Informations- och rådgivningsinsats för fossileldade pannor, värmesystem och luftkonditioneringssystem Dnr: 00-11-3312 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice]
Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet ER [erhålls från publikationsservice] ISSN 1403-1892
Förord Energimyndigheten vill med följande rapport beskriva de informations- och rådgivningsinsatser som planeras för värme- och luftkonditioneringssystem enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda artikel 14 och 15. De kommunala energi- och klimatrådgivarna och de regionala energikontoren utgör mycket goda kanaler för kunskapsspridning i linje med direktivets intentioner att energieffektivisera värme- och luftkonditioneringssystem. Rapporten redovisar även de informations- och rådgivningsinsatser för fossileldade pannor (60-500kW) som har genomförts under perioden 2006-2010, samt de inspektionsinsatser som under samma period genomförts för kylsystem (>12kW). Rapporten är skriven av Karin Fant (uppdragsledare), Anna Pettersson, Maria Malmkvist och Tomas Berggren Avdelningen för främjande på Energimyndigheten i samarbete med Thomas Johansson, Stefan Olsson och Hans- Olov Karlsson Hjorth från Boverket kring luftkonditioneringssystemen.
Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Inledning 10 3 Bakgrund 11 3.1 Informations- och rådgivningsinsatser för fossilpannor och värmesystem... 11 3.2 Luftkonditionering... 12 4 Informations- och rådgivningsinsats för fossileldade pannor 2007-2010 14 4.1 Insatsens syfte, mål och organisation... 14 4.2 Genomförda aktiviteter på nationell nivå... 16 4.3 Genomförda aktiviteter på lokal och regional nivå... 17 4.4 Resultat... 21 4.5 Diskussion... 23 5 Värmesystem 2012-26 5.1 Mål och syfte... 26 5.2 Målgrupp och intressenter... 26 5.3 Insatsens avgränsning... 26 5.4 Energi- och klimatrådgivningen... 27 5.5 Förslag till insatser... 28 6 Luftkonditioneringssystem -2011 30 6.1 Resultat av nuvarande regelverk.... 30 6.2 Krav vid obligatorisk ventilationskontroll... 31 7 Luftkonditioneringssystem 2012-33 7.1 Mål och syfte... 33 7.2 Målgrupp och intressenter... 33 7.3 Insatsens avgränsning... 34 7.4 Förslag till insatser... 34 8 Slutsatser och konsekvenser 37
1 Sammanfattning Energimyndigheten har fått i uppdrag att till regeringen beskriva de rådgivningsinsatser som hittills bedrivits för fossileldade pannor och vilka insatser som bör vidtas för att uppfylla det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda artikel 14 och 15. Artikel 14 handlar om krav för värmesystem och artikel 15 om krav för luftkonditioneringssystem. Rapporten beskriver de rådgivningsinsatser som bedrivits för fossileldade pannor enligt det ursprungliga direktivet och ger sedan förslag på hur Energimyndigheten ska utveckla insatserna gällande värmesystem från och med början av 2012. De tidigare insatserna har genomförts i samarbete med energikontoren i 207 av 290 kommuner. Att samtliga kommuner inte deltagit beror delvis på att samtliga län ej deltagit i insatsen men även på att det varit svårt att få in underlag från kommunerna. Inledningsvis har kartläggning av pannbeståndet genomförts och fastighetsägare kontaktats via telefon, informationsutskick och kampanjer för att sprida kunskap om energieffektiviseringsåtgärder och konvertering för oljepannor. Den metod som visat sig vara mest framgångsrik är direkt kontakt med platsbesök på företaget. Samtidigt är detta den metod som är mest tidskrävande. Insatserna har följts upp av energikontoren och det har visat sig att de flesta idag har konverterat från olja. Sedan början på 2000-talet har antalet oljepannor i aktuella regioner minskat med 60 %. Kommunikationsinsatserna har i de flesta regioner nått merparten (79 %) av fastighetsägarna med oljepannor. Av de fastighetsägare som kontaktats är en stor andel (74 %) intresserade av att vidta åtgärder. Insatserna förändrar inte kunskapen hos målgruppen om att olja är dyrt, något alla idag är medvetna om. Däremot påverkar insatserna genom att aktualisera frågan och påskyndar på så sätt konverteringen. För att uppfylla artikel 14 i det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda ska råd om värmesystemens effektivitet och dimensionering, exempelvis vid utbyte av värmepannor, ges till användare. Medlemsstater som väljer rådgivningsalternativet ska visa att åtgärderna är likvärdiga inspektioner av värmesystem och vart tredje år lämna in rapporter om detta till kommissionen. Energimyndigheten avser att förstärka rådgivningen inom värmesystem baserat på det befintliga systemet med kommunala energi- och klimatrådgivare med samordning av kampanjer och särskilda insatser av de regionala energikontoren. För att åstadkomma önskat resultat bedömer Energimyndigheten att det behövs förstärkta informationsinsatser inom följande områden; Förbättrat skriftligt material om värmesystemet, dess delar och dimensionering av dessa. Faktablad om värmesystem delas ut till fastighetsägare i samband med energideklarationen. 7
Utbildningen för energi- och klimatrådgivare behöver förstärkas med information om värmesystem. Kampanjer har visat sig vara ett bra sätt att nå ut till målgrupperna där det förbättrade informationsmaterialet kan spridas. Den mest framgångsrika metoden är direktkontakt med företagen via nätverk, telefonrådgivning eller platsbesök. Översyn av befintligt webbmaterial om värmesystem. Komplettera och hänvisa till detta och till sidan energiaktiv.se för fastighetsägare. Med det nya externa nätet för energi- och klimatrådgivare byggs en möjlighet att föra statistik över de frågor som ställs till rådgivarna. Detta ger en ny möjlighet att följa upp de insatser som görs och vilket behov av information som finns. Artikel 15 handlar om luftkonditioneringssystem och det omarbetade direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att välja informationsalternativ framför inspektion (=besiktning) om man kan visa att effekten av detta alternativ motsvarar effekterna av inspektion. Energimyndigheten och Boverket förordar informationsalternativet. Genom att ersätta ett administrativt styrmedel med ett informativt kan en regelförenkling komma till stånd. Det är också i stort sett omöjligt att bedriva en effektiv och heltäckande tillsyn över besiktningskrav på luftkonditioneringssystem eftersom det inte finns register över vilka byggnader som