KULTURUTsKOTTET Utlåtande 4/1995 rd Regeringens proposition 110/1995 rd KuUU 4/1995 rd- RP 110/1995 rd Till Förvaltningsutskottet När riksdagen den 5 oktober 1995 remitterade regeringens proposition 110/1995 rd med förslag tilllag om vissa regleringar av statsandelarna till kommunerna år 1996 och vissa ändringar i statsandelslagstiftningen till förvaltningsutskottet för beredning, bestämde den samtidigt att kulturutskottet skall avge utlåtande i saken till förvaltningsutskottet. Med anledning av ärendet har utskottet hört undervisningsministern Olli-Pekka Heinonen, förvaltningsdirektören Kari Pitkänen vid utbildningsstyrelsen, ordföranden Doris Laine-Almi vid Centralkommissionen för konst, chefen för bildningsväsendet Matti Rasila vid Finlands Kommunförbund, direktören för kulturväsendet Liisa-Päivikki Ailio och direktören för bildningsväsendet Aulis Pitkälä från Vanda stad, direktören Marianne Kajantie från Helsingfors stad, biträdande stadsdirektören Bengt Strandin från Vasa stad, förvaltningschefen för bildningsväsendet Anssi Ojutkangas från Haukipudas kommun, kommundirektören Pentti Ala-Luopa från Sastroola kommun, kommundirektören Ahti Puumalainen från Juga kommun, ordföranden för kommunfullmäktige i Utsjoki Antti Katekeetta och direktören Liisa Souri vid Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Kulturutskottet har dessutom haft ett gemensamt sammanträde med förvaltningsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet. Vid detta sammanträde har utskottet hört budgetrådet Raija Koskinen vid finansministeriet, överdirektören Juhani Nummela, regeringsrådet Arto Luhtala och utredaren Heikki Koski vid inrikesministeriet, biträdande avdelningschefen Simo Juva och överinspektören Matti Väisänen vid undervisningsministeriet samt sakkunnige Jouko Heikkilä och chefen för social- och hälsovårdsväsendet Olli Kerola vid Finlands Kommunförbund. Kulturutskottet har behandlat ärendet till den del det berör utskottets behörighetsområde och anför följande som sitt utlåtande. Regeringens proposition Regeringen föreslår att lagen om statsandelar till kommunerna skall ändras och i det sammanhanget att lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna skall upphävas. Vidare föreslås 14 lagar, som gäller undervisnings- och kulturverksamhet, bli ändrade. Lagen om statsandelar till kommunerna föreslås bli ändrad så att de ekonomiska skillnaderna mellan olika kommuner inte längre utjämnas med hjälp av bärkraftsklassificeringen av kommunerna och komplettering av skatteinkomsterna utan i stället genom utjämning av statsandelarna utifrån skatteintäkterna. Kommuner där den kalkylerade skatteintäkten per invånare ligger under 90 procent av genomsnittet för hela landet, vilket anger utjämningsgränsen, får skillnaden mellan sina egna kalkylerade skatteintäkter och utjämningsgränsen som ett utjämningstillägg till statsandelarna. I de kommuner där de kalkylerade skatteintäkterna skjuter över utjämningsgränsen minskas statsandelarna, som bestämts enligt grunderna för olika förvaltningsområden, med ett belopp som är 40 procent av den överskjutande delen. På grund av att bärkraftsklassificeringen upphävs föreslås statsandelen för driftskostnaderna för undervisningsverksamhet och biblioteksväsendet vara 57 procent och för kulturverksamhet och grundundervisning i konst 37 procent av den kalkylerade statsandelsgrunden. Hemkommunens betalningsandel för undervisningsverksamheten skall vara 43 procent av den per elev uträknade statsandelsgrunden. I fråga om yrkesutbildning föreslås att hemkommunens betalningsandel skall vara 43 procent av grunden för hemkommunens betalningsandel uträknad per elev för hela landet. Inom yrkesutbildningen räknas statsandelen ut genom att de sålunda bestämda betalningsandelarna för elevens hemkommun dras av från den kalkylerade statsandelsgrunden för läroanstalterna i en kommun. 250669
