EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/...(INI) 2.4.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skyddet av barn i den digitala världen (2012/...(INI)) Utskottet för kultur och utbildning Föredragande: Silvia Costa PR\897921.doc PE486.198v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING... 8 PE486.198v01-00 2/11 PR\897921.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om skyddet av barn i den digitala världen (2012/...(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 1, med beaktande av FN:s konvention av den 20 november 1989 om barnets rättigheter, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) 3, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ( direktiv om elektronisk handel ) 4, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) 5, med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster 6, med beaktande av rådets slutsatser om skyddet av barn i den digitala världen (2011/C 372/04) 7, med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 februari 2011 En EU-agenda för barns rättigheter (COM(2011)0060), 1 EUT C 83, 30.3.2010. 2 EUT L 335, 17.12.2011, s. 1. 3 EUT L 095, 15.4.2010, s. 1. 4 EGT L 178, 17.7.2000, s. 1. 5 EUT L 327, 24.11.2006, s. 12. 6 EUT L 378, 27.12.2006, s. 72. 7 EUT C 372, 20.12.2011, s. 15. PR\897921.doc 3/11 PE486.198v01-00
med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245), med beaktande av Europarådets strategi för barnets rättigheter (2012 2015) (CM 2011 171), med beaktande av rapporten från kommissionen av den 13 september 2011 om tillämpningen av rådets rekommendation av den 24 september 1998 i fråga om skyddet av minderåriga och människans värdighet och av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster Att skydda barn i den digitala världen (COM(2011)0556), med beaktande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0000/2012), och av följande skäl: A. Skyddet av barn i den digitala världen kan stärkas på både lagstiftningsnivå, genom att man inför mer effektiva förebyggande åtgärder och kontrollåtgärder, och utbildningsnivå. B. Teknikens snabba utveckling kräver en snabb respons via permanenta organ som har befogenheter att agera i olika sektorer. C. Skolan håller på att anpassa sig till den digitala världen men inte i samma takt och på samma sätt som den tekniska utvecklingen i barnens liv, samtidigt som föräldrar och lärare har svårt att hjälpa barnen när de själva befinner sig i utkanten av barnens virtuella liv. D. Utövandet av unionsmedborgarskapet och samtliga rättigheter kräver även att barn får använda digitala verktyg och innehåll på ett säkert sätt. E. Den spridning som finns av medier som strålar samman i ett enda digitalt system riskerar att skapa en enkel tillgång till olagligt och olämpligt innehåll som är skadligt för barnets utveckling. F. I den fria rörligheten av audiovisuella tjänster på den inre marknaden, där leverantörerna av digitala tjänster har olika ansvar, är det viktigt med skyddet av minderåriga och människans värdighet, och ändå undgår webb-tv och hybrid-tv kontrollerna. G. Åtgärderna mot olagligt innehåll på nätet kräver olika strategier än de förebyggande åtgärderna mot olämpligt beteende. PE486.198v01-00 4/11 PR\897921.doc
H. Beständigheten på nätet när det gäller information om barn och barns personuppgifter kan leda till ett olagligt utnyttjande som kan orsaka kränkningar av barnets värdighet, identitet eller sociala integration. I. De olika regleringsåtgärder som antas av leverantörer av digitalt innehåll och digitala tjänster främjar inte alltid öppenhet, oberoende, konfidentialitet, behandlingen av personuppgifter samt profilering för kommersiella syften. J. Medlemsstaterna uttrycker svårigheter med att samordna aspekter relaterade till klassificeringen av digitalt innehåll i fråga om ålder och graden av fara. En struktur för rättigheter och förvaltning 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett enda ramdirektiv om barnens rättigheter i den digitala världen, där samtliga åtgärder som gäller barn finns integrerade från tidigare EU-lagstiftning. 2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. 3. Europaparlamentet vill se en förlängning av programmet Safer Internet, med tillräckliga resurser och skydd för dess specifika karaktär. Tillgång till medieundervisning och de nya medierna 4. Europaparlamentet framhåller att i medieutbildning finns ett viktigt verktyg för barns tillgång till och utbildning i en kritisk medieanvändning och möjligheterna i den digitala världen. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att inkludera ämnet i undervisningen och utgå från de goda rutinerna från European Schoolnet. 5. Europaparlamentet upprepar vikten av att prioritera mediekompetens och digital kompetens hos barn i EU:s socialpolitik. 