omfattas. Trots att vi förordar informationsalternativet kommer luftkonditioneringssystem fortsättningsvis att i stor utsträckning besiktigas genom krav i andra regelverk. För byggnader som ska energideklareras och som innehåller luftkonditioneringssystem ska systemen men också byggnadens kylbehov granskas och om det finns kostnadseffektiva förbättringar ska dessa anges i deklarationen. Systemet ska då ha besiktigats. Detta görs med 10-års intervaller. De byggnader som omfattas av kravet på obligatorisk ventilationskontroll ska besiktiga ventilationssystemen. Förutom att ventilationens funktion kontrolleras ges även förslag till hur systemet kan energieffektiviseras. Om det finns komfortkyla i ventilationssystemet omfattas även denna av besiktningskravet. Återkommande besiktning ska utföras med 3 års intervall. Energimyndigheten avser att förstärka rådgivningen inom luftkonditioneringssystem baserat på det befintliga systemet med kommunala energi- och klimatrådgivare med samordning av kampanjer och särskilda insatser av de regionala energikontoren. En annan åtgärd är att ge information via energideklarationer (för deklarerade byggnader som har luftkonditionering) genom informationsblad om energieffektivisering. En allmän information om luftkonditioneringssystem föreslås även läggas ut på den befintliga informations- och rådgivningsportalen energiaktiv.se. Denna kan då också påverka byggnadsägare med komfortkylsystem mindre än de 12 kw som 8
direktivet föreskriver. Risken kvarstår dock att vi inte når alla fastighetsägare med byggnader som är undantagna kravet på energideklaration men som har luftkonditionering med en nominell kyleffekt över 12 kw. Där skulle ett samarbete mellan myndigheter och branschorgan, t ex KV företagen (som även ansvarar för Svensk Kylnorm) om informationsinsatser kunna lösa problemet. För att ytterligare förstärka myndighetens arbete med stöd till rådgivarna, information till allmänheten, utbildningar, projektverksamhet och nytt uppföljningssystem med avseende på kraven i både förnybartdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda bedöms ytterligare resurser i form av medel och personal behövas. Det statliga bidraget till den kommunala energi- och klimatrådgivningen har legat på samma nivå under flera år. För att kunna uppfylla kraven i direktiven bedömer myndigheten att ytterligare 15 miljoner kronor årligen behövs för finansiering av den kommunala energi- och klimatrådgivningen samt ytterligare två till fem miljoner kronor för ökad information, utbildning och uppföljning av verksamheten. 9
2 Inledning Informations- och rådgivningsinsatser för oljepannor har genomförts av Energimyndigheten enligt uppdrag i regleringsbrevet 2006. I det ursprungliga 1 direktivet om byggnaders energiprestanda beskrivs i artikel 8 informations- och rådgivningsalternativet. Uppdraget har bedrivits från 2006-2010 utifrån redovisningen den 30 september 2005 (dnr M2005/5044/E) och rapporterats till Europeiska kommissionen vartannat år sedan insatsen inleddes 2006. Till skillnad från det tidigare direktivet behandlar artikel 14 i det omarbetade 2 direktivet byggnadernas hela värmesystem. Enligt artikel 14.4 ska medlemsstater som väljer att tillämpa informations- och rådgivningsinsatser som alternativ till inspektion av värmesystem presentera likvärdigheten mellan de båda alternativen. För luftkonditioneringssystem fanns i det ursprungliga 1 direktivet inte något informations- och rådgivningsalternativ, utan endast inspektion. I det omarbetade 2 direktivet finns nu möjlighet att genomföra informations- och rådgivningsinsatser för luftkonditioneringssystem >12kW parallellt med eller istället för inspektion. I kapitel 3 beskrivs det ursprungliga 1 och omarbetade 2 direktivet. Kapitel 4 beskriver mål, syfte, genomförda aktiviteter och resultat av informations- och rådgivningsinsatserna som genomförts under 2007-2010 enligt det ursprungliga 1 direktivet om byggnaders energiprestanda. Kapitel 5 innehåller mål och förslag på åtgärder för att uppfylla informations- och rådgivningsalternativet enligt artikel 14.4 i det omarbetade 2 direktivet. En beskrivning av hur inspektion av luftkonditioneringssystem har genomförts enligt det ursprungliga 1 direktivet finns i kapitel 6. Kapitel 7 innehåller mål och förslag på åtgärder för att uppfylla informations- och rådgivningsalternativet enligt artikel 15.4 i det omarbetade 2 direktivet. 1 I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda. Artikel 8 och 9 beskrivs i kapitel 3. 2 I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Artikel 14 och 15 beskrivs i kapitel 3. 10
3 Bakgrund 3.1 Informations- och rådgivningsinsatser för fossilpannor och värmesystem I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda beskrivs två alternativ för att begränsa utsläppen av koldioxid samt minska energianvändningen för värmepannor som eldas med fossila bränslen. Den svenska regeringen beslutade att anta alternativ 8b enligt direktivet 2002/91/EG. Alternativet till artikel 8b var att genomföra en regelbundet återkommande pannkontroll för pannor som eldas med fossila bränslen. De båda alternativen visas i textrutan nedan: Figur 1: Artikel 8, 2002/91/EG Artikel 8, Inspektion av värmepannor När det gäller minskning av energianvändning och begränsning av koldioxidutsläpp skall medlemsstaterna antingen göra vad som föreskrivs i a eller vad som föreskrivs i b nedan: a) Fastställa nödvändiga åtgärder för regelbunden inspektion av värmepannor som eldas med icke förnybara flytande eller fasta bränslen med en nominell effekt på 20-100 kw. Sådana inspektioner får även tillämpas på värmepannor för annat bränsle. Värmepannor med en nominell effekt på över 100 kw skall inspekteras åtminstone vartannat år. För värmepannor som eldas med gas kan denna period utsträckas till fyra år. I fråga om värmeanläggningar med värmepannor med en nominell effekt på över 20 kw och som är äldre än 15 år skall medlemsstaterna fastställa nödvändiga åtgärder för en engångsinspektion av hela värmeanläggningen. På grundval av inspektionen, som skall innehålla en bedömning av värmepannans effektivitet samt pannans dimensionering i förhållande till byggandens energibehov, skall experter ge råd till användarna om utbyte av värmepannorna, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar. b) Vidta åtgärder för att säkerställa att