De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

Relevanta dokument
Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?

Om skador och skadeutvecklingen

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

Personskador i Sverige års utgåva

Skador bland barn i Sverige 2014

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN

Skador bland äldre i Sverige 2014

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Skador bland äldre i Sverige 2014

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige

Centrum för personsäkerhet

Skador bland barn i Sverige

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

Skadeutvecklingen i Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Innehållsförteckning

Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Delaktighet och inflytande i samhället

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

SJÄLVMORD I STOCKHOLMS LÄN. Data: Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman

Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Skador och skadeprevention. en antologi

Självmord i Stockholms län och Sverige

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet


Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB737 juli 2014 ISBN

Förgiftningar. en översikt

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige


Folkhälsodata Faktablad Gotland

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:




Delaktighet och inflytande i samhället





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Transkript:

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Ragnar Andersson, Staffan Janson, Diana Stark Ekman, Karlstads universitet Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Anders Tennlind, Socialstyrelsen

Skadedödade efter ålder och kön, medelvärden för 2007-2009 700 Antal döda 600 500 Kvinnor Män 400 300 200 100 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ Dödsorsaksregistret 2007-2008

Förlorade levnadsår pga. skador per 100 000 invånare 1 600 Antal förlorade levnadsår per 100 000 inv 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0-14 15-24 25-49 50-64 65-79 80 + Åldersgrupp Dödsorsaksregistret 2010

Skadornas andel av samtliga dödsfall efter ålder och kön. Medelvärden för 2005 2007. 90 Andel i procent 80 70 60 50 Män Kvinnor 40 30 20 10 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+

Sjukhusinlagda för skador per 100 000 efter ålder och kön 1400 Antal patienter per 100 000 inv. 1200 Män Kvinnor 1000 800 600 400 200 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder Patientregistret

Öppenvårdade för olycksfall vid akutsjukhus efter ålder och kön 1,6 Andel i procent 1,4 1,2 1 Män Kvinnor 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder IDB 2009

Skadedödade 2004-09, procentuella fördelningar

Olycksdödade efter olyckstyp, 15 till 24 år Elolyckor 1% Fallolyckor 3% Andra transportolyckor 4% Annan olycka 8% Drunkning 5% Vägtrafikolyckor 57% Förgiftningsolycko r 22% Dödsorsaksregistret 2007-2008

Lindrigare olycksfall, 15 till 24 år, efter aktivitet Transporter 30% Annat och ospecificerat 3% Förvärvsarbete 9% Hushållsarbete 2% Gör det själv 2% Utbildning 3% Fritid 18% Jakt, fiske etc 0% Vitalaktiviteter 1% Sport, idrott 32% IDB

Trafikdödade per 100.000 efter kön och år Dödsorsaksregistret

Döda i förgiftningsolyckor per 100.000 efter kön och år 7 Antal döda i förgiftningsolyckor per 100 000 invånare 6 5 4 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Alla män Alla kvinnor Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år År Dödsorsaksregistret

Suicudfall per 100.000 efter kön och år 20 Antal döda per 100 000 invånare 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Alla män Alla kvinnor Män 15-24 Kvinnor 15-24 Dödsorsaksregistret

Självtillfogade skador behandlade i sluten vård, 15 till 24 år, efter kön 2 000 Antal vårdade i sluten vård 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 Flickor/Kvinnor Pojkar/Män 800 600 400 200 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Patientregistret

Slutenvårdade 2008 till följd av avsiktliga skadehändelser efter kön och åldersgrupp. 1 000 Antal slutenvårdade 900 800 700 600 Män Kvinnor 500 400 300 200 100 0 0-4 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ Patientregistret

Självrapporterad alkoholkonsumtion efter ålder, män Källa: SoRAD

Självrapporterad alkoholkonsumtion efter ålder, kvinnor Källa: SoRAD

Alkoholindex 200 Alkoholindex. 1998 = 100 180 160 140 120 100 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Män alla Kvinnor alla Män 15-24 Kvinnor 15-24

Narkotikaindex 180 Narkotikaindex. 1998 = 100 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Män alla Kvinnor alla Män 15-24 Kvinnor 15-24

Varför ser skadebilden ut som Den unga hjärnan utvecklas ännu Vissa riskfaktorer dominerar bland unga Samhällets insatser till skydd är svaga den gör?

Hjärnans utveckling och mognad Inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern Framloberna mognar sist (styr exekutiva funktioner) Förmåga att planera, förutse Bedöma eget beteende/förmåga, omdöme Impulskontroll, förmåga att hejda sig Svårt att värdera långsiktiga konsekvenser

Ålderspecifik riskexponering Trafik (moped-mc-bil) Förgiftningar, alkohol, droger Idrott, träning Självskador, psykisk ohälsa

Nationella policys/program Område Status Koordineras av Barnsäkerhet (0 17) Arbetsmiljö Brotts- och våldsprevention Trafiksäkerhet Alkohol -och drogprevention Suicidprevention Nationellt program sedan 1980. Kampanjarbete sedan 1950-talet Nationellt policyområde sedan 1800-talet. Unga arbetstagare identifierad som riskgrupp Nationell policyområde sedan länge. Unga identifierade som en riskgrupp Nationellt program sedan 1960-talet. Unga är en identifierad riskgrupp Nationellt program sedan 1800-talet. Unga är en riskgrupp Nationellt program under utveckling. Ungdomar är en riskgrupp Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Arbetsmiljöverket Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen Trafikverket Folkhälsoinstitutet Folkhälsoinstitutet Socialstyrelsen Ungdomspolitik (13 25 år) Folkhälsopolitik Fem policyområden; ett om hälsa/utsatthet. Skador berörs marginellt (våld, suicid) Elva nationella målområden. Ett inkluderar skador, där ungdomar inte fokuseras. Ett handlar om ungdomars hälsa, där skador inte fokuseras. Ungdomsstyrelsen Folkhälsoinstitutet

Slutsatser Skador är den helt dominerande dödsorsaken bland unga 15-24 år (65-75% av alla dödsfall) Skadeförekomsten i denna grupp är klart förhöjd jämfört med intilliggande åldrar Trafikolyckor, suicid och förgiftningsfall är de viktigaste kategorierna Trenderna ökar, snarare än minskar Samhällets insatser är svaga och okoordinerade Stort frågetecken för åldersavgränsningen vid 18

Call for action!