Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 30 Täby Nr 4 Årgång 46 November 2009 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Ordföranden har ordet Teckningstävlingen avgjord Täbys översiktsplan Seminarium 30/8 Täby i vikingatid Upprop från Fornminnessektionen - Nya begravningsplatsen Hembygdens dag i Gribbylund 13/9 Naturvårdssektionen 40 år Besök på Riksarkivet Föreningens och sektionernas vårprogram Hembyggd Mall.indd 1 2009-11-08 13.44
Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 30 Täby Nr 4 November 2009 Bild på framsidan: Föreläsarna på vikingaseminariet tillsammans med ordföranden och Jan Rosenberg, sektionsansvarig Foto: Leif Grönwall Ordföranden har ordet Seminariet var en stor succé! Sällan har en ordförande haft anledning att vara så stolt inför sina medlemmar. Lite mikrofontjafs och kaffestrul kan man ta i synnerhet som orsaken låg hos konferensstället mer än hos oss själva. Väl skött Bror-Arne, Jan och alla ni andra. Med stort intresse väntar jag på dokumentationen. Vår arkeologifotograf Leif Grönwall har gjort en fin sammanfattning på annan plats i tidningen. Tack! Även Hembygdens dag har vi klarat av denna gång i Gribbylund. Det kunde ha varit fler Gribbylundare där. Och det kunde ha varit bättre väder. Hembygdsgudstjänsten var välbesökt, men det är gudstjänsten ofta i Gribbylund har jag hört. Tord Tordmars gamla utställning om Gribbylund var det många som tittade länge på. Och många fullföljde promenaden trots en rejäl regnskur. De som kom tillbaka var dessutom nöjda - fast blöta. Vi har nog oss själva att skylla för att det inte kom flera till Kapellgården. Lite flygblad i området är en av styrelsens slutsatser inför kommande Hembygdens dag-evenemang. Apropå planer så har kommunens tjänstemän grovt feltolkat tidigare yttrande om Översiktsplan 10-30. De påstår att vi är mot en bebyggelse på Galoppfältet. Tvärtom ser vi den öppning som verkar finnas nu (grattis kommunledningen) som oerhört välkommen. Det ger helt nya möjligheter att göra något bra av helheten Nya Täby Centrum och Galoppbanan. Vi hoppas man tittar på den möjligheten nu med en gång och kanske till och med väntar lite med norra sidan av centrumplanen tills man utrett möjligheterna. I Arninge Ullna ser vi också möjligheter, men tycker inte att undantagen från strandskyddet är befogade. Man vinner ytterst lite för ett mycket begränsat antal lägenheter. Får jag avsluta med något väldigt positivt. Jag har vid några tillfällen, under olika årstider, promenerat på nya (södra) kyrkogården. Det är ett fantastiskt fint område. Väl integrerat med det ursprungliga området, med naturen och med historien och de forngravar som fått ligga kvar. Snyggt jobbat vill jag säga till arkitekter, upphandlare och entreprenörer! Nu sitter programgruppen med vårplaneringen. Lite brasaftnar i Ytterbystugan, lite vandringar, lite aktuell samhällsplanering, lite kultur och lite historia Som vanligt med andra ord se baksidan. Vi har pratat om vad vi borde göra i stället eller utöver detta, men skulle nog gärna få de idéerna utifrån från er medlemmar. Nr 4 November 2009. Årgång 46 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 30 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: www.hembygd.se/stockholm/taby E-post: leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu Medlemsavgift: Kr 150 per familj insättes på Plusgiro 60 47-5 Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg. 20 183 60 Täby, tel 08-756 14 92, 076-814 14 92 Slutligen - snart är det jul igen och ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter. En God Jul och ett Gott Nytt År önskar styrelsen genom Lothar Lammertz Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Illustrationer: Tord Tordmar om inte annat anges Layout & Produktion: Erik Sainz - Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till hembygdsförenigen när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till 08-758 14 04 (telefonsvarare). Tryck: Stockholms Läns Grafiska 2 Hembyggd Mall.indd 2 2009-11-08 13.44
