Oönskade kemikalier i våra vatten resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Stina Adielsson & Sarah Graaf Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö Kristianstads Vattendagar 2010 1 2 december 2010 Varför pesticidundersökningar? Kunskapsbehov hur fungerar det? Men, också behov av att undersöka utvecklingen över tiden En rad politiska beslut har fattats under åren för att minska riskerna vid användning men hur vet vi dessa har avsedd effekt? Resultaten från MÖ visar om åtgärder leder till förbättringar och om vi når uppsatta mål 1
Förr... Ofta fettlösliga och långlivade substanser (ex. DDT) Tyst vår skapade negativa rubriker kring jordbrukets användning av bekämpningsmedel Kraven skärptes ffa vad gäller hälsoaspekterna substanserna blev mindre långlivade och mindre fettlösliga, kvar blev några av de mer vattenlösliga Nu Fokus mot miljö och inte minst vatten Kvalitetsmål vatten - pesticider Dricksvatten 0,1 µg/l enskild substans och 0,5 µg/l totalhalt (hos användaren) Grundvatten 0,1 µg/l enskild substans och 0,5 µg/l totalhalt Ytvatten 0,0001 100 µg/l (baseras på substansernas giftighet för vattenlevande organismer) 0,1 µg/l = 1 g aktiv substans i 10 miljoner liter vatten! 2
MILJÖÖVERVAKNING PESTICIDER Jordbruksmark & Luft Start 2002 Ytvatten bäckar & åar Sediment bäckar & åar Grundvatten (2003) Odlingsåtgärder Nederbörd (+ luft från 2009) Västergötland Halland Vege å Vavihill (Luft) Skåne Aspvreten (Luft) Östergötland Skivarpsån 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Antalet substanser per prov, medelvärde 2002-2008 0 V götland Ö götland Halland Skåne O 18 E 21 N 34 M 42 Skivarpsån Vegeå 3
Resultat halter under året 07/08 Vanligaste förekommande substanser 0,1 µg/l i ytvattenprover 2002 2008 Fyndfrekvens (%) 0.1 µg/l 4
Transportförluster 2002-2008 (i % av använd mängd) 0,5% 0,5% 0,4% 0,4% 0,3% 0,3% 0,2% 0,2% 0,1% 0,1% 0,0% Gröna staplar = herbicider Blå staplar = fungicider Gula staplar = insekticider Exempel på skillnader i uttransport mellan olika substanser 5
Två herbicider i ärtor aclonifen (Fenix) bentazon (Basagran) Behandlad areal (ha) 48 48 Tidsperiod 2/6-16/6 2/6-16/6 Applicerad mängd (kg a.s.) 19 22 Transport maj-nov (g) 4 (0,08 g/ha) 48 (1 g/ha) Transportförlust 0,02% 0,2% Halveringstid i jord DT 50 (dagar) 80 14 Bindningsförmåga K oc (ml/g) 7126 51 Procentuell fördelning av den totala transporten bentazone aclonifen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 26_Apr 4_May 10_May 17_May 25_May 31_May 7_Jun 15_Jun 22_Jun 28_Jun 6_Jul 13_Jul 19_Jul 27_Jul 6
Vemmenhögsprojektet Undersökningar av pesticider i ytvatten från ett avrinningsområde i Skåne Start 1990, nu 20 års data VEMMENHÖGSÅN 7
Vemmenhög utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna Medelhalt (µg/l) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medelhalt summa pesticider maj-sept 1992-2009 START RÅDGIVNING 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Endast maj-juni VEMMENHÖG REKO STÖD och MILJÖLEDNING BETODLING 1600 1200 800 400 0 Använd analyserbar mängd (kg/år) J. Kreuger, SLU Diffus förorening Varifrån kommer pesticiderna? Ytavrinning och utlakning (till dränering och grundvatten) Processer som påverkas av mark & väderförhållanden, pesticidens egenskaper, samt brukningsmetoder (registrering & modellering). Punktförorening Spill vid påfyllning och rengöring av sprututrustning, läckande muntycken, vindavdrift, användning på grusade ytor (ex gårdsplaner), längs vägar etc. 8