6. Europaparlamentet framhåller behovet av en utbildningsmässig allians mellan familj, skola, det civila samhället, berörda parter samt leverantörer av audiovisuella tjänster i syfte att garantera en väl avvägd dynamik mellan den digitala världen och minderåriga. 7. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja barns tillgång till ett säkert digitalt innehåll och kvalitet i befintliga program för ungdomar, utbildning och den digitala världen. 8. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att föreslå en översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster, inklusive produktionen av kvalitativa online- och offlinetjänster riktade till ungdomar. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inkludera dessa ändamål i de allmännyttiga skyldigheterna. PR\897921.doc 5/11 PE486.198v01-00
9. Europaparlamentet betonar betydelsen av den informella utbildningen och kamratstöd i spridningen av säkra metoder för barn när det gäller användningen av internet, de sociala nätverken, videospel och mobiltelefoni. Parlamentet uppmuntrar European Schoolnet att främja mentorskapet mellan studenter på detta område. Rätt till skydd Bekämpning av olagligt innehåll 10. Europaparlamentet beklagar trögheten i förfarandena för anmälan och avlägsnande av olagligt material i vissa medlemsstater och välkomnar kommissionens initiativ att offentliggöra en konsekvensbedömning om detta. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka ordningsmaktens samarbete för att skydda barn från brott på nätet men också främja en bättre samordning av hjälplinjer och ingå överenskommelser med leverantörer av internettjänster för detta ändamål. 12. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja de nationella hjälplinjer som överensstämmer med INHOPE-standarden och att noggrant analysera de uppnådda resultaten för att bekräfta att varje nationell hjälplinje kan agera i allmänhetens intresse. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre informera barn och deras familjer om hjälplinjerna. 14. Europaparlamentet stöder strävan hos leverantörerna av digitalt innehåll och digitala tjänster att genomföra uppförandekoder för att identifiera, förebygga och avlägsna olagligt innehåll. Åtgärder mot olämpligt innehåll 15. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier och standarder som skyddar barn från att utsättas online och offline för innehåll som är olämpligt för deras ålder. 16. Europaparlamentet uppmuntrar sammanslutningarna av leverantörer av audiovisuella och digitala tjänster att införliva skyddet av minderåriga i sitt uppdrag och att ange lämpliga åldersgränser. 17. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta dialogen för att harmonisera klassificeringen av digitalt innehåll som riktar sig till minderåriga. 18. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med European Framework for safer mobile och främja möjligheterna till föräldrakontroll (till exempel privacy by design, by default eller opt-in ). PE486.198v01-00 6/11 PR\897921.doc
Integritetsskydd 19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om bestämmelser för att skydda den personliga integriteten hos minderåriga, till exempel rätten att bli bortglömd, som förbjuder att man sparar informationen på nätet om minderårigas personuppgifter, vilket skulle innebära en risk för deras privatliv och yrkesliv. 20. Europaparlamentet uppmuntrar till främjandet i samtliga digitala sektorer av alternativ till användbara tekniker och om man så väljer att begränsa minderårigas nätsurfande med hjälp av spårbara gränser och villkorad tillgång. Rätten till genmäle i nätverksbaserade medier 21. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla mer homogena system för rätten till genmäle i nätverksbaserade medier och därmed göra dem även mer effektiva. Rätten till digitalt medborgarskap 22. Europaparlamentet framhåller att det digitala medborgarskapet är ett viktigt inslag i unionsmedborgarskapet för att öka medvetenheten hos medborgarna och göra dem delaktiga i e-demokratiprocesserna. 23. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se de digitala plattformarna som övningar i demokratiskt deltagande. 24. Europaparlamentet understryker vikten av att i de digitala tjänsterna och det digitala innehållet främja förståelsen för och dialogen mellan generationer, kön samt olika kulturella och etniska grupper. 25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament. o o o PR\897921.doc 7/11 PE486.198v01-00
