VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar
Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie Översättig till sveska: Caria Loma Bilder: Atoia Rigbom Grafi sk utformig: Helea Sadma Utgivare: Helsigfors hälsovårdscetral ISBN 952-473-725-6 Tryckig: F.G. Löberg, 2006 Filädska experter som deltagit i utformige av hadbokes iehåll: Ergoterapeut Hae Ala-Prikkilä, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barpsykiater Marja Auvie, barpsykiatriska bedömigspolikliike; psykolog Maija vo Fieadt, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barläkare Elia Hermaso, Befolkigsförbudet; hälsovårdare Maj-Britt Hietala, Nordsjö hälsostatio; psykolog Kaaria Hästbacka, västra familjerådgivige; hälsovårdare Kirsti Isopahkala, Degerö hälsostatio; europsykolog Päivi Kotiola, barpsykiatriska bedömigspolikliike; PM Ylva Krokfors, stiftelse för rehabiliterig; hälsovårdare Leea Melasiemi, Degerö hälsostatio; talterapeut Sari Parvamo, specialehete för bar; barmorska, hälsovårdsmagister Nia Peräe, Mellersta Filads cetralsjukhus; psykolog Katja Ratala, Måsas hälsostatio; plaerare Päivi Rouvie-Wileius, Cetret för hälsofrämjade; hälsovårdare Maarit Sigh, Nordsjö hälsostatio; psykolog Ulla Suomie, polikliike för öro-, tal- och röststörigar; läkare Samuli Suutarla, HUCS; psykiater Hau Säävälä, Uleåborgs mödra- och skyddshem; psykolog Haele Törröe, Förbudet för mödra- och skyddshem samt utvärderigsgruppe för material för hälsofostra vid Cetret för hälsofrämjade. Dessutom har hadboke testats av tjugo helsigforsföräldrar uder våre 2003. Deras respos har också påverkat utformige av hadboke.
VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar
UPPGIFTSSIDOR FÖR 6-7 -ÅRINGAR Det här uppgiftspaketet är plaerat för 6-7 -åriga bar. Det är det sista av tre uppgiftspaket som du får på barrådgivige är ditt bar är 2-7 år. Uppgiftssidora kompletterar Växa och ha det bra! -hadboke, som du fi ck av di hälsovårdare då ditt bar var 2 år. Gå igeom uppgiftera tillsammas med ditt bar. Meige med dem är att hjälpa dig att stöda och utveckla ditt bars metala hälsa geom positiv växelverka. Hoppas i tycker det är roligt att gå igeom dem tillsammas! Er geomgåg av uppgiftera ka hjälpa dig att komma överes med ditt bar äu bättre ä förr. Du får också tips för svåra situatioer. Di hälsovårdare hjälper dig att utyttja materialet. Du ka vid behov ta till återavädig uppgiftssidora som är meade för ygre bar, på sidora för 2-3 -årigar hittar du till exempel råd om hur du ka hjälpa det äldre baret då det föds e y baby till familje. MÅL Att hjälpa dig och ditt bar att käa ige olika siesstämigar och deras växligar. Att lära ditt bar att möta ya och utmaade situatioer. Att hjälpa ditt bar att tala om sia bekymmer, också sådaa som gäller familje. Att hjälpa ditt bar att berätta vad det täker om sig själv. Att hjälpa ditt bar att utveckla och vårda väskapsförhållade. 2
TYPISKA DRAG I UTVECKLINGEN Följade listor beskriver drag som hör till utvecklige hos ett ormalt 6-7-årigt bar. Listora baserar sig på medeltal; bar är emellertid idivider och utvecklas olika i olika åldrar. Utvecklige ka alltså vara helt ormal, också om de avviker frå medeltalet. Idé med listora är att hjälpa förälder att rikta rimliga förvätigar på sitt bar. Om du har frågor om ditt bars utvecklig ka du alltid väda dig till di hälsovårdare. 3
ETT BARN I SEX ÅRS ÅLDERN täker fortfarade mer på sig själv ä på adra, har ofta reda fått e bästa vä, me börjar också få oväer, leker valige helst med bar av det ega köet, är etusiastiskt över att få mer asvar, betraktar äu sia föräldrar som de viktigaste mäiskora i sitt liv, tycker ite om att misslyckas eller bli kritiserad, prövar regelbudet gräser, ka berätta gaska logiska historier på base av bilder och gestalta förhållade mella föremål och hädelser och ka sköta edel hemsysslor. ETT BARN I SJU ÅRS ÅLDERN börjar täka mer på adra ä på sig själv, till exempel på adras käslor och behov, skvallrar ofta om vad väera gjort - på det sättet lär sig baret att förstå regler och får samtidigt uppmärksamhet av vuxa, börjar ta had om ygre och leker gära också med midre bar, börjar förstå sig på humor och juter av ramsor, såger och gåtor, blir ledset om det kritiseras för sitt beteede eller ite får uppmärksamhet, ka ofta läsa lite och skriva, eller skriva av, fl era ord och har reda omfattat e rätt så utvecklad uppfattig om rätt och fel, förstår till exempel vikte av ärlighet. 4
ATT ANVÄNDA UPPGIFTSSIDORNA Vid varje uppgift berättas om idé och måle med de uppgifte. Ni får mest ytta av uppgiftera om du går igeom dem tillsammas med ditt bar. Fast bildera är plaerade för 6-7 -åriga bar kräver utföradet av uppgiftera hjälp av e vuxe. Du som vuxe ka beskriva olika situatioer och resoera om dem tillsammas med baret. Varje situatiosbild ger e möjlighet att tala om saker som aars kude vara svåra att ta upp eller lägga märke till trevliga, positiva studer och situatioer då det är särskilt viktigt att ut trycka positiva käslor. Låt ditt bar titta på bildera och diskutera dem tillsammas: fråga vad baret tror att det häder på bilde och hur situatioe bäst kude lösas tillsammas. Uppmutra baret att tillsammas med dig hitta på lösigar och fatta beslut. Låt baret färglägga bildera. 5
UPPGIFT 1 På hurudat humör är du i dag? Uppmutra ditt bar att fudera på hur det käer sig i dag, och att rita e bild av det på de tomma sidora. Baret ka efter förmåga hitta på och skriva (eller diktera åt dig och du skriver) dikter eller korta sågstumpar. Här ka ma också hjälpa baret att förstå och beakta adras käslor: du ka be baret att rita e bild av ett aat bar. Baret ka också tycka att det är itressat att fudera på vad adra trott om dess humör. 6
7
8
9
UPPGIFT 2 Att möta utmaigar och ya situatioer De första daslektioe På de här bilde går ett bar på si första daslektio. Det ka häda att du själv är mer späd ä baret, är det börjar med e y hobby. De första dagara och veckora med e y hobby ka väcka olika käsloupplevelser hos baret. För att möta dem behöver baret ditt stöd och di hjälp. Med hjälp av bilde ka i diskutera era käslor i sambad med förädrigar och plaera tillsammas hur i bäst ka klara av ya situatioer. 10
11
Svåra uppgifter På de här bilde gör baret läxor som käs svåra. Om baret får alltför svåra uppgifter eller ite får uppmutra och stöd av ågo, ka det käa sig misslyckat eller frustrerat och vågar eller ka ite ödvädigtvis be om hjälp i sia svårigheter. Di uppgift är att uppmutra baret att tala om sia problem och käslor och be om hjälp. Med hjälp av de här bilde ka i också resoera om, hur adras förvätigar ka käas tuga och hur ma ka klara sig då ma blivit besvike på sig själv. 12
Att lära sig ytt När baret kämpar för att lära sig ya och svåra saker, är det särskilt viktigt att föräldrara ite jämför sitt bar med adra bar. Alla är ju bra på ågot, var och e på sitt. Det är bra att uppmutra baret att syssla med sådat som det är begåvat i. Förutom uppmutra behöver baret beröm för sia försök. 13
Utaförskap och esamhet På de här bildera är två olika situatioer, som båda behadlar käsla av utaförskap. På de första bilde blir ett bar ite bjudet på födelsedagskalas, uta lämas avsiktligt utaför gruppe. På de adra bilde sitter ett bar för sig själv, skilt frå de adra bare, som leker tillsammas. Med hjälp av de här bildera ka du och baret gå igeom käslor av utaförskap och isolerig, rädsla för att lämas utaför gruppe och esam, vikte av väskap och att bli accepterad, positiva hadligssätt för baret, om det blir lämat utaför och positiva hadligssätt för baret, om det ser att adra blir lämade utaför. 14
15
16
UPPGIFT 3 Bekymmer för sig själv och familje Båda vill ha samma leksak! Tävlig mella syskoe orsakar ofta osämja i familje. På de här bilde grälar syskoe om e leksak. Bilde hjälper er att reda ut, hur alla familjemedlemmar ka lära sig att klara av tvister och oeigheter på positiva sätt, hur viktigt det är att behadla adra rättvist och med respekt och varför var och e måste ta asvar för sia ega hadligar och uppmärksamma också adras behov. 17
Gräl mella föräldrara På bilde är baret hemma och föräldrara grälar. De här bilde hjälper er att klargöra, hur baret upplever familjerelatioera och livet där hemma, hur oväskap och ilska påverkar baret och hur de här effektera ka miimeras, hur baret och de vuxa bäst ka klara sig i fi etliga situatioer och hur mycket förälders beteede ka påverka hur baret mår. 18
Att flytta till ett ytt hem På de här bilde håller familje på att fl ytta. Så här stora förädrigar ka förvirra eller till och med chocka baret. Baret behöver ditt stöd och möjligheter att tala om sia bekymmer agåede fl yttige. Med bilde som grud ka i diskutera ditt bars evetuella bekymmer och sätt, på vilka alla familjemedlemmar ka miska si oro. 19
Någo i familje är sjuk Meige med de här bilde är att väcka diskussio om att vara sjuk. Att e förälder blir sjuk ka vara e mycket ågestfylld upplevelse för baret. Med hjälp av bilde ka i diskutera barets käsla av otrygghet då förälder är sjuk och hur ma kude klara av att leva med e evetuell sjukdom. 20
UPPGIFT 4 Övig ger färdighet Visa di uppskattig då baret vågar pröva på ågot ytt. Vad du säger och hur du säger det är ytterst viktigt - uppmutra, kritisera ite och slå ite er modet. Bygg det du säger på barets starka sidor: poägtera det baret reda är bra på och ite det som går sämre. Berätta för ditt bar hur stolt du är över det. Förödmjuka aldrig ditt bar och var aldrig likgiltig för barets käslor. 21
22
Otillfredsställelse med det ega utseedet Om baret öppet jämförs med adra bar så att baret hör det, till exempel lika vacker som, lika låg som, lika stark som, lika smart som, ka det verka skadligt på barets självkäsla - och dålig självkäsla ka verka skadligt på de metala välmåga. Därför är det viktigt att uppmutra baret att vara öjd med sig själv. Dia ord formar barets bild av sig självt och av dia käslor för det. 23
På e öde ö Be ditt bar föreställa sig att det drivit i lad på e obebodd ö, och be det fudera på vad det skulle göra och vad eller vem det helst skulle vilja ha med sig på ö. Med hjälp av berättelse ka i tillsammas resoera om hur isolerig och esamhet käs. Samtidigt hör du ditt bars takar om sitt livs trevliga och tråkiga sidor för tillfället och vad som är särskilt viktigt för ditt bar just u. Ni ka fudera på sätt att klara sig: hur ka ditt bar hjälpa sig självt och hur ka baret aväda sia mäiskorelatioer och aat som är viktigt för baret för att ha det bra. Baret ka skriva eller rita och berätta e historia om sia takar på följade sidor. 24
25
26
27
UPPGIFT 5 Väer Med hjälp av de här bilde är det meige att i ka begruda väskapsförhållade, sätt att klara sig och de ega motstådskrafte i svårigheter, samt hur ma ka hjälpa adra. Då är det viktigt att vara medvete om de iverka adra mäiskor har på både barets och ditt liv, bli medvete om vikte av väskapsförhållade, käa till faktorer som påverkar balase i mäiskorelatioer, särskilt mella ditt bar och dess väer, upptäcka att problem ka lösas, är ma blir medvete om hur ma själv ka påverka adra mäiskor och deras relatioer och märka att alla har e del persoliga problem - i det här fallet i relatio till väera. 28
29
Ni ka äu fortsätta arbeta krig temat: du ka be ditt bar rita e serie om väskapsförhållade. Du ka till exempel uppmaa ditt bar att komma ihåg ågot gräl med e vä och varför grälet uppstod, hur baret då käde sig, vad baret tror att väe täkte om situatioe, hur de kom överes och blev väer ige och vilke påverka det har att ma har e god vä. 30
31
32