Halter i vatten från områden med växthusodling samtliga prover en eller flera substanser över riktvärdena 9
Svenska riktvärden (exempel) Pesticid RV (µg/l) Pesticid RV (µg/l) fluroxipyr (Starane) 100 fenpropimorf (Forbel) 0,2 glyfosat (Roundup) 100 tribenuronmetyl(express) 0,1 klopyralid (Matrigon) 50 pirimikarb (Pirimor) 0,09 bentazon (Basagran) 30 metribuzin (Sencor) 0,08 mekoprop 20 sulfosulfuron (Monitor) 0,05 metamitron (Goltix) 10 triflusulfuronmetyl 0,03 MCPA 1 metsulfuronmetyl (Ally) 0,02 cyanazin (Bladex) 1 terbutylazin (Gardoprim) 0,02 isoproturon (Cougar) 0,3 rimsulfuron (Titus) 0,01 aklonifen (Fenix) 0,2 diflufenikan (Cougar) 0,005 metazaklor (Butisan) 0,2 esfenvalerat (Sumi-alpha) 0,0001 Cirka 10 20 substanser överskrider RV per år Andel prov med fynd som överskrider RV 60% 50% 40% 30% 20% 10% Antal ämnen som överskrider RV 25 20 15 10 5 0 herbicider fungicider insekticider 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Icirka 40 % av proven finns en eller flera substanser RV 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 10
Vanligaste substanserna som överskred riktvärdet i ytvatten 2002-2008 18% Fyndfrekvens över RV 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Gröna staplar = herbicider Blå staplar = fungicider Gula staplar = insekticider 2% 0% diflufenikan isoproturon MCPA WFD substans terbutylazin metazaklor metribuzin imidakloprid esfenvalerat metsulfuronmetyl rimsulfuron sulfosulfuron cyprodinil pirimikarb fenitrotion cyanazin fenpropimorf tifensulfuronmetyl Riskindex Ett index som kombinerar resultaten från miljöövervakningen med riktvärden Ett sätt att jämföra utvecklingen över tiden och mellan områden vad gäller eventuell påverkan på vattenmiljön från pesticider 11
Riskindex baserat på US Pesticide Toxicity Index (PTI) PTI n i 1 Halt i RVi Halt i = Koncentration av pesticiden i RV i = Riktvärdet för pesticiden i n = Antal pesticider Riskindex 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 O 18 E 21 N 34 M 42 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skivarpsån Vegeå 12
Vemmenhög inte bara minskade halter utan även minskad risk (Toxicitetsindex, dvs summan av kvoten: detekterade halter/riktvärdet) 3000 10.000 6.100 6.700 2500 2000 1500 1000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sammanfattning Vemmenhögsprojektet visar att halterna i bäcken minskade (med 90%) med hjälp av goda råd och ekonomiska stöd och resultaten håller i sig Punktkällor och diffusa källor, minskande halter beror huvudsakligen på att lantbrukarna i området lärt sig att hantera medlen bättre Viktigt med information om korrekt hantering och användning av pesticider för att minimera risker för miljön resultat från miljöövervakningen ger facit 13
Slutkläm Viktigt med god hantering av växtskyddsmedel för att minska riskerna för vattenmiljön via punktkällor För att minska det diffusa läckaget är det många många bäckar små som gäller ex. tidpunkt, skyddsavstånd, preparatval 14
För information om pesticidövervakningen besök vår hemsida: http://www.slu.se/ckb Där finns länk till information om projekt, rapporter i pdfformat, samt möjlighet att göra en sökning i den regionala pesticiddatabasen http://www.slu.se/vaxtskyddsmedel Miljöövervakningen finansieras av Naturvårdsverket 15