råd ges till användare om utbyte av värmepannorna, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar som kan omfatta inspektioner för att bedöma värmepannans effektivitet samt huruvida den är av lämplig storlek. Den totala verkan av ett sådant tillvägagångssätt bör i stort sett motsvara verkan av bestämmelserna i a. Medlemsstater som väljer detta alternativ skall vartannat år översända en rapport till kommissionen där likvärdigheten i tillvägagångssättet bedöms. Under 2009 och 2010 har direktivet om byggnaders energiprestanda arbetats om och inspektionen omfattar nu de tillgängliga delarna i värmesystemet i byggnader med pannor. Det är fortfarande möjligt att välja ett rådgivningsalternativ istället för inspektioner. Syftet med rådgivningsinsatsen är att visa på fördelar med effektiva värmepannor där hela värmesystemet med sina ingående delar är korrekt dimensionerat i förhållande till byggnadens värmebehov. Om rådgivningsalternativet väljs ska medlemsstaten visa att åtgärderna får lika stor verkan som inspektioner. 11
Det omarbetade direktivet (2010/31/EU) antogs av EU-parlamentet 19 maj 2010. Artikel 14 i det omarbetade direktivet handlar om inspektion av värmesystem och lyder: Figur 2: Artikel 14, 2010/31/EU Artikel 14, Inspektion av värmesystem 1. Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för regelbunden inspektion av tillgängliga delar av system som används för uppvärmning av byggnader, såsom värmegeneratorer, kontrollsystem och cirkulationspump(ar), med värmepannor med en nominell effekt för uppvärmning av utrymmen på mer än 20 kw. Inspektionen ska innehålla en bedömning av värmepannans effektivitet samt värmepannans dimensionering i förhållande till byggnadens värmebehov. Bedömningen av värmepannans storlek behöver inte upprepas så länge inga ändringar har gjorts av värmesystemet eller när det gäller byggnadens värmebehov under tiden. Medlemsstaterna får minska frekvensen av sådana inspektioner eller förenkla dem på lämpligt sätt om det finns elektronisk övervakning och ett elektroniskt kontrollsystem. 2. Medlemsstaterna får fastställa olika tidsintervall för inspektioner beroende på värmesystemets typ och nominella effekt med beaktande av kostnaderna för inspektionen av värmesystemet och av de uppskattade besparingarna i fråga om energikostnader som inspektionen kan leda till. 3. Värmesystem som har värmepannor med en nominell effekt på över 100 kw ska inspekteras åtminstone vartannat år. För värmepannor som eldas med gas kan denna period utsträckas till fyra år. 4. Som ett alternativ till punkterna 1, 2 och 3 får medlemsstaterna välja att vidta åtgärder för att säkerställa att råd ges till användare om utbyte av värmepannor, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar för att bedöma värmepannans effektivitet samt huruvida den är av lämplig storlek. Den totala verkan av ett sådant tillvägagångssätt ska motsvara verkan av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3. När medlemsstater väljer att tillämpa de åtgärder som avses i första stycket, ska de senast den 30 juni 2011 översända en rapport till kommissionen där likvärdigheten mellan dessa åtgärder och de åtgärder som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln bedöms. Medlemsstaterna ska lämna sådana rapporter till kommissionen vart tredje år. Rapporterna får inkluderas i de handlingsplaner för energieffektivitet som avses i artikel 14.2 i direktiv 2006/32/EG. 5. När kommissionen från en medlemsstat har fått den nationella rapporten om tillämpningen av det alternativ som beskrivs i punkt 4, får den begära ytterligare specificerad information avseende kraven på och likvärdigheten av de åtgärder som fastställs i den punkten. I det fallet ska den berörda medlemsstaten lägga fram den begärda informationen eller föreslå ändringar inom nio månader. 3.2 Luftkonditionering Artikel 9 enligt direktivet 2002/91/EG handlar om inspektion av luftkonditioneringssystem. Inspektion ska genomföras enligt: 12
Figur 3 Artikel 8, 2002/91/EG Artikel 9, Inspektion av luftkonditioneringssystem När det gäller minskning av energianvändning och begränsning av koldioxidutsläpp skall medlemsstaterna fastställa nödvändiga åtgärder för regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på mer än 12 kw. Denna inspektion skall innefatta en bedömning av luftkonditioneringens effektivitet samt luftkonditioneringens dimension i förhållande till byggnadens kylbehov. Lämpliga råd skall ges till användarna om möjlig förbättring eller utbyte av luftkonditioneringssystemet och om alternativa lösningar. Här nämns inget alternativ till inspektion men i det omarbetade direktivet beskriver artikel 15.4 att inspektionerna kan ersättas av rådgivningsinsatser. Artikel 15 lyder: Figur 4: Artikel 15, 2010/31/EU Artikel 15, Inspektion av luftkonditioneringssystem 1. Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna av luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på mer än 12 kw. Inspektionen ska innefatta en bedömning av luftkonditioneringens effektivitet samt luftkonditioneringens dimension i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av dimensionen behöver inte göras om så länge inte ändringar gjorts i luftkonditioneringssystemet eller med avseende på kylkraven i byggnaden under tiden. Medlemsstaterna får i förekommande fall öka tidsintervallen mellan dessa inspektioner eller göra dem mindre ingående, om ett elektroniskt övervaknings-, styr- och reglersystem har installerats. 2. Medlemsstaterna får fastställa olika tidsintervall för inspektioner beroende på luftkonditioneringssystemets typ och nominella effekt, och samtidigt ta hänsyn till kostnaderna för inspektionen av luftkonditioneringssystemet och till de uppskattade besparingarna i fråga om energikostnader som inspektionen kan leda till. 3. Medlemsstaterna ska när de fastställer de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln se till att inspektionerna, så långt det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart, genomförs i enlighet med den inspektion av uppvärmningssystem och andra tekniska system som avses i artikel 14 i detta direktiv och den inspektion av läckage som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser ( 1 ). 