Viktiga fra gor fo r framtidens landsbygdsfo retagande Landsbygdsföretagandet står inför en rad utmaningar. Stora frågor som rör konkurrenskraft, äganderätt och den fortsatta produktionen av mat och förnybar energi. Alltså möjligheterna för företagare i de gröna näringar att fortsätta försörja sig och bidra till ett hållbart samhälle. LRFs påverkansarbete sker på flera fronter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Då är det viktigt att vi är en stark organisation med många som hörs, syns och bidrar. Här är något av det vi prioriterar nu och som kommer att bli avgörande för de gröna näringarnas framtid och framgångar. Nationella Livsmedelsstrategin Regeringen har sagt att den svenska livsmedelsproduktionen bör öka. Nu behövs konkreta politiska beslut för att bana väg för en sådan utveckling. Den statliga Konkurrenskraftsutredningen lade i mars 2015 fram en rad förslag som LRF anser att regering, riksdag och myndigheter ska ta sig an och påbörja genomförandet så snabbt som möjligt. Det gäller att stärka konkurrenskraften i svensk produktion i förhållande till våra konkurrentländer. LRF kommer att inrikta sig på genomförande och resultat i livsmedelsstrategin Nationella Skogsprogrammet Programmet handlar om en strategi för skogen där det liksom i livsmedelsstrategin gäller att hitta en balans mellan produktions- och miljömål. Regeringen har skickat positiva signaler men det gäller för LRF att fortsätta att övertyga om att det är brukande där företagarna tag eget ansvar för miljöfrågorna som är framtiden, inte fler tvingande naturvårdsavsättningar. Artskydd Artskyddsförordningen kan innebära att blotta förekomsten av vissa fågelarter gör att man inte får avverka den aktuella skogen. Artskyddet är just nu den kanske viktigaste äganderättsfrågan för skogsbruket. LRFs äganderättsgrupp har därför artskyddet som ett av sina fokusområden. Idag har den som förbjuds att bruka sin mark enligt artskyddsförordningen ingen rätt till ersättning. LRF driver principmål angående artskyddet för att få frågan om rätt till ersättning prövad. Vägslitageskatt Ett tidigare utredningsförslag från 2004 om en kilometerskatt för lastbilar, lades i byrålådan när alliansregeringen tillträdde 2006. Nu jobbar en ny utredning och det har bland annat framkommit att hela vägnätet ska omfattas och att vägskatten troligen kommer att ligga på en högre nivå för normala lastbilar än vad en gamla utredningen räknade på. LRFs anser att en vägslitageskatt för lastbilar inte ska införas i Sverige av konkurrensskäl. I Sverige kommer den att drabba landsbygden särskilt hårt. LRF samarbetar med bland andra Skogsindustrierna kring utredningen och kommer att jobba aktivt för att regeringen inte lägger fram något förslag om en vägslitageskatt.
Ny regionindelning Regionindelningskommittén har presenterat sitt första förslag på hur Sverige kan komma att delas in i nya, större, regioner 2019. Avgränsningarna kan vara av betydelse men LRF är framförallt intresserat av innehållet och hur funktionella regionerna kommer att bli när det kommer till landsbygds- och företagarfrågorna. LRF håller kontakten med regionindelningskommittén med linjen att det gröna näringslivet önskar ett helhetsgrepp på de frågor som berör landsbygdsföretagandet. Kopparnätet Tillgången till telefoni och bredband är en av de viktigaste infrastrukturtjänsterna som alla har behov av. Telia Sonera monterar nu ner det gamla telefonnätet, det så kallade kopparnätet, för telefoni och bredband utan att avvecklingen synkroniseras med fiberutbyggnaden eller andra likvärdiga tekniska lösningar. LRF arbetar intensivt med att få till en samordning mellan avveckling av kopparnät och utbyggnaden av fiber genom kontakter med både regeringen och med Telia Soneras ledning. Postservice Regeringens utredare vill höja portot och samtidigt försämra postservicen. Det antas att bredband ska ersätta samhällsviktiga tjänster. Risken är då stor att servicen på landsbygden blir sämre än den i staden. LRF ser också en