2 I grunderna för bestämning av statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet föreslås inga bestående förändringar. GrundskoleJagen och lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet har ändrats genom lagar av den 17 juli 1995 så att priserna per enhet för grundskolan inte beräknas utifrån den kalkylerade timresursen utan ett nyckeltal som beskriver grundskolornas struktur och organiseringen av grundskolorna i kommunen. De nya beräkningsgrunderna tillämpas första gången på priserna per enhet för 1996. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet det lämpligt att bärkraftsklassificeringen slopas. Utskottet påpekar att de besparingar i statsandelarna som regeringen föreslår för 1996 är nödvändiga för att bryta skuldspiralen och balansera upp statsekonomin. Förslagen är dessutom acceptabla också därför att kommunernas skatteintäkter har ökat. Vad gäller skatteintäkterna kommer trenden förmodligen att variera frän kommun till kommun. Utskottet har den uppfattningen att kommunerna på det hela taget har möjlighet att kompensera det kalkylerade statsandelsbortfallet inom undervisnings- och kulturverksamhet. Tillväxten i skatteintäkterna förmär dock inte i alla kommuner täppa till de luckor som nedskärningarna ger upphov till. För att lindra problemen kan kommunerna få bidrag enligt prövning. Vidare framhåller utskottet att det är fråga om en temporär lagstiftning. Meningen är att statsandelssystemet skall ses över i början a v 1997 och då i större utsträckning och permanent. Som ett led i ansträngningarna att balansera upp statsekonomin har statsandelarna till kommunerna med avvikelse från statsandelslagstiftningen permanent skurits ner genom ettåriga sparlagar 1993-1995. Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är den samlade effekten 2 331 miljoner mark. Nedskärningen genomfördes inom undervisnings- och kulturverksamheten genom att priserna per enhet sänktes 1993-1995. Enligt regeringen går den nu föreslagna ändringen av grunderna för statsandelarna ut på att statsandelarna för undervisningsoch kulturverksamheten före avdrag för utjämning av skatteintäkterna skall vara så oförändrade som möjligt enligt nivån för 1995. Utskottet menar att besparingarna inom hela undervisningsverksamheten under de senaste åren har varit så omfattande att undervisningens nivå och tillgången till grundläggande kulturella tjänster i vårt land står på spel i många kommuner. Kulturutskottet anser att det på detta stadium räcker med besparingar inom undervisningsverksamheten. Trots att denna lagstiftning inte befattar sig med priserna per enhet inom grundskolan och gymnasiet finns det också risk för att alla kommuner i verkligheten inte använder de anslag som de kalkylerade statsandelarna förutsätter för undervisningsverksamhet. Därför hyser utskottet vissa farhågor för utbildningstjänsternas nivå och kvalitet i landet. Kommunerna bör diskutera sina grundläggande värderingar utgående från vad som på sikt kan anses vara nödvändiga och behövliga kommunala aktiviteter och tjänster för kommuninvånarna för att deras psykiska välmående och ekonomiska välfärd skall kunna värnas. Debatten om utbildningstjänsternas kvalitet och omfattning bör ta hänsyn till att den utbildning eleverna nu får har en avgörande inverkan på hela deras liv. Kommunerna bör vara medvetna om att de genom sin verksamhet och fördelningen av de kommunala anslagen kan garantera tillgången till grundläggande utbildningstjänster. De bör säkerställa inte minst specialundervisningen och utbildningstjänsterna för handikappade. Utskottet förutsätter att regeringen läter utreda konsekvenserna av nedskärningarna enligt kommun och mellan olika kommuner framför allt för undervisningsverksamheten och vidtar behövliga åtgärder för att alla skolelever oberoende av hemkommun skall ha lika tillgång till en god undervisning. Utskottet förutsätter att övergripande och bestående ingrepp i systemet med statsandelar till kommunerna bereds med särskild hänsyn till att reformerna i största möjliga utsträckning garanterar de kommunala utbildningstjänsternas kvalitet och värnar undervisningen i enlighet med elevernas behov. Under de senaste åren har också skolbyggandet drabbats av besparingarna. Det finns dock en lång rad skolbyggnadsprojekt runt om i landet, inte minst saneringsprojekt, som är behövliga och brådskande. Utskottet ser det likaså som ett problem att sysselsättningsanslag inte anvisas för
