STATIS 2009 1 Statistik över företagsstrukturer Betydelsen av statistikuppgifter i beslutsfattande Det behövs så hållbara datamaterial som möjligt som grund för ekonomiska analyser och slutledningar. Detta förutsätter att det regelbundet finns sådan användbar och tillförlitlig statistisk information i realtid om företag som bygger på systematisk insamling av uppgifter. Företagen innehar fortfarande en nyckelposition då det gäller att trygga detta behov, eftersom den här typen av insamling av uppgifter ur andra källor inte tillnärmelsevis uppfyller alla de krav som ställs på ekonomistatistik. Ett snabbt färdigställande av statistik är i avgörande grad beroende av snabb tillgång på primäruppgifter. Statistikcentralen hoppas därför att uppgifterna om verksamheten under räkenskapsperioden återsänds så snabbt som möjligt. Uppgifterna om enskilda företag är hemliga Statistikcentralen samlar in primäruppgifter för boksluts- och strukturstatistik. Primäruppgifterna används också vid framställning av nationalräkenskaper och annan ekonomistatistik samt forskning. Uppgifter om enskilda företag och kommuners affärsverk lämnas inte ut till utomstående. För att trygga näringslivets informationsförsörjning har tillgången till primäruppgifter om företag för riksomfattande officiell statistik i de flesta länder tryggats genom lag. I Finland ingår bestämmelserna om uppgörande av statistik i statistiklagen från år 2004. Näringsgrenarna i strukturstatistiken Statistiken över företagsstrukturer omfattar huvudnäringsgrenarna i Näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet. Enkätens företag Enkäten omfattar företag med minst 20 anställda inom näringsgrenarna B, C, D, E, F och företag med minst 10, 20 or 50 anställda inom näringsgrenarna G, H, I, J, L M, N, P, Q, R, S beroende företagets näringsgren och omsättning. Beroende på näringsgren omfattar enkäten också vissa företag med färre anställda. Statistikenheten i statistiken över företagsstrukturer är ett självständigt företag. Enkäten omfattar också alla kommuners affärsverk. Namn- och adressuppgifter Om namn- och adressuppgifterna har ändrats eller är felaktiga ber vi Er korrigera eller komplettera dem. Räkenskapsperiod Enkäten gäller den räkenskapsperiod som upphörde under perioden 1.1.2009 31.12.2009. Ändringar i företagets verksamhet Har företaget under den senaste tiden varit med om fusion eller bolagisering eller något motsvarande arrangemang eller har företaget upphört med verksamheten av någon annan anledning? Berätta då vilken ändring som gjorts. Uppge också tidpunkten för arrangemanget och namnen och FO -numren för de berörda företagen. Statistikcentralens enkät år 2009 Skatteförvaltningen samlar in uppgifter om företagens resultatoch balansräkning med deklarationsblanketten för näringsverksamhet (inkomstskatteuträkning och förmögenhetsuträkning). Statistikcentralen använder dessa uppgifter som primärmaterial i bokslutsstatistiken: specifikation av omsättning Utöver Statistikcentralen samlar uppgifterna om företagets verksamhet in med Statistikcentralens blankett för företaget och affärsverket (STATIS -blankett): specifikationsuppgifter av resultaträkning och balans samt uppgifter om investeringar. Myntenhet på blanketterna Myntenheten på blanketterna är euro. STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS B. SPECIFIKATION AV RESULTATRÄKNINGEN B1. SPECIFIKATION AV OMSÄTTNING 1. Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den bokföringsskyldiges normala verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen. Från försäljningen avdras förutom korrektivposterna också transfereringsposterna samt genomgångsposterna. Dessa poster hör till en annan bokföringsskyldig och går bara tekniskt via den bokföringsskyldiges bokföring. Från omsättningen avdras inte betalda försäljningsfrakter, provisioner eller kreditförluster.