4. Som ett alternativ till punkterna 1, 2 och 3 får medlemsstaterna välja att vidta åtgärder för att säkerställa att råd ges till användare om utbyte eller andra modifieringar av luftkonditioneringssystem, vilket kan inbegripa inspektioner för att bedöma systemens effektivitet och lämpliga storlek. De totala effekterna av ett sådant tillvägagångssätt ska motsvara effekterna av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3. När medlemsstaterna tillämpar de åtgärder som avses i första stycket ska de senast den 30 juni 2011 lägga fram en rapport för kommissionen vilken visar att dessa åtgärder är likvärdiga med de åtgärder som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln. Medlemsstaterna ska lämna sådana rapporter till kommissionen vart tredje år. Rapporterna får inkluderas i de handlingsplaner för energieffektivitet som avses i artikel 14.2 i direktiv 2006/32/EG. 5. När kommissionen från en medlemsstat har fått den nationella rapporten om tillämpningen av det alternativ som beskrivs i punkt 4, får den begära ytterligare specificerad information avseende kraven i och likvärdigheten med de bestämmelser som fastställs i den punkten. I det fallet ska den berörda medlemsstaten lägga fram den begärda informationen eller föreslå ändringar inom nio månader. 13
4 Informations- och rådgivningsinsats för fossileldade pannor 2007-2010 4.1 Insatsens syfte, mål och organisation 4.1.1 Syfte Syftet med insatsen för fossileldade värmepannor är att genom effektiviseringsoch konverteringsåtgärder minska utsläppen av koldioxid och importberoendet av fossila bränslen 4.1.2 Mål Den svenska regeringen har satt upp som mål att beroendet av fossila bränslen ska brytas till år 2020. För alternativet med informations- och rådgivningsinsatser i direktivet om byggnaders energiprestanda 3 är målet att de ska uppnå samma verkan som om alternativet med inspektion valts. Någon tidsram för insatsen anges ej i direktivet 3. För att möjliggöra uppföljning begränsades tidsperioden till fem år. Övergripande mål Få privata och offentliga organisationer med oljeuppvärmda fastigheter att vidta effektiviserings- och/eller konverteringsåtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och importberoende av fossila bränslen. Effektmål För fastigheter med oljepannor med brännare i effektintervallet 20-500 kw i de regioner som deltar i insatsen är målet att fem år efter påbörjad insats ha uppnått följande effektmål: 50 % av fastigheterna som har oljepannor, ska ha vidtagit effektiviseringsoch/eller konverteringsåtgärder Vidtagna åtgärder ska inom samma tidsperiod och effektintervall ha lett till en minskad oljeanvändning motsvarande 20 % jämfört med när informations- och rådgivningsinsatsen startade. Kommunikativa mål Uppsatta mål för genomförande och spridning av informations- och rådgivningsinsatserna. 90 % av målgruppen ska rent fysiskt ha nåtts av, eller haft goda möjligheter att nås av, information och råd två år efter påbörjad insats i respektive region. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda, artikel 8. 14
50 % av de fastighetsägare som nåtts av informationen ska kunna uttrycka intresse för att vidta åtgärder senast två år efter påbörjad insats i respektive region. 4.1.3 Målgrupp och intressenter Målgrupp för insatsens informations- och rådgivningsaktiviteter har varit fastighetsägare där enskilda värmepannor som eldas med fossila bränslen har en brännareffekt på 20-500 kw. Fastigheter med pannor under dessa effekter samt pannor upp till 1 MW ska dock kunna dra nytta av informationsinsatsen. Målgrupperna har delats in i sju olika kategorier: Offentliga fastighetsägare Tillverkningsindustri i egna fastigheter Tjänste- och handelsföretag Tjänsteföretag där värmekonsumtion är viktig för tjänsten, exempelvis hotell, friskvårdsanläggningar etc. Ideella föreningar med egna fastigheter Bostadsrättsföreningar och mindre hyresfastighetsföretag Större hyresfastighetsföretag Utöver dessa målgrupper har regionala energikontor, sotare, energirådgivare bransch- och intresseorganisationer samt utrustningsleverantörer engagerats i arbetet. Boverket, Naturvårdsverket och Räddningsverket 4 har delvis berörts av insatsen och varit informerade om projektets fortskridande och resultat. 4.1.4 Avgränsning Fastighetsägare i kategorin småhus, fossileldade pannor i fjärrvärmesystem eller andra större panncentraler har inte omfattats av informations- och rådgivningsinsatsen. Anledningen till detta är att under den aktuella perioden flera andra aktiviteter har pågått för att påverka dessa målgrupper. Insatsen har riktats till fastighetsägare med fossileldade värmepannor med brännareffekter i storleken 60-500 kw. Skälet är att sotarregistren har indelats i pannor <60 kw och pannor >60 kw. Informations- och rådgivningsinsatserna har enbart berört fossileldade värmepannor eftersom syftet är att genom effektiviserings- och konverteringsåtgärder minska utsläppen av koldioxid och importberoendet av fossila bränslen. 4 Heter numera Myndigheten för säkerhet och beredskap 15
4.1.5 Metod/Organisation Energimyndigheten har genomfört informations- och rådgivningsinsatserna i samarbete med de regionala energikontoren. Hur ansvarsfördelningen har sett ut beskrivs i Figur 5 nedan. Energimyndigheten har ansvarat för att samordna och leda projektet på nationell nivå. Framtagandet av informations- och utbildningsmaterial samt att sprida information om insatsen i nationell media har även varit Energimyndighetens ansvar. All samordning på lokal och regional nivå med bransch- och intresseorganisationer, regionala aktörer som sotare och energi- och klimatrådgivare samt samordning av kartläggningen av fossileldade värmepannor har energikontoren ansvarat för. Energikontoren har även varit rådgivningsresurs till sotare, energirådgivare med flera. Figur 5: Fördelning av ansvarsområde inom insatsen Energimyndigheten Övergripande projektledning Produktion av material och utbildning Nationell och branschvis publicitet samt webbinformation Uppföljning och utvärdering Regionala energikontor Hålla samman regionala aktiviteter Samverkan med regionala branschorg. Publicitet i regional och lokal press Sotare Samverka i kartläggningen Delta i utbildning Sprida information och ge råd Bidra till uppföljningen Energirådgivare Delta i utbildning Sprida information och ge råd Bidra till uppföljningen Publicitet i lokal press Lyfta fram goda exempel Bransch- och intresseorg. Samverkan genom: Energirapport Webbportal Seminarier Nyckeltal Lev. av utrustning och bränsle Delta i samverkansforum Distribuera broschyrer Medverka i uppföljning 4.2 Genomförda aktiviteter på nationell nivå 4.2.1 Informationsmaterial till broschyr och webb Effektivare uppvärmning i fastigheter. Energimyndigheten har tagit fram broschyren Effektivare uppvärmning i fastigheter, för att öka kunskapen om och intresset för att konvertera oljeeldade uppvärmningssystem samt motivera de tänkta mottagarna till att genomföra energieffektiviseringsåtgärder i byggnaden och uppvärmningssystemet. Syftet är 16