Teckningstävlingen avgjord På Runrikets dag 2008 utlyste Täby Hembygdsföreningen en teckningstävling för alla barn i Täbys grundskolor. Motivet skulle vara Täbys store Vikingahövding Jarlabanke. Ett stort antal teckningar, sammanlagt 375 st fördelade över 14 skolor och 28 klasser, inkom till tävlingsjuryn som bestått av Jan Rosenberg, Jean-Louis Sainz och Inger Tillas. Slutligen gick ett hederspris, diplom och 500 kronor till klass 4B i Rösjöskolan där samtliga barn skickat in var sin teckning. Motivering: De flesta teckningarna är färgstarka och är väl genomarbetade. De håller genomsnittligt en hög standard och hela klassens arbetsinsats är därför lovvärd. Jarlabanke framställs också i många olika skepnader och vittnar om en god fantasi. Förväntansfulla föräldrar, syskon, släkt och vänner hade samlat sig till prisutdelningen Det blev inget lätt avgörande men till sist fastnade juryn för följande bidrag: 1:a pris, diplom och 1500 kronor, tilldelades Oskar Persson, 9 år, från klass 3A i Östra Vallabrinkskolan med motiveringen Bilden är balanserad och väl komponerad med Jarlabanke i centrum, flankerad av skeppet och runstenen. Kompositionen vittnar om att tecknaren har sökt skapa en miljö kring centralgestalten. 2:a pris, diplom och 1000 kronor, erhöll Mikaela Wei, 10 år, från klass 4B i Rösjöskolan med motiveringen: Teckningen får fram en bild fylld av rörelse och dramatik. Bilden kan tolkas som om Jarlabanke som kristen slåss mot Asaguden Tors åskviggar. 3:e pris, diplom och 500 kronor, gick till 10-åriga Ida Telalovic, klass 4A i Ytterbyskolan med motiveringen: Jarlabanke framställs här som en bonde med gård och husdjur. Der är en fredlig tolkning av centralgestalten som annars brukar framställas med vapen i hand. Pristagarna på prispallen Foton: Lothar Lammertz och Jean-Louis Sainz Hembygdsföreningens yttrande över Förslag till ny Översiktsplan för Täby kommun 2010-2030 Täby Hembygdsförening noterar med tillfredsställelse att det tidigare av föreningen utdömda Förortsalternativet nu utgått ur planen. Vidare anser föreningen att Täby bör byggas ut i den takt och omfattning som det är möjligt, inte med målet att nå en viss befolkningssiffra 2030. Utbyggnaden bör ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse och halva Täby bör bevaras grönt. Eftersom Galoppfältets mark nu kommer att frigöras inom en period av ca 5 år, anser föreningen att kommunen redan nu bör göra en förstudie av hur den planerade bostads- och kontorsbebyggelsen lämpligen ska lokaliseras och utformas där. Förstudien samordnas lämpligen med Täby Centrumutbyggnaden för att uppnå en väl fungerande enhet för hela området med avseende på boende, företagande, affärslokaler samt rekreationsytor och skulle kunna göras i form av en internationell arkitekttävling. Föreslagen översiktsplan har många goda intentioner men alla konsekvenser kan inte idag förutses. Planens positiva miljö- och kulturpåverkan bör följas upp i detaljplaner m m för att leda till just den långsiktigt hållbara utveckling som avses. 2:pris 3:pris 3 Hembyggd Mall.indd 3 2009-11-08 13.44