STATIS 2009 2 De poster som ingår i omsättningen varierar efter näringsgren. Till omsättningen räknas emellertid alltid intäkter av omsättningstillgångar. Det är ytterst viktigt att flerbranschföretag specificerar omsättningen efter näringsgren. Om omsättningen i företagets officiella resultaträkning innefattar en affärstransaktion som bara har fakturerats i Finland uppges sådan omsättning i punkt Parti- och detaljhandel. På motsvarande sätt uppges anskaffningar inom handeln i B4 Specificering av utgifter som anskaffning av handelsvaror. Om ett industriföretags omsättning omfattar försäljning eller annan förmedling av varor som erhållits genom byte, uppges omsättningen av varor som erhållits som byte i punkt Partioch detaljhandeln. Köp av varor som erhållits som byte uppges som anskaffning av handelsvaror. 1. Omsättning av industriverksamhet Leverans av varor Här uppges omsättningen av de varor som företaget producerat och låtit producera. Hit hör också omsättningen av de varor som företaget låtit producera som underleverans i utlandet. Om företaget har ett arbetsställe i utlandet, vars produktion upptas i företagets omsättning, skall detta arbetsställes omsättning anges i punkt Parti- och detaljhandel. Leverans av producerad elektricitet Försäljning av elektricitet som företaget producerat. Försäljning (förmedling) av köpt elektricitet uppges i punkt Parti- och detaljhandeln. Leverans av producerad värme Försäljning av värme som företaget producerat. Försäljning (förmedling) av köpt värme uppges i punkt Parti- och detaljhandeln. Nättjänster I den här punkten uppges omsättning överförings- och distributionstjänster av elektricitet. Industriella reparations- och installationsleveranser Här uppges omsättningen av industriella reparationer, installationer och servicearbeten som företaget utfört åt utomstående (omfattar också förnödenheter som ingår i faktureringen). Lönearbete I den här punkten uppges omsättningen av lönearbete som utförts för en annan ekonomisk enhet. Lönearbete innebär produktion av varor för en annan ekonomisk enhet. De material och förnödenheter som används ägs eller innehas huvudsakligen av den som låter tillverka varorna. I den här punkten uppges även omsättningen av andra industriella tjänster. (Avloppsrening, avfallshantering, återvinning och sanering, efterbehandling av jord och vatten samt annan verksamhet för föroreningsbekämpning o.d.) Omsättning av industriverksamhet sammanlagt Företag inom handel och samfärdsel och övriga servicenäringar uppges omsättningen av industriverksamhet i denna punkt (omsättning av industriverksamhet sammanlagt.). Industriverksamhet omfattar utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering. 2. Omsättning av byggverksamhet Uppförande av byggnader Ny- och reparationsbyggnad av alla typer av byggnader och utformning av byggprojekt. I allmänhet arbete som utförs av en huvudentreprenör. Anläggningsarbeten Mark- och vattenbyggnad. Byggande av vägar, energiverk, broar, tunnlar, ellinjer, flygfält och idrottsplaner o.d. Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet Rivning av hus samt mark- och grundarbeten, elinstallationer, VVS-arbeten, målning och glasning och andra bygginstallationer slutbehandling av byggnader, även uthyrning av byggmaskiner med förare. I allmänhet arbeten som utförs av underentreprenörer. Aktiehandel inom byggverksamhet Grundarentreprenörs omsättning av försäljning av bostadsoch fastighetsaktier. Omsättning av byggnadsverksamhet sammanlagt Företag inom handel och samfärdsel och övriga servicenäringar uppges omsättning av byggnadsverksamhet i denna punkt. 3. Övrig omsättning Parti- och detaljhandel I omsättningen av den kommersiella verksamheten ingår utöver omsättningen av parti- och detaljhandel även intäkterna av försäljning av handelsvaror som hör till andra näringsgrenar. Handelsvaror är varor som har köpts in för vidareförsäljning som sådana, utan vidareförädling. Posten omfattar också sporadisk återförsäljning av egna råvaror som sådana, utan vidarebearbetning, samt de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Vid denna punkt uppges även återförsäljning (förmedling) av köpt elektricitet, värme och gas. Om företaget har ett arbetsställe utomlands, vars produktion meddelas i företagets omsättning, skall detta arbetsställes omsättning anges vid denna punkt. Här uppges även omsättning av varor och tjänster som anskaffats från utländska dotterbolag och som sålts vidare som sådana. Agenturverksamhet Omsättning av agenturverksamhet består av kommissioner som agenturen får för förmedlingsverksamhet mellan köpare och säljare.
