Tylösandsdagarna 2012 av Per Magnusson Foto: Per Carlson När torsdagens inledningstalare Per Holknekt bokades hösten 2011, anade vi inte hur aktuell han skulle bli i pressen våren och sommaren 2012! Han började med att berätta om sina föräldrar (pappan polis/boxare, mamman unik och klok). Prestationskrav framför allt från pappan gav dålig självkänsla och egna krav att hela tiden leverera och prestera ( jag ska visa dom jävlarna! ). Pers dotter Julia, 17 år, hade en ätstörning och var allvarligt sjuk. Per avbröt då behandlingen på sjukhus i Sverige, och hyrde ett hus i Kalifornien under några månader. Med hjälp av detta och en låt, I will fix you, mådde hon riktigt bra när de återvände hem igen. Efter separationen från Lena Philipsson och alkoholproblem igen, blev det dotterns tur att på samma sätt åka till Kalifornien igen, nu för att rehabilitera sin pappa! Han har svurit på att aldrig mera dricka alkohol, för då bryter hon deras relation helt och hållet. Här grät både Per och flera i publiken. Han gick sedan tillbaka till sin ungdomstid i Falun, och berättade om sin skateboardkarriär som kröntes av att han blev världsmästare! 1984 upplevde han en livskris, och flyttade hem till Sverige, där han började läsa marknadsföring och kommunikation. Han tjänade enormt stora pengar på försäljning av skateboards, men blev mer egotrippad, och slutligen utkastad ur sitt eget bolag. Han började dricka och förlorade allt inklusive sin dotter, blev uteliggare och har spenderat tre jular på Stockholms Central! Han reste sig emellertid igen med hjälp av en fantastisk socialarbetare, och startade klädföretaget Odd Molly 2002, vilket blev en framgångssaga. 2012 kom nästa satsning, nu ett magasin, Miss World. Tidningen ligger högt på försäljningslistor, trots att de inte lockar med sex, sprit och rådgivningsspalter.
Han avslutade med att betona att alla människor är unika och outbytbara, efter en mycket personlig, utlämnande och rörande inblick i hans liv. Det vetenskapliga programmet inleddes av Tord Berglundh som diskuterade om vi gör rätt när vi mäter implantatförluster. Vi anger ofta survival rate, som är ett grovt mått som kom till för tjugofem år sedan när man behövde visa implantatens stabilitet och överlevnad. Han menade att vi numera behöver förfina studierna, så att vi kan få svar på bland annat om benförlust marginalt är normalt och hur vävnaderna svara på belastning. Ett ökat utbyte mellan grundforskning och klinisk forskning behövs också. Många studier använder implantatet som mått, men bättre ur flera synpunkter skulle vara om patienten vore enheten man jämför. Näste föredragshållare var Michael Korsch, kirurg och parodontolog från Karlsruhe, Tyskland. Han redovisade en studie med AstraTech implantat med fem års uppföljning. Man jämförde där underhållskostnad vid konventionell avtagbar protes och täckprotes. Det visade sig att täckprotes vid mer än två implantat har överlägset störst antal förlorade implantat, och de högsta kostnaderna för underhåll och reparationer. Fasta konstruktioner på implantat hade också de avsevärt lägre kostnader. Han passade också på att framföra budskapet att det är mycket svårt att undvika cementöverskott vid cementerade kronor på implantat. Detta ger upphov till mucosit och periimplantit. Skruva så ofta det är möjligt, åtminstone vid djupt satta implantat var hans råd! Därefter intogs podiet av Christian Coachman som talade om konsten att undvika problem. Han är både tandläkare och tandtekniker, kommer från Brasilien, och är mycket inriktad på god estetik. Han anser för att åstadkomma detta, måste vi ta hänsyn till både ansiktet och leendet, och få de båda att passa ihop. För att kunna nå målet, använder han ett dataprogram Digital Smile Design (DSD). Behandlingsgången är följande: Terapiplanering. Kommunikation mellan de inblandade disciplinerna (tandläkare, tandtekniker, kirurg, ortodontist). För att spara tid har man ett digitalt protokoll som alla har tillgång till, och som kan fyllas i när man har tid. Man är då oberoende av varandras planering och spar mötestid. Man börjar med estetisk visualisering med