Täby i vikingatid blev en fullträff Trycket på våra biljettansvariga veckan före seminariet var hårt, många hörde av sig och ville köpa biljetter. Alla biljetter var dock slutsålda redan två veckor tidigare. Även på seminariedagens förmiddag kom biljettlösa med hopp om att komma in. Det var nog först när jag tog gruppbilden på förstasidan som jag verkligen förstod vilken prestation vår lilla hembygdsförening (läs Bror-Arne Ersson) gjort för att samla dessa föreläsarstjärnor på en och samma dag till ett seminarium. Känslan var magisk, och den känslan skulle hålla i sig hela eftermiddagen! Varför kom de då till oss i Täby? Jo därför att vi bor i en bygd som har ett helt unikt arv att förvalta, detta gick som en röd tråd från talare till talare. I vikingaseminariet talades det mycket lite om den traditionella bilden av vikingen, här levandegjordes istället de människor, stora och små som levde i vår bygd 1000-1500 år tillbaka i tiden, hur de bodde, levde, reste och t o.m. tänkte. Lothar Lammertz hälsar välkommen och presenterar moderatorn, Professor Ola Kyhlberg Biljettförsäljningen den15 augusti, kö utanför stugan Jan Rosenberg berättade om Såstas historia, här har nog Estrid och Östen bott Kristina Svensson, Arkeolog och vetenskapsjournalist har skrivit boken Vikingaliv tillsammans med Dick Harrison. Kristina berättade om Ulv, Estrid och andra nykristna i Täby på 1000-talet Arkeolog Lars Andersson från Stockholms Länsmuseum berättade om årets och tidigare grävningar vid Broby bro. Lasse kan allt om Broby bro. Det var också han som hittade Estrid 1995. 4 Hembyggd Mall.indd 4 2009-11-08 13.44
Presentation onödig. Rubriken på Dicks föredrag: Hade Estrid slavar? Svar: JA. Maja Hagerman berättade känslofullt om Estrid, den kvinna från tusentalet som står Maja närmast. Efter kaffepaus talade John Hamilton, Arkeolog från RAÄ om Fittja, en mindre gård i Täby. John är specialist på långhus från äldre järnåldern och har även grävt ut ett praktfullt långhus i Arninge. Här får John kluriga frågor av Ola Kyhlberg. Richard Grönwall, Arkeolog från Länsmuseet, förde oss tillbaka till Folkvandringstid och de i Sverige sällsynta kammargravarna. Före Norrortsleden kände vi inte till någon kammargrav i vår region. Nu hittades en praktgrav i Karby. Richard har letat i gamla rapporter och funnit ytterligare en i Täby centrum. Har vi fler outgrävda kammargravar i Täby? Det tror i alla fall jag. Efter varje talare följde gemytliga, inspirerande och kunniga reflektioner av vår moderator Professor Ola Kyhlberg samt en frågestund. Ola kan konsten att förvandla en intresserad församling till att bli en slags tankesmedja. Det är bara att beklaga er som inte lyckades få tag i biljetter till seminariet, men hav tröst! Föredragshållarna kommer att sammanfatta sina föredrag skriftligt och Hembygdsföreningen kommer att sammanställa och publicera detta i någon form under hösten. Initiativtagaren, genomföraren, seminariegeneralen Bror-Arne Ersson avtackas. Mer bilder och text från seminariet hittar du i Fornminnesnytt nr 14 på vår hemsida. Leif Grönwall 5 Hembyggd Mall.indd 5 2009-11-08 13.44
F O R N M I N N E S S E K T I O N E N Fadder utsedd Som nämndes i förra numret har vår runstensfaddergrupp övertagit ansvaret att vårda minnesstenen vid strandpromenaden i Hägernäs strand. Upprop Fornminnessektionen i Täby Hembygdsförening, som arbetar med kulturmiljövårdsfrågor, är för närvarande organiserad i två underavdelningar: runstensfaddergruppen och arkeologigruppen. Den huvudsakliga inriktningen av gruppernas verksamhetsfält torde framgå av namnen. En särskild grupp av fornminnen i vår kommun utgörs av olika befästningsverk från tiden kring Första världskriget. I syfte att skapa en första försvarslinje för huvudstaden vid en eventuell invasion i Roslagen iordningställdes i samverkan mellan privata intressenter och skilda delar av statsmakten den så kallade Norra Fronten. Den sträckte sig från Vaxholms fästning i öster till Stäket i väster, en sträcka på ca 20 km. Det 5 km långa avsnittet mellan Värtan och Stora Alby benämndes Täbylinjen, där omfattande fortifikatoriska arbeten gjordes med början för drygt hundra år sedan. Många delar av försvarslinjen finns alltjämt kvar att beskåda, bl a sju större fort, två artilleriställningar, två