STATIS 2009 3 Restaurangverksamhet Omsättningen av försäljningen av måltider, andra matportioner och drycker samt catering. Hotellverksamhet Omsättningen av försäljning av inkvartering till kunder. Omsättning av övriga servicenäringar samt jordbruk, skogsbruk och fiske Omsättning, som inte har specificerats vid punkterna ovan. B2. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA RÖRELSEINTÄK- TER Uppge posterna nedan i sin helhet oberoende av om de i resultaträkningen ingår i omsättning eller rörelsens övriga intäkter eller delvis i vardera. 1. Hyresintäkter av jord- och vattenområden Mark- och vattenområden är bland annat mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr osv. Hyresintäkter av dessa uppges i punkt 2. Övriga hyresintäkter. 2. Övriga hyresintäkter Intäkter av uthyrning av bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader. Också intäkter av uthyrning av maskiner och apparater. 3. Royalties: intäkter av patent och licenser Royalties; intäkter som erhållits av utomstående för patent och licenser som bolaget äger. 4. Överlåtelsevinst på anläggningstillgångar Överlåtelsevinst av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. B3. EXTRAORDINÄRA POSTER Koncernbidrag som hör till extraordinära poster. 1. Betalda: Koncernbidrag som betalats på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen. 2. Erhållna: Koncernbidrag som erhållits på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen. B5. SPECIFIKATION AV UTGIFTER Inköp av varor och tjänster upptas till anskaffningspris, från vilket moms och övriga avdragsgilla skatter med indirekt anknytning till moms har avdragits. Anskaffningarna uppges utan lagerförändringar. 1. Anskaffning av material och förnödenheter Till material och förnödenheter räknas material, som används direkt för tillverkning av varor (råvaror, halvfabrikat, tillsatsämnen, delar samt små verktyg och redskap som inte aktiveras). Till material och förnödenheter räknas också hjälpmaterial (smörjmedel, vatten o.d.), men inte kontorsmaterial o.d.. 2. Anskaffning av handelsvaror Omfattar varor som företaget har köpt för att sälja vidare till en tredje part utan vidareförädling. Omfattar också anskaffning av råvaror som sålts som sådana utan vidareförädling. Hit hör också de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Här uppges också de köp av varor som företagets arbetsställe i utlandet (filial) gjort och som ingår i företagens köp. Här uppges också varor och tjänster som anskaffats från utländska dotterbolag och som säljas vidare som sådana. 3. Anskaffning av emballage Material och förnödenheter som används för förpackning av varor som företaget tillverkar eller förmedlar. 4. Anskaffning av bränsle Till bränslen räknas bränslen som anskaffats som energikälla för företagets produktionsverksamhet eller dess motorfordon. 5. Anskaffning av elektricitet för eget bruk Anskaffningen av elektricitet omfattar utöver elektricitet som används i produktionsprocessen också elektricitet som används för upplysning, luftkonditionering, uppvärmning o.d. av företagets lokaler. Elektricitet som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 6. Anskaffning av värme för eget bruk Till anskaffning av värmeenergi räknas utöver värme som används i företagets produktionsprocess också energi som används för uppvärmning av lokalerna. Värme som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 7. Reparations-, underhålls- och installationsarbete som uppdrag hos utomstående Här uppges värdet av reparation, underhåll och installation av produktionsmedel som utförts som uppdrag hos utomstående, inklusive debiterat värde av material och arbetsredskap. Omfattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 8. Lönearbete som uppdrag hos utomstående Lönearbete är att låta en annan ekonomisk enhet tillverka produkter. Uppdragsgivaren äger eller innehar till största delen de varor och förnödenheter som används. Inom servicenäringarna är lönearbete arbete som man låtit utomstående utföra. T.ex. hos reklambyråerna är lönearbete den reklamfotografering som man låtit utomstående fotografer utföra. Omfattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 9. Underleverans / -entreprenad En underentreprenör är huvudentreprenörens underleverantör.
