Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Relevanta dokument
Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Markanvisningstävlingar för miljöspetsområden

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Att ställa energikrav och följa upp

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Solenergiteknik i den hållbara staden

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Cirkulära byggnader Cirkulär energi

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia

Administrativa uppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Budgetrapport 2017 Micasa Fastigheter i Stockholm AB

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Energirapport med smarta tips

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

ENERGIDEKLARATION. Ekshäradsgatan 172, Farsta Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1962 Energideklarations-ID:

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Energistrategi en kortversion

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

indata och resultat

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Verksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd

Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar

Energirapport med smarta tips

ENERGIDEKLARATION. Forsanäsvägen 54, Motala Askersunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Väsbyvägen 5, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

ENERGIDEKLARATION. Emblavägen 12, Vallentuna Vallentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2017 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Väggarövägen 58, Ösmo Nynäshamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

ENERGIDEKLARATION. Vargnäs Vargnäsvägen 10, Leksand Leksands kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bankogatan 14, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Skogens Gård 23, Torslanda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Flöjtvägen 3, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ulvsjö 6, Kristinehamn Kristinehamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1900 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Varpargatan 2C, Brämhult Borås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Mariehällsvägen 24A, Nacka Nacka kommun

ENERGIDEKLARATION. Östra Syningevägen 81, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Vyvägen 14, Simrishamn Simrishamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2004 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Garverivägen 3, Tärnsjö Heby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1905 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Björkvägen 52, Trollhättan Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

Att ställa energikrav vid nybyggnation

ENERGIDEKLARATION. Trollsjövägen 171, Bjärred Lomma kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1976 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIDEKLARATION. Skälsta 41, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1944 Energideklarations-ID:

Energirapport med smarta tips

ENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Seletvägen 72, Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Resultat från energiberäkning

ENERGIDEKLARATION. Västervångsvägen 19C, Falsterbo Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Horvastigen 2A, Färjestaden Borgholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1

ENERGIDEKLARATION. Lisehöjdsvägen 4, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIDEKLARATION. Vinthundsgatan 51, Sundbyberg Sundbybergs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2010 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Vikingavägen 22, Sollentuna Sollentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

ENERGIDEKLARATION. Tunagatan 68, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1948 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Häradshammar, Vikbolandet Norrköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Lima Kersbacken 24, Leksand Leksands kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Sjöängavägen 3, Barsebäck Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energistrategier. Vision 2040

ENERGIDEKLARATION. Ljungvägen 6A, Sollentuna Sollentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hjortrongatan 1, Lomma Lomma kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ringduvegatan 15, Färjestaden Mörbylånga kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1965 Energideklarations-ID:

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Transkript:

1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20

2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt som beskriver de kvaliteter som ska utmärka Stockholm år 2040: 1. Ett Stockholm som håller samman - En bra skola för alla - God välfärd som ger jämlika livschanser - Rikt utbud av idrott, kultur och fritid - Levande stad där alla kan bo 2. Ett klimatsmart Stockholm - Hållbart byggande och boende - Enkelt att leva miljövänligt - Klimatsmarta transporter - En ren och vacker storstadsmiljö 3. Ekonomiskt hållbart Stockholm - Unika möjligheter till arbete - Enkelt att utbilda sig genom hela livet - Världens smartaste stad - En världsledande kunskapsregion - Ett självklart val för en mångfald av företag 4. Demokratiskt hållbart Stockholm - En livaktig demokrati i hela staden - Fritt från diskriminering - En trygg och säker stad - En tillgänglig stad för alla - En förebild som arbetsgivare Hållbarhetkriterier för markanvisningstävling i Riddersvik med fokus på energi och dagvattenhantering Målet med att ta med hållbarhetskriterier i markanvisningstävlingen är att skapa ett projekt som når längre än normalt i ambitionen att bygga energieffektivt, att optimera användningen av förnyelsebar energi för den nya bostadsbebyggelsen samt visar på intressanta lösningar för dagvattenhantering. Projektet ska bidra till att driva på utvecklingen av hållbart stadsbyggande i Stockholms stad. Tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnyelsebar energi ligger i linje med stadens mål att vara fossilfritt 2040. Tävlingskriteriet hållbara dagvattenlösningar ligger i linje med stadens dagvattenstrategi. Tävlingsdeltagarna ska ta fram underlag för beräkning av poäng för respektive kriterium. Resultatet från varje kriterium sammanställs och viktas samman till ett slutlig sammanvägt resultat som utgör ett delmoment i utvärderingen och val av byggherrar. Utvärdering av hållbarhetskriterierna Kriterium 1- Energianvändning Beräknad total energianvändning (kwh/m2 Atemp) avser energi för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel. Energi för uppvärmning ska beräknas utifrån principen nettoenergi t.ex. för värmepumpar räknas avgiven värmeenergi till värme. Beräknad energianvändning poängsätts utifrån en tregradig poängskala där högsta poäng innebär 35 kwh/m2 vilket är för Svenska förhållanden ett mycket tufft krav att klara. Rangordning sker av tävlingsbidragen efter totalt sammanräknade poäng. (Max 6 poäng)