trend att brevlådorna flyttas längre från hushållen. Närheten till postlåda och paketutdelning är viktig. Ska man driva företag på landsbygden behövs snabba leveranser och hög service. Synpunkter som LRF tydligt har framfört till regeringen. Jordbrukspolitik (CAP) EU-kommissionen talar mycket om förenklingar men de senaste förslagen om förändringar om den så kallade förgröningen går i helt fel riktning. Effekterna av Brexit är en annan fråga som påverkar CAP liksom svängningarna i marknadspriser. LRF inriktar sig på genomförandet av politiken i Sverige, både direktstöden, som gårdsstödet och förgröningsstödet, och landsbygdsprogrammet med bland annat kompensationsstöd, miljöersättningar, investeringsstöd. En ytterligare fråga på EU-nivå för LRF är hur politiken tillämpas i Sverige i förhållande till andra länder. Enklare och bättre regler för småföretagare Företagare inom de gröna näringarna berörs av måna regelverk, inte minst skattefrågorna är viktiga. Arbetet med att förenkla och förbättra regelverk är centralt. Lika angeläget är det att inblandade myndigheter ger god service till företagare så att hanteringen av regelverk underlättas. LRF driver bland annat en väg in för företagare hos myndigheter, mindre detaljreglering och mer målstyrning, samordning av kontroller, snabbare tillståndsprövningar och enklare hantering av tvärvillkor. Miljötillsynen och livsmedelskontrollen i primärproduktionen utreds just nu och LRF driver bland annat frågor om förenklingar och rättssäkerhet. Strandskydd LRF anser att strandskyddsbestämmelserna bör ändras så att det åter blir möjligt att göra avvägningar mellan bevarandeintressen och utvecklingsintressen i samband med dispensprövningar. De minsta sjöarna och vattendragen, liksom anlagda våtmarker och diken, bör helt undantas från strandskyddet. Och en utökning av strandskyddet på upp till 300 meter bör aldrig göras utan dialog med berörda markägare.
Vattenskydd Dricksvattenutredningen har föreslagit att kommunerna ska bli skyldiga att inrätta vattenskyddsområden och uppdatera gamla skyddsområden. Utredningen har pågått i flera år och LRF har genom sin närvaro kunnat vidga förståelsen hos samhället för hur vattenskyddsområden påverkar jord- och skogsbruk. LRF fortsätter att bevaka frågan och tar fram en vägledning i argumentationen kring hur vattenskyddsområden ska inrättas. Växtskydd Sveriges odlare behöver ha samma tillgång till ett effektivt och hållbart växtskydd som konkurrenter i andra EU-länder. LRF arbetar därför för att politiker och myndigheter ska förstå hur olika beslut och bestämmelser påverkar odlarna, och för att de ska fatta beslut som gynnar den svenska produktionens konkurrenskraft. LRF driver även fältförsök för att få underlag för ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning. Offentlig upphandling LRF har länge påtalat det orimliga i att upphandlande myndigheter inte upphandlar livsmedel i nivå med svensk lagstiftning vad gäller både miljö- och djurskyddskrav. Regeringen har tagit nya nationella initiativ för att offentlig upphandling ska gynna Sveriges bönder. I år har man beslutat om att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att förstärka kompetensen hos myndigheter och leverantörer när det gäller upphandling av livsmedel. Trots viss medvind måste LRF fortsätta att ligga på i frågan om offentlig upphandling. Vattenverksamhet Många småskaliga vattenkraftverk är hårt drabbade av förelägganden av Länsstyrelser om att söka nytt miljötillstånd. Det medför omfattande kostnader både för prövning och för ombyggnad. LRF menar att i ett hållbart samhälle behövs all slags vattenkraft och att tillståndsprövning inte får leda till avveckling. För markavvattning finns förslag om lagstiftning för hur dikesunderhåll ska få göras. LRF arbetar därför långsiktigt med båda frågorna och samtidigt kortsiktigt bland annat med en dikningshandbok, att stötta principmål och med alternativ till föreskrifter. Greppa Näringen Sedan 15 år tillbaka har cirka 50 000 hembesök