STATIS 2009 4 Posten innefattar de betalningar som huvudentreprenören eller beställaren erlägger till underleverantörerna för de industriella varor eller tjänster som dessa levererat som underleverans. Innefattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 11. Forsknings- och utvecklingsutgifter I denna punkt avser forskningsutgifter forsknings- och utvecklingstjänster som skaffats av utomstående företag. Forskningsoch utvecklingstjänster är utgifter som föranleds av planmässig forskning för att producera ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. 12. Transport- och lagringsutgifter Posten omfattar transport- och lagringstjänster, terminal- och lastbehandlingstjänster som köpts utanför företaget. Med lagringstjänster avses här lagringstjänster som erbjuds som fristående tjänster. De omfattar t.ex. mellanlagringstjänster i kyllager och tullager samt bevaring av containrar osv. Hyrning av ett visst område, en byggnad eller en del av en byggnad för användning som lager ingår inte här. 13. Reklam-, försäljnings- och marknadsföringsutgifter Posten omfattar reklam-, försäljnings- och marknadsföringstjänster som skaffats utanför företaget. Exempel: utgifter för reklam och försäljningsutställningar utgifter som föranleds av marknadsföring och försäljning av produkter reklambyråers tjänster utgifter i anslutning till marknadsföring, kommunikationsoch pr-konsultering, marknadsundersökningar och opinionsmätningar utgifter i anslutning till uppförande och skötsel av utomhusoch trafikreklam utgifter i anslutning till dekoration av skyltfönster och planering av utställningsutrymmen utgifter i anslutning till idrottsreklam, telefonreklam, luftreklam osv. utgifter för arrangemang av mässor och liknande varupresentationer. 14. Utgifter för dataplanering och -programmering Posten omfattar datatjänster för kundens räkning som skaffats utanför företaget. Datatjänster är: apparat- och programkonsultering i anslutning till automatisk databehandling planering och tillverkning av program dator- och behandlingstjänst, databasvärdtjänster reparation- och service av kontors- och dataapparater andra databehandlingstjänster, t.ex. systemarbetstjänst upprätthållning av dataprogram dataprogramskonsultering. Till tjänsterna hör inte: uthyrning och bruksleasing av dataapparater dataundervisning som ges av läroanstalter och andra utbildningsenheter databaserade textbehandlingstjänster för företagets räkning uthyrning av datapersoner. 15. Utgifter för patent och licenser Ersättningar till andra för användningsrätt till patent och licenser. 16. Hyreskostnader för mark- och vattenområden Mark- och vattenområden är bl.a. mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr o.d. Hyror för dessa uppges i punkt 18. Övriga hyror. 17. Leasinghyror Företaget kan skaffa anläggningstillgångar endera genom bruksleasing eller finansieringsleasing. Vid bruksleasing ingår det företag som hyr ut en apparat avtal direkt med det företag som använder apparaten. Vid finansieringsleasing avtalar den som behöver en apparat att ett finansiellt bolag köper apparaten och hyr ut den. I denna post presenteras hyreskostnaderna för de förnödenheter bland anläggningstillgångarna som företaget hyrt genom leasingavtal. 18. Övriga hyror Hyreskostnader för bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader och för maskiner och apparater. 20. Överlåtelseförlust av anläggningstillgångar Överlåtelseförlust av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. 21. Övriga utgifter än de ovannämnda Utgifter som ingår i punkt Övriga rörelseutgifter i balansräkningen och som inte specificerats ovan, t.ex. betalda provisioner, kreditförluster samt post- och distributionsutgifter. D. SPECIFIKATION AV BALANSRÄKNINGEN D2. FRÄMMANDE KAPITAL 2. Erhållna förskott på långfristiga skulder i balansräkningen Posten innefattar förskott som tagits upp bland balansräkningens passiva under posten Långfristigt främmande kapital. 3. Erhållna förskott på kortfristiga skulder i balansräkningen Posten innefattar förskott som tagits upp bland balansräkningens passiva under posten Kortfristigt främmande kapital. D3. BALANSRÄKNING PASSIVA UPPGIFTER Här uppges Ackumulerade bokslutsdispositioner sammanlagt och Obligatoriska avsättningar sammanlagt.