kulsprutebunkrar, flera smärre kulsprutevärn med skyddsrum, ett antal minnesstenar samt flera kilometer skyttegravar. Det har visat sig att det finns ett stort intresse kring dessa försvarsanläggningar varför vi med detta upprop gör ett försök att samla intressenterna och därmed skapa en tredje grupp i Fornminnessektionen. Målet skulle kunna vara, att vidmakthålla och fördjupa kunskaperna kring Täbylinjen av Norra Fronten genom att mötas och utbyta erfarenheter, forska i relevanta arkiv, leda vandringar och besök vid objekten samt sprida information vid brasaftnar eller i skriftlig form. Den som tror att detta skulle vara av intresse är välkommen att kontakta någon av nedanstående! Jan Rosenberg Kidvägen 4 187 54 Täby 08 510 516 13 070-694 99 88 jan-rosenberg@telia.com Staffan Leijon Backvägen 1 187 35 Täby 08 768 25 71 070-719 48 19 staffan.leijon@hotmail.com Till fadder har utsetts Överstelöjtnanten Ulf Ribbing. Med Ulf som givetvis är en mångårig medlem i föreningen och bosatt i området, kommer den vackra stenen att vara i synnerligen goda händer. www.hembygd.se/stockholm/taby Du har väl inte missat vår hemsida? Här finns bl a hela vårt aktivitetsprogram, ett insändarforum, nedladdningsbara böcker och tidigare nummer av vår medlemstidning. Under året har tillkommit ett nyhetsbrev för fornminnesintresserade, Fornminnesnytt, som i bild och text försöker bevaka alla forntidsrelaterade händelser i vår bygd. Breven finns publicerade på hemsidan, 17 nummer hittills. Vill du prenumerera, skriv till lgronwall@tele2.se. Gå in på vår hemsida och du har många timmars spännande läsning framför dig! 6 Hembyggd Mall.indd 6 2009-11-08 13.44
Södra begravningsplatsen, ett nytt besöksmål Nya blev norra och den senaste blev södra. Täby har fått en ny begravningsplats. I Täby har det sedan 1100-talet funnits en kyrkogård i anslutning till Täby kyrka och sedan 1930-talet en begravningsplats, tidigare kallad nya, numera norra begravningsplatsen söder om Nygårdsvägen. Planeringen för ytterligare en begravningsplats i Täby påbörjades av Täby Församling i början av 2000-talet. Anledningen var att det började bli ont om plats i minneslunden på den norra begravningsplatsen. De inledande analyserna visade att det inte skulle vara rationellt att enbart bygga en ny minneslund utan att ett större grepp var nödvändigt för att säkerställa att behovet skulle vara täckt för lång tid framåt, även med de planerade utbyggnaderna i Täby. Efter en arkitekttävling, där förslaget från TEMA Arkitekter antogs, genomfördes en detaljplanering och en arkeologisk utgrävning och Kyrkofullmäktige kunde därefter fatta beslut om att begravningsplatsen skulle byggas. Det första formella spadtaget togs i november 2007 och i september 2009, efter bl.a. mycket omfattande markarbeten, stod den södra begravningsplatsen klar att invigas. Några citat ur det vinnande förslaget: Förädla historiska strukturer och lämningar. Begravningsplatsen ska vara vacker, ljus, inbjudande, lågmäld men distinkt, vardaglig men andlig. Till begravningsplatsen hör en ceremonibyggnad som döpts till Stillheten. Den är avsedd för alla typer av begravningsceremonier oavsett religiös tillhörighet eller inte. Den är ämnad att utnyttjas även för andra arrangemang som konserter mm och rymmer ca 100 personer. För den konstnärliga utsmyckningen med temat fågeln, som en symbol för själen, står formgivare Annie Winblad Jakkubowski. Utöver de traditionella gravskicken i form av kist- eller urngrav och minneslund kommer det nu även att finnas bl.a. ask- urn- och kistgravlundar. En begravningsplats för alla med flera alternativa begravningsformer. Kontraktsprosten och kyrkoherden i Täby församling Johan Blix uttrycket sig så här i sitt invigningstal Vi välkomnar alla att vila på denna begravningsplats