3 skolbyggen. Det menar att anslagen lämpligen kunde användas för detta ändamål. Utskottet förutsätter därför att det i brådskande ordning utreds om sysselsättningsanslag också kunde användas för byggande och sanering av skolor. Propositionen har samband med ett tillägg på 50 miljoner mark i statsbudgeten för 1996 för understöd till kommunerna enligt prövning. Detta anslag avses lindra effekterna av nedskärningarna i statsandelar till kommunerna. Kulturutskottet konstaterar att anslaget för understöd enligt prövning sannolikt inte räcker till. Det är dock viktigt, menar utskottet, att förändringarna inte medför oskäliga problem speciellt för små kommuner. Därför anser utskottet det nödvändigt att anslaget höjs i samband med behandlingen av statsbudgetspropositionen för 1996 i statsutskottet. Många kommuner har de senaste åren gjort stora nedskärningar i finansieringen av kulturverksamheten. Precis som i fråga om undervisningsverksamheten bör kommunerna fatta beslut om sina kulturella tjänster med hänsyn till deras betydelse för kommuninvånarnas andliga tillväxt och aktivitet. Detta är speciellt viktigt under ekonomiskt svåra tider. De omfattande besparingarna inom kulturverksamheten skjuter i själva verket över ansvaret för kulturtjänster på Rundradion. När kulturutskottet behandlade statsandelsreformen 1992 framhöll det i sitt utlåtande (KuUU 2/1992 rd) till förvaltningsutskottet att regeringen nödvändigt bör se till att verkställigheten av statsandelsreformen inom undervisnings- och kulturverksamheten noggrant följs upp. Kulturutskottet anser alltjämt att det är nödvändigt med fortsatt uppföljning ochförutsätter att principen om kulturell jämställdhet genomförs. Med stöd av det ovan sagda anför kulturutskottet vördsamt att förvaltningsutskottet bör beakta det som anförs i detta utlåtande när det utarbetar sitt betänkande. Helsingfors den 17 november 1995 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Ala-Harja, vice ordföranden Gustafsson, medlemmarna Karjalainen (delvis), Korteniemi, Krohn, U-M. Kukkonen (delvis), Laakso, Lapintie, M. Markkula (delvis), A. Ojala, Olin (delvis), Räsänen, Tahvanainen, Takkula (delvis), Tulonen (delvis) och Vehviläinen (delvis) samt suppleanterna R. Korhonen och Uotila (delvis). Avvikande åsikter I Regeringens proposition med förslag till lag om vissa regleringar i statsandelarna till kommunerna år 1996 och vissa ändringar i statsandelslagstiftningen är oredig och komplicerad. Vidare innebär den betydande och bestående principiella ändringar i statsandelslagstiftningen, trots att själva systemet avses gälla temporärt året 1996 ut. Nedskärningarna i statsandelarna har motiverats med kommunernas ökade skatteintäkter. På denna punkt fåster regeringen inget avseende vid hur mycket kommunernas utgifter har ökat bl.a. på grund av löneuppgörelserna och stegringen i kostnadsnivån. Kommunförbundet uppskattar till exempel att skatteintäkterna i många kommuner inte kommer att öka till den grad att de skulle kompensera nedskärningarna. Dessutom kommer kommunernas utgifter att öka ytterligare bl. a. på grund av vissa föreslagna sparlagar om sådana sociala inkomsttransfereringar som sta-