att inspirera till en minskad belastning på miljön genom lägre energianvändning och förbrukning av olja. Baserat på ovan nämnda broschyr har även ett presentationsmaterial och ett faktablad tagits fram. Det primära syftet med materialet är att förmedla ett gemensamt budskap. Presentationsmaterialet kan användas i sin helhet eller i delar och innehåller ett talarmanus som stöd till energi- och klimatrådgivare. Det är ute med olja inne Faktabladet Det är ute med olja inne ska kunna användas både av energi- och klimatrådgivare samt av skorstensfejarmästare och är en kortare variant av broschyren Effektivare uppvärmning i fastigheter. Goda exempel På Energimyndighetens webbplats finns goda exempel. Exemplen omfattar olika typer av verksamheter och representerar de flesta av de operativa målgrupperna och den gemensamma faktorn är att samtliga konverterat från olja. Dessa goda exempel ska kunna användas vid genomförande av regionala och lokala aktiviteter. 4.2.2 Utbildning av nyckelspridare av information Företagsrådgivningsutbildning Energimyndighetens utbildning inom företagsrådgivning är obligatorisk för alla energi- och klimatrådgivare, men även personal från de regionala energikontoren har möjlighet att anmäla sig. Utbildningen är inriktad på energieffektivisering samt rådgivning till små och medelstora industriföretag. Kursen består av 1 ½ dagars teori och innefattar ett studiebesök på en lokal industri eftermiddagen dag ett. I den teoretiska delen ingår bland annat ett pass om effektivisering av uppvärmningssystem. Grundutbildning för energi- och klimatrådgivare De kommunala energi- och klimatrådgivarna ska även genomgå den av Energimyndigheten framtagna grundutbildningen, som omfattar praktisk rådgivning samt energianvändning i byggnader och inomhusklimat. Under år 2009 utökades denna utbildning med en del om energianvändningens koppling till klimatfrågan. 4.3 Genomförda aktiviteter på lokal och regional nivå Pannbeståndet är olika fördelat över landet och möjligheter till konvertering och effektivisering skiljer sig åt. Därför har insatsen anpassats till de regionala och lokala förutsättningar som råder i landet. Inledningsvis genomfördes år 2007 en pilotinsats med informations- och rådgivningsaktiviteter i fyra län, Jämtland, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I december samlades energikontor och Energimyndigheten för att inleda den bredare insatsen, informera om projektet samt arbetsmetoder. 17
Under 2008 påbörjades informations- och rådgivningsinsatser i övriga deltagande län, i Tabell 1 nedan visas de regioner som deltagit i insatsen. Även Västra Götaland och Skåne som deltagit i den tidigare pilotinsatsen deltog i den fortsatta informations- och rådgivningsinsatsen. 4.3.1 Kartläggning av oljepannbeståndet Samtliga deltagande regioner inledde insatsen med att genomföra en kartläggning av det befintliga beståndet. Kartläggningen omfattar värmepannor som eldas med fossila bränslen(olja, gas, kol) i storleken 60-500kW. Syftet med kartläggningen var dels att få kontaktuppgifter till fastighetsägare, men även att möjliggöra uppföljning av informations- och rådgivningsinsatserna genom att få ett tillförlitligt underlag över aktuellt pannbestånd. Kartläggningen har genomförts i samverkan mellan regionala energikontor, kommunala energi-och klimatrådgivare, skorstensfejarmästare och andra aktörer med intressen inom området. Utgångspunkt för kartläggningen har varit kommunala sotarregister. I Jämtlands län finns även en tidigare kartläggning av beståndet som underlag 5. Flera av energikontoren uppger att det har varit svårt att få in uppgifter från de kommunala sotarregistren. Utav Sveriges 290 kommuner är det 207 kommuner som deltar i insatsen se Tabell 1 nedan. Detta beror delvis på att ej samtliga län deltagit i insatsen men även på att det varit svårt att få in uppgifter från kommunerna. Tabell 1: Kartläggning resultat Antal deltagande kommuner Antal oljepannor enligt register Antal oljepannor kartläggning Antal fastighetsägare kartläggning Totalt antal Region kommuner Dalarna, Gävleborg 25 25 1 691 523 418 Gotland 1 1 172 172 Jämtland 8 8 900 464 210 Norrbotten 14 7 54 17 17 Skåne 33 27 2 421 1 324 1 324 Småland, Blekinge 35 28 3 563 3 057 1 860 Stockholm 26 14 1 131 279 1 131 Uppsala 8 7 463 308 308 Värmland 16 15 600 600 370 Västernorrland 7 7 550 550 340 Västra Götaland 49 43 3 951 2 140 1 150 Örebro, Östergötland 25 25 1 845 574 425 Summa 247 207 17 169 10 008 7 725 5 Rapporten Inventering av el-och oljeuppvärmda fastigheter i Jämtlands län 1996 sammanställdes av Länsstyrelsen Jämtlands län 1997. 18
Kartläggningen visar att en stor del av de oljepannor som finns med i de kommunala sotarregistren redan har konverterats innan informations- och rådgivningsinsatserna påbörjas. Totalt har 42 % av oljepannorna som finns med i sotarregistren konverterats innan insatsen påbörjats. 