Dnr: 511-11274-2004 Bevarandeplan för Natura 2000-område Skolmästarhagen (SE0220358) Strängnäs kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE0220358 Områdets namn: Skolmästarhagen Totalareal: 2 ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: 2006-06-12 Områdestyp: Natura 2000 område enligt Habitatdirektivet Status: Godkänt av Regeringen 2000-07-06 Ägandeförhållanden: Strängnäs kommun Fastighetsbeteckning: Skolmästarhagen 1:1 Ekonomiskt kartblad: 10H6c
Innehållsförteckning Områdesbeskrivning... 3 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 3 Bevarandesyfte... 3 Förslag till bevarandemål... 3 Beskrivning av naturtyper i området... 4 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 5 Gällande regler... 5 Bevarandestatus idag... 5 Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan... 6 Uppföljning av bevarandemål... 6 Exempel på arter i området... 6 Referenser... 6 Inventeringar... 6 2
Områdesbeskrivning Ädellövskogsområdet Skolmästarhagen är belägen invid europaväg 20 endast sex kilometer väster om Strängnäs tätort. Den ganska tätt skogsklädda moränsluttningen domineras av ek och lind och hassel med inslag av asp, rönn och hägg m fl. Marken är mullrik och förekomsten av spenört och oxbär tyder på tillgång till kalk. Vårfloran är artrik och en lång rad signalarter förekommer. Omgivningarna består i öster av barrskog och i väster av åker inom ett militärt övningsområde. I Skolmästarhagen finns ett bronsåldersröse, en järnåldersgrav samt en bryggliknande stensättning som sannolikt är ett minne från den tid då vattnet i Mälaren gick ända upp till området. Sedan 1873 har området fugerat som löneförmån för rektorn eller skolmästaren på gymnasieskolan i Strängnäs. Den sista innehavaren pensionerades så sent som 1985. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Naturtypskod Naturtypernas namn Areal (ha) 9020 *Boreonemoral ädellövskog 2 Totalareal naturtyp: 2 *Prioriterad naturtyp Arealen kan komma att ändras efter basinventeringen Bevarandesyfte Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. Syftet med Skolmästarhagen Natura 2000-område är att bevara den lövdominerade skogen med den artrika vårfloran. Förslag till bevarandemål Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförts. Boreonemoral ädellövskog Areal Arealen boreonemoral ädellövskog 2 ha ska inte minska i framtiden. Struktur/funktion Naturvårdande röjningar får ej innebära att trädskiktet understiger 75 % av krontaket eller att ädellövskogens naturliga dynamik äventyras. Död ved i form av grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. i olika stadier av nedbrytning skall finnas kvar eller öka. Typiska arter Minst tre av de typiska arterna vårärt, trolldruva, blåsippa och underviol ska förekomma i minst 60 % av provytorna. 3
Beskrivning av naturtyper i området Boreonemoral ädellövskog Området är ett lundartat mullrikt lövskogsområde med potential att hysa rödlistade arter. Det är en varierande åldersfördelning på träden, det finns allt ifrån flera hundraåriga ekar och lindar till yngre träd och en generation yngre skott som utvecklas i skuggan under lövträden. En gigantisk asp står i den västa delen av området, omkrets 241 cm. Några av träden är döda eller ihåliga med mulm. I östra delen finns en del grova granar och tallar, i den sydöstra delen står ett par riktigt stora ekar med en omkrets på 3,5-4 meter, delvis döende. Den tidigare mer öppna hagen har successivt tätnat till skog under 1900-talet. Idag domineras trädskiktet av lind och ek. I buskskitet märks främst hassel men också skogstry, rönn och ung lind förekommer rikligt. Några av ekarna har ett vidkronigt växtsätt vilket tyder på öppna, mer ljusa förhållanden under trädens uppväxttid. Det samma visar områdets enbuskar som nu tynar bort i den skuggiga miljön. Vårfloran är rik med inslag av många krävande lundväxter. Vårärt, vippärt, underviol, gulsippa, blåsippa och trolldruva är några exempel som alla fungerar som signalarter för olika typer av ädellövskog. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Åldersfördelningen mellan gamla, medelålders och unga träd måste garanteras så att inte ett generationsglapp uppstår som äventyrar kontinuiteten av äldre träd. Inslaget av gran i ädellövskogen får ej öka. Att gran röjs regelbundet. Att området i övrigt får utvecklas fritt Viktiga substrat i skog med naturlig dynamik är död ved, t. ex grenar, torrträd, lågor m.m. i olika nedbrytningsstadier samt gamla och grova träd med för epifyter speciell barkstruktur. Vedlevande arter är beroende av tillgång på död ved för att kunna garanteras livsmiljöer i tid och rum. Organismer som lever på bark eller i ved av ljuskrävande träd, t.ex. ek, är oftast själva krävande på ljus och/eller instrålning av värme. Epifytiska lavar har svårt att överleva i kontakt med luft som i alltför hög grad bär på sura eller försurande substanser som svavel- och kväveoxider. Mulljordar byggs upp under lång tid genom humifiering av näringsrik lövförna. En hög aktivitet av daggmaskar och andra markorganismer omsätter näringen i markskiktet och förhindrar urlakning. Avsaknaden av gran ger dels solinstrålning under tidig vår som gynnar många vårblommande växter och dels en högre markaktivitet som vidmakthåller jordmånstypens positiva egenskaper för växtligheten. Ihåliga lövträd har stor betydelse som boplatser för hålbyggande fåglar. 4
Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Nedan följer en beskrivning av några hotbilder mot naturvärdena inom Natura 2000- området. Det kan naturligtvis finnas fler men avsikten med detta stycke är att beskriva några tänkbara hot. Boreonemoral ädellövskog Fri utveckling där granen successivt blir dominerande träd. All form av exploatering Alla former av skogsbruk, t.ex. avverkningar, främst kalavverkningar, både i och i anslutning till objektet, men även transporter, markberedning, dikning, skogsplantering och buskröjning som görs i icke-naturvårdande syfte. Ökad invandring och/eller tillväxt av gran i lövskogen. Invandring av främmande (förvildade) trädslag och buskar. Läckage av bekämpningsmedel och gödning från omkringliggande jordbruksmarker. Luftföroreningar, främst bilavgaser från angränsande större vägar, vilka kan utarma lav- och svampfloran på grövre träd. Tillvaratagande av död ved. Beskuggning av äldre ekar som kan medföra att ekarna dör. Deponering av jord, sand, avfall, bråte etc. Gällande regler Enligt 7 kap 28 MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 Miljöbalken, dvs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd Kontakta länsstyrelsen Bevarandestatus idag Naturtyp Gynnsam bevarandestatus (ja/nej) Boreonemoral Ja ädellövskog Kommentar Några granar måste tas bort. 5
Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan Bevarandeåtgärderna syftar till att skötseln blir sådan att områdets naturtyper och arter kan leva kvar och sprida sig Naturtyp Åtgärd År Finansiering Boreonemoral ädellövskog Röjning av gran 2006, därefter vid behov. Uppföljning av bevarandemål När basinventeringen genomförts kan mer noggranna uppgifter lämnas. Exempel på arter i området Typiska arter markerade med fetstil Gulsippa Anemone ranunculoides Mkt bra signalart Vippärt Lathyrus niger Mkt bra signalart Trolldruva Actea spicata Mkt bra signalart Underviol Viola mirabilis Mkt bra signalart Vårärt Lathyrus verna Mkt bra signalart Lind Tilia cordata Mkt bra signalart Blåsippa Hepatica nobilis Spenört Laserpitium latifolium Tulkört Vincetoxicum hirundinaria Svinrot Scorzonera humilis Olvon Viburnum opulus Måbär Ribes alpinum Hassel Corylus avellana Tallört Monotropa hypopitys Knärot Goodyera repens Blodnäva Geranium sanguineum Bergmynta Satureja vulgaris Skogstry Lonicera xylosteum Referenser Skolmästarhagen Ett ädellövskogsområde i förändring, Lotta Risberg, Ulltuna, 2001. Signalarter i projekt nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 1994. Sörmlands flora, Botaniska sällskapet i Stockholm, 2001. Länsstyrelsen i Södermanlands län 1991: Sörmlands Natur. Naturvårdsprogram. Fornlämnings yta, RAÄ Härad Socken 334:1 Fornlämnings yta, RAÄ Strängnäs socken 350:1 Inventeringar Skolmästarhagen Ett ädellövskogsområde i förändring, Lotta Risberg, Ulltuna, 2001. 6
7