gjorts av rådgivare på 10 000 gårdar. Det gör att gårdens resurser som foder, energi och växtnäring används mer effektivt. Det leder också till minskad påverkan på miljön och ger goodwill hos konsumenterna. En form av företagsutveckling som sparar kostnader i vardagen. LRF menar att det är just genom ökad kunskap som devisen frivillighet under ansvar kan fås att fungera. LRF fortsätter arbeta för att miljöarbete på gårdarna genomförs frivilligt och inte genom tvingande lagar och regler. Konsumentköplagen och häst Främsta marknaden för svenska hästuppfödare finns bland privatpersoner, samtidigt som majoriteten av uppfödarna bedriver näringsverksamhet. Vid försäljning av en häst mellan en näringsidkare och en privatperson är det idag Konsumentköplagen som styr köpet samt en eventuell reklamation. Den är utformad för skydda privatpersoner, men kan innebära oproportionerliga konsekvenser för näringsidkare vid handel med levande djur. LRF arbetar tillsammans med bland
andra Hästnäringens Nationella Stiftelse för att åstadkomma en förenkling och skapa en rimlig situation för svenska hästuppfödare. Skattevillkor för hästföretagare LRF arbetar tillsammans med LRF Konsult för att fler hästföretagare ska uppfylla kraven för att få sin verksamhet bedömd som näringsverksamhet i stället för hobby. Och för att Skatteverket ska bedöma hästföretagare utifrån samma utgångspunkter oavsett var i landet man bor. LRF och LRF Konsults experter finns med i Skatteverkets referensgrupp för hästbeskattning. LRF har också, i samarbete med övriga organisationer i hästnäringen, fått utrymme att ordna utbildningstillfällen för Skatteverkets handläggare, för att skapa kännedom och kunskap om förutsättningarna för svenska hästföretagare. Ny djurskyddslag LRF driver aktivt frågan om en översyn av djurskyddslagstiftningen för att bättre än idag kombinera Sveriges bönders ambition om god djuromsorg med hög konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion. Regeringen har också aviserat att man ska lägga en proposition till riksdagen om en ny djurskyddslag. Grunden är förslagen från den statliga Djurskyddsutredningen där LRF deltog i utredarens expertgrupp och lämnade remissyttrande över betänkandet. Det är viktigt att den nya djurskyddslagen är i linje med den Livsmedelsstrategi regeringen ska presentera under hösten och att lagen också tar sin utgångspunkt i Konkurrenskraftsutredningens förslag. LRFs syn är att basen för både god djuromsorg och utveckling av företagandet är en lagstiftning som bygger på tillit och förtroende för företagarnas ambitioner och kompetens, något som behöver omsättas i både den nya lagen och i tillämpningen och kontrollen. Utevistelse och bete LRF Mjölk, LRF Kött och LRF har gemensamt arbetat länge och intensivt för bättre regler gällande bete och utevistelse för nötkreatur inom mjölk- och köttproduktionen. Inför betessäsongen 2016 trädde också nya föreskrifter i kraft som minskar mjölk- och köttföretagens administration och gör det enklare att anpassa betet och utevistelsen efter gårdens och djurens förutsättningar. Det tidigare kravet på sammanhängande bete har tagits bort och det är nu upp till djurhållarna att bedöma när det är lämpligt att ta in djuren då vädret är dåligt till exempel. De nya reglerna underlättar också för köttproducenterna att möte marknadens efterfrågan på svenskt kött året om. LRF fortsätter nu att arbeta för ytterligare förenklingar och förbättringar av reglerna. Handlingsplaner för nöt, gris och lamm Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm har lagt upp strategier för att nå det gemensamma målet, att skapa en långsiktig och lönsam produktion. Det har bidragit till att prisnivån på nötkött är rekordhög och att grispriset under en längre tid har legat tre till fyra kronor över övriga EU:s snittpris. LRF är aktivt i alla arbetsgrupperna med fokus på Produktion, Marknad, Export och Regelförenklingar men det gäller att fortsätta att arbeta för bättre konkurrenskraft och stärkt tilltro hos konsumenterna. Jakt och vilt Jaktlagen är från 1987 och i huvudsak en moderniserad variant av 1938 års jaktlag. Syftet var då att skydda och säkra viltets överlevnad. De flesta större viltarter hade under början av 1900-talet