4.3.2 Informations- och rådgivningsinsatser Utbildning Utbildning för kommunala energi- och klimatrådgivare anordnades i början av insatsen med syfte att de ska föra kunskap vidare till företagen i regionen. Särskilt i Skåne har fokus i pilotinsatsen lagts på att förbereda sotare, energi- och klimatrådgivare samt berörda branschorganisationer inför insatsen. Telefonkontakt för information och/eller rådgivning I samband med kartläggning av pannbeståndet har flera energikontor per telefon kontaktat fastighetsägare som enligt sotarregistren har fossileldade värmepannor. Syftet med telefonkontakten har varit att dels få upplysning om fastighetsägaren vidtagit åtgärder för energieffektivisering och/eller konvertering, att erbjuda rådgivning och information om effektiviserings- och konverteringsåtgärder samt i vissa fall informera om och bjuda in till seminarier och/eller informationsträffar. Några energikontor har använt sig av callcenter för en första kontakt med fastighetsägarna. I merparten av regionerna har energikontoren själva eller i samarbete med lokala energi- och klimatrådgivare ringt till fastighetsägarna. De energikontor som valt att själva kontakta fastighetsägarna har upplevt ett mervärde i att komma i kontakt med en målgrupp som i annat fall kan vara svår att nå. Inför telefonkontakten har en del av energikontoren gjort informationsutskick till fastighetsägare med broschyrer och information om konvertering och energieffektivisering. Utskick med informationsmaterial Informationsmaterial i utskick från energikontoren har vanligen bestått av ett brev från kommunen med en kortfattad beskrivning av insatsen, framtagna informationsbroschyrer Effektivare uppvärmning i fastigheter 6 och/eller Minska företagets energianvändning 7, samt inbjudan till kommande seminarier och/eller informationsträffar. Flertalet av energikontoren har skickat brev med informationsmaterial till samtliga fastighetsägare med fossileldade bränslepannor som finns i regionen (Jämtland, Sydost, Västernorrland, Västra Götaland). I ett par regioner har utskick med informationsmaterial endast skickats till de fastighetsägare som ej kontaktats per telefon (Gävleborg/Dalarna). Andra regioner har valt att göra utskick med informationsmaterial enbart till de fastighetsägare som vid 6 ET2006:47 7 ET2006:34 19
telefonkontakten angett att de var intresserade av mer information (Stockholm, Uppsala). Som uppföljning av rådgivningssamtal har flera energikontor skickat e-post till berörda fastighetsägare med tips, länkar, informationsmaterial samt inbjudan till seminarier och/eller informationsträffar. Seminarier, konferenser, kampanjer Seminarier med olika föreläsare och teman har genomförts i de olika regionerna för att inspirera fastighetsägare till energieffektiviserings- och/eller konverteringsåtgärder. Alternativa bränslen till olja samt energieffektivisering har varit i fokus för seminarierna. Deltagandet på seminarierna har varierat i de olika regionerna. I regioner där deltagandet varit lågt kan orsaken vara att merparten av fastighetsägarna redan har konverterat eller har långt gångna planer för att konvertera och därmed inte är i behov av ytterligare information. Även föredragshållare, upplägg, tidpunkt, inbjudan med mera påverkar vilket intresse som funnits för seminarierna. I samband med regionala/nationella kampanjer har en del av energikontoren informerat om informations- och rådgivningsinsatsen för fossileldade värmepannor. På Gotland har kampanjen Bli energismart genomförts i samband med aktiviteten för att främja biobränsle och solvärme. I Jämtland arrangerades kampanjen Energidagar hösten 2007. Ett par av energikontoren har även deltagit och informerat om informations- och rådgivningsinsatsen för fossileldade värmepannor i samband med andra konferenser som anordnats i regionen, exempelvis SVEBIO-09, SMEFFEN 8. Etablering av nätverk Lokala och regionala nätverk bildades i vissa regioner för att utbyta information och inspiration. Parter i nätverken var lokala fastighetsägare med oljepannor, energi- och klimatrådgivare, skorstensfejarmästare, kommunernas miljö- och byggkontor, länsstyrelserna, branschorganisationer, intresseorganisationer, fjärroch närvärmebolag, energikontoret med flera. Företagsbesök, gruppmöten Direktbesök på företag för att inspirera till energieffektivisering och konvertering har varit en bra men tidskrävande metod som uppskattats av företagen. I exempelvis Örebro och Östergötland har närmare 70 företag besökts. Gruppmöten eller rundabordssamtal för att diskutera konvertering och effektivisering har genomförts i flera regioner. Det har varit en uppskattad metod för fastighetsägarna att utbyta erfarenheter och konkreta tips. 8 SMEFFEN, är ett projekt som genomförts i Dalarna och Gävleborg. 20
4.4 Resultat 4.4.1 Uppföljning Uppföljning av utförda informations- och rådgivningsinsatser har genomförts ungefär ett år efter påbörjad aktivitet. Metoden för uppföljning har genomförts på olika vis i regionerna, i de regioner där uppföljningen skett med stickprov är resultatet mer osäkert än i de regioner där samtliga fastighetsägare på nytt kontaktats. 4.4.2 Pannbeståndet Vid insatsens inledning fanns ofullständiga register över antalet oljepannor i regionerna. Samtliga energikontor har rapporterat att det tagit tid att kartlägga antalet oljepannor i respektive region. Tabell 2 nedan visar resultat för kartläggningen för respektive region. Den första kolumnen visar antalet oljepannor som uppgetts från de lokala sotarregistren. Dessa är inhämtade i olika omgångar och härstammar för flera kommuner från början på 2000-talet medan de för andra kommuner är uppdaterade samma år som insatsen påbörjades. Detta är en förklaring till att variationen i tabellen är stor, i ett par län anges samma antal oljepannor i sotarregistret och kartläggningen medan det i andra län finns stora skillnader i antal. Tabell 2: Resultat från kartläggning och uppföljning Region Oljepannor enligt register 9 Oljepannor kartläggning 10 Oljepannor, uppföljning Antal Antal % Antal % Dalarna, Gävleborg 1 691 523 31 % 445 85 % Gotland 172 69 40 % Jämtland 900 464 52 % 295 64 % Norrbotten 54 17 31 % 17 100 % Skåne 2 421 1 324 55 % 875 66 % Småland, Blekinge 3 563 3 057 86 % 1 860 61 % Stockholm 1 131 279 25 % % Uppsala 463 308 67 % 297 96 % Värmland 600 600 100 % 324 54 % Västernorrland 550 550 100 % 398 72 % Västra Götaland 3 951 2 140 54 % 1 972 92 % Örebro, Östergötland 1 845 574 31 % 288 50 % Summa 17 169 10 008 58 % 6 840 68 % Sedan början på 2000-talet har antalet oljepannor i aktuella regioner minskat med 60 % från nära 17 200 till lite drygt 6 800 oljepannor. 9 Uppgifter från sotarregister för oljepannor i respektive region, daterade 2003 eller 2007 10 Uppdaterat pannbestånd utifrån genomförd kartläggning 21
4.4.3 Oljeanvändningen Användningen av fossila bränslen i småhus, flerbostadshus och lokaler i Sverige har kontinuerligt minskat. Figur 6 nedan visar användningen av olja och gas för de senaste 20 åren. Totalt har användningen av olja minskat med 94 % sedan början på 1980-talet, från 46,9 TWh till 2,7 TWh år 2009. Figur 6: Oljeanvändning i flerbostadshus och lokaler (1983-2009) Att pannbeståndet minskat kraftigt enligt Tabell 2, ses även tydligt i Fel! Hittar inte referenskälla. nedan som visar användningen av olja och gas från 2003 till 2009. År 2003 användes drygt 15 TWh olja och gas medan användningen under år 2009 endast uppgick till 2,7 TWh, vilket innebär att användningen har minskat med 83 %. 22
