,9% Telereparatör 0 20 20 0,0% 100,0% Väg-och vattenbyggnadsingenjör 0 18 18 0,0% 100,0% Fartygsbefäl 0 18 18 0,0% 100,0% Nätverkstekniker 0 18 18 0,0% 100,0% Fönsterputsare 0 12 12 0,0% 100,0% Skogsförman 0 11 11 0,0% 100,0% Servicearbetare, måleri 0 11 11 0,0% 100,0% Trädgårdsingenjör 1 9 10 10,0% 90,0% Installationstekniker 1 9 10 10,0% 90,0% Övriga yrken 611 1344 1955 10,0% 90,0% Totalt 3320 9596 12916 28