3 Energianvändning poängsätts enligt följande: (0 poäng) Nivå som i princip motsvarar stadens energikrav 55 kwh/m2 Energianvändningen (köpt energi per m2 Atemp, exklusive hushålls- respektive verksamhets energi ) för: - bostäder ska vara max 55 kwh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi. Energi som används till uppvärmning ska beräknas enligt principen för (2 poäng) energianvändning 45 kwh/m2 för bostäder ska vara max 50 kwh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla (4 poäng) energianvändning 40 kwh/m2 för bostäder ska vara max 45 kwh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla (6 poäng) energianvändning < 35 kwh/m2 för bostäder ska vara max 40 kwh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla Kriterium 2 - Lokal produktion av förnybar energi Tävlingskriterium 2 avser lokal produktion av förnybar energi. Bedömningen sker utifrån en tregradig poängskala där lägsta poäng motsvarar NDS kravnivå och högsta poäng motsvarar mer än dubbelt så bra jmf med NDS. Om byggherren kan redovisa ett koncept som innebär att byggnaden får en prestanda motsvarande plushus är det möjligt att få extra bonuspoäng. (Max 8 poäng) Noll poäng NDS krav på produktion av förnybar energi På varje byggnad ska genereras minst 2 kwh/m2 Atemp solel alternativt 6 kwh/m2 Atemp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, på byggnaden. Den lokalt producerade energin får inte tillgodoräknas vid beräkning av energiprestanda eller uppmätta värden för energiprestanda för byggnaden. 2 poäng dubbelt så bra jmf med NDS krav på produktion av förnybar energi

4 På varje byggnad ska genereras minst 4 kwh/m2 Atemp solel alternativt 12kWh/m2 Atemp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, på byggnaden. Den lokalt producerade energin får inte tillgodoräknas vid beräkning av energiprestanda eller uppmätta värden för energiprestanda för byggnaden. 4 poäng mer än dubbelt så bra jmf med NDS krav på produktion av förnybar energi På varje byggnad ska genereras mer än 4 kwh/m2 Atemp solel alternativt 12kWh/m2 Atemp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, på byggnaden. Den lokalt producerade energin får inte tillgodoräknas vid beräkning av energiprestanda eller uppmätta värden för energiprestanda för byggnaden. 6 poäng noll- eller plushus Summa köpt energi, kwh/m2 Atemp och år, ska vara lika med eller lägre än summan levererad energi, kwh/m2 Atemp och år, från byggnaden. Byggnadens energiproduktion ska vara förnybar från energikällor såsom vind, vatten- och solenergi producerad på och i byggnaden. Vid energiberäkningen tas inte hänsyn till hur den köpta energin producerats. Kriterium 3 Hållbara lösningar för dagvattenhantering För tävlingskriterium 3 ska lösningar för hållbar dagvattenhantering tas fram utifrån målsättning att det ska vara synliga och innovativa lösningar Förutsättningar för dagvattenlösningarna: - Målet är att minst 90 procent av dagvattnets årsvolym ska fördröjas och renas. Detta innebär att dagvattenanläggningar ska dimensioneras för att hantera 20 millimeter nederbörd (med 12 timmars tömningstid). - Planeringen ska ge förutsättningar att möta skyfall/extrema flöden. Tävlingskriterier för dagvattenlösningarna: - Ytliga och synliga lösningar - Pedagogiska värden ska visas - Visa på anläggningens värde som demonstrationsanläggning - Dagvattenlösningarna ska stärka befintliga ekosystemtjänster och stärka upp urbana ekosystemtjänsterna i planerade bebyggelsen. - Dagvattenlösningar som innebär åtgärdslösningar i flera steg=kedja - Dagvattenlösningarna ska dimensioneras med marginal för beräknade flöden - Dagvattenlösningar som fastlägger föroreningar - Samlad bedömning av bärande idé och innovation Tävlingsbidragen ska innehålla systembeskrivning och landskapsanalys (ta fasta på ekologiska värden - värdefulla miljöer), beräkningar som visar att man klarar dimensioneringsmålet på 20 mm se bilaga x med instruktion för beräkningarna, Tävlingsbidragen ska också (Max 6 poäng) Bäst dagvattenlösning som kan möta alla kriterierna på en mycket hög nivå ger 6 poäng. - Poäng 1-6 delas ut till de sex högst rangordnade tävlingsbidragen övriga poängsätts ej.

5 De sex bästa förslagen får i fallande skala: - 6-1 poäng för mängd inbyggd energi - 6-1 poäng för minst klimatpåverkan. Om färre deltagare grupperas poängen om bäst får alltid sex poäng. Sammanvägd bedömning av kriterium 1-3 Poäng Energianvändning 30 % av 1-6, maxpoäng = 3,0 Producerad förnybar energi 20 % av 1-6, maxpoäng = 2,1 Dagvattenhantering 50 % av 1-6 maxpoäng = 0,9 Resultaten i delmomentet som avser hållbarhetskriterier rangordnas utifrån den sammanvägda poängen och utgör en del i den samlade bedömningen i markanvisningstävlingen.