MOTIVERING EU:s ungdomar tittar i dag upp till 40 timmar i veckan på tv. De är på nätet 88 minuter per dygn (i åldern 15 16 är siffran 2 timmar) och börjar i genomsnitt använda internet i nioårsåldern. I många fall börjar de ännu tidigare, innan de börjat skolan eller fått någon mediekompetens. Den första frågan att ta itu med är fortfarande den digitala klyftan som i den aktuella ekonomiska situationen hotar de mest sårbara grupperna, bland annat minderåriga, vilket får negativa konsekvenser för deras ekonomiska, sociala och kulturella framtid. Tillträdet till den digitala världen och mediekompetensen kräver stöd, som endast en utbildningsmässig allians mellan familj, skola och samhälle kan erbjuda. Detta initiativbetänkande bygger på medlemsstaternas detaljerade svar inom ramen för undersökningen i enlighet med punkt 6 i rekommendationen 2006/956/EG och tillhandahåller en översikt i en fråga som under de senaste åren i grunden har förändrat vardagen för EU:s minderåriga. Internet har blivit ungdomarnas vän, ofta i större utsträckning än familj, skola eller vänner i verkliga livet. Ungdomar mellan 9 16 år använder datorn i sitt skolarbete och för att spela videospel (100 procent), titta på videoklipp (86 procent), spela med andra, ladda ned filmer och musik och byta P2P (56 procent) samt för att fildela, besöka chattrum, bloggar och virtuella världar (23 procent). 44 procent av de unga användarna framhåller de positiva möjligheter som nätet har att erbjuda, som de är väldigt tillfredsställda med. 38 procent av ungdomarna mellan 9 12 år och 77 procent av ungdomarna mellan 15 16 år är registrerade i ett socialt nätverk. 16 procent av dem har en påhittad identitet som sin profil och 27 procent mellan 9 12 år anger att de är äldre. Surfandet tenderar att bli alltmer individuellt, eftersom 49 procent av ungdomarna loggar in hemifrån i sitt rum, 33 procent loggar in på mobiltelefonen eller surfplattan, 87 procent i hemmet och 63 procent i skolan. 50 procent av ungdomarna mellan 11 16 år säger att de har lättare för att uttrycka sig på nätet än i verkliga livet. När oerfarna och naiva nätanvändare, bland vilka man räknar minderåriga, surfar på ett mindre informerat sätt utan varken skydd eller kontroll, utsätts de för olika risker, som till exempel kränkningar av den personliga integriteten, den kommersiella eller instrumentella användningen av deras profiler, hälsorisker, beroendesymptom, felaktiga uppfattningar av verkligheten och den egna identiteten. Erbjudanden på nätet för skadliga ämnen, med starka våldsinslag, diskriminering, sexism, rasism, av sådan karaktär som är olämplig för minderåriga kan hos den oförberedde användaren leda till en kränkning av den mänskliga värdigheten och underlätta spridandet bland minderåriga av en nätanvändning med avsikter som är mer eller mindre medvetet skadliga för den egna värdigheten (sexting) eller andras värdighet (mobbning på nätet). 55 procent av ungdomarna menar att de uppfattar den risk som nätet innebär, 12 procent i åldrarna 9 12 menar att de blivit upprörda, främst på grund av mobbning (40 procent), PE486.198v01-00 8/11 PR\897921.doc
innehåll och närmanden av sexuell karaktär (25 procent). Särskilt mobbning på nätet verkar vara en förlängning av den mobbning som sker i verkliga livet, vilket bidrar till en spridning av fenomenet och ett skapande av ömsesidigt beteende. Föräldrar och lärare uttrycker ofta en osäkerhet och svårighet när det gäller att vägleda ungdomar i den positiva upptäckten av den digitala världen och hamnar utanför ungdomarnas virtuella liv, som ibland kan vara en orsak till eller konsekvens av otillfredsställelse i det verkliga livet. Föräldrakontrollen, tillämpad med stöd från standardsignaler och med en villkorad tillgång till nätet med hjälp av kreditkort eller PIN-koder, har visat sig vara ett användbart verktyg för utsändnings- och bredbandssystem som är kopplade till audiovisuella tjänster, men dåligt anpassat och endast delvis effektivt på webben och på näten för elektronisk kommunikation på grund av den gränslösa diversifieringen av tjänster, leverantörer och dess världsomspännande spridning. Skolan håller på att anpassa sig till den digitala världen, med en anpassning av hårdvara, program och arbetsmetoder som tagits i drift i 23 medlemsstater, i en takt och på ett sätt som i allmänhet inte räcker till för att hålla jämna steg med de förändringar som tekniken har inneburit för ungdomarnas liv. Skolan uppmanas att utbilda minderåriga i den praktiska och kritiska användningen av digital teknik och internet, i relationssituationer, såväl med vuxna som med en grupp av jämlikar, med försvaret av den kulturella mångfalden som är förenat med att världen öppnas. Utbildning ger ungdomarna en digital kompetens, som är en av de åtta grundläggande kompetenserna som krävs för att leva i ett kunskapsbaserat samhälle. Samhället delar detta ansvar med skolan, medvetet om de sociala och ekonomiska fördelarna med minderårigas kritiska, aktiva och säkra användning av digitala medier, i strid mot en användning som skapar beroende, likformigt och ångestskapande beteende samt passivitet och aggressivitet. I olika takt fortsätter medlemsstaterna att