hjälp av foton eller video som läggs som en PP-presentation i DropBox för kommunikation med övriga i teamet. Följs av klinisk analys och slutligen görs en video för presentation av terapiplanen för patienten, gärna på ett känslomässigt sätt. Mera information på www.digitalsmiledesign.com och Facebook. Torsdagens föreläsningar avslutades av Jan Ekenbäck som talade om de psykologiskt besvärliga patienterna. Jan som har lång erfarenhet och goda resultat med att arbeta med dessa patienter, började med att prata om hypokondri, somatoformt syndrom och dysmorfofobi. Han berättade också med patientexempel om paranoia, affektiva symtom och tvångssyndrom (OCD). Han gav på ett underhållande, men ändå seriöst sätt också exempel hur han hanterat dessa tids- och energikrävande patienter. Efter årsmöte och en mycket trevlig kväll med god mat, dryck och dans fortsatte konferensen med ett symposium om protetiska komplikationer. Moderator och inledare var Jan Ekenbäck, som visade på protetiska lösningar vid ogynnsamt placerade implantat. Kan göra metallbalk där man sedan fäster suprakonstruktionen, skalfasader kan vara lösning ibland, och vinklade distanser och cementerad konstruktion en tredje väg att gå. Första föreläsaren var käkkirurg Göran Widmark som talade om biologiska komplikationer. Orsaker i samband med operation kan vara blödning, nervskada eller felaktig placering av implantat. Postoperativt kan suturinsufficiens, sårdehiscens, osteit, osteomyelit eller patientens fingerovanor ställa till det. Sena komplikationer kan vara infektion (fistlar, periimplantit) och överbelastning. Ibland också osteonekros vid medicinering med bisfosfonater. Nästa talare var Christel Larsson som föreläste om keramiska komplikationer vid implantatbehandling. Inledningsvis konstaterade hon att keramer är vävnadsvänliga med god estetik, samtidigt som biverkningarna vid metallkeramik verkar öka. En studie av Irene Sailer visar också att MKkronor har mer tekniska komplikationer (skruvar uppsig) än keramiska, och även något högre andel biologiska komplikationer (mera plackadhesion). Vad gäller 3-ledsbroar i Zirkonium så har Kahal visat att efter tre år förekommer chipping i c:a 40 %. Christel själv har jämfört InCeram Zr och Denzir, och efter ett år hade 8% av broarna uppvisat chipping, mot 54% hos Denzir! Efter fem år var motsvarande siffra 17% respektive 69%. Frakturorsaker kan vara för snabb kylning hos tandteknikern, felaktig design av innerhätta (ska vara anatomiskt utformad), eller att man justerat ocklusion utan vattenkylning.
Sedan kom tandtekniker Ingemar Galéus som gav följande råd: Om man gör täckprotes till hårdbitare, så undvik alveolarbarer och små clips, det håller inte. För att undvika tand- och akrylatfrakturer på implantatbroar, gör bra retention, understöd akrylatet, och gör eventuellt en frontal påbitningsvall. Den senare kan även göras i metall och sättas dit i samband med reparation eller renovering. Undvik porslin i båda käkar om möjligt. Undvik piratkopior. Mera tekniska komplikationer vid tand- och implantatstödda konstruktioner. Siste föreläsare ut var Martin Janda som gjorde en imponerande presentation av protetiska komplikationer. Han började med att konstatera att det är mer tekniska problem vid implantatstödd än vid tandstödd protetik (40% respektive 15%). För att undvika att broskruvar skruvar upp sig och kanske frakturerar, gav han följande råd: Så liten vertikal överbitning som möjligt. Rengör alltid konstruktionen innan den sätts tillbaka, plack smörjer och ger ökad fraktrisk p g a minskad friktion. Byt broskruv efter tio i- och urskruvningar. Använd helst distanser vid koniska implantatsystem. Undvik böjkrafter om möjligt, gör rigid metallbalk. Jan Ekenbäck avslutade sedan med ett avsnitt om fonetiska komplikationer. Han menar att fonetiska problem beror på psykologiska eller anatomiska orsaker, eller bådadera. 67% av patienterna med fonetiska problem har samtidigt hörselnedsättning! Ofta beror problemen på att tunga får för liten plats i premolarområdet. Han tipsade om att blanda ZnO och vaselin och pensla på konstruktionen, och sedan reducera där blandningen är borta. Vid läspning kan det ibland hjälpa slipa ur ett V mellan11 och 21 palatinalt, men ibland behöver man bygga ut me d en S-vall istället. Kom ihåg också att runda tandbågen distalt.
Två intressanta och inspirerande dagar avslutades därefter med en god lunch. Välkomna till Tylösand 2013! Per Magnusson