Figur 7: Användning av olja och gas i bostäder och lokaler (2003-2009) 4.4.4 Kommunikationsinsatser Mål för genomförda informations- och rådgivningsinsatser har varit att: 90 % av målgruppen ska rent fysiskt ha nåtts av, eller haft goda möjligheter att nås av, information och råd två år efter påbörjad insats i respektive region. 50 % av de fastighetsägare som nåtts av informationen ska kunna uttrycka intresse för att vidta åtgärder senast två år efter påbörjad insats i respektive region Tabell 3: Resultat från genomförda informations- och rådgivningsinsatser Antal fastighetsägare kartläggning Antal fastighetsägare som nåtts av information och rådgivning Antal fastighetsägare av nådda som är intresserade av att vidta åtgärder Region Dalarna, Gävleborg 418 412 99 % 330 80 % Gotland 172 172 100 % 0 % Jämtland 210 210 100 % 110 69 % Norrbotten 17 17 100 % 12 71 % Skåne 1 324 1 296 98 % 770 84 % Småland, Blekinge 1 860 810 44 % 40 5 % Stockholm 1 131 671 59 % 203 37 % Uppsala 308 308 100 % 204 66 % Värmland 370 364 98 % 115 32 % Västernorrland 340 340 100 % 115 40 % Västra Götaland 1 150 1 150 100 % 105 17 % Örebro, Östergötland 425 337 79 % 201 98 % Summa 8 784 6 087 79 % 2 205 74 % Informations- och rådgivningsinsatserna har i de flesta regionerna nått merparten av berörda fastighetsägare. Målet att nå 90 % av fastighetsägarna har nåtts i samtliga regioner utom tre. Informationsåtgärderna har nått målgruppen och kommunikationsmålen kan anses vara väl uppfyllda, även om resultatet varierar regionvis. 4.5 Diskussion Fastighetsägarna är intresserade av att minska sin förbrukning av olja, ekonomiska skäl medför att både effektivisering och konvertering är intressant. Den bilden förstärks av den inledande kartläggningen som visar en stor minskning (60 %) i antalet oljepannor sedan början på 2000-talet. Detta tydliggör att det faktiskt vidtas åtgärder och att fossileldade pannor fasas ut i snabb takt. Flera av energikontoren nämner att de upplever att kunskapen om alternativ till fossila bränslen är hög redan innan insatsen påbörjades. Ett energikontor menar på 23
att det i flera fall är som att slå in öppna dörrar. Samtidigt nämner andra energikontor att flera företag upplevs ha dålig kännedom om sin anläggning och vilka åtgärder som behövs. Detta visar att det finns en stor variation mellan och inom regioner om kunskap och intresse för energieffektivisering och konvertering. Deltagandet vid seminarier har i flera fall varit betydligt lägre än förväntat och seminarier har i vissa fall ställts in. En orsak kan vara att oljepannbeståndet visat sig vara betydligt lägre än vad registren anger. I flera av regionerna har det varit svårt att få in underlag för kartläggningen vilket medför att statistiken över antalet pannor inte är helt komplett. Detta beror delvis på att det varit svårt att få in register från alla kommuner samt att de register som använts inte varit fullständiga. Osäkerheter finns i sotarregistren, att en panna finns upptagen i registret innebär inte nödvändigtvis att den används som huvudsaklig värmekälla. I flera fall är oljepannorna avställda, redan konverterade eller används endast som spetslast. Att register och kontaktuppgifter varit ofullständiga har försvårat arbetet med informations- och rådgivningsinsatserna. Svårigheter att nå fastighetsägarna på grund av felaktiga adressuppgifter har i vissa regioner resulterat i betydligt färre nådda fastighetsägare än planerat. En bra metod är företagsrådgivning på plats ute i företagen. Genomgångarna är mycket uppskattade och leder till ökad förståelse för både energieffektivisering och konvertering. Genom att genomföra besök på plats har det befintliga systemet kunnat diskuteras och i flera fall har det visats att de befintliga oljepannorna är kraftigt överdimensionerade och har kunnat bytas ut till en betydligt lägre investeringskostnad än väntat. Ett mervärde är att insatsen har gett en naturlig väg till att diskutera energieffektivisering med en målgrupp som är relativt svår för energikontoren att nå. Ett konkret utfall från projektet är att utdragning av fjärrvärme till ett industriområde i Värmland har tidigarelagts Inför kommande insatser: Den mest framgångsrika metoden har visats vara att ta direktkontakt med fastighetsägarna genom antingen nätverk, telefonrådgivning eller platsbesök. o Använd ett aktivt upplägg med personlig kommunikation till målgruppen, exempelvis ringa upp istället för att skicka brev. o Utforma arbetsgången efter målgruppens behov och deras mål. Kommunicera med de som är intresserade men slå inte in öppna dörrar. o Utforma projektet med kommunikation till målgruppen i flera steg. Ju fler kontakttillfällen desto bättre genomslag. Skapa ett upplägg som ger feedback om resultaten av arbetet. Underlätta uppföljning och utvärdering. 24
o Tydliggör vad som ska följas upp innan insatsen påbörjas. o Planera insatsen så att energikontor och energi- och klimatrådgivare hinner engagera lokala aktörer. Informations- och rådgivningsinsatser för oljepannor har genomförts i en tid då det pågår en förändring bort från oljeberoende. Det är omöjligt att säga hur informations- och rådgivningsinsatsen påverkat konverteringen bort från olja. Insatsen förändrar inte kunskapen hos målgruppen om att olja är dyrt, det är alla medvetna om. Däremot har informations- och rådgivningsinsatserna påverkat genom att aktualisera frågan och påskynda konverteringen. 25