överbrygga den digitala klyftan och främja minderårigas deltagande i den digitala världen, med hjälp av politiska åtgärder för tillgång till nätet, lagstiftning om digitalt innehåll, integritetsskydd och skydd av den digitala identiteten samt införandet i grundläggande programplanering av en valfri utbildningsmodul i grundskolan. Ungdomarna själva, familjer, skola, forskare liksom samhället i stort visar en ökad medvetenhet om kvalitativa standarder som man kan utkräva av innehåll som är riktat till minderåriga, oavsett spridningsform, analog eller digital, online eller offline, samt vilken utrustning som används (tv, dator, telefon, surfplatta). Producenter av hårdvara och innehåll samt deras företag bidrar i allmänhet till den gemensamma forskningen, även om det är för att försvara sin egen affärsverksamhet. Särskilt i tillämpningen av direktivet om audiovisuella medietjänster har public service inom radio och tv och ett antal plattformar, direkt eller via EU:s radio- och tv-företag, under flera år haft ett utbyte av bästa praxis och övervakningsmetoder för program riktade till minderåriga. Trots detta, även där det redaktionella ansvaret är tydligt som för tv-program, är utbudet av kvalitetsprogram för den ålderskategorin ofta begränsat. EU och medlemsstaterna har antagit lagstiftning och uppmuntrat till självreglering, vilket är nödvändigt med tanke på att detta fenomen berör många sociala aspekter och inte bara kan PR\897921.doc 9/11 PE486.198v01-00
hanteras med hjälp av rättslig prövning. Därför har det med hjälp av medfinansiering från EU skapats värdefulla verktyg, främst programmet Safer Internet, med starka rötter i samtliga EU-medlemsstater, som fram till 2013 kommer att garantera en samordning, som värderades positivt i interimsrapporten. I denna rapport framhävs följande tre element inom ramen för skyddet av minderåriga i den digitala eran: Tillgång till medieundervisning och de nya medierna, skydd, där man bör skilja mellan hanteringen av olagligt innehåll och hanteringen av olämpligt innehåll och beteende, integritetsskydd och rätten till genmäle, det digitala medborgarskapet. I inledningen föreslås en struktur för rättigheter och förvaltning, som sätter stopp för fragmenteringen av lagstiftningsåtgärder och hänvisningar till skyddet av barn i den digitala världen, i dag inkluderat i områdena för de mänskliga rättigheterna, integriteten, kampen mot sexuella övergrepp, audiovisuella tjänster och e-handel. I artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att barnets bästa ska komma i främsta rummet: därför behövs det ett vägledande ramdirektiv som sammanfattar och reglerar hela frågan och ett flernivåstyre som driver på en harmonisering av arbetssättet i samtliga medlemsstater och uppmuntrar till en ökad samordning mellan dem och Europeiska unionen. Med tanke på de kulturella och juridiska skillnaderna som råder i medlemsstaterna är det svårt att fastställa en gräns mellan innehåll och beteenden som innebär sanktioner och de som hamnar i gråzonen. Därför föreslår vi en åtskillnad mellan olagligt innehåll, som gromning (erkänns som ett brott i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp men konventionen är ännu inte antagen och ratificerad av alla medlemsstater), barnpornografi, intrång i den enskildes personliga integritet, kasinospel på nätet, kommersiella bedrägerier, beteenden som kan få allvarliga konsekvenser, som till exempel mobbning på nätet och sexting, och olämpligt innehåll på grund av ålder, som till exempel olämplig reklam, våld, sex och andra saker som kan skapa rädsla eller ångest. Dessutom måste man beakta en del problem i det nuvarande regelverket. Det är nödvändigt att trygga kontinuiteten av programmet Safer Internet, och i varje fall se till att ansvaret för skyddet av barn vid brott på nätet övervakas av ordningsmakten, på ett alltmer effektivt och samordnat sätt på EU-nivå. Man bör uppmuntra åtgärder mot brottslighet på nätet som skadar minderåriga som har utvecklats med framgång av vissa medlemsstater och där det pågår informationsutbyten med internetleverantörer och ESP. Självregleringen har visat sig vara en användbar väg, men har vissa begränsningar som behöver åtgärdas när det gäller konflikter mellan olika intressen. Det är nödvändigt att medlemsstaterna förbinder sig att skydda barn i den digitala världen även genom att främja alla former av kontroll över dess koder som viktiga för ett fullt och aktivt medborgarskap, för att erbjuda EU:s medborgare möjligheten att uppfatta den kulturella och ekonomiska dimensionen av alla medietyper kopplade till den digitala tekniken och bidra PE486.198v01-00 10/11 PR\897921.doc
till uppfyllandet av målen i Lissabonfördraget och därmed främja skapandet av en kunskapsbaserad ekonomi och stimulera konkurrensen. PR\897921.doc 11/11 PE486.198v01-00