minskat kraftigt på grund av tidigare svag lagstiftning, stark ägosplittring och förödande jaktmetoder. Det viktigaste i dagens viltsituation är att få både incitament och regelverk som gör att viltet kan regleras i förhållande till hur stora skador de gör i jord- och skogsbruk. LRF arbetar därför för en ny jaktlag anpassad till nutid. Så att produktion av vilt, jordbruksgrödor och skog kan balanseras. En jaktlag med dubbla produktionsmål. Ny slaktvägledning LRF har de senaste två åren högprioriterat arbetet med att förbättra rutinerna för när och hur veterinärer på slakterierna ska informera länsstyrelserna och djurägarna om befarade brister i djurskyddet. Detta då hanteringen skapat omfattande problem för djurägarna bland annat med oacceptabla brister i rättssäkerheten och negativa ekonomiska konsekvenser. Den nya vägledningen innehåller många förbättringar. Bland annat har ribban för när slakteriets veterinärer ska informera länsstyrelsen om befarade brister höjts till en mer rimlig nivå, djurägarna ska i normalfallet alltid informeras när länsstyrelsen underrättas om en befarad djurskyddsbrist på den egna gården. Den veterinära bedömningsdelen i vägledningen är mycket bättre och veterinärerna på slakteriet ska ta hänsyn till information som djurägarna skickar in med djuren. LRFs näringspolitiska arbete har skett i nära samarbete med andra organisationer i näringen. En ny vägledning är ett första steg. Nu återstår ett viktigt arbete med att informera alla berörda och tillse att man arbetar efter den nya vägledningen. Äganderätt Äganderätten är grunden för all näringsverksamhet på landsbygden och ett samhällsintresse. LRF driver därför opinionsarbetet Det Goda Ägandet som lyfter fram det privata ägandet av jord och skog och de samhällsnyttor det leder till. LRF vill visa att ägandet är gott och att det ger nyttor, inte bara för ägaren, utan för hela samhället. Den som äger mark värnar och vårdar den. Sveriges jord och skog brukas av 430 000 personer. Mångfalden i brukandet leder till mångfald i landskapet. Klimatet I och med att världens ledare enats om ett globalt bindande klimatavtal i Paris står klimatfrågan högre upp än någonsin tidigare på den politiska agendan. LRF spelar en viktig roll i att sprida kunskap kring det gröna näringslivets möjligheter att bidra till klimatarbetet. Vår sektor är den enda som kan fånga och lagra koldioxid från atmosfären och samtidigt leverera förnybara råvaror till drivmedel, förnybar energi, nya material och kemikalier. Arbetet behöver bedrivas på alla fronter, politiskt, marknadsmässigt och genom forskning och innovation. LRF kommunicerar också fördelarna med att köpa svenska livsmedel utifrån ett klimatperspektiv, både till konsumenter och politiker. Skatter, redovisning och socialförsäkringar I närtid är Skatteförenklingsutredningens förslag för enskilda näringsidkare viktiga. Genom politikerkontakter och diskussioner med företrädare för regeringskansliet arbetas för LRFs linje, att huvuddragen i utredningens förslag är bra och bör genomföras. Viktiga frågor är införandet av ett nytt stickår, miljöanpassat skogsavdrag och genomförande av huvuddragen i det föreslagna nya neutrala företagsskattesystemet. Att behålla skogskontot är också prioriterat. LRF är också representerat i utredningen av 3-12-reglerna som berör beskattningen av ägare till fåmansaktiebolag. Och i paketeringsutredningen där bland annat frågor om stämpelskatt utreds. En större fråga är även de praktiska frågorna för fastighetsägares personalliggare i byggbranschen som omfattar många jord- och skogsbrukare. Idag drivs frågorna främst genom diskussioner med
Skatteverket. LRF driver också flera rättsprocesser som är principiellt viktiga till exempel om skogsavdrag och rationaliseringsförvärv.