oavsett vilken religion man bekänner sig till. Man behöver inte bekänna sig till någon religion alls det räcker att man är människa. Bilder från Begravningsplatsen finns på THF hemsida och på www.tabyforsamling.com. Bror-Arne Ersson Här har människor begravts redan för 2000 år sedan. Den forntida begravningsplatsen har omsorgsfullt integrerats med den nya. En smal grusväg ringlar sig fram genom gravfältet. Informativa skyltar kantar vägen som byggts så att eventuellt underliggande fornlämningar inte skadats. Vägen upp till skogskvarteren. Här finns en stensträng bevarad. 7 Hembyggd Mall.indd 7 2009-11-08 13.44
Hembygdens dag 2009 i Gribbylund Årets Hembygdens Dag ägde rum söndagen den 13 september med Gribbylund som utgångspunkt.. Dagen inleddes med att föreningens ordförande, Lothar Lammertz, hälsade välkommen. Därefter blev det hembygdsgudstjänst i kapellet. Utomhus, längs förskolans vägg fanns en skärmutställning med Tord Tordmars planscher. Här kunde man i text och bild följa Gribbylunds historia under 2000 år. Text och bild på de många utställningsplanscherna väckte stort intresse I församlingsgårdens foajé stod Kerstin Gräns och Mary Modin och sålde föreningens skrifter samtidigt som besökarna bänkade sig vid kaffet Per-Henrik Malmros visade bilder ur Gribbylunds historia från föreningens mycket uppskattade fotodatabas Lennart Wallerman berättade vad man kan få fram genom släktforskning Täby Slöjdgille visade sina vackra handslöjdsprodukter. Närmast kameran Ingrid Gustafsson Birgitta Segerström ledde en vandring där hon berättade om kapellet, Gribbylunds gård och Trefaldighetskällan vid Rönningesjön som är en källa. På kullen ovanför Löttingelundsskolan möttes gruppen av Jan Rosenberg, som visade några delar av befästningslinjen genom Täby från tiden runt Första världskriget. Efter en kort förflyttning fick man se ett avsnitt av skyttegravssystemet parallellt med Löttingelundsvägen. En minnessten från Landsstormens arbeten 1914 väckte åskådarnas intresse. 8 Hembyggd Mall.indd 8 2009-11-08 13.44
Citerat från Hembygd i Täby nr 4 1999, Tord Tordmar På hösten 1969 bildades Täby Hembygdsförenings Naturvårdssektion på initiativ av redaktör Gösta H Sjöberg som också blev sektionens förste ordförande. Redan 1970 gjordes den första uppvaktningen hos kommunledningen, varvid framhölls vikten av att för framtiden bevara värdefulla områden för kulturminnes- och naturvård liksom friluftslivets mest omtyckta områden inom kommunen. Bakgrunden var den kraftiga utbyggnad som ägt rum under hela 50- och 60-talet i Täby. Dessutom fanns storvulna planer på en fortsatt utbyggnad i samma takt under de närmast kommande årtiondena. En lågkonjunktur satte turligt nog stopp för detta. Under de gångna 30 åren har många skrivelser, förslag, utredningar och remisser avlämnats till olika kommunala organ. Många är också de träffar med kommunala såväl tjänstemän som förtroendevalda och kommunledning som ägt rum i Ytterbystugan under årens lopp. Bakom allt detta ligger studier, inventeringar och förmånen att ha kunniga och intresserade medlemmar som gjort stora insatser på detta område. Skötseln av Täbys skogar har under de senaste 20 åren ägnats mycket tid, intresse och sakkunskap. Men även de öppna markerna med kvarvarande jordbruksmarker har vi värnat om. Särskilt gäller det vissa värdefulla och fornminnesrika hagmarker. Nu skriver vi HÖSTen 2009 och Naturvårdssektionen har passat på att fira sitt 40-årsjubileum med en bildvisningskväll i Ytterbystugan av Tords inscannade naturbilder från miljöer i Täby som kanske bara delvis finns kvar idag. Sektionen har ett idogt identifieringsarbete framför sig. Vad har då hänt under den sista 10-årsperioden sedan 1999? - sektionen har lagt ner ett mycket omfattande arbete på att tillsammans med medlemmarna och arrendatorn på Skålhamra, Arne Gräns, fortsätta att röja och vårda Skålhamra kvighage. Målet är att bibehålla den kulturhisto riska bilden av hagen, med hassel, björk och en, så öppen att den rika markfloran kan utvecklas. 