STATIS 2009 5 D5. ÖVRIGA TILLÄGGSUPPGIFTER 5. Värdet av anskaffad materiell leasingvara I denna punkt uppges bara värdet eller det kalkylmässiga värdet av de anläggningstillgångar som anskaffats med finansieringsleasing. Värdet uppges under den räkenskapsperiod då finansieringsleasingavtalet inleds. Värdet innefattar inte årlig hyra för de anläggningstillgångar som skaffats med finansieringsleasingavtal. 7. Anskaffning av existerande byggnader Till denna grupp räknas byggnader som köpts av andra företag och som redan varit i produktionsbruk eller annan användning, men inte nybyggen. Här beaktas emellertid inte byggnader som kommit i företagets ägo genom fusioner e.d. ägararrangemang. E1. ÖKNINGAR OCH MINSKNINGAR AV ANLÄGG- NINGSTILLGÅNGAR a. Ökningar Av affärsverksamheten föranledd ökning av anläggningstillgångarna till anskaffningspris (exkl. fusionsökningar). ett år. Grundförbättringarna (ombyggnaden) värderas enligt anskaffningsutgiften. 5a. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning Datorer oberoende av storlek och servrar. Bildskärmar, tangentbord, printrar, skannrar, kablar och övriga periferenheter för datorer. Datanätanslutna enheter, inklusive nätväxlar (routrar). Den programvara som anskaffats i samband med datorerna inkluderas i den här punkten. 5b.Telekommunikations-, audio- och videoenheter och övriga ICT -enheter Telekommunikationsnät inklusive kabeldragning. Telefonväxlar, telefoner, telefonsvarare, fax och antenner. Tjuv- och brandlarmsystem. Televisioner, videor, dvd -spelare, monitorer och projektorer. Videokameror och digitalkameror. Radiomottagare, förstärkare och högtalare. Instrument och apparatur för sjukvård. Mätapparater. 6. Övriga materiella tillgångar Till övriga materiella anläggningstillgångar räknas grus-, malmoch torvtäkter o.d. naturtillgångar och materiella rättigheter. Under denna punkt anmäls inte aktier och andelar. 9. Värdepapper i anläggningstillgångar Aktier och andelar som i balansräkningen ingår i anläggningstillgångar (Bestående aktiva). b. Minskningar Av affärsverksamheten föranledd minskning under räkenskapsperioden till affärstransaktionens verkliga värde, t.ex. överlåtelsepris eller annat vederlag. 1. Immateriella tillgångar Med immateriella tillgångar avses utvecklingsutgifter, immateriella rättigheter, affärsvärde och andra långfristiga urgifter och förskottsbetalningar av immateriella tillgångar. Av immateriella tillgångar avses skilt dataprogramvara 1a. Dataprogramvara I programvaran räknas den dataprogramvara som köpts färdig och den man låtit göra på beställning samt licensavgifter för datorprogramvara. Den programvara som ingår i anskaffningspriset på maskiner och apparater antecknas inte i denna punkt utan under punkten 1. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning. 3. Mark- och vattenanläggningar Med anläggningar avses gator, vägar, järn- och spårvägar, broar, bryggor, dammar, bassänger, vatten- och avloppsnät, bränslecisterner, bergsskydd, kraft- och dataöverföringslinjer, energiverk o.d. anläggningstillgångar. 4. Byggnader och konstruktioner Med byggnader avses bostadsbyggnader och övriga husbyggnader. 5. Maskiner och inventarier Maskiner, inventarier och transportmedel uppges under samma punkt. Därav: