20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären
Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt. Företagens möjligheter och förmåga till snabb anpassning blir därför allt viktigare för deras konkurrenskraft. Behovet av anpassning och omställning påverkar också förutsättningarna för företagens medarbetare. För företagen blir det därför allt viktigare att ha väl fungerande kompetensförsörjning. Rätt person på rätt plats i rätt tid blir allt viktigare och kan till exempel betyda att företaget klarar leveransen till kunden i tid eller kan tacka ja till en extra order. Den anpassningsförmågan är svår att klara för många företag i Sverige om de uteslutande skulle använda sig av tillsvidareanställd egen personal. Helt enkelt därför att det inte medger den flexibilitet som företagen har behov av. Där fyller bemanningsbranschen en viktig och nödvändig funktion för många arbetsgivare. Via bemanningsföretag kan det anlitande företaget snabbt få in medarbetare med den kompetens som behövs. Branschens kritiker menar att bemanningsföretagen tränger undan tillsvidareanställningar i företag och att de anställda fastnar i en cirkel av olika tillfälliga arbetsgivare med dåliga utsikter till karriärbyte och lönekarriär. LO har bland annat beskrivit bemanningsbranschen som ett arbetsmarknadspolitiskt experiment. Samtidigt finns belägg för att bemanningsföretagen fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. Branschen är en inkörsport till arbetslivet för personer som annars skulle ha svårt att få en fast anställning, bemanning bidrar till att öka rörligheten och stärker matchningen på arbetsmarknaden. Denna rapport försöker beskriva de långsiktiga effekterna av att arbeta inom bemanningsbranschen avseende sysselsättning, karriär och inkomster. Utgångspunkten i rapporten är år 2002, där har vi identifierat de personer som vid tillfället var anställda inom bemanningsbranschen och följt deras sysselsättningsoch lönekarriär fram till och med år 2010. Som jämförelsegrupp har vi analyserat utvecklingen för de individer som var arbetslösa vid samma utgångspunkt och därefter även följt dessa individers fortsatta arbetsliv. Rapporten är författad av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av.
Innehåll 3 2. Innehåll 1. Inledning... 2 2. Innehåll... 3 3. Sammanfattning... 4 4. Bemanningsbranschen en översikt... 5 5. Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen... 6
Sammanfattning 4 3. Sammanfattning Ungdomar som var anställda inom bemanningsbranschen år 2002 hade åtta år senare en sysselsättningsgrad på 85 procent, vilket är klart högre än rikets sysselsättningsgrad för motsvarande åldersgrupp som motsvarar 81 procent. De unga som var arbetslösa 2002 hade en sysselsättningsgrad 2010 på 69 procent. Samtliga individer oavsett ålder som hade en anställning inom bemanningsbranschen år 2002 hade åtta år senare samma sysselsättningsgrad som motsvarande population i hela riket. Det är alltså framförallt unga som gynnas sysselsättningsmässigt av att haft en anställning inom bemanningsbranschen. Anställningen ger en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden och ger individen både arbetslivserfarenhet, nätverk och kontakter vilket stärker framtida jobbchanser. Bemanningsanställda byter arbetsgivare och bransch i högre utsträckning än andra. Att det förhåller sig så beror på bemanningsbranschens unika förutsättningar och att det är vanligt att kundföretaget anställer den inhyrda. Att få tillfälle att arbeta hos flera olika uppdragsgivare ger också en bättre grund för framtida karriär än om man endast arbetat hos en och samma arbetsgivare under motsvarande period. Ett arbete inom bemanningsbranschen ger goda förutsättningar att kraftigt öka sin framtida förvärvsinkomst. Medianlönen för gruppen som arbetade inom bemanningsbranschen år 2002 ökade med 33 procent fram till och med år 2010. För de personer som fortfarande var sysselsatta vid periodens slut uppgick ökningen av medianlönen till hela 47 procent. Ungdomar som 2002 arbetade i bemanningsbranschen hade åtta år senare cirka 100 000 kronor mer i löneinkomster än de unga som var arbetslösa 2002.
Bemanningsbranschen en översikt 5 4. Bemanningsbranschen en översikt Bemanningsbranschen betraktas ofta som en relativt ny företeelse i det svenska näringslivet. Men faktum är att branschen har funnits under ganska lång tid. Dock har den motarbetats och personaluthyrning var till del eller helt förbjuden enligt lag från efterkrigstiden och fram till 1993. Efter avregleringen -93 har branschen vuxit snabbt. Rationaliseringar och outsourcing inom näringslivet har under de senaste årtionden gett en bra grund för framväxten av bemanningsbranschen. Dessutom tvingar hård konkurrens många företag att vara mer noggrann med sin kompetensförsörjning vilket också ökar efterfrågan på bemanningsföretagens tjänster. Företag kan inte längre ha över- eller underkapacitet i personalstyrkan långa perioder, utan tvingas av konkurrensskäl att strukturera bemanningen mer precist efter det nuvarande behovet. Tack vare bemanningsföretagen kan personalstyrkan enklare anpassas till konjunktur- och säsongsvariationer. Det är värt att poängtera att de anställda inom bemanningsbranschen är anställda av bemanningsföretaget och inte av kundföretaget. När uppdragsgivaren inte längre behöver bemanningspersonalen flyttas dessa istället till nya kunder. Medarbetaren blir alltså inte uppsagd från sin anställning även om uppdraget hos kundföretaget tar slut. Branschen blev som alla andra hårt drabbad av efterfrågefallet som uppstod under finanskrisens år 2008-09. Men fallet återhämtades dock och antalet personer som under något tillfälle arbetade för bemanningsbranschen under år 2011 uppgick till närmare 140 000. Diagram 1. Antal personer som under något tillfälle arbetat inom bemanningsbranschen. År 2007-2011 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Källa: Bemanningsföretagen. Bemanningsbranschen skiljer sig från andra branscher genom att en stor del av de som jobbar i branschen utgörs av individer som annars är underrepresenterade på den övriga
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 6 arbetsmarknaden. Bland annat utgörs cirka 16 procent av de anställda inom bemanningsbranschen av personer som är födda i ett annat land 1. Men även kvinnor, ungdomar och andragenerationsinvandrare är överrepresenterade i bemanningsbranschen i jämförelse med den generella arbetsmarknaden 2. Det är alltså främst de mindre etablerade på arbetsmarknaden som gynnats av tillväxten inom bemanningsbranschen. Därmed är bemanningsföretagen särskilt viktiga på svensk arbetsmarknad. 5. Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen För att kunna besvara frågan om en anställning i bemanningsbranschen är ett bra steg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd har vi specialbeställt statistik från SCB. Vi studerar uppgifter för hela den grupp som arbetade i bemanningsbranschen under 2002. Denna grupp har sedan jämförts med dem som var arbetslösa under samma år. 3 Vi har följt dessa gruppers yrkesliv i två perspektiv. Vi har studerat i vilken grad de är sysselsatta nu och hur höga deras inkomster är. Eftersom en kritik mot branschen är att de som börjar jobba i branschen blir kvar där istället för att få möjligheter på hela arbetsmarknaden inleds avsnittet med en redovisning av de som var anställda i bemanningsbranschen 2002 befinner sig nu. Eftersom bemanningsbranschen är en stor arbetsgivare åt ungdomar har vi även tittat på hur deras inkomstnivå och sysselsättningsgrad har förändrats under vår undersökningsperiod. För att resultaten inte ska påverkas av studenter som arbetar extra inom utesluts de personer som inte tjänade mer än 120 000 kronor under startåret. På det sättet får vi huvudsakligen med de individer som arbetade heltid i bemanningsbranschen under 2002. Om även heltidsstudenterna hade inkluderats finns risken att bilden av hur en anställning i branschen påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden hade blivit skev. Studenternas inkomstkarriär påverkas sannolikt mer av deras utbildning än av eventuella extrajobb under utbildningstiden. 5.1 Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden hos de som arbetade inom bemanningsbranschen år 2002 var åtta år senare nästan identisk med hur det ser ut i populationen 4 som helhet. För männen som arbetade inom bemanningsbranschen år 2002 var 83 procent sysselsatta åtta år senare. 1 Bemanningsföretag En språngbräda för integration., 2010. 2 Hur fungerar bemanningsbranschen? IFAU, 2004 3 Det bör påpekas att definitionen av arbetslösa i SCBs registerbaserade statistik inte är densamma som i arbetskraftsundersökningarna. I denna statistik definieras arbetslösa som de som fick huvuddelen av sin inkomst från arbetslöshetsförsäkringen under det aktuella året. 4 För att jämförelsen ska bli rättvis har vi använt oss av åldersgruppen 25-64 år eftersom samtliga som var anställda av bemanningsbranschen år 2002 nu är åtta år äldre.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 7 Motsvarande andel för kvinnorna var 80 procent. För hela arbetsmarknaden var sysselsättningsgraden 85 procent för männen och 78 procent för kvinnorna. Som jämförelsegrupp kan vi titta på de som var arbetslösa 5 vid startåret 2002. För denna grupp var sysselsättningsgraden åtta år senare endast på cirka 50 procent. Den låga sysselsättningsgraden för denna grupp reflekterar framförallt att många personer har lämnat arbetsmarknaden under mätperioden, bland annat har de gått i pension. Men även för gruppen som var yngre än 25 år vid startåret finns också betydande skillnader i sysselsättningsgrad. Dessa personer är cirka 25-34 år vid slutåret och var således inte aktuella för att gå i pension. I den gruppen är sysselsättningsgraden betydligt högre, även för de som var arbetslösa vid startåret, som har en sysselsättningsgrad på 69 procent. Men det är långt från den sysselsättningsgrad som de som arbetade inom bemanningsbranschen vid startåret uppnår. För dem var motsvarande sysselsättningsgrad hela 85 procent vid slutåret. Sysselsättningsgraden var betydligt högre än motsvarande notering för hela åldersgruppen (25-34 år) som uppgick till 81 procent. Det verkar således vara framförallt ungdomar som gynnas sysselsättningsmässigt av att haft en anställning inom bemanningsbranschen. Anställningen ger en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden och ger individen arbetslivserfarenhet, nätverk och kontakter vilket stärker framtida jobbchanser. Diagram 2. Sysselsättningsgrad år 2010 med avseende på sysselsättning år 2002, samt jämförelse med hela arbetsmarknaden 90% 80% 70% 85% 83% 78% 80% 85% 81% 69% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 52% 50% Män Kvinnor Ungdomar Hela arbetsmarknaden Bemanningsbransch Arbetslös Källa: Bemanningsföretagen. Såldes är en anställning i ett bemanningsföretag gynnsam för de framtida chanserna för jobb. Men hur har karriären påverkats för de med en bemanningsanställning 2002 utvecklats under samma tid? 5 Gruppen arbetslösa definieras som de som fick huvuddelen av sin inkomst från arbetslöshetsförsäkringen under startåret 2002.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 8 5.2 Karriärbyte Att ha en rörlighet på arbetsmarknaden är viktigt för en väl fungerande matchning där rätt kompetens finns på rätt jobb. Högre rörlighet, ger också fler jobböppningar och därmed fler chanser för arbetssökande att hitta ett jobb. Överlag är svenskar relativt ovilliga att byta arbetsgivare. I genomsnitt stannar en person närmare 11 år hos samma arbetsgivare. Som jämförelse kan nämnas att i våra grannländer, Norge och Danmark, är den genomsnittliga anställningstiden ett respektive två och ett halvt år kortare 6. Detta kan till del förklaras av att Sveriges arbetsmarknadslagar missgynnar de personer som byter arbete ofta. Det sker genom de turordningsregler som träder i kraft vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Enligt dessa ska den sist anställda sägas upp först och den näst sist anställde därefter och så vidare. En person som byter jobb förbrukar sitt så kallade arbetsrättsliga kapital när denne slutar ett jobb och som nyanställd hos den nya arbetsgivaren har kortast anställningstid. Men en av bemanningsbranschens tjänster är att erbjuda arbetsgivare tillfällig personal vid arbetstoppar. Många gånger leder detta till att kundföretaget så småningom anställer den inhyrde eller så går personen vidare till nya arbetsuppgifter och nya uppdragsgivare. På så sätt får de anställda inom bemanningsbranschen en fördel som många andra anställda inte har. Fler uppdragsgivare ger ett större nätverk för den anställde och därmed fler möjligheter att byta arbetsgivare och karriär än om den anställda under samma tid endast haft en och samma arbetsgivare. Bemanningsbranschens förmåga att leverera rätt person på rätt plats i kombination med att de bemanningsanställda får ett större nätverk att nyttja borde leda till att de anställda inom bemanningsbranschen skiljer sig åt när det gäller att byta arbetsgivare. För att kontrollera detta har vi beställt registerbaserad statistik från SCB. Där har vi tittat på samtliga individer som var anställda inom personaluthyrning 7 år 2002. Sammantaget fanns det 16 841 personer anställda inom branschen och som minst hade 120 000 kronor i årsinkomst. Av dessa var 43 procent män och 57 procent kvinnor. Bemanningsbranschen är även känd för att vara ett steg in på arbetsmarknaden för ungdomar. Därför har vi även specifikt undersökt denna grupp 8. När vi studerar dessa individer år 2010 ser vi att de i en betydande utsträckning bytt arbetsgivare och bransch sedan startåret. Av männen är det 11 procent som åtta år senare fortfarande arbetar inom personaluthyrning. Hos kvinnorna är samma andel knappt 13 procent. Av de som var yngre än 25 år vid startåret är det endast 7 procent som fortsatt arbetar inom samma bransch. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Enligt en forskningsstudie 9 av flödena till och från bemanningsbranschen är det en hög andel som går vidare från en bemanningsanställning till en annan anställning. Detta gäller framförallt ungdomar och invandrare. Resultaten visar alltså att en anställning inom bemanningsbranschen leder till betydande karriärmöjligheter. Efter åtta år arbetar närmare 70 procent i en annan bransch. För 6 Källa: OECD 7 SNI2002, kod 74502 8 Ungdomar klassificeras i rapporten som de personer som var yngre än 25 år vid startåret 2002. 9 Hur fungerar bemanningsbranschen? IFAU, 2004.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 9 ungdomar är andelen nästan uppe i 80 procent. Det är uppseendeväckande stora andelar med tanke på att en genomsnittlig person stannar kvar hos en och samma arbetsgivare i cirka 11 år innan man byter arbetsplats. Diagram 3. Anställda inom personaluthyrning år 2002. Deras sysselsättning åtta år senare. 90% 80% 78% 72% 70% 67% 60% 50% 40% 30% Personaluthyrning Annan bransch Arbetslös Övrigt 20% 10% 0% Män Kvinnor Ungdomar Källa: SCB 5.3 Lönekarriär Gruppen som ingick i undersökningen uppnådde en medianinkomst på 211 500 kr/år vid startåret 2002. Återigen bör det nämnas att endast personer med en årsinkomst på 120 000 kronor eller högre ingår i undersökningen. Det gör att medianlönen givetvis blir högre än den annars hade varit. Vid startåret förelåg endast små inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Ungdomar hade en klart lägre medianinkomst. Vid en jämförelse med inkomsterna vid slutåret 2010 har gruppen överlag fått betydande löneökningar. Sammanlagt har medianinkomsten ökat med 33 procent sedan startåret och låg år 2010 på 281 500 kronor/år. Männens inkomst har ökat snabbare än kvinnornas. Förklaringen till könsskillnaderna ligger förmodligen i att kvinnor i en större utsträckning går ned i arbetstid under småbarnsåren. Om vi bara tittar på individer som inte har småbarn vid slutåret är könskillnaderna i lönenivå i princip helt borta. Av de som var yngre än 25 år vid startåret låg inkomsterna på 262 200 kronor/år åtta år senare. För att få en uppfattning om hur stora dessa inkomstökningar är i ett relativt perspektiv har vi hämtat in data från inkomst- och taxeringsregistret. Enligt dessa låg den genomsnittliga årsbruttoinkomsten för alla arbetande personer på 225 000 kronor vid startåret. Åtta år senare noteras samma inkomst till 279 100 kronor, vilket ger en ökning på 24 procent. Vi är medvetna om att jämförelsen inte är helt rättvis. För hela den sysselsatta populationen har vi mätt hur genomsnittslönen utvecklats medan vi använt medianlönen för de som var anställda inom bemanningsbranschen. Men skillnaden mellan de bägge beräkningssätten borde inte betyda så mycket eftersom att vi tittar på ett stort antal individer.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 10 En trolig orsak till den relativt kraftiga inkomstutvecklingen ligger i de bemanningsanställdas benägenhet att byta arbetsgivare. Enligt undersökningar som fackförbundet Jusek utför är det framförallt vid byte av jobb som det finns tillfälle att öka sin inkomst. Personer som byter jobb får nästan en dubbelt så hög löneökning under ett givet år än de som under motsvarande år stannade kvar på samma jobb. Vi kan konstatera att inte heller när det gäller inkomstkarriär är det någon nackdel att ha jobbat inom bemanningsbranschen. Diagram 4. Medianinkomst för anställda inom bemanningsbranschen år 2002. 350 000 300 000 292 900 281 500 272 600 262 200 250 000 200 000 150 000 211 500 215 300 209 000 171 100 År 2002 År 2010 100 000 50 000 0 Totalt Män Kvinnor Ungdomar Källa: SCB Vid en jämförelse av inkomstutvecklingen mellan grupperna kvarstår skillnaderna som noterades när vi analyserade sysselsättningsgraden. De som var arbetslösa under startåret hade åtta år senare en medianinkomst på 74 400 kronor/år att jämföra med gruppen som var anställda inom bemanningsbranschen där inkomsten uppgår till 281 500 kr/år. Men anledningen till de stora skillnaderna förklaras till stor del av skillnaderna i sysselsättningsgrad. Eftersom vi mäter tjänsteinkomster dras medianen ned hos gruppen som var arbetslösa vid startåret. En stor del av dessa har inga tjänsteinkomster alls vid slutåret eftersom de i högre grad har lämnat arbetsmarknaden. Men det gäller i mindre grad gruppen som var yngre än 25 år vid startåret. Och här är också skillnaden i medianinkomst betydligt lägre än för de övriga grupperna. Men trots det skiljer det ändå cirka 100 000 kronor i årsinkomst beroende på om man var anställd inom bemanningsbranschen eller om man var arbetslös vid startåret. För de ungdomar som var arbetslösa vid startåret uppmättes en medianlön på drygt 163 000 kronor/år vid slutåret. Motsvarande notering för de ungdomar som var anställda inom bemanningsbranschen ligger på drygt 262 000 kronor. Det är en så pass stor skillnad att den inte endast kan förklaras av skillnader i sysselsättningsgrad. Diagram 5. Medianinkomst år 2010 med avseende på sysselsättning år 2002.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 11 350 000 300 000 281 500 292 900 272 600 262 200 250 000 200 000 150 000 163 250 Bemanningsbranschen Arbetslös 100 000 50 000 74 400 81 900 67 700 0 Totalt Män Kvinnor Ungdomar Källa: SCB För att kontrollera för skillnader i sysselsättningsgrad har vi fortsatt med att exkluderat de individer vars huvudsakliga inkomst kom från annat håll än arbete. På så sätt ges en mer rättvis bild över hur lönenivån har utvecklats under perioden. Av de 16 841 personer som vid startåret arbetade inom bemanningsbranschen var det 13 669 personer som fick sin huvudsakliga inkomst från arbete vid slutåret. Samtidigt var det 99 173 personer som var arbetslösa vid startåret. Av dessa var det 50 801 personer som vid slutåret fick sin huvudsakliga inkomst från arbete. Skillnaderna i inkomstnivå mellan grupperna är slående. Medianinkomsten för de som var anställda inom bemanningsbranschen vid startåret ligger nu på 310 900 kronor/år. Motsvarande notering för de som var arbetslösa vid startåret ligger på 236 100 kronor. De som var anställda inom bemanningsbranschen vid startåret har alltså en medianinkomst som är drygt 30 procent högre än gruppen som vid motsvarande tid var arbetslös. Och eftersom samtliga personer i dessa grupper får sin huvudsakliga inkomst från sitt arbete går det alltså inte att förklara skillnaderna i medianinkomst med olika sysselsättningsgrader. Sysselsättningsgraden för bägge grupperna vid slutåret är ju i detta fall 100 procent. Den största skillnaden finns hos kvinnorna. Här har gruppen som arbetade inom bemanningsbranschen vid startåret cirka 40 procent högre medianlön än motsvarande grupp kvinnor som var arbetslösa vid startåret. För männen uppmäts skillnaden till cirka 26 procent högre medianlön. Lägst är skillnaden för de som var yngre än 25 år vid startåret. Här har de som arbetade inom bemanningsbranschen vid startåret cirka 20 procent högre medianlön än de som var arbetslösa vid motsvarande tidpunkt. Det verkar alltså som att arbetslöshet ger större negativa framtida effekter på inkomsten hos kvinnor. Det är också här som könsskillnaderna är störst. Om vi endast tittar på gruppen som var arbetslösa vid startåret har männen drygt 15 procent högre medianinkomst än kvinnorna åtta år senare. Motsvarande skillnad för de som vid startåret arbetade inom bemanningsbranschen ligger på 5 procent till männens fördel. Tittar vi endast på de personer som inte har småbarn minskar skillnaden ytterligare till endast 1,4 procent högre medianlön för männen.
Långsiktiga effekter av en anställning i bemanningsbranschen 12 Vi nämnde tidigare att medianinkomsten för de som vid startåret arbetade inom bemanningsbranschen låg på 281 500 kronor/år. Men då fanns även en del personer som lämnat arbetskraften av olika skäl med i populationen, vilket givetvis drar ned medianvärdet. Om vi istället endast beräknar inkomstförändringen för de personer som fortfarande arbetar vid slutåret blir ökningen av medianinkomsten från år 2002 hela 47 procent. En ökningstakt som att en anställning som i ett bemanningsföretag lägger grunden för en bra lönekarriär. Diagram 6. Medianinkomst* år 2010 med avseende på sysselsättning år 2002. 350 000 300 000 250 000 310 900 236 100 319 600 253 000 304 350 219 200 280 700 234 600 200 000 150 000 Bemanningsbranschen Arbetslös 100 000 50 000 0 Källa: SCB Totalt Män Kvinnor Ungdomar *Endast personer vars huvudsakliga inkomst år 2010 kommer från arbete