1991 gjorde Riksantikvarieämbetet en inventering och fann ett flertal fornlämningar såsom gravar, stensträngar och fornåkrar. - sektionen har med fortsatt stort intresse följt utbyggnaden i Täby och försökt informera medlemmarna om kommunens planer där dessa hotat skyddsvärda områden eller objekt. Av erfarenheterna har sedan huvudstyrelsen format remissvar till Täby kommun ibland i samverkan med andra naturvårdande intresseorganisationer. - sektionen har sedan mitten av 1980-talet tillsammans med andra organisationer engagerat sig hårt i tillkomsten och genomförandet av kommunala skogsbruksplaner, nu senast under 2008. Mottot har varit att goda intäkter i vissa områden bör kunna bidra till att bekosta välbehövliga vårdinsatser i andra. Ett praktiskt exempel på denna samverkan är de gemensamma skötselåtgärder som idag genomförs av ekbeståndet SO om Viggbyholms gård. - sektionen gör regelbundna exkursioner såväl i den näraliggande naturen som till längre bort belägna utflyktsmål t ex fågelvandringar i Hägernäsviken och längs Oxundaån (Hagby) samt blomstervandringar på våren i Täbys vackra natur. Utflykter till historiskt intressanta platser såsom Kung Nordians hög i Åshusby för att titta på den rikliga förekomsten av backsippor och till den närbelägna fågelsjön Fysingen är andra exempel på Naturvårdssektionens omfångsrika verksamhet. SektiONen är bara att GRaTUlera till det aktningsvärda jubileet. Vår förhoppning är att Naturvårdssektionen i framtiden skall intressera fler ungdomar och på så sätt svara för en kontinuitet i dessa frågor. Leona Jäger Clarstedt - 1991 erhöll Naturvårdssektionen Stockholms läns landstings miljöpris och 1997 erhöll sektionen Täby kommuns miljöpris. Gunvor och Carl Ekblad tog den gången emot priset ur miljönämndens ordförandes, Lars-Ingvar Carlsson, hand. - i år erhöll en av sektionens ledare, Hans- Erik Nordin Täby kommuns miljöpris för sitt mångåriga miljöengagemang inom såväl Täby Naturskyddsförening som inom Täby Hembygdsförening. 9 Hembyggd Mall.indd 9 2009-11-08 13.44
Besök i riksarkivet Täby hembygdsförening gjorde ett studiebesök 15 september 2009 på riksarkivet. Karin Borgkvist Ljung, enhetschef för forskarservice, tog emot oss i foajén och vi tog hissen ned 18 meter under markytan. Riksarkivets historia Riksarkivet är den främsta källan till kunskapen om Sveriges historia och har sina rötter i den kansliordning som Axel Oxenstierna utfärdade den 18 oktober 1618. Det första riksarkivet, Riksens arkivum, inrättades ihop med biblioteket på slottet Tre kronor. Den 7 maj 1667 kl. 14 började slottet brinna. Endast 1/3- del av arkivets handlingar och hälften av biblioteket kunde räddas. Riksarkivet flyttades sedan ett flertal gånger för att 1891 komma till nybyggda lokaler på Riddarholmen. Det nya arkivet var fullt redan efter 40 år men först 1968 gick flytten till det nybyggda riksarkivet i Marieberg. Riksarkivet i Marieberg Riksarkivet i Marieberg är brand- och atombomsäkert insprängt i urberget. Arkivvåningarna finns 18 45 meter under marknivån. Arkivet har en kapacitet på 8 hyllmil, men redan på 1980-talet var arkivet så fullt, att man fick bygga en filial i Arninge, Täby. Förutom handlingar från den centrala stadsförvaltningens äldsta tid till nutid, finns även person- och gårdsarkiv, föreningsarkiv samt en del företagsarkiv. Riksarkivet finns även på Internet, www.statensarkiv.se med bl.a den nationella arkivdatabasen NAD där man kan söka information om arkiven i Sverige. Handlingar i arkivet Det äldsta dokumentet i Riksarkivet är ett pergamentsblad ur en mässbok, skriven