Kursplan för kurs på grundnivå Teckenspråk I Sign Language I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: LIT100 Gäller från: HT 2009 Fastställd: 2008-03-11 Ändrad: 2009-03-17 Institution Institutionen för lingvistik Ämne Teckenspråk Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2009-03-17 (och är en revision av den 2008-03-11 fastställda planen). Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Engelska B/Engelska 6. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 1011 Språk och kultur i teckenspråkssamfundet 7.5 1020 Tecknets form och betydelse 7.5 1031 Teckenspråksgrammatik 7.5 1041 Analys av teckenspråkstexter 7.5 Kursens innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om tecken-, sats- och textstrukturen i det svenska teckenspråket, elementära färdigheter i tecken- och texttranskription och i användning av annotationsverktyg. Kursen ger även en orientering om dövas språk och kultur i det flerspråkiga teckenspråkssamfundet och dövrörelsens framväxt i historiskt perspektiv. Delkurs 1: Språk och kultur i teckenspråkssamfundet, 7,5 hp Delkursen behandlar språk och kommunikation, likheter och skillnader mellan talat och tecknat språk. Delkursen behandlar teckenspråkets ställning och dövrörelsens framväxt i historiskt perspektiv, dövas språk och kultur i det flerspråkiga teckenspråkssamfundet samt teckenspråklig variation. Delkursen behandlar också hur tekniska landvinningar och ideologier påverkar teckenspråkssamfundet. Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om tecknets form och betydelse och teckenbildningsprocesser. Delkursen ger också en orientering i det svenska transkriptionssystemet. Delkurs 3: Teckenspråksgrammatik, 7,5 hp Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om satsens form och funktion, satstyper, ordföljd och icke-manuella syntaktiska markörer, samt ordklasser och morfologiska processer i teckenspråket. Delkurs 4: Analys av teckenspråkstexter, 7.5 hp Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om samtalsstruktur och narrativ text. Delkursen ger Sidan 1/5
också elementär färdighet i användning av annotationsverktyg för dokumentation och analys av teckenspråksmaterial. Förväntade studieresultat Delkurs 1: Språk och kultur i teckenspråkssamfundet, 7,5 hp - diskutera dövas två språk och kultur i det flerkulturella teckenspråkssamfundet - redogöra för centrala företeelser i det svenska teckenspråkssamfundet - redogöra för centrala aspekter av teckenstrukturen - analysera tecknens minsta element - redogöra för betydelserelationer och teckenbildningsprocesser Delkurs 3: Teckenspråksgrammatik, 7,5 hp - redogöra för huvuddragen i teckenspråkets uppbyggnad - redogöra för centrala aspekter av satsens och satsdelarnas form och funktion - beskriva ordklasser och andra kategorier samt morfologiska processer - redogöra för icke-manuella syntaktiska markörer Delkurs 4: Analys av teckenspråkstexter, 7,5 hp - använda verktyg för transkription/annotation av teckenspråkstexter - transkribera teckenspråkstexter - redogöra för berättar- och samtalstekniska drag i teckenspråkstexter Undervisning Undervisningen ges på teckenspråk och sker i form av föreläsningar och gruppövningar/seminarier. Undervisningens närmare uppläggning redovisas i kursbeskrivningen som delas ut vid kursstart. Undervisning ges i mån av resurser. Kunskapskontroll och examination a) Kursen examineras genom salskrivningar och hemskrivningar, samt genom aktivt deltagande i undervisningen. b) Betygssättning på hela kursen, samt på delkurserna 1-4, sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart d) För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på delkurserna (1-4), samt godkända inlämningsuppgifter. e) Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Sidan 2/5
Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur (med reservation för ändringar pga tillgänglighet): Delkurs 1: Språk och kultur i teckenspråkssamfundet, 7,5 h Ahlgren, I. 1990. T-språk och S-språk i inlärningsperspektiv. I Nordisk tidskrift för Dövundervisningen, Nr 4, 1990. Sid 116-121. (6 sid.) Ahlström, M. & Svartholm, K. 1998. Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. Forskning om teckenspråk XXI. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (42 sid.) Bergman, B. & Nilsson, A-L. 1999. Teckenspråket. I Hyltenstam, K. (red.), Sveriges sju inhemska språk. Studentlitteratur, Lund. Sid. 329-351. (23 sid.) Dahl, Ö. 2000. Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur, Lund. Sid. 9-30, 93-99, 101-155, 281-291. (95 sid.) Fredäng, P. 2003. Teckenspråkiga döva. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Sid 247-273. (27 sid.) Glansholm, L. 1993. Teckenspråket och de dövas situation förr och nu. En sammanställning av Linus Glansholm 1992-93. http:// www.teckenspraket.se. (27 sid.) Hedberg, T. 2006. Dokumentation av ålderdomliga och regionala tecken i svenskt teckenspråk. I Hoyer, K, Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. Sid 97-106. (10 sid.) Hyltenstam, K. 1999. Inledning: ideologi, politik och minoritetsspråk. I Hyltenstam, K. (red.), Sveriges sju inhemska språk. Studentlitteratur, Lund. Sid 11-40. (30 sid.) Ladd, P. 2008. Colonialism and Resistance: A Brief History of Deafhood. I Bauman H-D.L. (ed.) Open your eyes. Deaf Studies Talking. Sid. 42-59. (18 sid.) Lundström, B. 1997. Den gemensamma kraften. Sveriges Dövas Riksförbund 1922-1997. (160 sid.) Markowski, A. 2004. "Konstgjorda öron och mänskliga känslor." Victor nr 2. Samhällsvetenskapliga föreningen, SU. (4 sid.) Nilsson, A-L. 1997. Forskning om teckenspråkstolkning en översikt. TÖI Rapport nr 6. Tolk- och Översättarinstitutet, Stockholms universitet. Sid 1-4, 51-57, 59-62, 96-97. (17 sid.) Nordell, P. & Sundholm, M. 2008. Dövmedvetande. DVD-produktion. Stockholms Dövas Ungdomsråd och Sveriges Dövas Riksförbund. Svartholm, K. 1984. Döva och samhällets skrivna språk, En forskningsöversikt och en tillbakablick. Forskning om teckenspråk XII. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sid 1-13. (13 sid.) af Trampe, P. 1990. Språkbrukaren och orden. Studentlitteratur, Lund. Sid 102-114. (13 sid.) Kompletterande material enligt lärarnas anvisningar, högst 30 sid. Ahlgren, I. & Bergman, B. 2006. Det svenska teckenspråket. I Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskapsoch forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. Sid 20-26, 33-35, 39-43. (15 sid.) Bergman, B. 1977. Tecknad svenska. FoU-Rapport nr 28. Skolöverstyrelsen Liber/Läromedel, Stockholm. Sidan 3/5
Sid 33-74, 93-110. (60 sid.) Bergman, B. & Björkstrand, T. 1993. Kompendium i teckentranskription. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (26 sid.) Digital version av svenskt teckenspråkslexikon. Elektronisk publicering genom [http://www.ling.su.se/tsp] Saeed, John I. 1997. Semantics. Oxford : Blackwell Publishers. sid. 53-71. (19 sid.) Svenskt teckenspråkslexikon 2009. Elektronisk publicering genom [http://www.ling.su.se/tsp] Wallin, L. 1982. Sammansatta tecken i svenska teckenspråket. Forskning om teckenspråk VIII. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (27 sid.) Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sid 11-22, 39-44. (18 sid.) Delkurs 3: Grammatik, 7,5 hp Ahlgren, I. & Bergman, B. 2006. Det svenska teckenspråket. I Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskapsoch forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. Sid 27-33, 35-38, 43-47. (16 sid.) Bergman, B. 1990. Verb och adjektiv: Några morfologiska processer i det svenska teckenspråket. Föreläsningsanteckningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (8 sid.) Bergman, B. 1995. Kompendium i teckenspråksgrammatik. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (54 sid.) Bergman, B. 2002. Föreläsningsanteckningar om pekningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (8 sid.) Dahl, Ö. 2003. Grammatik. Studentlitteratur. Lund. Sid 29-119. (91 sid.) Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sid 45-52. (8 sid.) Delkurs 4: Textanalys, 7,5 hp Ahlgren, I. 1994. Texttyper. Föreläsningsanteckningar. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (10 sid.) Bergman, B. 1982. "Teckenspråkstranskription." Forskning om Teckenspråk X. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sid 27-35. (9 sid.) Bergman, B. 1991. Förkortad version av arbetspapper nr 2 om Lokalisation. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (17 sid.) Bergman, B. 2007. Det svenska teckenspråket ett språk i fyra dimensioner. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 2007. Sid. 39-52. (14 sid.) Engberg-Pedersen, E. 1991. Lærebog i tegnsprogsgrammatik. Døves Center for Total Kommunikation, København. (Avser kapitlet "Referens" i svensk översättning av Lars Wallin 1998.) Sid 57-75. (19 sid.) Mesch, J. 1998. Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sid 23-34. (12 sid.) Sidan 4/5
Mesch, J. 2009. Att använda ELAN. Brukanvisning för annotering av teckenspråkstexter. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (20 sid) Nilsson, A-L. 2009. Vad gör den andra handen?. Föreläsningsanteckningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (8 sid.) Wallin, L. & Mesch, J. 2009. Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Sidan 5/5