4 ten nu betalar. Också kommunernas ökade förpliktelser, inte minst inom dagvården och yrkesutbildningen, har en kostnadshöjande effekt. Nedskärningarna leder således oundvikligen till nedskurna funktioner, trots att servicestandarden egentligen inte längre tål det. Den lagstiftning som regeringen föreslår ingriper inte i priserna per enhet. Och i verkligheten betalar staten ändå inte statsandelar enligt priset per enhet till kommunerna. Alla kommuner har inte möjlighet att öka sitt eget bidrag och därför betyder det att de måste skära i anslagen för undervisningsverksamheten. De samlade effekterna av regeringens budgetproposition för den kommunala ekonomin uppskattas till ca 5,4 miljarder mark, varav de totala nedskärningarna i statsandelarna utgör 3,8 miljarder mark. I kombination med omstruktureringen gör nedskärningarna det oskäligt svårt inte minst för de kommuner som förlorar mest att tillhandahålla ad~_kvata grundläggande undervisningstjänster. Overdimensionerade nedskärningar i statsandelarna kan få följande konsekvenser: l) Undervisningens nivå och kvalitet kan inte längre garanteras. 2) Undervisningsgrupperna blir större. 3) Vikarier kan inte anlitas i tidigare utsträckning. 4) Många kommuner måste avstå från specialundervisning. 5) skolenheter måste stängas och slås ihop. I vissa kommuner betyder det oskäligt långa skolresor för eleverna. 6) Personalminskningar blir nödvändiga inom den kommunala undervisningsverksamheten. 7) Möjligheterna att ordna undervisning i och på samiska i kommunerna inom sameområdet sätts på spel. Om statsandelarna till kommunerna skärs ned för mycket betyder det sämre möjligheter för barn och unga i olika delar av Finland att få högklassig undervisning och utbildning på lika villkor. Om nedskärningarna det oaktat genomförs så som regeringen vill, bör konsekvenserna för undervisningsverksamheten utredas med det snaraste. Vi anser att utskottet i sitt utlåtande borde ha föreslagit att hela statsandelsnedskärningen inskränks till 450 mark per invånare, eller 2 283 miljoner mark, vilket för undervisnings- och kulturverksamhetens del betyder en nedskärning på 157mark per invånare. Med stöd av det ovan sagda anser vi att utskottet som sitt utlåtande borde ha anfört att regeringens proposition bör förkastas och att förslaget tilllag om vissa regleringar av statsandelarna till kommunerna år 1996 och övriga ändringar i lagstiftningen bör godkännas utifrån rdm. Manninens m.fl. lagmotion 56/1995 rd Helsingfors den 17 november 1995 Ossi Kortenieroi Anu Vehviläinen II Regeringens proposition (11011995 rd) med förslag tilllag om vissa regleringar av statsandelarna till kommunerna år 1996 och vissa ändringar i statsandelslagstiftningen ställer kommunerna inför en ny situation i finansiellt hänseende. I propositionen föreslås en betydande nedskärning i statsandelarna till kommunerna (3,8 miljarder mark). Vidare skall statsandelarna inte indexjusteras enligt stegringen i kostnadsnivån, vilket betyder att höjningar på ca l,35 miljarder mark i statsandelarna uteblir. Nedskärningen är i sin helhet mycket stor, men den är nog så motiverad för att statsekono- min skall kunna balanseras upp. Många kommuner klarar av förändringen tack vare sina ökade skatteintäkter. Men i de kommuner där någon större tillväxt i skatteintäkterna inte är att vänta kan det finansiella läget bli bekymmersamt. Det kan befaras att skillnaderna mellan kommunerna visavi den ekonomiska situationen ökar och att de kommuner som har det dåligt ställt måste pruta på servicenivån inom undervisningsverksamheten. Svårast blir läget förmodligen för vissa kommuner i glesbygden. De kan tvingas till skolstängningar och skolresorna också för de allra minsta kan bli längre.
5 Det kommer att finnas ett tryck på personalminskningar inom undervisningsverksamheten i dessa kommuner, vilket kan leda till ökad arbetslöshet inom den kommunala sektorn. Det planerade tillägget om 50 miljoner mark för understöd enligt prövning är för litet för att kunna hjälpa upp det finansiella läget i kommuner som råkat i svårigheter. Jag anser att utskottet borde ha föreslagit att understödet enligt prövning höjs till 300 miljoner mark. Med stöd av det ovan sagda anför jag att utskottet som sitt utlåtande borde ha anfört följande: "Utskottet förutsätter att understödet till kommunerna enligt prövning höjs från 50 till 300 miljoner mark." Helsingfors den 17 november 1995 Päivi Räsänen