i England vid sekelskiftet 1000-talet. Detta dokument kom till Sverige via den engelska missionen i Norge. En annan gammal urkund är från 16 juni 1288 då stora Kopparberget i Falun omtalas för första gången. Från Falu koppargruva finns en tredimensionell gruvkarta från 1750-1752 ritad av tysken Geisler. Kartan är ett riktigt tredimensionellt konstverk. För oss släktforskare är mantalslängderna, som regelmässigt började föras på 1630-talet, av stort intresse. Enskilda arkiv De enskilda arkiven har kommit till Riksarkivet på många vägar; genom beslag, som gåva eller deposition. De enskilda arkiven rymmer allt från släkthistoria till recept på hur man lagade mat till 1912 års olympiska sommarspel i Stockholm. En speciell sak är 1813 års originale mantalslängd från Östergötland. En volym som innehåller 14000 sidor, väger 45 kg och är 1,13 meter tjock. Det är en av världens största volymer. Täbymaterial Vår guide Karin hade plockat fram några mantalslängder från Täby samt Robsahms dagböcker. Ätten Robsahm (af Robsahm, Robson, af Robson) med förgreningar till Finland, Norge och USA skall enligt traditionen härstamma från Skottland och där ha hetat Robson. Det mesta tyder dock på att släkten i stället skulle ha tyskt eller möjligen holländskt ursprung. Enligt traditionen skall stamfadern under de inbördes striderna på 1500-talet ha flytt från Skottland till Sachsen och därifrån invandrat till Sverige. Han uppges först ha varit ryttare men senare slagit sig på handel. Abraham Robsahm (1738-1821) var slottsbyggmästare och godsägare till Gribbylund. Sonen Carl Hindric Robsahm (1778-1838) bodde på Gribbylund i 17 år. Godsägaren Carl Hindric var en mycket flitig dagboksförfattare under 1830-talet. Här skildras livet på en herrgård med bred och intim penna. Originalen finns i Riksarkivet. Efter två timmar i underjorden var vi åter tillbaka vid forskarexpeditionen där vi fick en inblick i de datoriserade sökmöjligheter som finns. Vår guide Karin gav med sitt informativa framförande oss Täbybor en mycket intressant inblick i Riksarkivets verksamhet. Lennart Wallerman 10 Hembyggd Mall.indd 10 2009-11-08 13.44
Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, 08-732 83 12 eller carlsson.mary@gmail.com för att delta i aktiviteter som det krävs anmälan till. Sektionens hösttermin 2009 innehöll en diskussionsträff, studiebesök, en forskarträff i Arninge samt en berättarafton. Vårterminen 2010 kommer att starta med ett något annorlunda tema och med lite genealogi. Tisdagen den 9 februari kl 19.00 NOSTALGIAFTON med Mary Kom och frossa i nostalgi från 1950-1980-talen. Klä dig gärna tidsenligt om du har kläder kvar eller ta med någon sak från förr. Måhända även lite från 1850-1890-talen. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Sektionen släkt-/hembygdsforskning Brasafton. Tema: GENEALOGI PÅ RUNSTENAR Söndagen den 14 februari kl 19.00 Magnus Källström från Riksantikvarieämbetet berättar om vikingatida runristares verk och våra tidigaste skriftmiljöer. Tisdagen den 9 mars kl 19.00 Diskussionsträff med Lennart Sektionen har varit på olika arkiv för att se och lära hur arkiven fungerar för en släktforskare. Vad har vi fått ut av dessa studiebesök och skall vi ha fler sådana besök? Vilka andra källor kan vi nyttja för att få information, exempelvis via datorer? Hur och var söker man? Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Naturvårdssektionens våraktivitet startar torsdagen den 21 januari med möten varannan torsdag. Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel 08-768 38 75 phl@telia.com Torsdagen den 18 mars kl 19.00 Täbys sjöar och kraftledningen i västra Täby Sören Edfjäll från Tekniska kontoret informerar Plats/tid: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Naturvårdssektionen Torsdagen den 20 maj Fågelvandring Närmare besked i nästa nummer Torsdagen den 27 maj Blomstervandring Närmare besked i nästa nummer Vackra malstenar hittade vid ridhusbygget i Efraimsberg I samband med den arkeologiska slutundersökningen inför ridhusanläggningen i Efraimsberg, hittades två stora malstenar, den ena mycket vacker. Normalt lämnas alla fynd till slutförvaring på Historiska Muséet men Riksantikvarieämbetet utverkade tillstånd från Länsstyrelsen att Täby Hembygdsförening tar över ansvaret för stenarna. Tanken är att dessa ställs ut i ridhusets entré. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Sektionen släkt-/hembygdsforskning KRANSBINDNINGSKURS När vi i somras stod vid midsommarstången bestämde vi att vi i höst, när vi fäller stången, skulle anordna en kurs i hur vi binder kransar. Det får bli till våren i stället antagligen dagarna före midsommar, så att vi på plats kan ta vara på era ansträngningar. Leta i tidningens aprilnummer efter uppgifter. Lothar Lammertz 11 Hembyggd Mall.indd 11 2009-11-08 13.44
Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 30 Täby B Porto betalt VÅRPROGRAMMET 2010 nov 2009-mars tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu www.hembygd.se/stockholm/taby Söndagen den 29 november Adventskaffe i Ytterbystugan Adventskaffe med bröd, musikunderhållning, försäljning av hantverksprodukter, böcker m m samt ringlotteri. Tid kl 12.00 15.00 Arr: Täby Hembygdsförening 2010 Söndagen den 31 januari Brasafton för nya medlemmar Särskild inbjudan i förväg Plats/tid: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Täby Hembygdsförening Söndagen den 14 februari PERSONNAMNEN OCH SLÄKTERNA PÅ VÅRA RUNSTENAR Magnus Källström från Riksantikvarieämbetet berättar om vikingatida runristares verk och våra tidigaste skriftmiljöer. Plats/tid: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Sektionen för släkt- och hembygdsforskning. Söndagen den 21 februari TÄBYS UTVECKLING OCH AKTUELLA PLANER Brasafton med kommunalrådet Leif Gripestam Vi kommer säkert in på Översiktsplanen, Täby Centrum, Galoppfältet och kanske även på kraftledningen i västra Täby över Hagby- Mörtsjöområdet Plats/tid: Ytterbystugan Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 18 mars Täbys sjöar och kraftledningen i västra Täby Sören Edfjäll från Tekniska kontoret informerar. Plats/tid: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Naturvårdssektionen ÅRSMÖTE Söndagen den 23 april Mer information i nästa nummer Datum ännu ej fastställt Berättarafton med gamla Viggbyholmare Plats/tid: Ytterbystugan, Roslags Näsby kl 19.00 Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 13 maj GÖKOTTA på Skansberget Arbetskvällar i Ytterbystugan Varannan måndag, udda veckor fr o m 18 januari. Denna kväll julgranspundring. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Samtliga kvällar kl 19.00. Dagträffar för arbetslediga Varannan tisdag, jämna veckor fr o m tisdagen den 26 januari. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl 13.00 Slöjdgillets årsmöte Måndagen den 15 mars kl 19.00 Söndagen den 25 april kl 12-15 Demonstration av textila tekniker i Drängstugan Rönninge by vårresa datum ej fastställt Butiken Butiken i Rönningeby öppen söndagar 12.00-15.00 fr o m februari tom midsommarafton med undantag för påskdagen 4 april och pingsdagen 23 maj. Ett detaljerat vårprogram delas ut till våra medlemmar i början av januari 2010. Vill du bli medlem i Täby Hembygdsförening? Sätt in 150 kronor/familj på Plusgiro 60 47-5 OBS! Endast detta plusgiro Ange ny Medlem på Talongen. Skriv ditt namn, din adress och din e-post. Skriv gärna tydligt! Som medlem får du fyra nummer av tidningen Hembygd i Täby, en intressant bok ur föreningens skriftserie samt vårt stora programutbud. VÄLKOMMEN! Hembyggd Mall.indd 12 2009-11-08 13.44