5 Värmesystem 2012-5.1 Mål och syfte I det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda anges målet att råd om värmesystemens effektivitet och dimensionering, exempelvis vid utbyte av värmepannor, ska ges till användare och att dessa råd ska ha samma verkan som inspektion av värmesystem. Medlemsländerna ska vart tredje år rapportera utfallet till kommissionen. Syftet med direktivet är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader samtidigt som hänsyn tas till lokala förhållanden och kostnadseffektivitet. 5.2 Målgrupp och intressenter Målgrupperna för insatser enligt det omarbetade direktivet är i huvudsak desamma som i det ursprungliga direktivet med skillnaden att fler värmesystem omfattas då pannorna kan vara eldade med valfritt bränsle. Insatsen gäller alltså fastighetsägare till värmesystem med pannor på 20-500 kw men information ska även kunna ges till ägare av värmesystem med mindre eller större värmepannor upp till 1 MW. Målgrupperna har delats in i sju olika kategorier: Offentliga fastighetsägare vilka nås genom energieffektiviseringsstödet Tillverkningsindustri i egna fastigheter Tjänste- och handelsföretag Tjänsteföretag där värmekonsumtion är viktig för tjänsten, exempelvis hotell, friskvårdsanläggningar etc. Ideella föreningar med egna fastigheter Bostadsrättsföreningar och mindre hyresfastighetsföretag Större hyresfastighetsföretag Eftersom regionala energikontor, sotare, energi- och klimatrådgivare, branschoch intresseorganisationer samt utrustningsleverantörer kommer att engageras i arbetet med insatsen är även dessa viktiga målgrupper. Boverket, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berörs delvis av insatsen, varför dessa ska hållas informerade om projektets fortskridande och resultat. 5.3 Insatsens avgränsning Informationsinsatsen vänder sig inte till ägare av värmesystem i kategorin småhus eller till värmepannor i fjärrvärmesystem eller andra större panncentraler. Inte 26
heller ägare till berg- eller andra typer av värmepumpar berörs eftersom dessa inte eldas med något bränsle. Delar av materialet och de planerade aktiviteterna ska kunna användas för effektivisering och utbyte av pannor uppemot 1 MW. 5.4 Energi- och klimatrådgivningen Energi- och klimatrådgivningen har under cirka 12 år bedrivits i kommunal regi, med finansiering från Energimyndigheten, och har hela tiden varit den viktigaste kanalen för Energimyndighetens informationsinsatser riktade till allmänheten och små och medelstora företag. Rådgivningen finns i samtliga kommuner i Sverige och har under åren utvecklats till att omfatta rådgivning kring energi, klimat och transporter, främst till målgrupperna allmänheten samt små och medelstora företag. Uppvärmningssystemets inverkan på komfort, energimängd, ekonomi och klimat har alltid varit en huvudfråga för energi- och klimatrådgivarna. Ur förordningen 11 : 2 Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Energi- och klimatrådgivningen får även omfatta transporter av personer och gods. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen följs årligen upp för att mäta hur rådgivarna använder sin tid, vilka målgrupper och nätverk de har kontakt med samt hur de utvärderar sin verksamhet. Enligt 2010 års uppföljning är rådgivarna engagerade och beskriver verksamheten mycket positivt. Stödet från Energimyndigheten upplevs som stort och det informationsmaterial som myndigheten ger ut är mycket uppskattat. Det vanligaste sättet att arbeta är att ge rådgivning per telefon och de vanligaste frågorna handlar om värmepumpar, allmänna energisparråd och bidrag till åtgärder. Energimyndigheten arbetar aktivt för att stärka och uppmärksamma den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Detta sker genom ett omfattande utbildningsprogram, projektfinansiering, publicerande av informationsmaterial med mera. De regionala energikontoren har i detta sammanhang en viktig roll i att samordna energi- och klimatrådgivningen inom regionen genom nätverksträffar för de kommunala energi- och klimatrådgivarna, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor med mera. Redan idag ger energi- och klimatrådgivarna information om olika aspekter av byggnadens värmesystem. Det finns ett behov av ett förbättrat informationsmaterial för att kunna ge råd som omfattar hela värmesystemet. 11 Förordning (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning 27
5.5 Förslag till insatser De förändrade reglerna i artikel 14.4 innebär att rådgivningen ska omfatta en större del av värmesystemet jämfört med tidigare insatser. Medlemsstaterna ska nu säkerställa att råd ges till användare av värmesystem istället för som tidigare oljepannor. Råden ska avse utbyte av värmepanna, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar för att bedöma pannans effektivitet och om den är av lämplig storlek. Medlemsstater som väljer rådgivningsalternativet ska visa att åtgärderna är likvärdiga inspektioner av värmesystem och vart tredje år lämna in rapporter om detta till kommissionen. Rapporterna får inkluderas i de handlingsplaner för energieffektivitet som avses i artikel 14.2 i direktiv 2006/32/EG. Energimyndigheten avser att fortsätta bygga informationsinsatser och rådgivning på det befintliga systemet med kommunala energi- och klimatrådgivare med samordning av kampanjer och särskilda insatser av de regionala energikontoren. Organisationen ska läggas upp på samma sätt som vid tidigare insatser, se organisationsskiss sid 15. I planeringen av insatser ska erfarenheterna från tidigare informationsinsatser tas till vara, exempelvis att använda sig av direktkontakt med företagen via nätverk, telefonrådgivning eller platsbesök. Det är eftersträvansvärt att skapa en enhetlig insats över landet även om hänsyn samtidigt bör tas till lokala förutsättningar. För att åstadkomma önskat resultat bedömer Energimyndigheten att det behövs förstärkta informationsinsatser inom följande områden; Förbättrat skriftligt material om värmesystemet, dess delar och dimensionering av dessa. Faktablad om värmesystem delas ut till fastighetsägare i samband med energideklarationen. Utbildningen för energi- och klimatrådgivare behöver förstärkas med information om värmesystem. Översyn av befintligt webbmaterial värmesystem. Komplettera och hänvisa till detta och till sidan energiaktiv.se för fastighetsägare. Det krävs vidare en förstärkt uppföljningsinsats för att uppfylla kraven både i detta direktiv och i förnybartdirektivet. Med det nya externa nätet för energi- och klimatrådgivare kan rådgivarna föra in uppgifter om de frågor som ställs, vilket i sin tur kan bearbetas statistiskt. Detta ger en ny möjlighet att följa upp de insatser som görs och vilket behov av information som finns. Därmed kan man gå in i systemet, som inte lagrar någon form av personuppgifter, och se hur vanligt förekommande rådgivning är inom olika områden. För att kunna utvärdera insatserna krävs att kraven på uppföljning tydliggörs redan innan insatserna påbörjas. För utvärdering av kampanjer och särskilda informationsmöten kan exempelvis MaxSUMO metodiken användas. 28